Titta

UR Samtiden - Roande och oroande om datorspel

UR Samtiden - Roande och oroande om datorspel

Om UR Samtiden - Roande och oroande om datorspel

För många barn är datorspel en stor del av vardagen. Hur ser vuxna på barns spelande och hur ser barn själva på sitt spelande? Möt forskare, spelproducenter och myndighetsrepresentanter som diskuterar datorspel och barnkultur utifrån olika perspektiv. Inspelat den 12 april 2016 på Tekniska museet i Stockholm. Arrangör: Tekniska museet.

Till första programmet

UR Samtiden - Roande och oroande om datorspel : Statens medieråd ska stärka och skyddaDela
  1. Hej. Jag heter Ulf Dalquist
    och jobbar på Statens medieråd.

  2. Alla som har järnkoll på vad vi gör
    räcker upp en hand.

  3. Oj, nytt rekord!

  4. Men okunnigheten är ändå stor.
    Väldigt snabb historia:

  5. Vi bildades den 1 januari 2011-

  6. -samtidigt som världens äldsta
    filmcensur, Statens biografbyrå-

  7. -99 år och elva månader, gick graven.

  8. Det gjorde också Sveriges äldsta
    kommitté, kommittén Medierådet-

  9. -eller som de egentligen hette,
    Rådet mot skadliga våldsskildringar.

  10. Redan i namnet får man veta
    att våldsskildringar är skadligt.

  11. Vi uppstod ur askan, som fågel Fenix.

  12. I dag är vi tjugo medarbetare.
    Vad gör vi, då?

  13. Vår instruktion ser ut så här,
    i väldigt korta drag.

  14. Vi ska stärka barn och unga
    som medvetna medieanvändare-

  15. -och skydda dem
    från skadlig mediepåverkan.

  16. Vi ska följa medieutvecklingen och
    sätta åldersgränser på biograffilm.

  17. Det här med att stärka barn och unga
    som medvetna medieanvändare...

  18. Det enda mandat vi har för att
    skydda barn är åldersgränser på film.

  19. Vi kan inte förbjuda spel
    eller stänga ner internet.

  20. Vi brukar tolka
    den här instruktionen-

  21. -som att vi ska stärka dem
    som medvetna medieanvändare-

  22. -och därigenom skydda dem.

  23. Är de medvetna och duktiga
    kan de skydda sig själva.

  24. Vi är också organiserade
    utifrån de här tre paragraferna.

  25. Vi har en avdelning
    som jobbar med informationsspridning-

  26. -riktat till föräldrar, lärare
    och andra nära-barn-professionella.

  27. Avdelningen forskning- och omvärlds-
    analys följer medieutvecklingen-

  28. -och en annan avdelning
    granskar film.

  29. Det är Statens medieråd.

  30. I dag ska jag prata
    om tre olika saker.

  31. Jag blev ombedd att prata generellt
    om barns medievanor, inte bara spel.

  32. Vi gör en statistisk undersökning
    vartannat år, "Ungar och medier".

  33. Sist kom den ut i fyra rapporter-

  34. -som följer olika ålderssegment
    och tittar på vad föräldrar tycker.

  35. Vi gjorde också vår första studie av
    föräldrarnas demografiska bakgrund.

  36. Alltså hur utbildning, inkomst,
    härkomst och boendekommun påverkar-

  37. -barns medieanvändning.

  38. Sen ska jag också prata
    om hur vi jobbar med datorspel-

  39. -inom ramen för EU, tillsammans
    med PEGI och vad vi göra själva.

  40. Jag tänkte börja
    med lite mediestatistik.

  41. Eller med att gnälla över hur svårt
    det är att göra mediestatistik.

  42. En gång i tiden såg det ut så här,
    när man tittade på tv.

  43. Det var enkelt
    att fråga om medieanvändning.

  44. Man frågade om folk tittade på tv,
    och sa de ja, då såg det ut så här.

  45. Man sitter framför en vägg
    och tittar på en låda.

  46. Så ser det inte ut längre. I dag kan
    det se ut så här att titta på tv.

  47. Fast vi vet inte om de tittar på tv.

  48. De kanske spelar spel,
    skajpar med farmor-

  49. -läser ritningar om fladdermus-
    holkar på Bolipompas hemsida-

  50. -eller vad ni vill.

