Titta

UR Samtiden - Researched

UR Samtiden - Researched

Om UR Samtiden - Researched

Den internationella konferensen Researched försöker överbrygga glappet mellan forskning och praktik inom utbildning och undervisning. Föreläsarna går bland annat igenom vad vi vet idag om inlärning och minne, vad som krävs av fortbildning för att den ska leda framåt, samt om betyg och bedömning. Inspelat den 19 mars 2016 på Burgårdens utbildningscentrum, Göteborg. Arrangör: Researched.

Till första programmet

UR Samtiden - Researched : Om utbildningsdirektivDela
  1. Först vill jag prata om min bakgrund.

  2. Ni har kunnat läsa om den,
    men jag vill understryka-

  3. -att jag först var lärare i många år
    och även pedagogisk psykolog.

  4. Däremellan doktorerade jag
    inom mitt forskningsfält: inkludering.

  5. Men efteråt ville jag jobba praktiskt-

  6. -så jag jobbade som pedagogisk
    psykolog utanför Köpenhamn.

  7. Jag gillade att jobba praktiskt-

  8. -men universitetet bad mig leda
    en systematisk översikt av inkludering.

  9. Jag kunde inte tacka nej,
    för jag brinner för inkludering-

  10. -så jag kom till Danish Clearinghouse
    for Educational Research.

  11. Jag är lektor på Århus universitet
    i Köpenhamn-

  12. -vilket är märkligt eftersom Århus
    ligger på Jylland, inte i Köpenhamn.

  13. Jag leder nu Danish Clearinghouse-

  14. -åtminstone än så länge, för jag gillar
    att arbeta bland barnen och lärarna.

  15. Men jag valde att stanna eftersom
    forskningen är viktig för lärarna.

  16. Institutionen där Clearinghouse finns-

  17. -är Danmarks största
    för pedagogisk forskning.

  18. Ungefär 90 % av forskningen där-

  19. -är teoretisk
    och tillämpas inte alltid i praktiken.

  20. Jag vill verkligen dela med mig av det,
    för varför gör vi pedagogisk forskning?

  21. Den måste ju hjälpa lärare, skolledare,
    kommuner, departement och så vidare.

  22. Det var bara lite om min bakgrund.

  23. Men om vi tittar... Ursäkta, jag
    har inte grejen som man byter med.

  24. Men om vi tittar på evidensen
    sett till dansk pedagogik...

  25. Fram till 2005
    har vi pratat om utvärdering-

  26. -så det är nåt väldigt nytt för oss.

  27. 2006 började vi prata om
    vad som faktiskt funkar.

  28. Vi började prata om effektivitet och
    "valuta för pengarna"-interventioner.

  29. 2006 grundades Danish Clearinghouse
    for Educational Research.

  30. En orsak var en OECD-rapport som
    visade brister i den danska skolan.

  31. Den visade tydligt att den kvantitativa
    forskningen var bristfällig i Danmark.

  32. Detsamma gäller till stor del
    både Sverige och Norge.

  33. Norge inrättade ett forskningscentrum
    som liknar vårt 2014.

  34. Sverige inledde arbetet
    med ett forskningscentrum i år.

  35. 2009 gjorde vi vår första RCT,
    en randomiserad kontrollerad studie.

  36. Den skedde på förskoleområdet.

  37. 2010-2016-

  38. -inrättades centrumet
    för strategisk pedagogisk forskning-

  39. -vars mål var att främja RCT:er
    och även naturliga experiment.

  40. En av dem var ELI-

  41. -en randomiserad kontrollerad studie
    om effekten av internutbildning.

  42. Det var en intressant studie,
    för det var två grupper.

  43. Experimentgruppen
    fick lära sig klassrumsledarskap.

  44. Kontrollgruppen fick lära sig
    hur man använder ICT i klassrummen.

  45. Det intressanta är att interventionen
    skapades av lärarförbundet-

  46. -eller skolorna,
    och den hade ingen effekt.

  47. Det är en del av vad vi kan lära oss
    genom att säga:

  48. "Vad funkar?
    Varför funkade det inte för lärarna?"

  49. Den andra RCT:n var OPUS. Danmark
    har faktiskt världens bästa restaurang.

  50. Noma är en väldigt populär restaurang-

  51. -där vi bland annat äter myror. Man
    måste vara snabb när man äter där.

