Titta

UR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2016

UR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2016

Om UR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2016

Föreläsningar och samtal från Humanist- och teologdagarna 2016. Konflikt är årets tema. Konflikt är något som kan yttra sig i det mesta, från vardagliga händelser till väpnad konflikt, och dyka upp i de flesta situationer. I språket, i kvinnokampen, i priskriget och inom arbetsmarknaden. Inspelat den 8 april 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2016: Kan du ställa en avokado?Dela
  1. Jag ska prata om
    "Kan du ställa en avokado på bordet?"

  2. Studien handlar om konflikten mellan
    språket och vad hjärnan tycker.

  3. Jag och Marianne Gullberg
    tittar på placeringsverb.

  4. Hur man placerar olika saker
    på olika grunder.

  5. Om jag tar en apelsin
    så tar jag en apelsin och jag...

  6. -Lägger den.
    -Lägger den på bordet. Yes!

  7. -Jag tar flaskan och...
    -Ställer den.

  8. -Och nu.
    -Lägger den.

  9. Ni kan ju detta.
    Och så tar jag en kopp, och den...

  10. -Sätter.
    -Det är strålande.

  11. Vem vill berätta
    när jag använder de olika verben?

  12. Vad bestämmer när man säger
    "sätter", "ställer" och "lägger"?

  13. Plan eller rund botten. Det handlar om
    basen. Hörde ni hur tyst det blev?

  14. Alla svarade vad ni skulle använda-

  15. -men när jag frågade varför
    började ni fundera.

  16. Vad bestämmer egentligen
    vad vi använder?

  17. Jag ska visa en annan sak.
    Kan nån engelska? Ja, kanske allihop.

  18. "She took the cup,
    and she put it on the table. Great!"

  19. "She took the cup, and she put it
    on the table." "Lay" stämmer inte.

  20. "She took the bottle,
    and she put it on the table."

  21. "She took the bottle,
    and she put it on the table."

  22. De har ett generellt verb. "Lay" används
    inte. Man använder "put".

  23. Engelskan har ett generellt verb.

  24. Man skulle kunna säga att vi är mycket
    mer precisa på svenska.

  25. I världen... På Max Planck-institutet
    har man tittat på 29 olika språk.

  26. Det är jätteblandat
    hur vi beskriver de här händelserna.

  27. Några är generella som engelskan och
    har ett verb som fungerar för allt.

  28. Vissa är som svenskan, som har "sätta",
    "ställa" och "lägga".

  29. Andra är ännu mer precisa.

  30. De som är lite som svenskan
    och har några stycken-

  31. -delar inte upp det
    exakt som svenskan gör.

  32. Vi tittar på de här tre:
    "sätta", "ställa" och "lägga".

  33. De är högfrekventa, vi lär oss dem
    tidigt och de är obligatoriska.

  34. Vi måste berätta om vi ställde det,
    satte det eller lade det.

  35. I tidigare forskning har man sett
    att basen är det viktiga.

  36. Har det ingen bas, nåt att vila på,
    då är det "lägga".

  37. Har det en bas, då kan det vara "sätta"
    eller "ställa".

  38. De tävlar mot varandra. Om den inte är
    på sin bas, då är det "lägga".

  39. Vi ville se hur det är om det är
    asymmetriskt och lite längre.

  40. Har det betydelse för vad vi tycker om
    "sätta", "ställa" och "lägga"?

  41. Vi ville också titta vidare på
    hur hjärnan bearbetar de här verben.

  42. Då kan vi titta på exakt när det händer.
    Jag ska förklara hur vi gör.

  43. Vi frågar inte bara vad människor
    tycker, för det kommer lite senare.

  44. Vi tittade på om objekten i studien hade
    en bas eller inte hade en bas-

  45. -om de var symmetriska eller inte
    och så tittade vi på riktningen.

  46. Var det horisontellt eller vertikalt?

  47. Alla våra deltagare fick fylla i
    ett formulär som det här.

  48. De ser bilden och får läsa meningen:
    "Hon lägger avokadon på bordet."

  49. Sen fick de fylla i
    om det här beskrev bilden perfekt-

  50. -eller om det inte var så bra.

  51. I den här delen av undersökningen
    såg vi att det var som tidigare.

  52. Har det en bas
    är det bra att säga "ställa".

  53. "Sätta" går lika bra. "Sätta" och
    "ställa" tävlar, som man sett förut.

