Titta

UR Samtiden - From Business to Buttons 2016

UR Samtiden - From Business to Buttons 2016

Om UR Samtiden - From Business to Buttons 2016

Vilket förhållande kommer du ha till robotar i framtiden? Räcker det med en självkörande bil eller behöver du en robothund eller kanske rentav en livspartner? De främsta utvecklarna är överens: det handlar inte om utan när. Hör om framtidens smarta designlösningar, det skärmlösa samhället och hur du skapar ordning och reda i informationsflödet. Moderator: Karin Adelsköld. Inspelat den 15 april 2016 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Inuse.

Till första programmet

UR Samtiden - From Business to Buttons 2016: RobotkärlekDela
  1. Okej, vi börjar med framtiden.

  2. Vår första talare kallas "Hjärndamen",
    och ni kommer snart att förstå varför.

  3. Hon är författare och beteendevetare
    och ska berätta om sin forskning-

  4. -och ge oss en inblick
    i den närmaste framtiden-

  5. -och i framtidens betydelse
    för dem som ska designa-

  6. -vår framtida interaktion med teknik.

  7. Ge en varm applåd
    till doktor Susan Weinschenk!

  8. Tack!

  9. God morgon, allihop! Hej!

  10. För över 500 år sen,
    när tryckpressen uppfanns-

  11. -och det kom tusentals manuskript-

  12. -och det fanns miljontals människor
    som plötsligt kunde lära sig att läsa-

  13. -fanns det några personer
    som inte tyckte att det var en bra idé.

  14. Det fanns människor som sa:
    "Det här är slutet för samhället."

  15. Det fanns människor som inte gillade
    att alla skulle kunna läsa.

  16. När vi ser det som händer nu
    med all ny teknik-

  17. -frågar vi oss om människor
    kommer att bli så upptagna-

  18. -av virtuell verklighet
    att de inte vill komma ut.

  19. Varför vara här om man kan vara
    i sin egen virtuella verklighet?

  20. Och tänk att vi
    kommer att ha relationer med robotar.

  21. Tänk om nån vill gifta sig med en robot
    i stället för med en människa?

  22. Så nu finns det personer som säger,
    som för 500 år sen:

  23. "Det här kanske är
    slutet för samhället."

  24. Jag vet inte om det är så.
    En optimist kanske säger:

  25. "Nej då, vi löser det.
    Vi kommer att utvecklas."

  26. En pessimist kanske säger
    att det är slutet för samhället.

  27. Men det jag vet
    är att övergången vi upplever just nu-

  28. -med all ny teknik som omdefinierar
    vår relation till teknik...

  29. Den förändringen är lika stor
    eller större än när vi började läsa.

  30. I dag vill jag dela med mig av...

  31. ...några tankar, några idéer om...

  32. ...vad det här innebär.

  33. Som designer
    kommer ni att designa relationerna-

  34. -och jag har tio idéer till er,
    tio saker som ni bör tänka på-

  35. -när vi går igenom den här övergången.

  36. Den första är
    att gränssnittens sensoriska aspekt-

  37. -kommer att utvidgas,
    och vad innebär det?

  38. Väldigt länge har vi i huvudsak arbetat
    i en visuell sfär.

  39. Vi har skärmar
    som ibland är stora och ibland små-

  40. -och sen blir de stora igen.
    De är bara olika stora.

  41. Men vi har huvudsakligen arbetat
    med ett visuellt medium.

  42. Vi har verktyg som vi interagerar med-

  43. -men det handlar i huvudsak om
    syn och ljud, och det förändras nu.

  44. Utöver att trycka på knappar
    och titta på skärmar-

  45. -träder vi in i en auditiv fas
    där vi kommer att börja prata-

  46. -med maskiner,
    och det kommer att förändra allt.

  47. Jag är psykolog och beteendevetare-

  48. -och jag tänker på och studerar-

  49. -hur kommunikationen fungerar
    mellan människor och maskiner.

  50. När det blir mindre visuellt
    och mer auditivt, mer prat-

  51. -hur kommer det att bli?
    Hur blir det för er designer?

