Titta

UR Samtiden - From Business to Buttons 2016

UR Samtiden - From Business to Buttons 2016

Om UR Samtiden - From Business to Buttons 2016

Vilket förhållande kommer du ha till robotar i framtiden? Räcker det med en självkörande bil eller behöver du en robothund eller kanske rentav en livspartner? De främsta utvecklarna är överens: det handlar inte om utan när. Hör om framtidens smarta designlösningar, det skärmlösa samhället och hur du skapar ordning och reda i informationsflödet. Moderator: Karin Adelsköld. Inspelat den 15 april 2016 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Inuse.

Till första programmet

UR Samtiden - From Business to Buttons 2016: Exakt och förutsägbarDela
  1. Internet har en oerhörd potential att
    frigöra att oanvända reserver hos oss.

  2. Men uppkoppling räcker inte.

  3. Vi måste designa verktyg och
    gränssnitt som tjänar människorna-

  4. -särskilt inom komplexa områden
    som reklam, sjukvård, utbildning-

  5. -och statsmakten.

  6. Nästa talare är chef
    för produktdesign på Facebook.

  7. Hon var tidigare chef för
    användarupplevelse på Youtube.

  8. Före det ledde hon Search and
    Consumer Products UX på Google.

  9. Under sin karriär
    har hon lett designteam-

  10. -på fem av de tio
    mest besökta webbplatserna i världen.

  11. Hennes TED-föredrag
    har över två miljoner visningar.

  12. Hon är helt enkelt asgrym.

  13. Så en stor applåd
    för Margaret Gould Stewart.

  14. "God eftermiddag." Var det bra?

  15. Mer svenska kan jag inte, fast jag
    vill lära mig uttala "chokladbollar"-

  16. -när jag går på kafé i Stockholm.

  17. Tack för att ni har kommit hit.

  18. Först vill jag berätta lite
    om min släkt.

  19. Jag kommer från en släkt
    av knåpare och fixare.

  20. Min farfar John Gould
    var hissreparatör-

  21. -i New York i mitten av 1900-talet.

  22. Han jobbade dag ut och dag in med att
    installera, laga och underhålla hissar-

  23. -i hela staden.

  24. Det här är ett foto av borren som
    min farfar använde i flera decennier.

  25. Det är en kär minnessak i vår familj.

  26. Min morfar, Anthony Peretti, byggde
    och lagade också saker i staden.

  27. Han var reparatör i tunnelbanan.

  28. Det finns en intressant familjehistoria:

  29. Han är skälet till att tågen
    har lyktor framtill.

  30. Han stod på spåret och lagade ett tåg.

  31. Det fanns inga lyktor,
    så man förlitade sig på hörseln.

  32. Men om två tåg kommer och man
    byter spår så hör man inte det andra.

  33. Han blev påkörd men dog tack och
    lov inte. Då hade jag inte varit här!

  34. Det är intressant att tänka på.

  35. Min familj är arbetarklass,
    hade ingen högre utbildning-

  36. -och såg sig inte som yrkesmänniskor,
    men vi har mycket gemensamt.

  37. Det är som att vara designer: När de
    gjorde ett bra jobb märktes det inte.

  38. Och liksom jag behövde de verktyg
    för att kunna göra sitt jobb.

  39. När mina föräldrar flyttade till
    nåt mindre... Jag har åtta äldre syskon.

  40. En stor katolsk
    italiensk-irländsk familj.

  41. Då kastade vi oss över huset och
    delade upp det som de ville bli av med.

  42. Några ville ha porslinet,
    andra ville ha täckena-

  43. -och jag ville ha borren.

  44. Jag älskar att han använde den
    i så många år för att undvika olyckor.

  45. Och att han använde den för att
    kunna arbeta och försörja sin familj.

  46. Jag älskar
    också att den gav honom superkrafter-

  47. -att kunna göra sånt
    som annars vore omöjligt.

  48. Arbetet med att designa verktyg
    har förändrats mycket-

  49. -särskilt nu när vi inte bara gör
    fysiska verktyg, utan även mjukvara.

  50. De här verktygen kan transformera
    våra naturliga förmågor-

  51. -på häpnadsväckande sätt.
    Det är inte bara på individnivå.