  52. Vi gjorde en skolstudie
    för 100 000 miljoner kroner.

  53. 800 barn deltog i en cross-over-studie-

  54. -där barn fick äta nordisk mat
    i tre månader.

  55. Hälften åt inte, och sen bytte de.

  56. Projektet var spännande för mig-

  57. -för de tog blodprov och gjorde många
    saker som jag inte visste nåt om.

  58. Jag var handledare
    för ett doktorandprojekt om n-3 PUFA.

  59. Fråga mig inte vad det är-

  60. -men jag jobbade med
    hur kosten påverkar...

  61. Blir barnen bättre på
    att läsa, räkna och koncentrera sig?

  62. Tråkigt nog funkade inte det heller.

  63. De blev inte bättre inom nåt område-

  64. -men de blev allergiska mot nötter
    och gick upp i vikt.

  65. Citera inte mig, för då blir jag inte
    populär. Projektet var ju kostsamt.

  66. Man sa att barnen tyckte om maten
    så mycket att de åt mer än vanligt.

  67. Så löd förklaringen,
    oavsett hur seriöst resultatet var.

  68. Det intressanta med att göra sånt här-

  69. -är att det kan visa sig att det
    som man tror är rätt inte är det.

  70. Det som logiskt sett
    självklart borde funka gör inte det.

  71. Det här är hämtat
    från inkluderingsöversikten.

  72. Ni kan se uppdelningen
    mellan USA, Europa och andra länder.

  73. Som ni ser är det i USA
    som de experimentella studierna...

  74. De flesta av dem genomförs där nu.

  75. Då så...

  76. Det som vi på Danish Clearinghouse
    for Educational Research faktiskt gör...

  77. Vi är ett centrum
    som samlar, kategoriserar-

  78. -utvärderar, analyserar,
    syntetiserar och distribuerar-

  79. -empirisk forskning inom pedagogik.

  80. Vi gör metaanalyser
    där vi samlar vad andra har gjort-

  81. -och granskar vad som har funkat
    eller inte har funkat för andra.

  82. På det sättet kan vi snabbt samla
    mycket kunskap åt lärare-

  83. -för att ge en bild av vad som händer
    inom den pedagogiska forskningen.

  84. Som jag sa
    finns centrumet på universitetet-

  85. -men jag måste skaffa allt kapital
    på egen hand.

  86. Många frågar: "Vilka är det
    som 'handlar' på Clearinghouse?"

  87. Främst utbildningsdepartementet.

  88. Lärare säger: "Då är inte resultaten
    objektiva, för ni gör bara som de vill."

  89. Det intressanta med systematiska
    översikter är att vi aldrig vet.

  90. Man vet inte
    vad undersökningsresultatet visar-

  91. -för vi vet inte vad forskningen visar
    innan vi har hittat den.

  92. Matstudien skulle inte göra att barnen
    gick upp i vikt eller blev allergiska.

  93. De skulle bli friskare och lära sig mer.

  94. Hur gör vi då det här?

  95. Vi har baserat vårt arbete
    på EPPI-centret i London-

  96. -där de gör systematisk kartläggning.

  97. De har på många sätt inspirerat oss.

  98. Det som vi gör är att...

  99. Vi tillämpar en strikt, bred
    och systematisk sökstrategi-

  100. -för att samla relevant forskning.

  101. Vi ställer en fråga till forskningen
    och hittar den tillgängliga forskningen.

  102. Vi hittar alltså inte allt,
    utan vi hittar det som frågar efter.

  103. Det är en specifik fråga som vi ställer.

  104. Programmet EPPI-Reviewer 4
    gör att gallringen blir systematisk.

  105. Vi vill vara säkra på att vi hittar
    det som vi letar och frågar efter.

  106. Det finns ett skäl till
    att vi alltid gör en narrativ syntes.

  107. Exempelvis Hattie eller David Mitchell-

  108. -gör bara metaanalyser av riktiga
    randomiserade kontrollerade studier.

  109. -men vi anser att det finns mycket
    kvalitativ forskning som är viktig-

  110. -för översikterna.

  111. Vi är ju ett av de nordiska länderna, så
    vi är intresserade av nordisk forskning.

  112. Bara experimentella studier
    ger inte mycket nordisk forskning.

  113. Ibland har vi två forskningsfrågor.

  114. Vi kan granska
    vissa internationella mål-

  115. -även om Norden är "internationellt"...