  51. Det är inte längre lika lätt att göra
    undersökningar om medievanor.

  52. Och hur blev det så här?
    Vad var det som hände?

  53. Det finns åtminstone två parallella
    och sammanlänkade orsaker.

  54. Den första är
    så kallad apparatkonvergens.

  55. En gång i tiden fanns en massa
    apparater - eller mediebärare.

  56. Alla hade inte med medier att göra,
    som till exempel ficklampan.

  57. Men i dag finns den
    i en kommunikationsteknisk apparat.

  58. Alla de här funktionerna
    har samlats i den.

  59. Till och med den älskade boken
    går faktiskt att läsa i en mobil-

  60. -även om det är dumt, kan jag säga.

  61. Jag har nämligen försökt själv!

  62. De samlas i den där saken.

  63. Mycket som förr inte var media-
    användning eller skärmtid ligger där.

  64. Minns ni när man behövde en atlas
    för att kunna hitta till Bromma?

  65. Det gjorde jag med mobilen i går.

  66. I och med att alla dessa funktioner
    har samlats i en apparat-

  67. -så är det egentligen rätt
    meningslöst att tala om "skärmtid".

  68. Vad säger begreppet "skärmtid"?

  69. Jo, att man använder apparaten,
    men inte vad man använder den till.

  70. Därför säger vi på Statens medieråd
    inte skärmtid.

  71. Det är ett tomt och innehållslöst
    begrepp.

  72. Apparatkonvergensen är en anledning
    till att vi är där vi är.

  73. Här är en annan.
    Detta är vår statistik.

  74. Mobilitetens explosion.

  75. Det här är andelen barn
    från nio till arton år-

  76. -som använder internet i mobilen.

  77. Den gröna linjen är
    Ungar och media-undersökningen 2010.

  78. Den peakar på 12 %.

  79. Fyra år senare ligger
    samma åldersgrupp på 92 %.

  80. Det är en ganska rejäl förändring.

  81. Vi har alltid en apparat,
    och vi har hela världen i fickan.

  82. Det här leder till nåt-

  83. -som den holländska medieforskaren
    Mark Deuze har kallat-

  84. -en övergång från
    ett liv MED medier...

  85. Alltså att vi har medier omkring oss
    men måste sätta oss och titta på tv-

  86. -för att konsumera medier.

  87. Eller att vi måste vi gå
    till grammofonen för att spela musik.

  88. Till ett liv I medier.

  89. Att vi i dag lever ganska mycket
    av vårt sociala liv-

  90. -genom olika medier.

  91. Nu kommer det snabbt några logotyper,
    så blunda.

  92. Vi använder dem för att
    handla kommunikativt mot varandra.

  93. En integrerad del av framför allt
    många ungas vardag i dag.

  94. Där har vi utgångspunkterna.
    Nu blir det lite statistik-race.

  95. Sist vi gjorde Ungar och medier
    och samlade in data, senhösten 2014-

  96. -var detta vår första analys. Det
    handlar om barns ägande av datorer.

  97. Den orangea linjen är 2012,
    och den lila är 2014.

  98. Det var den första analysen
    vi gjorde, och hjärtat stannade.

  99. Vi har gjort studierna i tio år.
    Datorägandet har alltid ökat.

  100. Nu minskar det. Vi tänkte:
    "Shit, nåt har blivit fel."

  101. "Det här kan inte stämma."

  102. Sen gjorde vi analys nummer två, där
    frågan var om de äger surfplattor-

  103. -eller "pekdatorer" som
    Språkrådet tycker att det ska heta.

  104. Det hade ökat, och när vi
    slog ihop det, så visade det sig-

  105. -att ägandet
    av tekniken fortfarande ökar-

  106. -men ökningen är på surfplattesidan.

  107. Framför allt ser vi en jätteökning
    i åldersgrupperna fem till tolv.

  108. I dag är det faktiskt vanligare
    att barn äger en surfplatta-

  109. -tills de fyller tolv. Sen blir
    datorer med tangentbord vanligare.

  110. Det tror vi beror på skolarbete
    i hög utsträckning.

  111. Man kan göra mycket på en surfplatta
    - det är ju egentligen en dator.

  112. Men den är usel att skriva uppsatser
    på, jämfört med en riktig laptop.

  113. Vad har det fått för konsekvenser?

  114. Surfplattan är väldigt väl
    ergonomiskt utformad-

  115. -för småbarns bristande finmotorik.