  52. Det kan transformera hela branscher
    och våra sätt att arbeta och leva.

  53. Hur många känner till Mary Meeker
    och hennes årliga internetrapport?

  54. Den måste ni läsa
    om ni jobbar med teknik.

  55. Jag fastnade för en bild
    i hennes presentation 2015

  56. Rubriken är: "Internets genomslag
    har varit enastående och brett"-

  57. -"men på många sätt
    är det bara början."

  58. Konsumentmarknaden
    är förvisso mättad-

  59. -av investeringar från riskkapitalister,
    startupföretag, teknik och design-

  60. -men många andra områden
    väntar fortfarande på kavalleriet.

  61. Så många områden
    väntar på positiv disruption-

  62. -som kan förändra hur vi arbetar
    och lever på positiva sätt.

  63. Jag har tillbringat min karriär
    på den översta linjen.

  64. Jag har utvecklat produkter
    och tjänster-

  65. -för personligt bruk och underhållning.
    Googlesökningar och Youtube.

  66. Det har varit oerhört utmanande
    och tillfredsställande projekt.

  67. Men de senaste fyra åren har jag
    jobbat på affärsverktyg på Facebook-

  68. -och hjälpt 50 miljoner företag
    att skapa onlinenärvaro-

  69. -och utvecklat reklamverktyg som
    hjälper dem att nå ut till hela världen.

  70. Det går inte så dåligt för affärssektorn
    jämfört med andra områden-

  71. -men vi skulle fortfarande kunna
    investera mer.

  72. Och det som vi lär oss när vi designar
    för företag kan sprida sig-

  73. -till andra områden,
    som har gagnats ännu mindre.

  74. Varför är det viktigt? Att skapa
    eleganta verktyg för företag-

  75. -kan skapa mycket värde för samhället.

  76. Det kan hjälpa oss att minska spill.
    Alla sorters slöseri gör mig vansinnig.

  77. Vi människor slösar bort
    alla möjliga dyrbara resurser.

  78. Vi borde använda dem
    på ett klokare sätt.

  79. Ekonomiskt kapital slösas bort på
    reklam som inte ger verkliga resultat.

  80. Pengarna hade kunnat läggas
    på forskning och utveckling-

  81. -eller högre löner.

  82. Mänskligt kapital. Folk tvingas
    använda dåligt designade verktyg.

  83. Det ödslar tid och gör deras arbete
    repetitivt, okreativt och tråkigt.

  84. Och den kanske största kategorin,
    mänsklig uppmärksamhet.

  85. Vi människor tillbringar så mycket tid-

  86. -med att bearbeta reklam
    som är irrelevant för oss.

  87. Om vi tänker på att förbättra
    relevansen och värdet i upplevelsen-

  88. -då kan vi utnyttja tiden
    mycket mer effektivt-

  89. -eller kanske använda den
    till nåt helt annat.

  90. Välbyggda, eleganta verktyg kan hjälpa
    oss återta dessa dyrbara tillgångar-

  91. -och använda dem bättre.

  92. De ger också möjligheten
    att demokratisera marknader-

  93. -och ge småföretag möjligheten
    att konkurrera med storföretag.

  94. När vi tänker på alla företag
    och organisationer på marknaden-

  95. -är det svårt att se
    hur småföretag kan konkurrera.

  96. Särskilt i traditionella medier som tv.

  97. Det är så dyrt att de stora killarna
    är de enda som får vara med och leka.

  98. Men med digital videoreklam
    och auktionsbaserade system-

  99. -spelar många faktorer in när vi väljer
    vilken annons vi riktar till vem.

  100. Saker som värde och relevans
    för just den personen-

  101. -inklusive vilken reklam som är till
    nytta vid en viss tid på en viss plats-

  102. -och kvalitén på annonsen-

  103. -hjälper småföretag att konkurrera
    med världens största varumärken.

  104. Det är spännande om man, som jag-

  105. -brinner för att demokratisera
    system och medier.

  106. Och det kan vara till särskild nytta
    för grupper-

  107. -som historiskt sett har hamnat efter
    på marknaden.

  108. Kvinnliga företagsägare. Företag
    bland underrepresenterade minoriteter.

  109. Jag vill visa en film
    som berättar en historia-

  110. -om just ett sånt företag-

  111. -och hur verktyg hjälper det
    att blomstra.