  52. Vi ser också
    att det börjar handla mer om känsel.

  53. Vi har Project Jacquard,
    där man syr in teknik-

  54. -i tyg, i kläder-

  55. -så att man kan ringa nån
    genom att dra fingret över armen.

  56. Då startas ett samtal
    eftersom det finns sensorer i tyget.

  57. Om man är aktiv som designer nu-

  58. -och inte planerar
    att gå i pension om två-tre år-

  59. -så kommer man att designa sånt här.

  60. Frågan är inte bara om man är redo
    utifrån en teknisk synvinkel-

  61. -utan också om man är redo
    utifrån en kommunikationssynvinkel.

  62. Nummer två: Folk interagerar
    både i en fysisk och digital sfär.

  63. Man kan hävda att jag gör det nu,
    jag står här med min dator.

  64. Jag är fysiskt närvarande
    och har digitala bilder på en skärm-

  65. -men det är uppdelat, jag pratar
    om det digitala först, sen det fysiska.

  66. I framtiden kommer folk att vara
    på båda ställen samtidigt-

  67. -antigen genom förstärkt verklighet
    eller genom virtuell verklighet.

  68. De är inte avskilda från det,
    utan de rör sig genom det.

  69. Hur förändrar det designen?

  70. Det här är en helt annan tanke.

  71. Flyktighet blir mer värdefullt.

  72. Flyktighet,
    att saker och ting är tillfälliga.

  73. Under många år
    har vi haft mycket digitala saker.

  74. Man har digitala bilder och filmer-

  75. -och Twittermeddelanden
    och Facebookinlägg-

  76. -och man oroar sig för vad som händer
    om en framtida arbetsgivare-

  77. -ser Facebookbilder från när man var
    21 och lite för överförfriskad.

  78. Så nu börjar vi
    sätta värde på tillfälliga saker-

  79. -som exempelvis Snapchat,
    där allt inte sparas.

  80. Vi börjar designa
    för att saker och ting ska försvinna.

  81. Det är som en motreaktion
    mot överflödet av digitala saker.

  82. En sak vi alltid måste komma ihåg
    är att människan är ett socialt djur.

  83. Jag minns ett samtal jag hade
    med en man på Motorola-

  84. -som för många år sen
    designade den första mobiltelefonen.

  85. Han sa: "Vi skapade den,
    men vi såg inte nyttan med den"-

  86. -"så vi lade undan den i tio år."

  87. "Varför skulle folk vilja använda den?"

  88. "Vi tänkte att världens ledare
    kanske kunde behöva en mobil"-

  89. -"utifall telefonerna slutade fungera
    och de behövde diskutera ett krig."

  90. "Om du hade berättat att folk
    skulle använda dem för att fråga"-

  91. -"om de ska handla mjölk
    på vägen hem"-

  92. -"så hade jag nog inte trott dig."

  93. Det sociala behovet
    driver tekniken framåt-

  94. -så allt som hjälper folk
    att vara sociala tillsammans-

  95. -kommer att bli populärt i framtiden.

  96. Nåt som jag tycker är fascinerande-

  97. -har att göra med
    omedveten databearbetning.

  98. Ni kanske känner till David Eagleman.

  99. David Eagleman och hans team i USA-

  100. -har skapat en väst.

  101. Västen skickar data till kroppen.

  102. Här har han vänt sig om
    för att man ska se ryggen.

  103. Han ber folk att sätta på sig västen,
    och så ger han dem en surfplatta.

  104. Det finns
    en röd knapp och en grön knapp.

  105. Han säger: "Tryck på en knapp."
    "Men jag vet ju inte vad det innebär."

  106. Han säger: "Välj bara röd eller grön."
    Och så trycker de på en knapp.

  107. Efter ett par minuter får de välja igen,
    och de vet fortfarande inte vad de gör.

  108. Det han förser dem med
    via vibrationer i ryggen-

  109. -är information om aktiemarknaden.

  110. De får information om aktier
    via ryggen.

  111. De vet inte ens om
    att de får information via ryggen.

  112. Rött betyder "sälj",
    och grönt betyder "köp".

  113. Det har de ingen aning om,
    men efter ungefär en kvart-

  114. -så börjar de trycka...