  116. Så här har spelandet bland de allra
    yngsta har förändrats 2012-2014.

  117. Det är andelen barn under två år
    som spelar spel.

  118. Från 7 % till 26 %.

  119. Det är en ganska maffig förändring.

  120. Tv-tittandet minskar en aning.

  121. Nu tänker vän av ordning:
    "Ja, ingen tittar ju på linjär tv."

  122. Vi frågar inte efter apparat, utan om
    de tittar på tv-program eller filmer.

  123. Inte distributionsformen.

  124. Tv-tittandet minskar lite-

  125. -men tv särskiljer sig från all annan
    medieanvändning i ett avseende.

  126. Kurvorna som ni sett går från noll
    till jättemycket ju äldre man blir.

  127. Tv-tittandet är nåt
    som grundläggs väldigt tidigt.

  128. Redan i två- till fyraårsåldern
    ligger man uppe på en maxnivå-

  129. -som ligger konstant i några år
    och dalar sen i tonåren.

  130. Varför dalar den då?

  131. Jo, för då använder man
    sociala medier mycket mer.

  132. Om man tittar på könsskillnader
    i barn medieanvändning-

  133. -så är det till exempel ingen större
    skillnad på tv-tittandet-

  134. -eller generell internetanvändning.

  135. Men datorspel är det häftiga
    skillnader på. Detta är andelen barn-

  136. -som spelar
    minst tre timmar om dagen.

  137. Grönt är pojkar, orange är flickor.

  138. Det sträcker sig från nio år
    och uppåt.

  139. Under nio finns det få skillnader.

  140. Det är lite skillnad i vilka spel
    man spelar men inte i omfattningen.

  141. Men här ser vi hur killar
    börjar spela mer och mer.

  142. Hälften av alla femtonåringar
    spelar mer än tre timmar om dagen.

  143. Tjejerna ligger på en låg nivå.

  144. Om man inte tittar på hur mycket man
    spelar, utan om man spelar-

  145. -är det många tjejer
    som slutar spela i tolvårsåldern.

  146. Eller i alla fall påstår det.
    I andra studier har det visat sig-

  147. -att man inte räknar
    in sånt som Candy Crush.

  148. Det handlar om mer seriös gaming.

  149. Killarna spelar datorspel,
    vad gör tjejerna?

  150. De använder mobilen mycket mer.
    Och vad använder man mobilen till?

  151. Titta nu på de här kurvorna.
    Jag byter diagram.

  152. Här är mobilanvändning
    mer än tre timmar om dagen-

  153. -och här sociala medier.
    De ser i princip likadana ut.

  154. Och vi vet från intervjustudier att
    mobilen används till sociala medier.

  155. Det säger barnen.
    Där har man umgängeslivet.

  156. Plattan och datorn
    är till underhållning och skolarbete-

  157. -men mobilen är
    det sociala verktyget.

  158. Är de nöjda med sin medieanvändning?
    Vi ställer en fråga:

  159. "Tycker du att du ägnar för mycket,
    lagom eller för lite tid åt..."

  160. Och så räknar vi upp
    ett antal aktiviteter.

  161. Hela diagrammet
    ser så här fantastiskt kul ut.

  162. Ett diagram
    som bara en statistiker kan älska.

  163. Grönt är för mycket,
    och vad lägger man för mycket tid på?

  164. Det är datorspel, tv, internet-

  165. -mobilen och sociala medier.

  166. Det är uteslutande medier
    som hamnar högt där.

  167. Det man tycker man lägger för lite
    tid på är i princip allt annat.

  168. Mest kritisk är man mot hur mycket
    tid man lägger på sociala medier.

  169. Nej, förlåt. På läsning, så klart!

  170. 54 % av ungar mellan sjutton och
    arton tycker att de läser för lite.

  171. Det är en ökning med 10 % på två år.
    Det är kanske inget kausalsamband-

  172. -men det är precis den minskning
    vi har sett av dagligt läsande.

  173. Så barnen är väl medvetna
    om vad de borde lägga mer tid på-

  174. -eller åtminstone vad föräldrarna
    tycker de borde lägga mer tid på.

  175. Intressant kuriosa är att flickor
    är mycket mer kritiska än pojkar.

  176. Om vi tittar på datorspelandet:

  177. Grönt är pojkar. Här är de som spelar
    mer än tre timmar om dagen.

  178. De här tycker de spelar för mycket.
    Betydligt färre.

  179. Här har vi tjejer.
    10 % spelar mer än tre timmar.

  180. 13 % tycker att de spelar för mycket.