  112. Att sälja batik
    var inget jag hade planerat.

  113. Jag började lära mig om att göra batik
    i böcker och av dem som var äldre.

  114. Jag blev förälskad i batik.

  115. Därifrån har jag gått till
    att använda batiktyg i kläder.

  116. Jag började surfa där folk kunde
    vara intresserade av min batik.

  117. Jag lade till dem som jag hittade
    på Facebook-

  118. -och började sälja batik där.

  119. Först hade jag bara hjälp
    av min mamma och en anställd.

  120. Nu har jag 66 anställda,
    av vilka 27 är funktionshindrade.

  121. Först var det döva och stumma.

  122. Senare började vi arbeta med folk
    som saknade armar eller ben-

  123. -sen födseln
    eller på grund av en olycka.

  124. Jag hoppas att folk ska se
    det som de kan göra-

  125. -och inte det som de inte kan göra.

  126. Berättelsen om en ung kvinna
    som skapar ett företag online-

  127. -når framgångar och sin tur anställer
    funktionshindrade från där hon bor-

  128. -är inspirerande. Och miljontals såna
    berättelser äger rum i hela världen.

  129. Det är oerhört spännande.

  130. Och det visar att affärsverktyg
    kan hjälpa småföretag att växa-

  131. -att utvecklas runtom i världen.

  132. Det leder till ett tredje sätt på vilket
    verktyg leder till positiv förändring.

  133. När vi hjälper enstaka företag-

  134. -genom att minska spill och
    demokratisera tillgången till verktyg-

  135. -då växer ekonomin
    i de här samhällena drastiskt.

  136. FN har uppskattat
    att i tillväxtmarknader-

  137. -är 98 procent av alla företag
    små eller medelstora.

  138. De står för 50-80 procent
    av alla anställningar inom industri-

  139. -och 50 procent inom tillverkning.

  140. De förändrar livet för miljontals
    människor genom att skapa jobb-

  141. -och minska fattigdomen.

  142. Vi ser det i Facebooks genomslag.

  143. En rapport från Deloitte i fjol
    visade att bara 2014-

  144. -genererade Facebooks plattformar
    227 miljarder dollar.

  145. Vinsten är alltså inte vår.

  146. Den genereras av företag
    som använder verktygen.

  147. Sen vi grundades för elva år sen har
    verktygen möjliggjort 4,5 miljoner jobb.

  148. Och det är bara Facebook. Många
    plattformar ger företag möjligheter.

  149. Vi kan se en betydlig påverkan
    i de lokala samhällena.

  150. Vi ser alltså vilken skillnad
    ett väl utfört arbete kan göra.

  151. Men vad betyder "väl utfört"
    i affärssammanhang?

  152. När jag började designa för företag
    hade jag mycket att lära.

  153. Digital annonsering är jättekomplicerat.

  154. Jag tog jobbet på Facebook
    för att jag kunde påverka mest där.

  155. Det var en av de
    bästa möjligheterna i branschen.

  156. Det var spännande men nytt för mig.

  157. Men fler än jag höll på att lära sig
    att designa företagsverktyg effektivt.

  158. Det var en utmaning för hela företaget.

  159. När andra försökte lära sig
    att sätta människor i centrum-

  160. -hade vi ett människocentrerat företag-

  161. -som inte kunde designa företags-
    verktyg. En intressant utmaning.

  162. Och vi hade inte rykte om oss
    att ha väldesignade affärsprodukter.

  163. Vi ville bli bättre
    men var tvungna att lära oss.

  164. Så vi började utforska
    vad bra produktdesign innebär-

  165. -i en arbetskontext. Det finns
    universella sanningar om bra design.

  166. Den måste lösa ett verkligt problem,
    vara enkel att använda-

  167. -och vara välgjord.

  168. Vi ville höja ribban för företagsdesign-

  169. -men vi var tvungna att formulera
    vad det betydde.

  170. Verksamheten och folks relation
    till produkterna är annorlunda.

  171. Så vi definierade vad produktkvalitet
    innebar i en företagskontext.

  172. Den här frågan har jag
    och mitt team utforskat i fyra år-

  173. -när vi har byggt upp en praxis
    för företagsdesign på Facebook.

  174. Mycket har vi lärt oss genom misstag.

  175. Några teman återkommer, och vi
    har kokat ner dem till fyra principer-

  176. -som jag ska gå igenom.