  116. Vi kan ha vissa internationella mål och
    bredare frågor för nordiska studier.

  117. Det här ger en bild av hur vi jobbar.

  118. Högst upp har vi frågan, exempelvis:
    "Vilka interventioner är effektiva"-

  119. -"för barn med särskilda behov
    i vanliga skolor?"

  120. Sen sker en sökprocess
    i de största databaserna.

  121. ERIC är en som vi ofta söker i,
    liksom Psycinfo och Web of Science.

  122. Därefter tittar vi på söktermerna.
    Ett intressant projekt handlar om-

  123. -hur vi tillämpar forskning i praktiken.
    Det finns inte mycket forskning om det.

  124. Det är ett besvärligt område.
    Vi tittar på vad forskarna själva säger.

  125. Ett av våra största hinder är-

  126. -att forskare inte är särskilt bra på-

  127. -att beskriva forskningen
    och att använda nyckelord.

  128. Det kan vara forskning om inkludering,
    men när den läggs in i databaserna-

  129. -så nämns kanske inte ens ordet.
    Då hittar vi den inte.

  130. Vi har alltid en referensgrupp med
    internationella experter inom området-

  131. -som granskar om vi har hittat
    allt som vi borde hitta.

  132. Vi hämtar även hänvisningar från
    andra översikter eller annan forskning.

  133. När vi har hänvisningarna börjar vi
    med gallringen och avgränsningen.

  134. Arbetet med systematiska översikter
    brukar ge...

  135. ...ungefär 10 000 träffar, så vi sitter
    där med 10 000 forskningsprojekt.

  136. Vi gallrar dem för att se
    om de besvarar frågan som vi ställer.

  137. Om många gör det
    kan vi göra en avgränsning.

  138. En bra syntes kräver forskning
    som går att läsa igenom.

  139. Det innebär oftast
    ungefär 70-100 studier.

  140. När vi har studierna som vi vill ha
    gör vi en kvalitetsbedömning.

  141. Vi granskar om forskningen är
    av god kvalitet och visar nåt-

  142. -eller om kvaliteten är så dålig
    att den inte håller i praktiken.

  143. Vi granskar förstås även relevansen.

  144. Vi gör en sammanvägd bedömning
    och granskar forskningens kvalitet.

  145. Det kan gälla en liten sampelstorlek
    eller att man drar slutsatser-

  146. -som verkar sakna stöd i data.

  147. Transparens är väldigt viktigt.
    Vad har folk egentligen gjort?

  148. Sen skriver vi abstrakter för studierna.

  149. Nåt som vi jobbar mycket med,
    och som är svårt...

  150. Vi jobbar
    med interventioner som funkar-

  151. -och ser till att abstrakterna
    riktar sig till vilka vi än gör dem åt-

  152. -så att de kan ta till sig studierna,
    inspireras av dem och använda dem.

  153. Till sist gör vi en tematisk syntes.

  154. Vilka nya forskningsrön
    kan vi hitta i studierna?

  155. Vi får ett metaperspektiv
    på vad vi kan lära oss av det här.

  156. Låter det begripligt?

  157. Okej. Men nåt viktigt som jag ofta
    får höra är att det här inte är möjligt-

  158. -för en lärare är en lärare, en klass
    är en klass och en elev är en elev.

  159. Man kan inte säga: "A plus B plus C
    blir D. Om vi gör A och B får vi C."

  160. Det är inte möjligt av många orsaker,
    men det är inte alls vårt mål.

  161. Vårt mål är att skapa en verktygslåda
    som inspirerar. "Vad kan vi lära oss?"

  162. Vad har funkat för andra?

  163. Vad kan andras lyckade interventioner
    lära oss? Hur kan de inspirera oss?

  164. Vad som inte har funkat
    är också viktigt.

  165. Varför funkade det inte?
    Vad kan det lära oss?

  166. Kunskap för olika yrkesgrupper.

  167. Vi har en ny skolreform i Danmark
    med stödundervisning.

  168. Hur kan vi använda kunskapen
    för att optimera samarbetet?

  169. Kunskap för många olika nivåer.

  170. Många av våra översikter riktar sig
    till både beslutsfattare och lärare.

  171. De är väldigt olika.
    Jag kan ge ett exempel.

  172. Förra våren avslutade vi en
    systematisk översikt om flerspråkighet.

  173. Är tidig språkundervisning en bra idé?