  181. Varför det är så
    låter jag vara osagt.

  182. Det kan vara tråkiga
    gamla genusroller.

  183. "Boys will be boys",
    men tjejer ska vara duktiga.

  184. Tragiskt nog är föräldrarna mer
    kritiska mot tjejers medieanvändning-

  185. -än mot killars.

  186. Lite kort
    om vår demografiska rapport.

  187. Betyder social bakgrund nåt
    i den digitala världen?

  188. Man hör ofta att på internet är alla
    lika och har samma förutsättningar.

  189. Är det så? Nej.

  190. Här har vi ägande av apparater,
    medieteknik.

  191. Lila är de tio fattigaste procenten
    som vi har tittat på.

  192. Orange är de tio rikaste procenten.

  193. Och ägandet skiljer sig
    väldigt mycket.

  194. Om vi tittar på ägandet av
    smart mobiltelefon i åldern 9-12-

  195. -är det 23 % skillnad.

  196. Surfplatta, 38 % skillnad.

  197. Stora skillnader på ägandet.
    Får det några konsekvenser? Ja.

  198. Vad gäller
    att överhuvudtaget använda medier...

  199. Den ska det inte vara.
    Där ser vi precis samma tendenser.

  200. Om du inte har en mobil
    kan du inte använda den.

  201. Den generella medieanvändningen
    är vanligare bland barn-

  202. -med rika föräldrar. Men trots
    att barn i låginkomstfamiljer-

  203. -har sämre tillgång till utrustning,
    så finns det fler höganvändare.

  204. De som använder nåt
    mer än tre timmar per dag.

  205. Det här har säkert
    en del med utbildning att göra.

  206. Men där är det besynnerligt nog så
    att barn till högutbildade-

  207. -som bör vara höginkomsttagare,
    de äger mindre av allting.

  208. Och de använder också medier
    i kortare tid.

  209. Det beror säkerligen till viss del på
    att man i högutbildade familjer-

  210. -i betydigt högre utsträckning
    har regler-

  211. -för hur man får använda medier.

  212. Vi tycker oss också se
    en sorts nyttodimension här.

  213. Barn i högutbildade familjer
    gör mycket mer läxor-

  214. -och använder datorn till annat
    än spel och sociala medier.

  215. I lågutbildade familjer finns
    en tydligare underhållningsdimension.

  216. Tv-tittandet är det
    allra störst social skillnad på.

  217. Tv är ett "lågklassmedium"-

  218. -i relation till andra.
    Och det är bisarrt nog också så-

  219. -att flickors användning påverkas mer
    av föräldrarnas utbildning.

  220. Här har vi olika medieslag,
    och det här är pojkarna.

  221. Lågutbildade till vänster
    och högutbildade till höger.

  222. Det är lite skillnader mellan dem,
    men de är inte gigantiska.

  223. Men det är de hos flickorna.

  224. Betydligt större skillnader
    beroende på föräldrarnas utbildning.

  225. Sen har vi en iakttagelse som jag
    inte har kunnat göra en bild på.

  226. Ni kan få läsa själva.

  227. Om man undantar "internetanvändning",
    som egentligen inte mäter nånting...

  228. Det säger bara
    att man använder internet-

  229. -men det är som att fråga:
    "Använder du gator?"

  230. Man vet inte om folk går på dem,
    cyklar på dem, åker bil-

  231. -eller spelar fotboll.

  232. Bortsett från internetanvändning
    är spelande det som påverkas minst-

  233. -av de här demografiska faktorerna.

  234. Jag vet inte om vi ska kalla det
    "det mest demokratiska mediet".

  235. Jag misstänker
    att det vore populärt här inne.

  236. Det var statistik-racet.
    Nu blir jag raskt byråkrat-

  237. -och ska berätta lite
    om vårt samarbete med andra.

  238. Vi är med i det europeiska nätverket
    Insafe, som är EU-finansierat.

  239. 31 europeiska länder är med.
    Vi har varit med i tio år.

  240. Det är Connecting Europe Facility
    som finansierar det.

  241. Enligt deras regelverk
    ska alla länder ha tre olika enheter-

  242. -som tillsammans blir
    ett "Safer Internet Centre".