  115. När det är dags att sälja, så säljer de.

  116. När det är dags att köpa, så köper de.

  117. De trycker på knappar,
    de fattar beslut helt omedvetet.

  118. 95 % av våra mentala processer
    sker omedvetet-

  119. -och nu kan vi få folk
    att tolka information omedvetet.

  120. Det finns rum där man kan gå in-

  121. -och så förses man med information
    via vibrationer i golvet-

  122. -och folk fattar beslut
    utifrån de här vibrationerna.

  123. Det låter galet, men det är sant.
    Man kan studera folks hjärnaktivitet-

  124. -och se när de har fattat ett beslut
    och vilket beslut det är-

  125. -sju sekunder innan de själva vet
    att de har fattat ett beslut-

  126. -eftersom vårt undermedvetna
    arbetar så snabbt.

  127. David Eagleman har även skapat
    nåt som kallas Brainport.

  128. Kvinnan uppe till vänster-

  129. -har en liten apparat
    som hon sätter på tungan.

  130. I glasögonen finns en kamera-

  131. -och mannen på bilden under
    har också en likadan apparat.

  132. De här personerna kan inte se.

  133. De är blinda.

  134. Kameran i glasögonen
    tar bilder av omgivningen-

  135. -och skickar informationen
    till apparaten på tungan.

  136. Det är vibrationer med data
    som sen färdas till hjärnan-

  137. -och informationen
    skickas till syncentrum.

  138. Apparaten är inte kopplad dit,
    men när de får informationen-

  139. -känner hjärnan av
    att det är visuell information.

  140. Då skickas det till syncentrum,
    och så kan människorna se.

  141. Det är inte
    helt klara, detaljerade bilder-

  142. -som vi seende tänker oss-

  143. -men bilderna gör att de kan gå
    och plocka upp en gaffel och äta nåt.

  144. Det finns en fantastisk film av en man
    som spelar tre i rad med sin dotter.

  145. Han är helt blind,
    men han kan se tillräckligt.

  146. Anledningen till att han kan göra det
    är att våra hjärnor är-

  147. -neuroplastiska,
    de har neuroplasticitet.

  148. För tio-femton år sen trodde vi-

  149. -att vuxna hjärnor var färdigutvecklade,
    att de inte förändras.

  150. Man har alla neuroner
    och alla hjärnstrukturer.

  151. Men nu vet vi att det inte är sant.
    Väldigt lite i hjärnan är permanent.

  152. Hjärnan
    producerar ständigt nya neuroner-

  153. -och den kan ta
    en del av hjärnan som hade ett jobb-

  154. -och få den att göra nåt annat.

  155. Det är därför den här apparaten
    kan få en att se saker i syncentrum.

  156. Vad innebär det för designen-

  157. -att omedveten information
    kan bearbetas av hjärnan?

  158. Här är nästa punkt, nummer sju:
    Man designar inte bara en produkt-

  159. -man designar
    ett ekosystem av sociala beteenden.

  160. Jag kan bäst förklara det
    genom att prata om mobiltelefoner.

  161. Forskning visar att
    när det finns en mobiltelefon i rummet-

  162. -så förändras relationen
    mellan dem som samtalar i rummet-

  163. -även om telefonen
    inte tillhör nån av dem.

  164. Det ligger en mobiltelefon i ett rum,
    och jag pratar med nån i samma rum.

  165. Vi har precis träffats, så vi pratar.

  166. Om vi kan se
    den där mobiltelefonen i periferin-

  167. -som inte är vår
    och som ligger med skärmen nedåt-

  168. -så förändrar den vår interaktion.

  169. Vi lär inte känna varann lika bra
    och gillar inte varann lika mycket-

  170. -som vi hade gjort utan mobiltelefonen.

  171. Hur är det möjligt?
    Jo, forskarnas teori är-

  172. -att mobiltelefonen representerar-

  173. -en persons hela sociala nätverk.

  174. Om det är vår mobil
    representerar det våra vänner.

  175. Om det är nån annans mobil,
    är det ju inte vårt sociala nätverk-

  176. -men det är nån annan i rummet.