  174. Hur många tycker att det är en bra idé?
    Jag tycker det.

  175. Om man vill bra på engelska
    börjar man i ettan.

  176. Ju längre man lär sig,
    desto bättre talar man. Det är logiskt.

  177. Men är det bevisat? Inte direkt.

  178. Det var ett problem,
    för i Schweiz pågår en stor debatt om...

  179. De börjar med andraspråk i trean.

  180. Problemet är
    att engelska då kan vara andraspråket.

  181. Den fransktalande befolkningen anser
    att det ska vara ett nationellt språk.

  182. Vi fick i uppdrag
    att ta reda på vad forskningen visar.

  183. Tyvärr, höll jag på att säga,
    fanns inget om det.

  184. Forskningen på området är inriktad
    på fonematik, syntax och så vidare.

  185. Men längdsnittsstudier som visar
    hur det faktiskt går för barnen...

  186. Den forskningen finns inte än.
    Vi kan använda det.

  187. Finns det forskning? Vad pågår?

  188. Danmark har infört en ny skolreform-

  189. -där barnen får börja med engelska
    i ettan.

  190. Vi gör en längdsnittsstudie för att se
    hur det påverkar deras engelska.

  191. Vad menar vi med evidens?
    Programtrohet.

  192. Vi måste se till att vi tillämpar
    interventionerna på rätt sätt.

  193. Beteendeutfallen ska beskrivas tydligt.
    Vad ska interventionen uppnå?

  194. Funkar den?
    Har forskarna beskrivit vilka målen är?

  195. Elevegenskaper. Har de tydligt beskrivit
    vilka barn eller vilken grupp av barn-

  196. -som de här interventionerna
    är avsedda för?

  197. Kontrollerade variabler.

  198. Om forskarna vill granska elevresultat,
    gör de då verkligen det?

  199. Godtagbara biverkningar.

  200. Interventionen påverkar kanske
    nåt annat, men kan vi godta det?

  201. Bygger interventionen på en god teori?
    Har andra forskat om samma sak?

  202. Är den baserad på
    en välgenomtänkt teori?

  203. Har det gjorts en uppföljning? Skedde
    forskningen i naturliga förhållanden?

  204. Restaurangmat kan vara bra för barn-

  205. -men det är inte genomförbart
    i vanliga skolor.

  206. Har resultaten publicerats
    i vetenskapliga tidskrifter?

  207. Jag läser mängder
    av vetenskapligt granskade tidskrifter-

  208. -och de garanterar inte alltid kvalitet.

  209. Har forskningen replikerats?
    Går den att upprepa?

  210. Är interventionen kostnadseffektiv?
    Är målen värda investeringen-

  211. -eller är resultaten så små
    att det inte är värt det?

  212. Kan vi hitta forskningen?

  213. Hur många lärare hinner med det här?
    Är det ens möjligt för en lärare?

  214. Inte direkt.
    Det här är några saker som vi tittar på-

  215. -när vi utvärderar studierna.
    Det är evidensbaserad undervisning.

  216. Hattie och Mitchell
    pratar också till stor del om det här.

  217. Men på Clearinghouse jobbar vi
    med evidensinformerad undervisning.

  218. Jag anser att lärare är lärare
    och att klasser är olika.

  219. Jag anser att många saker
    påverkar vår undervisning.

  220. Det är många saker som påverkar
    en evidensinformerad undervisning.

  221. Kunskap om elever och föräldrar.

  222. Vi vet vad de förväntar sig
    och hur de samverkar.

  223. Undervisningserfarenhet. En ny lärare
    är olik den som har tio års erfarenhet.

  224. Sen har vi den mindre roliga,
    men ofrånkomliga, delen.

  225. Ekonomin, finansieringen-

  226. -lagen som vi måste följa
    och besluten som fattas i skolorna.

  227. Skolans organisation och kultur.
    Skolor och rektorer skiljer sig åt.

  228. Skolorna värdesätter olika saker.
    Sen har vi en väldigt viktig sak.

  229. Evidens från systematiskt samlad
    forskning och utbildningsöversikter.

  230. Till sist har vi även
    tillgängliga resurser.

  231. Material, ICT, personal och så vidare.

  232. Alla de här sakerna påverkar
    hur vi lärare undervisar våra elever-

  233. -men hur gör vi forskningen tillgänglig?

  234. Jag skulle gärna vilja ha svar på det,
    för vi jobbar mycket med det.

  235. När vi gör kartläggningar
    gör vi alltid små skrifter-

  236. -som riktar sig till lärare eller
    beslutsfattare som vi kanske jobbar åt.