  177. Jag vill visa några exempel
    på saker som vi har lärt oss.

  178. Misstag som vi gjorde
    och lärdomar som vi drog av det.

  179. Alla företag som jobbar
    med iterativ utveckling gör misstag.

  180. Det är viktigt att dela det också,
    så att vi är ärliga om vad vi lär oss.

  181. Det första är
    att hjälpa folk lära sig och växa.

  182. Våra verktyg bör inte bara lära folk
    att utföra separata uppgifter-

  183. -som att skapa en kampanj,
    utan bli mer effektiva på sina jobb.

  184. Vi vill göra folk mer självsäkra
    och framgångsrika.

  185. Vi måste se oss
    som en personlig tränare för företag.

  186. Vi bör känna till deras konditionsnivå
    och vad som krävs för att gå vidare.

  187. Det är särskilt viktigt
    i automatiseringens tidevarv.

  188. Vi kan göra mycket av arbetet åt folk-

  189. -men mycket av lärandet kommer
    av experimenterande.

  190. Vi vill inte ta ifrån dem tillfället
    att lära sig. En intressant utmaning.

  191. Hur ser det ut i praktiken?

  192. Det finns förstås inline-hjälp-

  193. -och aviseringar som uppmanar folk
    att göra rätt saker i rätt tid.

  194. Men det handlar också om
    att träna folk i bästa praxis-

  195. -för att nå större framgångar.

  196. Tidigare har vår inline-hjälp
    gett standardförklaringar-

  197. -och visat tooltips
    som förklarar termerna.

  198. Men den var inte anpassad
    till den specifika användaren-

  199. -och de stora olikheterna i kunnande
    hos dem som använde verktyget.

  200. Nu har vi ett ramverk
    för smart inline-hjälp.

  201. Det är ett bra exempel på principen.

  202. Internt heter det AYMT,
    Actions You Might Take.

  203. Målet är inte bara tooltips
    som förklarar en särskild funktion-

  204. -utan att ge personlig ledning
    som gör en smartare vad gäller reklam.

  205. Det tar med annonsörens
    kontoaktivitet i beräkningarna-

  206. -för att göra det
    mer relevant och personaliserat.

  207. Folk lär sig hur de ska få
    systemet att fungera för dem.

  208. Det är en väldigt viktig skillnad.

  209. Nästa sak är att hitta en jämvikt
    mellan effektivitet och verkan.

  210. Hos konsumenter tittar vi på
    hur länge folk använder en produkt-

  211. -som en indikator
    på produktens kvalitet.

  212. Ju mer engagerande en app är,
    desto mer tid lägger folk-

  213. -och det får representera dess värde.

  214. Därför är nedlagd tid ett viktigt mått
    för konsumentapplikationer.

  215. Men i en arbetskontext vill man
    undvika att maximera nedlagd tid.

  216. Folk bör få ut så mycket värde
    som möjligt på så lite tid som möjligt.

  217. Om jag förkortar tiden bara en aning
    för en återkommande uppgift-

  218. -då samlar det sig, och tiden kan
    användas till nåt mer värdefullt-

  219. -eller bara att låta folk
    gå hem tidigare.

  220. En del av våra produkter har inte alltid
    designats utifrån den här principen.

  221. Före en stor omarbetning
    av ett särskilt komplext verktyg-

  222. -beskrev en person ineffektiviteten
    i en ständigt återkommande uppgift.

  223. Än i dig har jag inte hört nåt så episkt
    sägas om användarvänlighet.

  224. "Det här är utan tvekan det mest
    tidskrävande och minst effektiva"-

  225. -"som jag gör i mitt liv. Jag hyser
    inga tvivel om att det ligger till så."

  226. "Folk har slösat bort åratal
    på det här."

  227. Det som slår mig
    är inte bara frustrationen-

  228. -utan även hopplösheten.

  229. "Bryr sig nån om
    hur frustrerande det här är för mig?!"

  230. När folk använder produkter
    för att göra sina jobb-

  231. -måste man respektera deras tid.

  232. Så vi försöker strömlinjeforma flöden
    för att förkorta uppgifter.

  233. Men man måste akta sig. Om man
    fokuserar för mycket på effektivitet-

  234. -kan man skapa andra problem.
    Om man förenklar för mycket-

  235. -blir verktyget kanske snabbare,
    men det leder till fel resultat.

  236. Förut fokuserade Facebooks
    gränssnitt för annonsskapande-

  237. -på våra olika annonsformat
    och var de kunde placeras.