  177. Det är faktiskt
    hundratals andra personer i rummet.

  178. Eftersom så många andra personer
    "närvarar"-

  179. -så har vi inte
    ett intimt samtal längre.

  180. När man designar tekniska saker,
    som mobiltelefoner-

  181. -designar man
    inte bara mobilen eller appen-

  182. -man designar ett helt ekosystem
    av sociala relationer.

  183. Nummer åtta.

  184. Vi har ju uppkopplade apparater
    som kommunicerar med varandra.

  185. Vi vill att de
    ska kommunicera med varandra...

  186. Om de ska göra det,
    så får de väl det, eller hur?

  187. Om glödlampan
    vill prata med värmesystemet-

  188. -om kylen vill prata med affären,
    så har jag inga problem med det.

  189. Men jag vill inte vara med i samtalet.

  190. När vi designar saker
    som kommunicerar med varandra-

  191. -måste vi tänka på
    hur mycket folk vill vara involverade.

  192. Nyligen såg jag...

  193. Alla är galna i kylskåpsdesign nu.

  194. Vi hittade det här, kylskåpshanteraren.

  195. Det är lite... Jag vet inte.
    Är jag kylskåpshanteraren?

  196. Eller är det jag som ska prata...
    Är kylskåpshanteraren i kylskåpet?

  197. Jag fattar det inte,
    så vi måste tänka på det här.

  198. Hur fungerar kommunikationen?
    Folk vill och förväntar sig-

  199. -att saker ska prata med varandra
    utan deras hjälp.

  200. Jag vill inte vara involverad
    om det inte är nödvändigt.

  201. Nummer nio: Folk börjar lita på
    att maskiner fattar de bästa besluten.

  202. Jag vet att vissa inte tror
    att det här kommer att hända.

  203. Kommer vi verkligen att låta
    den förarlösa bilen köra oss?

  204. Kommer vi att lita på
    att den hinner bromsa i tid?

  205. Vissa personer känner redan
    att de är redo. "Sätt mig i bilen."

  206. "Jag vill inte köra längre. Jag läser
    hellre en bok eller pratar i telefon."

  207. Alla känner inte så än,
    men det kommer de att göra.

  208. Forskare studerar nu vad som får folk-

  209. -att lita på bilen.

  210. Det här är vad vi vet:
    Om bilen pratar med en-

  211. -med en mänsklig röst,
    alltså inte en datoriserad röst-

  212. -så litar man mer på bilens beslut.

  213. Om bilen...

  214. Om rösten har ett namn
    och inte bara är en röst-

  215. -om den kallas för nånting,
    så litar man mer på bilen.

  216. Så det finns saker som vi kan göra-

  217. -i designen som gör det mer troligt-

  218. -att människor
    litar på maskinerna och tekniken.

  219. När vi bestämmer oss för
    om rösten ska vara mänsklig-

  220. -eller om rösten har ett namn-

  221. -så får de till synes små besluten
    en enorm inverkan-

  222. -på relationen
    mellan maskinen och människan.

  223. Den sista punkten
    är en viktig punkt för mig.

  224. Den handlar om
    vår relation till robotar.

  225. Robotar existerar,
    och de finns med oss redan nu.

  226. Det här är några vackra Teslarobotar,
    såna som nog skapade bilen där borta.

  227. Jag trodde att den där bilen
    var min ersättning som talare.

  228. Jag är lite förvirrad.
    Får jag inte ta med mig bilen hem?

  229. Vi är redan vana vid
    att robotar utför arbete åt oss.

  230. Jag vill prata om det,
    för många av de datorgrejer vi har-

  231. -mjukvarorna, apparna och robotarna-

  232. -är verktyg för att hjälpa oss människor
    att utföra ett jobb.

  233. Men vissa av sakerna vi har,
    mobilerna och de framtida robotarna-

  234. -är inte bara verktyg,
    utan vissa av sakerna är-

  235. -nästan som varelser i sig själva.

  236. Det är inte bara
    verktyg som utför ett jobb-

  237. -det är saker som vi har
    relationer till och känslor för.