  237. Men hur får vi dem att faktiskt
    använda dem? Det är väldigt svårt.

  238. Även om jag är blond
    är jag inte så naiv att jag tror-

  239. -att det räcker att ge det till lärarna.
    Vi måste även göra det tillgängligt.

  240. Översikten som vi jobbar med nu
    består även av en lägesrapport.

  241. Vi har frågat tio länder: "Hur använder
    ni forskning inom lärarutbildningen?"

  242. Få länder jobbar systematiskt med det
    och har med det i lärarutbildningen.

  243. Det gäller även ett samarbete
    mellan universitet, lärarutbildningar-

  244. -och skolorna.

  245. Den enda plats där vi har sett
    ett etablerat samarbete är Ontario.

  246. Det är intressant. Universitetet
    har en portal där lärarna kan skriva:

  247. "Jag vill veta mer om...
    Var finns forskningen om...?"

  248. De hittar en expert på området
    som besvarar frågorna-

  249. -och hänvisar till mer forskning.

  250. Det är intressant, för det är svårt.

  251. En databas som ERIC innehöll
    på 60-talet ungefär 50 000 studier.

  252. I dag finns det 2 miljoner.
    Hur många lärare hinner läsa dem-

  253. -och bedöma
    om de ens är värda att läsa?

  254. Det här är ett exempel från David
    Mitchells bok "Inkludering i skolan".

  255. "Samarbetsinriktad gruppundervisning.
    Hjälp eleverna att lära av varandra."

  256. Eleverna samarbetar i små grupper.

  257. De hjälper varandra
    med olika uppgifter.

  258. Grupperna kan ligga på samma
    akademiska nivå eller vara blandade.

  259. Lärarens roll är se till
    att de får bra gruppuppgifter.

  260. Det händer ofta i Danmark.
    Ni vet kanske att lärare brukar säga:

  261. "Ni kan jobba ute i korridoren."

  262. Såna grupparbeten
    funkar ofta inte bra-

  263. -men det är roande
    att vara ute i korridoren.

  264. De ska lära dem att jobba i grupp.

  265. Jag vet inte om ni hörde David Didau,
    men det är viktigt att lära barnen...

  266. Är kamratlärande bra?

  267. Jag tycker det, men de måste lära sig.
    De behöver verktyg för att kunna säga:

  268. "Hur ska vi samarbeta
    eller ge respons?"

  269. "Hur hanterar vi problemen?"
    Och Hattie...

  270. Hattie hävdar att allt under 0,4
    inte är värt besväret-

  271. -för det är antingen för dyrt
    eller inte effektivt nog.

  272. Det här är
    en väldigt effektiv intervention.

  273. Men var kan vi då hitta evidens?

  274. Det är min uppgift.
    Det är på gång i Sverige.

  275. Vi jobbar med skolmognad.

  276. Vi gjorde en provokativ översikt-

  277. -där vi jämförde tio länder
    och granskade forskningen.

  278. Danmark har inte haft
    en systematisk syn på barns skolstart.

  279. Personalen på de olika förskolorna
    måste själva lösa-

  280. -hur de ville jobba med det.
    Vi hade Norden här-

  281. -och här borta hade vi USA,
    där de testade och följde barnen.

  282. Inkluderingsöversikten. Skandinavisk
    förskola. Från 2006 har vi följt-

  283. -all skandinavisk forskning
    på förskoleområdet.

  284. Gymnasieutbildning.
    Den nya danska skolreformen.

  285. Intensivkurser
    är väldigt populära i Danmark.

  286. I åttonde klass måste lärare bedöma-

  287. -om eleverna är redo
    för gymnasiestudier.

  288. Just nu sägs det
    att 26 % av eleverna inte är det.

  289. Det är inte särskilt bra,
    så vi diskuterar intensivkurser-

  290. -som liknar amerikanska kurser
    med sommarskola och sommarläger.

  291. Och flerspråkighet. Det ska bara ge
    en bild av hur breda våra översikter är.

  292. För att ge en bild av vad vi lär oss...

  293. Översikten om inkludering
    bestod av två huvudkategorier.

  294. Det var initiativ avsedda för skolor-

  295. -och initiativ avsedda för elever.