  54. Tittar vi på nåt som inte har en bas
    säger vi "lägga".

  55. Hur är det med asymmetriska saker?
    Hur mycket bryr vi oss om basen?

  56. Vi tittar på dem som står vertikalt.

  57. Då bryr vi oss inte alls om
    om det har en bas eller inte.

  58. Är det vertikalt, ställer man
    en avokado. Det går jättebra.

  59. Det har deltagarna fyllt i.

  60. Om det ligger ner och är horisontellt
    ska man säga "lägga".

  61. Hur är det med "sätta", då? Vi visste
    från studier och symmetriska saker-

  62. -att "ställa" och "sätta"
    tävlar mot varandra.

  63. Men vi ser med asymmetriska saker
    att det bara är när de har en bas.

  64. Så man kunde säga "sätta ljuset",
    men en avokado som är vertikal...

  65. Ingen ville säga
    att man sätter den på bordet.

  66. Folk ville säga att man ställer den på
    bordet, så basen hade betydelse.

  67. Om vi vill göra precis samma studie som
    när man fyller i hur bra nåt är-

  68. -och samla in data från hjärnan-

  69. -vill vi få elektriska potentialer från
    hjärnan, inte från musklerna.

  70. Vi sätter på en mössa med elektroder.

  71. Vi vill inte att människor rör
    sina ögon medan de läser meningarna-

  72. -så vi presenterar det så här
    i stället.

  73. Fräckt, va? Ni behöver inte mer än 200
    millisekunder för att läsa ordet-

  74. -så det går jättebra att läsa så. Det
    känns konstigt men funkar jättebra.

  75. När folk kommer in gör man så här.

  76. Man tittar på en skärm,
    som ni gjorde.

  77. Man har mössan med elektroderna på,
    och sen förstärker vi hjärnvågorna.

  78. EEG:et, elektroencefalogrammet.

  79. Vi förstärker det, men det händer
    jättemycket i hjärnan på en gång.

  80. Vi bearbetar ju inte bara verben
    "sätta", "ställa" eller "lägga".

  81. Det händer mycket, mycket mer,
    så vi tar det kontinuerliga EEG:et.

  82. Vi klipper ut bitarna
    från precis när man såg verbet.

  83. När verbet passade och beskrev bilden
    och när det inte passade.

  84. Vi tar bara de bitarna
    och gör ett medelvärde av det-

  85. -för då får vi bort bruset,
    allt annat som händer i hjärnan.

  86. På grafen längst till vänster ser ni att
    det står 1 000 millisekunder.

  87. Ni ska alltså få se vad som händer
    i hjärnan under bara en enda sekund.

  88. När jag frågade er vad man säger gick
    det flera tusen gånger långsammare.

  89. Innan man hinner tänka efter vad man
    tycker har hjärnan reagerat på ordet.

  90. Typiskt ser vi att när det passar
    får man tänka efter lite-

  91. -men om det inte passar
    reagerar hjärnan mycket kraftigare.

  92. Man får gå tillbaka och tänka efter.
    "Stämde det med vad jag såg?"

  93. Det här är en människa
    som jag har gjort själv.

  94. Jag ska visa er två elektroder.

  95. Jag ska visa en frontal som vi kallar F3
    och en som är parietal, där bak.

  96. Jag ska visa två olika effekter.

  97. Med den frontala ser vi en automatisk
    effekt. "Stopp, det där stämde inte!"

  98. Den här bak visar när hjärnan
    reflekterar tillbaka till bilden.

  99. "Vänta, stämde det överens?" Men det
    tar ändå under 1 000 millisekunder.

  100. Vi sätter oss inte ner och funderar,
    utan det handlar om vad hjärnan gör.

  101. Det här är bara ett sätt för mig att
    snabbt förklara den här skillnaden.

  102. Vi tittar på "ställer".

  103. När vi frågade människor sa de att det
    är perfekt om den är vertikal-

  104. -men det är inte bra
    när den är horisontell, i blått.

  105. Nu ska jag visa linjerna i grafen.

  106. De gröna är för den vertikala,
    och de blå är för de horisontella.

  107. På den frontala reagerar hjärnan direkt.
    "Stopp, det stämde inte!"

  108. Den blå går mer upp här.
    "Nej, det stämde inte."

  109. Får hjärnan tänka efter och jämföra med
    bilden, är den blå längre ner.

  110. "Nej, nej. Även när jag tänker efter
    stämmer det inte."