  243. Ett Awareness Centre ska syssla
    med kunskapsspridning - det är vi.

  244. En Helpline ska erbjuda stöd till
    barn och unga i relation till media.

  245. De ska kunna ringa in och få hjälp.
    Där är BRIS svensk samarbetspartner.

  246. Sen ska det egentligen också finnas
    en Hotline.

  247. Det är en anmälningstjänst
    där man kan ringa in och anmäla-

  248. -till exempel fula gubbar på nätet.

  249. De ska förbereda utredningar
    innan polisen tar tag i det.

  250. Det går inte enligt svensk lag.
    Här utreder polisen brott.

  251. Så Sverige har ingen Hotline,
    utan det går direkt till polisen.

  252. Det finns en sajt som heter
    betterinternetforkids.eu.

  253. Den samlar pedagogiskt material
    som tas fram runtom i Europa-

  254. -för att sprida det.

  255. Och jag kan ju säga att...

  256. Ett sånt här europeiskt nätverk
    är inte helt enkelt.

  257. Det är enorm kulturskillnad mellan
    Skandinavien samt i viss mån Holland-

  258. -och Sydeuropa.

  259. I Skandinavien har vi en ganska
    liberal syn på barn och medier.

  260. Vi satsar mycket på utbildning,
    att hjälpa barn.

  261. I Sydeuropa finns det
    en väldigt restriktiv syn.

  262. Man har en helt annan inställning
    till att installera filter-

  263. -och förbud.

  264. Så det är väldigt stor spännvidd
    på materialet.

  265. Vi har främst fokuserat på medie-
    och informationskunnighet, MIK.

  266. Alltså förmågan att finna, kritiskt
    värdera och analysera information-

  267. -och själv skapa,
    snarare än restriktiva åtgärder.

  268. Vi gjorde en onlineutbildning
    som hette "MIK för mig"-

  269. -och förra året vann pris
    för bästa europeiska utbildning.

  270. Den finns på hemsidan,
    alldeles gratis.

  271. Vi ska skruva in oss mot spel
    på slutet här.

  272. PEGI känner alla till.

  273. Vi har ett visst samarbete med PEGI,
    Pan European Game Information.

  274. Det är en branschägd
    klassificeringsorganisation.

  275. Den har funnits sen 2003, ägs av
    de europeiska speldistributörerna-

  276. -och stöds av bland annat
    Microsoft, Sony och Nintendo.

  277. Nu är ni en väldigt kunnig publik,
    men jag ska ändå ha lite frågesport.

  278. Det här är PEGI:s åldersgränser,
    3, 7, 12, 16 och 18 år.

  279. Sen har vi ikonerna,
    som betyder vad de innehåller.

  280. Alla som kan det här utantill
    kan låta bli att svara-

  281. -men om vi gissar: Vad betyder den
    där symbolen att spelet innehåller?

  282. Våld, alldeles riktigt!
    Den här? Ja, eller grovt språk.

  283. Den där?

  284. Ja... Det är inte monster
    och spindlar, men det är nära.

  285. Skräck, alldeles riktigt.

  286. Den där, då?

  287. De är sex, ja. En väldigt
    heteronormativ figur för sex.

  288. Eller om jag citerar:

  289. "Spel som skildrar nakenhet
    och/eller sexuellt beteende"-

  290. -"eller sexuella anspelningar."

  291. Där? Ja, det är inte vaccin,
    det är droger.

  292. Den, då?

  293. Ja...

  294. Diskriminering, mycket riktigt.

  295. Jag vet från initierade källor att
    det har varit problem med den där-

  296. -när man har frågat föräldrar
    om de förstår symbolerna.

  297. Det har ibland fått förslaget
    att det är ett familjespel.

  298. En liten mellan två stora.

  299. Det är så vitt jag vet det minst
    använda piktogrammet av alla här.

  300. Där har vi...? Spel och dobbel, ja.

  301. Och den där...

  302. Det är att det är ett onlinespel.

  303. Det är farligt,
    för där finns andra människor.

  304. Sen finns också märkningen PEGI OK,
    som Jakob lär prata mer om sen.

  305. Det är en specialmärkning
    som just gäller såna här spelsidor-

  306. -som spela.se,
    där det finns en massa småspel.

  307. För att få PEGI OK-märkning
    ska det inte finnas nåt av det här.

  308. PEGI:s organisation. Det finns en
    styrelse som består av branschfolk.

  309. Det finns en expertgrupp som består
    av branschfolk och lite akademiker.

  310. Det finns PEGI-rådet, PEGI Council,
    där vi sitter med.

  311. Det är mest folk från
    olika myndigheter i Europa.

  312. Vi ska säga vad vi tycker
    om märkningen-

  313. -och om den bör förändras
    på nåt sätt.