  296. Forskningen som vi granskade var
    breda och mångsidiga metaanalyser-

  297. -med många RCT:er och effektstudier-

  298. -men vi hade även
    mycket mindre och snävare studier.

  299. Kvalitativ forskning är en balansfråga.

  300. När är den så omfattande
    att den går att jobba med-

  301. -och vi kan säga att det på nåt sätt
    går att prata om en generalisering?

  302. Om vi tittar
    på initiativen avsedda för skolan-

  303. -så hade vi
    inkluderande vanliga skolor-

  304. -jämfört med specialklasser.
    Jag vill nämna ett exempel-

  305. -för det här är en av de intressanta
    saker som översikterna kan lära oss.

  306. De här studierna var intressanta,
    för de var stora jämförande studier.

  307. Vi granskade
    elever med liknande problem-

  308. -i både en vanlig skola
    och en specialskola.

  309. I första, andra och tredje klass
    klarade de sig riktigt bra.

  310. Varför?
    Vad är viktigt i första och andra klass?

  311. "Du är bra på fotboll. Du är
    en jättebra kompis. Vi gillar dig."

  312. Men i tredje klass börjar nåt hända.

  313. Då börjar både elever och lärare
    få problem med att inkludera barnet.

  314. Vad händer i tredje klass? Man
    måste kunna läsa. Man har historia.

  315. Man behöver grundläggande
    matematiska färdigheter.

  316. Men sen fick vissa av barnen
    börja med specialundervisning igen.

  317. Vad hände då? Studierna visar
    att självförtroendet stärktes-

  318. -för de behövde inte oroa sig för
    att inte förstå undervisningen.

  319. Men studierna visade också
    att barnen som gick i vanliga skolor-

  320. -hade bättre akademiska färdigheter
    än de andra.

  321. I egenskap av pedagogisk psykolog
    har jag fått höra av ett otal lärare:

  322. "Barnet behöver specialundervisning.
    Det är bättre."

  323. "Självförtroendet stärks. Det skulle
    gynna de akademiska färdigheterna."

  324. Det är inte nödvändigtvis sant.

  325. Det här visar att världen inte är svart
    eller vit. Vi behöver flera perspektiv.

  326. Jag är inte emot specialundervisning,
    men det är inte "antingen eller".

  327. Ja... Vi har delade värderingar.
    Gemensamma mål.

  328. Vad jobbar vi med, och hur gör vi det?

  329. Pedagogiska metoder för inkludering
    i vanliga skolor. En intressant sak...

  330. I egenskap av pedagogisk psykolog
    har jag deltagit i många möten...

  331. ...om barn med nån sorts problem
    med beteendet eller studierna.

  332. En orolig lärare kommer,
    så jag ordnar ett möte.

  333. Psykologen, föräldrarna
    och lärarna kommer. Vad gör vi?

  334. Vi diskuterar bra interventioner
    och bestämmer målen.

  335. "Om nån månad
    utvärderar vi om det har funkat."

  336. Ibland gjorde det faktiskt det,
    men inte alltid. Men vem var inte där?

  337. Eleven. Vem är bättre lämpad
    än eleven själv att besvara:

  338. "Varför gör du så här på min lektion?"
    Eleven själv vet det.

  339. Jag har aldrig gjort det, vilket störde
    mig, för jag är en skicklig psykolog.

  340. Jag hade missat det mest logiska
    av allt, så jag fick lära mig nåt.

  341. Samarbetsundervisning
    och lärarassistenter.

  342. Det här var en sammanställning av det.
    Klockan är...

  343. Interventioner avsedda för elever.

  344. Kamratlärande funkar bra.
    Jag nämner inga detaljer.

  345. Interventionerna för de här barnen
    är väldigt intressanta-

  346. -för departementet sa:
    "Vi vill inte specifika kategorier."

  347. "Vi vill se det som en helhet."

  348. Men med forskning om inkludering
    kan man inte strunta i de här barnen.

  349. Danska lärare känner till dem väl.

  350. Barn med beteendesvårigheter,
    eller vad man än kallar det-

  351. -är väldigt svåra för lärare
    att hantera i klassrummen.

  352. Det här var
    de självreglerande interventionerna.

  353. Det här handlar om hur barn lär sig
    att kontrollera sina impulser.

  354. Man kan ha en liten pryl i örat.

  355. Danska lärare brukar gilla den.
    Jag brukar byta bild med en grej.

  356. När de ser den vill de kunna ge barnen
    en liten stöt så att de slutar.

  357. Men så används den inte.
    Alla gillar den.

  358. "Nej, det är inte tortyr." Läraren kan
    skicka en signal var femtonde minut-

  359. -och då börjar barnet fundera: "Vad
    gör jag? Gör jag vad jag ska göra?"