  238. Till höger på sidan,
    i nyhetsflödet och så vidare.

  239. Sen följde ett generiskt arbetsflöde
    oavsett vad du hade för sorts företag-

  240. -eller vad du försökte uppnå
    med din marknadsföring.

  241. Sent under 2013 lanserade vi en
    omarbetning av alla annonsgränssnitt.

  242. Den viktigaste förändringen var
    att när man köpte annonser-

  243. -fick man alltid först frågan:
    "Vilket affärsmål försöker du nå?"

  244. När vi förstod målet kunde vi
    strömlinjeforma flödet avsevärt.

  245. Målbaserad design fokuserar
    alla steg i annonsskapandet-

  246. -på det som är relevant
    för det företaget försöker göra.

  247. Det kan vara att få folk att besöka
    deras butik, sälja online och så vidare.

  248. På så vis kunde vi rensa bort
    alla överflödiga element-

  249. -och öka effektiviteten i den här
    ofta återkommande uppgiften.

  250. Som de flesta goda designbeslut ser
    det helt självklart ut med facit i hand.

  251. Men det var lite av en uppenbarelse
    inom annonsskapande-

  252. -och det har kopierats många gånger.

  253. Inget företag bör försöka
    ha ensamrätt -

  254. -på nåt som gör alla företag
    mer framgångsrika.

  255. Men kan fortfarande göra mycket
    för att optimera våra annonsverktyg-

  256. -men om vi anpassar upplevelsen till
    företagens mål blir de lättare att nå.

  257. Den tredje principen är
    att förklara komplexitet.

  258. Företagsverktyg
    kan vara väldigt komplicerat.

  259. Vi vill låta företagen bestämma-

  260. -men jämvikten mellan förenkling
    och avancerad funktionalitet-

  261. -är svår att hitta.

  262. Vi kan se den här kontrasten
    i designen av olika transportverktyg.

  263. Titta på den här instrumentbrädan
    i en BMW.

  264. Det är ett jättebra ett exempel på
    en lyxig, strömlinjeformad bildesign.

  265. Man vet att den är kraftfull. Man
    kan nästan känna lukten av ny bil.

  266. Komplexiteten och kraften
    är bokstavligen dolda under huven.

  267. Men man kan känna det.

  268. Här lyckas man genom att folk slipper
    interagera med komplexiteten.

  269. Vi tar en annan styrningssituation.

  270. Det här ser en flygplanspilot
    när han eller hon går in i cockpiten.

  271. Det är avskräckande för nån som jag,
    som inte kan flyga flygplan.

  272. Å andra sidan hade jag blivit nervös
    om jag klev ombord ett flygplan-

  273. -tittade in i cockpiten
    och bara såg en av-och-på-knapp.

  274. Piloter är experter, och oftast behöver
    de inte alla de här sakerna.

  275. Men ibland gör de, och vi passagerare
    vill att de har tillgång till dem.

  276. Instrumentpanelen
    kan säker förbättras.

  277. Några här i publiken arbetar säkert
    på att förbättra flygplansdesign.

  278. Det är ett intressant område.

  279. Men det är komplext att flyga flygplan
    och att ha tillgång till rätt verktyg-

  280. -gör det möjligt att hantera
    de scenarier som kan uppstå.

  281. Facebooks annonsverktyg används
    av många olika människor.

  282. Företagare som aldrig har sysslat
    med digital annonsering-

  283. -eller annonsering i allmänhet.

  284. I andra änden av spektrumet har man
    professionella marknadförare-

  285. -som jämt gör det här. Experter
    på stora företag och byråer.

  286. Och de behöver expertverktygen.

  287. Vi måste göra den avancerade
    tekniken tillgänglig-

  288. -för dem som inte är experter-

  289. -och samtidigt ge experterna tillgång
    till de funktioner som de behöver.

  290. Om man inte förenklar ett komplext
    gränssnitt kan folk inte använda det.

  291. Men om man förenklar för mycket-

  292. -kan man bli av med det värde
    som folk är ute efter.

  293. Ett bra exempel är Facebooks
    gränssnitt för riktad annonsering.

  294. Det här är ett av de svåraste
    produktdesignproblemen i företaget.

  295. Vår möjlighet att rikta annonser
    saknar motstycke.

  296. Det kan hjälpa alla sorters företag-

  297. -att nå rätt person med rätt budskap.