  111. Det är precis som det vi såg
    när folk fyllde i formulären.

  112. Man tycker inte om "ställa"
    för nåt som ligger ner.

  113. Vi tittar på "lägger".

  114. När de fyllde i de här blanketterna såg
    vi-

  115. -att det var precis tvärtom
    mot "ställa".

  116. Det är precis vad vi ser här också.

  117. När man ser nåt som är vertikalt och har
    läst "Hon lägger den på bordet"-

  118. -reagerar hjärnan direkt. "Stopp!"

  119. När den reflekterar över bilden tycker
    den ändå inte att det stämde.

  120. Hur är det nu med avokadon?
    Kan vi ställa en avokado?

  121. När vi frågade folk
    kunde man ställa den.

  122. Det hade bara att göra med om den var
    vertikal eller horisontell.

  123. Då borde vi se exakt samma grejer
    som jag precis har visat er.

  124. Men ta-da!
    Det är ingen effekt där fram.

  125. Det som händer är att de reagerar...

  126. Både för den horisontella och för den
    vertikala avokadon reagerar hjärnan.

  127. "Hon ställer avokadon!" Men när den
    reflekterar tillbaka till bilden-

  128. -säger den: "Det här stämmer inte
    när den är horisontell."

  129. Men man tycker att det stämmer här.

  130. Hur är det då med "lägger"?

  131. Ser vi precis det motsatta mönstret för
    "lägger" eller hur fungerar det?

  132. Om vi tittar här
    så ser vi på "lägger".

  133. Där reagerar vi direkt.
    "Nej, det gjorde hon inte alls."

  134. Det går jättesnabbt.

  135. Men om vi tittar här bak...

  136. När vi går tillbaka till bilden tycker
    vi:

  137. "Det stämde visst.
    Hon lade avokadon."

  138. Här ser vi en stor skillnad.

  139. Det är en interaktion
    mellan vad vi tycker egentligen-

  140. -om det som vi ser direkt-

  141. -och vår världsbild,
    hur det brukar vara.

  142. Hur det faktiskt är
    och hur vi använder språket.

  143. Hjärnan tycker faktiskt inte
    att man kan ställa en avokado-

  144. -men om vi tänker efter, kan vi det.

  145. Jag måste visa er "sätter" också,
    för det är lite kul.

  146. Folk tyckte att om det står upp
    och har bas, som det här ljuset-

  147. -kan man säga "sätta".

  148. Men om det är horisontellt
    kan man inte säga att man sätter det.

  149. Men titta här. För "sätter" säger
    hjärnan: "Stopp, det stämmer inte!"

  150. "Det stämmer inte med 'sätter'."
    Hur är det när hjärnan reflekterar?

  151. "Nej, nej, det stämmer inte."

  152. "Sätter" är inte riktigt bra för nåt.

  153. Det jag har försökt visa här i dag är
    att även för modersmålstalare-

  154. -inte bara för dem som har svenska som
    andraspråk, är verben komplexa.

  155. Vi har visat att bas,
    symmetri och riktning påverkar.

  156. Det finns säkert andra aspekter som
    påverkar som vi inte har undersökt.

  157. Sen har vi världen som vi känner den
    och världen som vi ser den just nu.

  158. Och språket påverkar också vad vi tycker
    och hur vi använder verben.

  159. Alltihop interagerar.

  160. Då får jag tacka så mycket.

  161. Textning: Lena Edh
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Kan du ställa en avokado?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vad är det som avgör om vi säger lägger, ställer eller sätter? Språkforskarna Annika Andersson och Marianne Gullberg har studerat språkliga konflikter i hjärnan. Avgörande faktorer för vilket verb vi använder är om föremålet har en bas eller riktning och vilken symmetri det har. Finns det ingen bas, något att vila på, så säger vi lägga. Har föremålet en bas använder vi sätta eller ställa. Inspelat den 8 april 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet.