  238. En intressant studie
    har visat vad som händer-

  239. -när människor gör saker mot robotar,
    som att sparka dem.

  240. Människor kan ha problem med det.

  241. De tänker: "Nej, sluta! Det är
    som att sparka en hund. Gör inte så."

  242. Det visar att det blir
    ett slags antropomorfism.

  243. Vi tillskriver maskinerna
    mänskliga egenskaper-

  244. -eller i alla fall djuregenskaper.

  245. I det här fallet är det mer som
    en hund eller en häst eller ett djur.

  246. Vi börjar behandla roboten-

  247. -som vi hade behandlat ett husdjur,
    så inte en människa, men ett husdjur.

  248. Vad händer när robotarna
    blir ännu mer mänskliga?

  249. Den här roboten har inget ansikte-

  250. -den har inga ögon,
    den kan inte prata med oss-

  251. -men den går ut genom dörren
    och går omkring.

  252. Det påminner om när jag
    går med snöskor hemma i Wisconsin.

  253. Han har lite problem med snön.

  254. Så ser jag ut när jag går med snöskor.

  255. Men när roboten blir mer mänsklig-

  256. -hur blir det... Ja, jag sa ju det,
    precis som när jag går med snöskor.

  257. Hur känns det om vi inte
    behandlar den som en människa?

  258. I det här fallet har vi
    en människa som stör roboten-

  259. -och gör livet svårt för den.

  260. Och då tänker vi:
    "Åh, låt honom bara göra sitt jobb."

  261. "Gör inte så mot honom!
    Det är inte schyst!"

  262. Eller hur? Man börjar heja på roboten.

  263. "Få bort killen med klubban!"

  264. Titta! Han är så elak.

  265. Men vad händer
    när robotar intar andra roller?

  266. Vill vi att våra robotar ska vara
    mer än bara arbetare och husdjur?

  267. Vi kanske kan få en relation till dem?

  268. Det här är en robot
    som kan känna av våra känslor.

  269. Det här är
    en reklamfilm för roboten Pepper.

  270. I den här historien kommer hon hem-

  271. -och hon är ledsen,
    så han försöker muntra upp henne.

  272. Det tycks fungera.
    Det hade nog inte funkat på mig.

  273. Hon är ledsen
    för att hennes pojkvän var dum-

  274. -och nu
    ber han om ursäkt i ett meddelande.

  275. Ja... Och då kramar hon sin robot.

  276. Vilken roll borde en social robot ha?

  277. En hejarklacksledare
    som kan peppa oss i livet?

  278. Eller kanske nån
    som är där för viktiga ögonblick?

  279. Ja...? Jag...

  280. Jag vet inte! Är det det vi vill ha?
    Jag är inte säker.

  281. Det här företaget tycks tro det.
    Kanske vill vi det, kanske inte.

  282. Det är det här
    jag menar med designerns roll.

  283. Det här är en annan robot
    som ni kanske känner till.

  284. Den heter BlabDroid.

  285. Det här är en väldigt liten robot,
    den är ungefär så här stor.

  286. Han har en kamera,
    och han pratar med en röst-

  287. -som tillhör en nioårig pojke,
    det är faktiskt en inspelad röst.

  288. -Vi tar oss en titt på den.
    -Kan vi vara vänner?

  289. Välkomna till Aspen Ideas Fest.

  290. -Vad heter du?
    -Edie.

  291. -Jonathan Alter.
    -Amani Martin.

  292. -Elizabeth.
    -Barnes.

  293. -Jag heter Jane.
    -Anne, vad heter du?

  294. Jag tänkte ställa några frågor.
    Om det inte fanns pengar eller lagar...

  295. -...vad skulle du göra?
    -Ringa efter hjälp.

  296. -Uppfinna dem.
    -Jag hade velat uppfinna dem.

  297. -Skapa pengar och lagar.
    -Köpa en bank.

  298. -Cykla.
    -Spränga en bil.

  299. Jag hade haft en fest för alla.

  300. -Josh hade flyttat, jag är optimist.
    -Varit glad.

  301. Vem älskar du mest i hela världen?

  302. -Jag vet inte.
    -Min bror.