  298. Men det medför stor komplexitet.

  299. Och mycket står på spel
    om vi inte lyckas.

  300. Om folk inte når rätt målgrupp-

  301. -underminerar det hela värdet
    med Facebooks annonser.

  302. Företagen har slösat pengar
    på att nå fel människor.

  303. Det kan göra dem frustrerade-

  304. -och förlora tron
    på Facebook-annonsering.

  305. Men om vi gör rätt
    och de når rätt människor-

  306. -då är det den mest kostnadseffektiva
    annonseringen de kan använda.

  307. De känner sig framgångsrika-

  308. -och alla som använder
    Facebooks produkter blir gladare.

  309. Som ni ser på skärmbilden före
    och efter har vi gjort en omarbetning-

  310. -och dramatiskt förenklat standard-
    layouten för riktad annonsering.

  311. Vi lade avancerad funktionalitet
    i menyer för folk som behöver det-

  312. -men visade den inte direkt.

  313. Nu kunde proffsen komma åt
    de avancerade verktygen-

  314. -utan att nykomlingarna
    blev överväldigade.

  315. Bland annat de här förändringarna
    har gjort det lättare för annonsörer-

  316. -att nå fram till rätt personer.

  317. Den sista principen tror jag
    ni kommer att bli entusiastiska över.

  318. Den representerar det som designer
    helst vill ha i sin portfolio.

  319. Att vara exakt och förutsägbar.

  320. Vill ni inte att folk säger så om era
    designer? "Exakta och förutsägbara."

  321. Problemet är att om vi inte lyckas med
    det här, spelar de andra tre ingen roll.

  322. Så är det inte i konsumentvärlden.

  323. Konsumenter tolererar oftast
    mjukvara som fungerar till 90 procent.

  324. Det är nytt. Det är en betaversion.
    Man startar det igen när det kraschar.

  325. Men när man har driver ett företag
    och en viktig funktion inte fungerar-

  326. -då förlorar man pengar
    och kanske kunder.

  327. Folk förlorar jobbet
    och företag går under.

  328. Väldigt mycket står på spel.

  329. Det finns nästan inga
    trevliga överraskningar i affärer.

  330. Men överraskningar är ett utmärkt sätt
    att förtjusa konsumenter.

  331. Målet är att för varje handling de utför
    och varje dollar de spenderar-

  332. -vet kunderna precis vad som händer.

  333. En kampanj går aldrig avsevärt bättre
    eller sämre än väntat.

  334. Men varför vill man inte att det ska gå
    avsevärt bättre än väntat?

  335. Säg att man vill locka folk
    till en butik för att köpa en produkt.

  336. Man tror att 150 personer kommer,
    men i stället dyker 7 000 upp.

  337. Det blir en kundtjänstmardröm.

  338. Det som skiljer agnarna från vetet
    är förutsägbarhet.

  339. I en annan kontext-

  340. -har stora annonsörer, som Procter &
    Gamble och Coca-Cola haft problem-

  341. -med Facebook-annonsering,
    i vissa kontexter.

  342. De gör nämligen
    sin planering ett år i förväg.

  343. Auktionsbaserade system
    som Facebook eller Google-

  344. -är optimerade för folk som köper
    i realtid och får det bästa priset nu.

  345. Ett år i förväg kan man
    inte lägga undan en sån budget.

  346. Man måste veta hur mycket man
    spenderar för att nå hur många.

  347. Det är svårt för oss att stödja.

  348. Nyligen introducerade vi ett nytt sätt
    att köpa media, Reach and Frequency.

  349. Det gör det möjligt för stora
    varumärken att köpa annonser-

  350. -baserat på hur många
    som ser annonsen och hur ofta.

  351. Sen kan de förutsäga hur mycket de
    måste spendera-

  352. -och planera stora kampanjer.

  353. Vi har många områden där vi måste
    få bättre exakthet och förutsägbarhet.

  354. Det är ett mål vi arbetar mot
    men antagligen aldrig uppnår.

  355. Med varje steg vinner vi mer tillit
    hos våra kunder.

  356. Det är alltså de fyra principerna.

  357. När vi skrev dem
    undvek vi reklamjargong.

  358. Vi hoppas att de kan vara användbara-

  359. -för människor
    i olika komplexa branscher.