  360. "Hur kommer jag på rätt spår igen?"

  361. Gradvis lär barnen att behärska sig.

  362. Ni skrattar. Jag kan berätta nåt mer.

  363. Min mor var internationell expert,
    och hon undervisade lärare i Uganda.

  364. En av dem sa:
    "Jag skulle vilja veta en sak."

  365. "Jag har turligt nog en lång käpp.
    Jag når ända till dig."

  366. "Den är väldigt effektiv. Den funkar."

  367. "Gör det nåt om det kommer lite blod
    ur örat när jag slår eleverna?"

  368. Det gör det.
    Jag förespråkar inte nåt sånt.

  369. Det här är den danska skolreformen.

  370. Vi har nyss infört en ny skolreform.

  371. Den är väldigt bra, men vi har ganska
    många problem med den just nu.

  372. Vi skulle söka efter
    fungerande interventioner-

  373. -för sex av reformens huvudområden.

  374. Trevnad och undervisningsmiljö,
    pedagogisk ledning, läsförmåga-

  375. -matematikförmåga...
    Varierad undervisning är spännande.

  376. Det här handlar om allt utomhus,
    inomhus, på taket och under golvet.

  377. Sen har vi barns allmänna utveckling.

  378. Tanken var att hitta interventioner-

  379. -som kunde inspirera läraren
    att jobba med det-

  380. -och undersöka om forskningen
    bekräftar att det har funkat för andra.

  381. När det gällde matematiken
    hittade vi fem olika teman-

  382. -med tio till femton
    olika interventioner.

  383. Systematisk problemlösning,
    modellering, laborativt material-

  384. -ICT-stödd inlärning
    och medvetenhet om egna färdigheter.

  385. Och den varierade undervisningen...

  386. Användarorienterad praktisk
    undervisning, teknik, fysisk aktivitet-

  387. -utomhusundervisning
    och längre skoldag. Det var en del.

  388. Vi har tryckt upp bra skrifter, och jag
    reser omkring till lärare som säger:

  389. "Vi vet inte hur man gör. Vi vet inte
    vilka interventioner som funkar."

  390. Ett av mina största problem är
    att få lärarna att använda det här.

  391. Vi vet att många konsulter jobbar med
    det här, men hur når vi ut till lärarna?

  392. Det här ska visa vad vi gör åt lärarna,
    så att de slipper göra det.

  393. Kartläggningen
    av matematikförmågan...

  394. Nitton randomiserade kontrollerade
    studier, arton kvasiexperimentella-

  395. -tre systematiska översikter
    där 80 studier ingår och en övrig.

  396. Jag räknade hur många elever
    som ingick i forskningen.

  397. 47 260.

  398. Det är ganska starka evidens
    som definitivt kan inspirera andra.

  399. Bara för att ge er ett exempel...

  400. Jag gillar den här, och den visar att
    evidensinformerad undervisning är bra-

  401. -för eleverna skulle bli arga
    om jag gjorde så här.

  402. Interventionen heter "Carry-a-tune".

  403. Ett sångprogram mot lässvårigheter.

  404. 30 minuter tre gånger i veckan
    i nio veckor.

  405. Lärarna är handledare som fortlöpande
    utvärderar elevens framsteg.

  406. Det är en märklig intervention,
    men jag gillar den.

  407. Jag tror att de här eleverna är
    tretton och fjorton år.

  408. De får välja en av sina favoritlåtar.

  409. Främst poplåtar, gissar jag.
    Sen måste de lära sig att sjunga låten.

  410. De måste lära sig att läsa texten,
    hålla rätt ton och allt sånt.

  411. Det verkade inte kunna funka,
    men det funkar.

  412. Det här är en RCT med 4 000 elever.

  413. Titta vad som hände. 30 minuter
    tre gånger i veckan i nio veckor-

  414. -motsvarade
    sju månaders vanlig undervisning.

  415. Det intressanta är
    att effekten ökar med tiden.

  416. Jag menar inte att ni måste börja
    sjunga poplåtar i klassrummen-

  417. -men det finns mycket inspiration
    att hitta.