  303. -Min familj.
    -Mig själv.

  304. Jag älskar mina föräldrar och min bror.

  305. Det var kärlek vid första ögonkastet.
    Det är lustigt att jag tänker på hunden.

  306. Hon är alltid där för mig.

  307. Min mamma.

  308. Vilket misstag vill du göra ogjort?

  309. -Att jag var chef för CNN.
    -Oj, han ställer djupa frågor!

  310. -Jisses, bara ett?
    -Att jag har levt i rädsla.

  311. Det måste nog vara
    några av männen jag har älskat.

  312. -Jag borde ha bjudit Ned på mitt kalas.
    -Jag hade varit försiktig med saxen.

  313. Berätta nåt
    du aldrig har berättat för en främling.

  314. -Hur mycket jag älskar min fru.
    -Jag älskar kartong.

  315. Ibland när jag får slut på toapapper
    och inte hinner köpa nytt-

  316. -så snor jag några rullar
    från en offentlig toalett.

  317. -Jag har ett blått födelsemärke.
    -Jag går jämt naken hemma.

  318. -Jag hade velat kunna spela säckpipa.
    -Min dotter är gravid.

  319. Jag är rädd för
    att jag aldrig ska våga älska nån igen.

  320. Vad skulle du vilja säga
    till dig själv som barn?

  321. -Du är toppen!
    -Du är väldigt älskad.

  322. -Försök att vara snäll oftare.
    -Var dig själv.

  323. Kan människor och robotar
    vara vänner?

  324. Jag gillar dig. Vi är väl vänner?
    Absolut!

  325. -Jag tror att vi har en framtid ihop.
    -Jag är cynisk. Jag hade varit rädd.

  326. Jag tror faktiskt inte det.
    Det finns en grundläggande skillnad-

  327. -mellan människors medvetande
    och robotars intelligens.

  328. Ja...?

  329. Vi är väl vänner?

  330. Ja, jag tror det. Det här är
    början på en underbar vänskap.

  331. Så...

  332. En sak
    som BlabDroids skapare har berättat-

  333. -är att de avsiktligen
    gjorde den av kartong.

  334. När den krockar med saker
    får den bucklor-

  335. -och revor på vissa ställen.

  336. Ju värre tilltygad den är-

  337. -desto mer öppna är folk
    när de pratar med den.

  338. Så om vi tänker på
    vilka sorters maskiner vi vill skapa...

  339. Vi kanske inte vill att de
    ska se ut exakt som människor-

  340. -eftersom det kan bli
    en läskig "uncanny valley"-effekt.

  341. Det här är en maskin
    som folk gärna pratar med-

  342. -som är liten och av kartong.

  343. Vi kommer att interagera med robotar
    så mycket att vi kallar dem-

  344. -"brobotar" i stället för robotar.

  345. Det finns platser i världen,
    och utifrån det jag har hört här-

  346. -kan Sverige vara en sån plats,
    Japan är det i alla fall-

  347. -där befolkningen är så åldrande
    att ingen kan ta hand om de gamla.

  348. I Japan försöker man lösa det-

  349. -genom att låta robotar anta
    rollen som vårdare och husdjur-

  350. -eftersom de gamla-

  351. -både behöver hjälp och sällskap.

  352. När ni designar i framtiden-

  353. -kommer ni att få fatta de här besluten.

  354. Hur ska relationen vara
    mellan människor och maskiner?

  355. Det var mina tio tankar
    som jag ville dela med mig av.

  356. Det är saker ni bör tänka på,
    och det sista jag vill säga-

  357. -är att jag presenterade mig
    som beteendevetare och psykolog-

  358. -men man måste inte vara psykolog
    för att vara beteendevetare.

  359. Om man är designer,
    så är man beteendevetare-

  360. -så jag uppmuntrar er att tänka på
    de beteendevetenskapliga aspekterna-

  361. -i sakerna ni designar. Tack.

  362. Översättning: Malin Kärnebro
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Robotkärlek

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Jag är redo för min förarlösa bil nu, är du? Det frågar beteendevetaren Susan Weinschenk när hon föreläser om robotar och vårt förhållande till smarta telefoner, appar och maskiner. Hon menar att det är hög tid att förbereda sig, för i framtiden kommer vi ha relationer till robotar och lita på att de fattar bättre beslut än människor. Inspelat den 15 april 2016 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Inuse.