  360. Utöver de områden
    som Mary Meeker tog upp.

  361. Alla de branscher som verkligen
    behöver kvalitetsverktyg.

  362. Jag hoppas att vi om tio år ser det
    här som en tid då B2B-programvara-

  363. -tar ett stort steg framåt
    i fråga om kvalitet-

  364. -så att den till och med överträffar
    konsumentdesign.

  365. Om vi lyckas kan de här verktygen
    förbättra hur vi arbetar och lever.

  366. Just nu är det spännande att arbeta
    med produktdesign för företag.

  367. Nu när jag har berättat om min
    egen motivation och mina principer-

  368. -vill jag fråga er en sak:

  369. Vilka tillfällen eller problem
    ser ni i världen som ni vill lösa?

  370. Vilka utmaningar står samhället
    och världen inför-

  371. -där design och teknik
    kan göra skillnad?

  372. Kanske några av
    Mary Meekers områden.

  373. Men det finns många andra områden
    där design kan förändra liv.

  374. Saker som fattigdom, sjukvård och
    USA:s illa fungerande straffrättsystem.

  375. Mr Gore, som snart ska tala,
    hade säkert blivit jätteglad-

  376. -om hjärnorna i det här rummet
    började fokusera på-

  377. -att rädda oss från att förinta
    oss själva på vår ömtåliga planet.

  378. Vilka förändringar vill ni se?
    Hur ska ni använda er talang och tid-

  379. -för att förstärka människans förmågor
    och övervinna våra största problem?

  380. Vi borde sluta vänta på
    att andra ska lösa problemen.

  381. De är alla designproblem.

  382. Vi ska bara kavla upp ärmarna
    och förändra världen-

  383. -genom att designa bättre,
    mer eleganta verktyg.

  384. Tack, Margaret!

  385. Vad motiverar dig?

  386. Vad motiverar dig själv?

  387. Det här arbetet
    har varit väldigt intressant.

  388. Innan Facebook har jag som sagt mest
    jobbat med konsumentprodukter.

  389. Det var fantastiskt-

  390. -men jag har insett att vår utbildning
    som designer är ofullständig-

  391. -tills vi kan skapa
    ett bärkraftigt företag.

  392. Ibland överlåter designer det
    till andra att göra företag lönsamma.

  393. Men lönsamhet och att skapa
    affärsvärde är ett designproblem.

  394. Jag vill se designer engagera sig i det-

  395. -lära sig skapa bärkraftiga företag
    och samarbeta med ett säljteam.

  396. Det gör oss till bättre designer
    och ökar vår påverkan på världen.

  397. Det är bara en spännande del
    av ett livslångt lärande som designer.

  398. Du omnämns ofta som en bra ledare.

  399. Vad krävs det för att vara en bra ledare
    i den digitala tidsåldern?

  400. Är det nån skillnad eller likadant?

  401. Det är lustigt, för några år sen...

  402. Jeff, som talade tidigare,
    han och jag har varit vänner länge.

  403. Första gången vi arbetade ihop
    fick jag små barn. Jag har tre barn nu.

  404. Jag var hemma i fyra år,
    och när jag återvände till arbetet-

  405. -var jag orolig för att
    hela världen skulle ha förändrats-

  406. -och jag inte skulle kunna sköta
    mitt jobb längre.

  407. En bra hemlighet med att var chef är
    att folk inte förändras.

  408. Sättet som våra hjärnor funkar på,
    hur känslorna inverkar-

  409. -och det som vi fruktar, vi har
    minst tusen år innan det utvecklas.

  410. Så effektiva chefer
    kan känna sig trygga.

  411. Jag har insett att det finns tre saker
    som folk framför allt vill.

  412. De vill känna att de är till nytta.

  413. Att deras färdigheter behövs
    i kontexten de befinner sig i.

  414. Man kan vara begåvad men inte
    inom det som organisationen behöver.

  415. Det andra är
    att folk vill bli respekterade.

  416. De vill känna att omgivningen förstår
    vad de är bra på och värderar det-

  417. -och visar sin uppskattning.

  418. Det tredje är att människor,
    särskilt kreativa människor-

  419. -vill känna att de växer och lär sig.
    Att hjälpa folk lära sig och växa-

  420. -är avgörande. Så de tre sakerna:

  421. Man måste få folk att känna sig nyttiga
    och respekterade-

  422. -och känna att de lär sig och växer.
    Det är 99 procent av utmaningen.