  314. Och så finns det ett antal nämnder
    och kommittéer-

  315. -som består av folk
    från styrelsen och expertgruppen.

  316. Men Statens medieråd sysslar också
    med åldersmärkning, på biograffilm.

  317. Jag tänkte lite kort jämföra oss
    med PEGI.

  318. PEGI är en branschorganisation,
    vi är en statlig myndighet.

  319. Vad är det för skillnader
    mellan våra respektive märkningar?

  320. Självklart sysslar PEGI med spel
    och vi med biograffilm.

  321. Våra åldersgränser gäller inte
    nån annanstans än på bio.

  322. En annan skillnad är att PEGI är
    ett branschorgan och vi en myndighet.

  323. Men om man går in på
    hur bedömningarna ser ut:

  324. Vad säger egentligen åldersgränsen?

  325. PEGI:s märkning-

  326. -baseras på undersökningar med
    föräldrar och andra intresserade.

  327. Vad tycker de
    att barn inte ska ta del av?

  328. Då får vi in nakenhet, sexuella
    anspelningar och grovt språk.

  329. Den här märkningen betyder att det
    här kan vara olämpligt för ditt barn.

  330. Vad nu "olämpligt" betyder.

  331. Medan vi har ett skadlighetskriterium
    när vi sätter åldersgränser.

  332. Det står i granskningslagen
    att vi ska sätta åldersgränserna-

  333. -utifrån om filmerna kan vara
    skadliga för barns välbefinnande.

  334. Formuleringen är stulen
    direkt ur FN:s barnkonvention.

  335. Vi bedömer skadlighet,
    PEGI bedömer lämplighet.

  336. Det här innebär också
    att PEGI som branschorgan-

  337. -bara kan rekommendera en ålder

  338. Det är inte olagligt att köpa
    ett artonårsspel till en femåring.

  339. Våra åldersgränser är lagstadgade.

  340. Det har inte hänt i modern tid,
    men om vi sätter en femtonårsgräns-

  341. -och en stackars biografvaktmästare
    släpper in en fjortonåring-

  342. -så kan han faktiskt få
    upp till två år i fängelse för det.

  343. Det är ganska maffigt.

  344. PEGI:s rekommendationer har
    funktionen av konsumentvägledning.

  345. Den är riktad till föräldrarna, för
    att informera om spelets innehåll.

  346. Men för oss handlar det
    om att skydda barn.

  347. Det finns ingen
    informationsdimension.

  348. Och det är mest det som vi får
    skäll för. Jag kommer strax till det.

  349. Hur kommer man då fram
    till åldersgränserna?

  350. För PEGI är det en automatiserad,
    kvantitativ innehållsanalys.

  351. Man fyller i ett formulär.
    Våld - check. Våld med blod - check.

  352. Tuttar - check.
    Sen räknar en dator ut åldersgränsen.

  353. På statens medieråd sitter vi-

  354. -just nu två psykologer och
    en pedagog, och tittar på filmerna.

  355. Med utgångspunkt i sin erfarenhet
    och forskning försöker de räkna ut-

  356. -vad som skulle hända med ett barn
    som fick se filmen.

  357. Det är inte helt enkelt.

  358. Det är alltså en tolkande analys,
    som tar hänsyn till hela innehållet.

  359. PEGI är mer att räkna innehållet.

  360. Om man överför det här med PEGI:s
    åldersmärkning på vår verksamhet.

  361. PEGI har våldskriteriet.
    Det har vi också.

  362. Det är en av de vanligaste
    anledningarna till högre åldersgräns:

  363. Att det är för mycket våld.
    PEGI har grovt språk.

  364. Det har inte vi. Det finns ingen
    forskning i hela världen-

  365. -som visar att grovt språk
    skadar barns välbefinnande.

  366. Skräck har PEGI. Det har vi också,
    kanske även i en vidare bemärkelse.

  367. Det handlar om skildringar som kan
    framkalla stark rädsla-

  368. -ångest, förvirring, etc.