Ämnen:
Svenska > Språkbruk
Ämnesord:
Språkvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2016

De mänskliga rättigheternas historia

Lena Halldenius har forskat kring innebörden av begreppet mänskliga rättigheter. Hon urskiljer tre möjliga sätt att tyda begreppet som har stridit om tolkningsföreträdet och berättar här om vilket som gått segrande ur striden och varför. Hon menar att det är tydligt att begreppet och utformningen är präglad av den tid och kontext då den skrevs. Inspelat den 8 april 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2016

Rätt eller fel vardagsbeslut

Den som konsumerar en produkt har fattat ett beslut och valt just den produkten framför andra val av liknande alternativ. Hur och varför fattar vi dessa beslut? Detta har Annika Wallin studerat med hjälp av ögonrörelsemätare som filmar scenen framför försökspersonen. Här berättar hon om studierna och vilka konsekvenser vardagliga beslut kan få i andra sammanhang. Inspelat den 8 april 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2016

Pärlor och pirater

Stefan Eklöf Amirell har studerat hur pirater i Sydostasien bedrev sjöröveri under kolonialmakterna Spanien och senare USA och hur kolonisatörerna hanterade konflikterna. Här berättar han om en av de mest ökända piraterna, Jikiri, som härjade i södra Filippinerna i början på 1900-talet. Vilka paralleller kan man dra till dagens konflikter, och vad lever kvar idag? Inspelat den 8 april 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2016

Kan du ställa en avokado?

Vad är det som avgör om vi säger lägger, ställer eller sätter? Språkforskarna Annika Andersson och Marianne Gullberg har studerat språkliga konflikter i hjärnan. Avgörande faktorer för vilket verb vi använder är om föremålet har en bas eller riktning och vilken symmetri det har. Finns det ingen bas, något att vila på, så säger vi lägga. Har föremålet en bas använder vi sätta eller ställa. Inspelat den 8 april 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2016

Varför morrar och fräser katter?

När katter kommunicerar är det främst i tre olika relationer: mellan kattmamman och kattungen, i parningssituationer samt för att med aggressiva läten varna inkräktare eller motståndare. Susanne Schötz har forskat om tamkattens läten. Här berättar hon om hur katter kommunicerar med människor och med andra katter. Inspelat den 8 april 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2016

Konflikter om kunskap

Olof Sundin, professor i biblioteks- och informationsvetenskap, beskriver kunskapskonflikter i samhället och hur de har förändrats över tid. Vinnaren av dessa konflikter är det som vi ser och får ta del av. Vilken information som anses vara kunskap har det alltid funnits konflikter kring, inom religion, politik, kultur och vetenskap. Tidigare var det gatekeepers i form av exempelvis redaktörer som bestämde vilken kunskap som gavs plats och köptes in och hur den placerades. Idag är det algoritmer som avgör vilken kunskap som är tillgänglig. Inspelat den 8 april 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2016

Om folkmord och förnekelse

Folkmord är en konflikt som sällan upphör för att kriget slutar eller för att en diktator dör, säger Maria Karlsson, doktorand vid Lunds universitet. Här berättar hon om Förintelsen och folkmordet på armenier i Osmanska riket och förnekelsekulturerna som följt dessa folkmord. Inspelat den 8 april 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2016

Varför blir vi arga på konsten?

Konstskandaler är nästan något vi förväntar oss, säger Max Liljefors, professor i konstvetenskap. Här berättar han om vad som upprör oss och ger exempel på skandaler genom åren, vad debatten har lett till och hur den har förändrats över tid. Några exempel som tas upp är Carl Michael von Hausswolff som vid ett besök i koncentrationslägret Majdanek tog med sig aska hem och använde i sina målningar och Nathalia Edenmont som har använt djurdelar i sin konst. Inspelat den 8 april 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2014

Skogen, myren, människan och renen

Krister Stoor, språkforskare vid Umeå universitet, pratar om överföringen av kunskap bland skogssamiska renskötare: om hur berättelser delas, och om hur de äldre har en betydande roll både inom gruppen och externt. Inspelat 7 mars 2014 på Västerbottens museum i Umeå.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - Kina

Allt fler vill lära sig kinesiska

Om man ska kunna lära sig kinesiska är det bra om man är musikalisk. Det säger 22-åriga språknörden Linnea Niklasson som älskar att bo i Peking. Vi möter också Cecilia Lindqvist, en svensk auktoritet i Kina som revolutionerat synen på de kinesiska tecknen.

Fråga oss