  423. Översättning: Richard Schicke
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Exakt och förutsägbar

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Facebooks marknadsdesigner Margaret Gould Stewart berättar hur design fungerar ur ett företagarperspektiv. Här ger hon fyra konkreta råd baserat på storföretagets erfarenheter. Hon presenterar också sina visioner om hur hållbar design kan medverka till att förbättra världen. Inspelat den 15 april 2016 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Inuse.

Ämnen:
Information och media > Internet och digitala medier
Ämnesord:
Användargränssnitt, Databehandling, Datorer, Interaktionsdesign, Människa-dator-interaktion, Teknik
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - From Business to Buttons 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - From Business to Buttons 2016

Robotkärlek

Jag är redo för min förarlösa bil nu, är du? Det frågar beteendevetaren Susan Weinschenk när hon föreläser om robotar och vårt förhållande till smarta telefoner, appar och maskiner. Hon menar att det är hög tid att förbereda sig, för i framtiden kommer vi ha relationer till robotar och lita på att de fattar bättre beslut än människor. Inspelat den 15 april 2016 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Inuse.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - From Business to Buttons 2016

App-trött blir skärmlös

Skärmarna har tagit över våra liv. Den genomsnittlige användaren kollar sin mobiltelefon 200 gånger om dagen. Vi är beroende, säger Googles designstrateg Golden Krishna. Han menar att vi nu nått en "app fatigue", en apptrötthet, och måste gå mot en skärmlös framtid. Inspelat den 15 april 2016 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Inuse.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - From Business to Buttons 2016

Förstå kaoset

Vi upplever alla en informationsöverbelastning i dagens samhälle, säger informationsarkitekten Abby Covert. Hon älskar att reda ut komplexa informationsmönster åt andra. Hör hennes bästa tips på hur du genom enkla principer kan få ordning och reda på det allra mesta. Inspelat den 15 april 2016 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Inuse.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - From Business to Buttons 2016

Leda fram kreativitet

Misstag ska inte straffas eller hyllas, det ska bara förväntas, säger föreläsaren Jeff Veen om ledarskap. Här förklarar han hur man leder en kreativ grupp människor till framgångar och lär oss vad modeordet "equanimity" innebär: att behålla mental stabilitet under press. Inspelat den 15 april 2016 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Inuse.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - From Business to Buttons 2016

Hantera att ha fel

Hur känns det att ha fel? Det frågar sig Simon Bennett, ledarskapsexpert. Han lär ut hur man ska förhålla sig till misstag och makt i grupper. Makten definieras av vilken information som kan anses vara kunskap. Bennett menar att vi måste tillåta oss att vara hela människor med alla känsloregister även som professionella. Inspelat den 15 april 2016 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Inuse.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - From Business to Buttons 2016

Exakt och förutsägbar

Facebooks marknadsdesigner Margaret Gould Stewart berättar hur design fungerar ur ett företagarperspektiv. Här ger hon fyra konkreta råd baserat på storföretagets erfarenheter. Hon presenterar också sina visioner om hur hållbar design kan medverka till att förbättra världen. Inspelat den 15 april 2016 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Inuse.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - From Business to Buttons 2016

Designa för äldre

Vi måste inkludera de äldre i vårt designande för framtiden. Webbkommunikationen är inte längre ett val det är ett måste. Det innebär att vi också måste skapa ett gränssnitt som inkludera alla människor, äldre som funktionsnedsatta. Det säger författaren och designern Patricia Moore. Här förklarar hon hur funktionell design ger makt och kontroll över vardagen. Inspelat den 15 april 2016 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Inuse.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Dataspel gör patienter friska

Speldesign för äldre

Hur konstruerar man spel för äldre människor som inte är vana vid dataspel? Ismet Bachtiar, spelkreatör från Norge, berättar här om sina erfarenheter. Föreläsningen var en del av e-hälsomötet Vitalis. Inspelat den 10 april 2014 på Svenska mässan i Göteborg. Arrangör: Svenska mässan.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - Kina

Den kinesiska muren

Kinesiska muren har varit en del av Kinas försvar mot omvärlden i två tusen år. När professor Chen Bingzhong lade fram bevis för att medlemmar ur kommunistpartiets ledning varit delaktiga i mörkläggningen av en aidskatastrof ställdes han inför den nya Stora Muren - brandväggen som ska skydda kineserna från information som anses skadlig.

Fråga oss