Ämnen:
Teknik > Kommunikations- och informationsteknik
Ämnesord:
Industri, Kommunikationer, Människa-maskin-interaktion, Robotar, Teknik, Teknik och samhälle
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - From Business to Buttons 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - From Business to Buttons 2016

Robotkärlek

Jag är redo för min förarlösa bil nu, är du? Det frågar beteendevetaren Susan Weinschenk när hon föreläser om robotar och vårt förhållande till smarta telefoner, appar och maskiner. Hon menar att det är hög tid att förbereda sig, för i framtiden kommer vi ha relationer till robotar och lita på att de fattar bättre beslut än människor. Inspelat den 15 april 2016 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Inuse.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - From Business to Buttons 2016

App-trött blir skärmlös

Skärmarna har tagit över våra liv. Den genomsnittlige användaren kollar sin mobiltelefon 200 gånger om dagen. Vi är beroende, säger Googles designstrateg Golden Krishna. Han menar att vi nu nått en "app fatigue", en apptrötthet, och måste gå mot en skärmlös framtid. Inspelat den 15 april 2016 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Inuse.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - From Business to Buttons 2016

Förstå kaoset

Vi upplever alla en informationsöverbelastning i dagens samhälle, säger informationsarkitekten Abby Covert. Hon älskar att reda ut komplexa informationsmönster åt andra. Hör hennes bästa tips på hur du genom enkla principer kan få ordning och reda på det allra mesta. Inspelat den 15 april 2016 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Inuse.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - From Business to Buttons 2016

Leda fram kreativitet

Misstag ska inte straffas eller hyllas, det ska bara förväntas, säger föreläsaren Jeff Veen om ledarskap. Här förklarar han hur man leder en kreativ grupp människor till framgångar och lär oss vad modeordet "equanimity" innebär: att behålla mental stabilitet under press. Inspelat den 15 april 2016 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Inuse.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - From Business to Buttons 2016

Hantera att ha fel

Hur känns det att ha fel? Det frågar sig Simon Bennett, ledarskapsexpert. Han lär ut hur man ska förhålla sig till misstag och makt i grupper. Makten definieras av vilken information som kan anses vara kunskap. Bennett menar att vi måste tillåta oss att vara hela människor med alla känsloregister även som professionella. Inspelat den 15 april 2016 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Inuse.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - From Business to Buttons 2016

Exakt och förutsägbar

Facebooks marknadsdesigner Margaret Gould Stewart berättar hur design fungerar ur ett företagarperspektiv. Här ger hon fyra konkreta råd baserat på storföretagets erfarenheter. Hon presenterar också sina visioner om hur hållbar design kan medverka till att förbättra världen. Inspelat den 15 april 2016 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Inuse.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - From Business to Buttons 2016

Designa för äldre

Vi måste inkludera de äldre i vårt designande för framtiden. Webbkommunikationen är inte längre ett val det är ett måste. Det innebär att vi också måste skapa ett gränssnitt som inkludera alla människor, äldre som funktionsnedsatta. Det säger författaren och designern Patricia Moore. Här förklarar hon hur funktionell design ger makt och kontroll över vardagen. Inspelat den 15 april 2016 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Inuse.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & teknik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vattenhantering vid extremskyfall

Rum för vatten

Extrema regnmängder blir vanligare. Nu måste riskområden kartläggas och minimeras, och utrymme för vatten skapas, säger hydrologen Erik Mårtensson. Inspelat på trädgårdsmässan Nordiska trädgårdar den 21 mars 2014. Arrangör: Fritidsodlingens riksorganisation.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - Kina

Peking på hjul

I det en gång så cykeltäta Peking trängs idag lika många bilar som finns i hela Sverige. Ibland är luftföroreningarna så svåra att flyg får ställas in och motorvägar stängas av. Men nu satsar Peking på att begränsa biltrafiken och bygga ut kollektivtrafiken.

Fråga oss