  369. Sex har PEGI. Bryr vi oss om sex?

  370. Nja...

  371. Det gör vi
    när det handlar om hårdporr.

  372. Nu får vi inte se sånt längre.
    Eller "får" låter ju hemskt!

  373. Vi var tvungna att se mycket sånt
    på Statens biografbyrå-tiden.

  374. Det behöver vi inte nu. Men angående
    nakenhet och sexuella anspelningar-

  375. -så finns det ingen forskning som
    säger att barn mår dåligt av det-

  376. -förutom när de är i puberteten
    och råkar se det med sina föräldrar.

  377. Då vill de dö
    för att det är så pinsamt.

  378. Vi bryr oss lite om sex
    men inte naket.

  379. Bryr vi oss om droger? Nej.

  380. Ingen forskning visar
    att barn börjar knarka-

  381. -av att ha sett
    "Vi barn från Bahnhof Zoo".

  382. Bryr vi oss om diskriminering. Nej.

  383. Nästan alla filmer som innehåller
    nån form av diskriminering-

  384. -är antirasistiska,
    eller antidiskriminatoriska.

  385. För ett antal år sen var jag i Haag-

  386. -precis när Clint Eastwoods film
    "Gran Torino" hade premiär där.

  387. Den holländska filmgranskningen
    använde samma system som PEGI.

  388. De hade diskrimineringsmärkt filmen.
    Varför?

  389. I filmen är Clint Eastwood
    en gammal Vietnamveteran-

  390. -som är oerhört folkilsken
    och bitter.

  391. Han får en vietnamesisk familj
    som grannar.

  392. Han hatar vietnameser. Sen handlar
    filmen om hur de blir vänner.

  393. Varför diskrimineringsmärks den?
    Jo, för att den innehåller rasism.

  394. Men budskapet när man då varnar
    för diskriminering blir ju:

  395. "Om du är rasist, se inte filmen, för
    den slutar inte lyckligt för dig."

  396. Det bryr vi oss inte om.

  397. Spel och dobbel. Nej, inget säger
    att barn mår dåligt av att se det.

  398. Och eftersom vi tittar på film
    blir onlinemärkningen överflödig.

  399. Så vi har kvar
    de där tre kriterierna.

  400. Jag ska strax sluta.

  401. Vad har vi då själva gjort
    vad gäller datorspel?

  402. Det är i princip de här grejerna.

  403. "Våldsamma datorspel och aggression"
    är vår rapport från 2012.

  404. Den går igenom all forskning
    som finns mellan 2000 och 2011-

  405. -om huruvida våldsamma datorspel
    påverkar spelarnas aggression.

  406. Vi kom fram till
    att det inte finns några belägg-

  407. -för att man blir våldsam av spel.

  408. Många studier pekar på att man kan få
    aggressiva attityder eller känslor-

  409. -eller att saker som kan tolkas
    som aggression händer i hjärnan-

  410. -men det är osäkert om det egentligen
    är aggression i social bemärkelse-

  411. -eller om det är indikatorer
    på nåt annat.

  412. Alla höll inte med oss,
    särskilt inte hjärnforskare.

  413. Men det är en helt annan historia.
    I höstas kom vi med denna broschyr.

  414. "Problematiskt datorspelande
    bland barn och unga."

  415. Jag råkar ha en trave här
    som ni kan ta med er när ni går.

  416. Det är en vägledning
    för föräldrar och andra vuxna-

  417. -om excessivt datorspelande.
    Den är baserad på en norsk förlaga-

  418. -som vår systermyndighet
    Medietilsynet tog fram-

  419. -bland annat baserat på forskning
    som Faltin Karlsen har gjort.

  420. Vi undviker begreppet
    "datorspelsberoende"-

  421. -eftersom det är en diagnos
    som inte finns.

  422. För 1,5 år sen slog
    amerikanska psykiaterförbundet fast-

  423. -att det inte finns nog med forskning
    för att tala om datorspelberoende.

  424. Däremot finns det definitivt de
    som har ett problematiskt spelande.

  425. Det behöver inte vara synonymt
    med att spela mycket.

  426. Vi skiljer mellan storspelare,
    alltså barn som spelar mycket-

  427. -men som på det hela taget
    mår alldeles utmärkt-

  428. -och å andra sidan problemspelare.

  429. Där finns det ofta
    en social problematik i bakgrunden.

  430. Depression, social fobi, mobbning
    eller liknande.

  431. Där blir spelandet en tillflykt-

  432. -för att det är andra saker
    som inte funkar socialt.