  418. Lärare kan inspireras av sånt här.

  419. Jag tänker inte göra så med eleverna,
    för de skulle nog snabbt bli döva.

  420. Man kan hitta mycket, så lycka till med
    jakten! Tack för uppmärksamheten.

  421. Översättning: Staffan Åhman
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Om utbildningsdirektiv

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Camilla Brørup Dyssegaard, professor vid Danish Clearinghouse, berättar om hur de arbetar med utbildningsvetenskaplig forskning, där man samlar in data i syfte av att göra forskningen tillgänglig för utbildare och beslutsfattare. Hon talar även ingående om vilka metoder som visat sig fungera. Inspelat den 19 mars 2016 på Burgårdens utbildningscentrum, Göteborg. Arrangör: Researched.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Utbildningsvetenskaplig forskning
Ämnesord:
Pedagogik, Pedagogisk forskning, Pedagogisk metodik, Skolan, Undervisning, Utbildningsreformer, Utbildningsvetenskap
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Researched

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Researched

Berättelsen om Researched

Tom Bennett är lärare och grundare av Researched. Här berättar han om vad Researched är, varför den startades och hans tankar om framtidens skola. Inspelat den 19 mars 2016 på Burgårdens utbildningscentrum, Göteborg. Arrangör: Researched.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Researched

Elever och undervisning

Philippa Cordingley är vd för Center for the use of research and evidence in education (Curee). Här berättar hon om deras forskning och hur den kan användas praktiskt i undervisning. Inspelat den 19 mars 2016 på Burgårdens utbildningscentrum, Göteborg. Arrangör: Researched.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Researched

Myter om lärande och utbildning

Pedro de Bruyckere, forskare och författare, menar att många saker som folk tror om utbildning stöds inte av vetenskapliga bevis. Här talar han om myter och vetenskap i utbildningsvärlden. Inspelat den 19 mars 2016 på Burgårdens utbildningscentrum, Göteborg. Arrangör: Researched.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Researched

Vad säger forskningen oss om inlärning?

Medan de flesta lärare får ta del av mycket information om hur man undervisar, sätts det alltför liten vikt vid kunskaper om hur elever lär sig. Det menar David Didau, författare och bloggare om utbildning. Här talar han om vikten av att erkänna det vi inte vet. Inspelat den 19 mars 2016 på Burgårdens utbildningscentrum, Göteborg. Arrangör: Researched.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Researched

Hur kan vi förbättra utbildning?

Jeremy Hodgen är professor i matematikundervisning vid University of Nottingham. Här berättar han om politiska beslut i Storbritannien gällande utbildningsstrategier och vad de kommit att ha för betydelse. Inspelat den 19 mars 2016 på Burgårdens utbildningscentrum, Göteborg. Arrangör: Researched.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Researched

Om utbildningsdirektiv

Camilla Brørup Dyssegaard, professor vid Danish Clearinghouse, berättar om hur de arbetar med utbildningsvetenskaplig forskning, där man samlar in data i syfte av att göra forskningen tillgänglig för utbildare och beslutsfattare. Hon talar även ingående om vilka metoder som visat sig fungera. Inspelat den 19 mars 2016 på Burgårdens utbildningscentrum, Göteborg. Arrangör: Researched.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Researched

Finland, Nordens Japan?

Vad är det som gör Finlands och Japans utbildningssystem så lyckade? Lucy Crehan, internationell utbildningsanalytiker, visar här med exempel varför Finland och Japan ligger så högt upp på Pisa-rankningen. Inspelat den 19 mars 2016 på Burgårdens utbildningscentrum, Göteborg. Arrangör: Researched.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Inspirerande matematik

Detta krävs för bra, formativ bedömning

Man kan alltid bli bättre, hur bra man än undervisar. Det säger matematikforskaren Torulf Palm. Men vad ska man utveckla? Hans förslag är formativ bedömning, som enligt många forskare är ett av de mest effektiva sätten att öka elevernas kunskaper. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Umeå universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaLärarrummet

Minnesträning för hjärnskadade

Pia Roxell är lärare på Skarpnäcks folkhögskola och håller i Minneskursen, en utbildning för unga vuxna som drabbats av hjärnskador. Pia hjälper eleverna att träna upp hjärnans kapacitet och hitta strategier för att kompensera bestående skador. En av hennes viktigaste uppgifter är att hjälpa eleverna att gilla och acceptera sina nya jag.

Fråga oss