  433. Det är en alldeles utmärkt broschyr.

  434. Vill nån veta mer
    om Statens medieråd?

  435. Härligt! Tack.

  436. Textning: Richard Schicke
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Statens medieråd ska stärka och skydda

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Ulf Dahlquist är forskningsansvarig på Statens medieråd. Här berättar han om myndighetens verksamhet och uppdraget att skydda och stärka barn och unga som medvetna medieanvändare. Inspelat den 12 april 2016 på Tekniska museet i Stockholm. Arrangör: Tekniska museet.

Ämnen:
Information och media > Internet och digitala medier
Ämnesord:
Barn och datorer, Datorspel, Spel, Ungdomar och datorer
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Roande och oroande om datorspel

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Roande och oroande om datorspel

Spelande barn och konsumtionskultur

Minna Ruckenstein är forskare vid Helsingfors universitet. Hon har studerat barns utveckling och vad relationen mellan barnkultur och datorspel betyder för hur vi ser på barndom. Vilken syn har vuxna på barns spelande och hur ser barn själva på sitt spelande? Inspelat den 12 april 2016 på Tekniska museet i Stockholm. Arrangör: Tekniska museet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Roande och oroande om datorspel

Lek i den virtuella och verkliga världen

Hur går det till när barn spelar och hur farligt är det? Forskaren Seth Giddings vid University of Southampton, har studerat barns lekar och spelande. Han konstaterar bland annat att för barn finns inga gränser mellan den virituella världen och den verkligen världen. De förflyttar sig hela tiden mellan världarna och hämtar idéer i den ena världen och tar med sig in i den andra. Inspelat den 12 april 2016 på Tekniska museet i Stockholm. Arrangör: Tekniska museet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Roande och oroande om datorspel

Statens medieråd ska stärka och skydda

Ulf Dahlquist är forskningsansvarig på Statens medieråd. Här berättar han om myndighetens verksamhet och uppdraget att skydda och stärka barn och unga som medvetna medieanvändare. Inspelat den 12 april 2016 på Tekniska museet i Stockholm. Arrangör: Tekniska museet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Roande och oroande om datorspel

Märkning och information om dataspel

Jacob Kroon, kommunikatör på Dataspelsbranschen, berättar om hur dataspelsindustrin arbetar och samarbetar kring hur märkning och information ska samordnas över nationella gränser. Det handlar också om hur man kommer fram till åldersgränser och symbolernas betydelse. Inspelat den 12 april 2016 på Tekniska museet i Stockholm. Arrangör: Tekniska museet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Roande och oroande om datorspel

Dataspel i Tekniska museets verksamhet

Hur fångar man intresset för teknik? Tre personer på Tekniska museet berättar om sina respektive verksamheter och hur de arbetar för att nå publiken genom forskningsprojekt, event och pedagogisk verksamhet. Medverkande: Peter Du Rietz, Linda Sandberg och Tomas Ribba. Inspelat den 12 april 2016 på Tekniska museet i Stockholm. Arrangör: Tekniska museet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Roande och oroande om datorspel

Panelsamtal om barn och datorspel

Panelsamtal om hur barn påverkas av datorspel och vem som ska ta ansvar för barns spelande. Finns det någon modell för vem det datorspelande barnet är? Finns det en specifik barndom? Hur påverkar detta sättet att skapa spel och reglera spel? Medverkande: Jacob Kroon, Linus Feldt, Minna Ruckenstein, Chris Lindgren, Seth Giddings och Ulf Dalquist. Moderator: Björn Sjöblom. Inspelat den 12 april 2016 på Tekniska museet i Stockholm. Arrangör: Tekniska museet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Skolbibliotek 2014

Samarbete utifrån Lgr11 i praktiken

Hur kan lärare och bibliotekarier med stöd av läroplanen Lgr 11 samarbeta med digital teknik? Maria Schedvin, skolbibliotekarie i Malmö, berättar hur skolbiblioteket kan stödja både elevers och lärares kunskapsutveckling. Konferensen hölls på Hotel Riverton i Göteborg 18-19 mars 2014. Arrangör: Skolporten.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBildningsbyrån - ledarskap

Att twittra sig in i maktens korridorer

Det är i de sociala medierna som de politiska partierna skall vinna sina väljare. Men hur ska partiledarna komma i kontakt med väljarna och dessutom vinna valet? Vilka partiledare regerar på nätet? Hur bygger de sina relationer? Vi möter mediestrateger som berättar om sociala medier, politik och demokrati.

Fråga oss