Titta

UR Samtiden - Cyberbullying 2016

UR Samtiden - Cyberbullying 2016

Om UR Samtiden - Cyberbullying 2016

Föreläsningar från konferensen Cyberbullying där forskare och experter talar om utmaningarna med att stoppa nätmobbing. Inspelat på Elite Park Avenue Hotel i Göteborg den 22 april 2016. Arrangör: Göteborgs stad, Friends, IBPA, Göteborgsregionen och Göteborgs universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Cyberbullying 2016: Nätmobbning och överlevnadsstrategierDela
  1. God dag, allihop.

  2. Det är ett nöje att vara här i Göteborg
    med så trevliga människor.

  3. Det är en fin stad. Jag tycker om
    språket. Det påminner om holländska.

  4. Vi har samma ord för potatismos,
    vilket är trevligt.

  5. Så om jag råkar säga ett ord
    på holländska blir det inga problem-

  6. -för ni förstår mig nog.

  7. I dag ska jag förklara resultaten
    i vår studie-

  8. -av hanteringsstrategiers effektivitet
    hos unga offer för nätmobbning.

  9. Jag har bedrivit forskningen ihop
    med Heidi Vandebosch.

  10. Det här är min postdoktorala forskning,
    så låt oss titta på den.

  11. Först ska jag förklara
    vad vi visste förut-

  12. -om hantering
    hos offer för nätmobbning.

  13. Sen ska jag hoppa till litteratur
    om hanteringens effektivitet-

  14. -bland offer för nätmobbning.

  15. Sen ska vi diskutera några resultat
    av våra studier.

  16. Först vår studie om hanteringens
    effektivitet vad gäller förekomst-

  17. -och sen våra resultat för
    effektiviteten vad gäller psykisk hälsa.

  18. Om vi sen har tid kvar kan vi diskutera
    några svårigheter-

  19. -med att undersöka hanteringens
    effektivitet över tid.

  20. Jag ska först förklara
    vad vi redan visste om hantering-

  21. -bland offer för nätmobbning.

  22. Vi börjar med hanteringsstrategier.

  23. Det är beteenden, tankar och känslor-

  24. -som används för att anpassa sig
    till förändringar i livet.

  25. Enkelt uttryckt, hur man hanterar
    eller reagerar på saker.

  26. Det finns olika sorters hantering.

  27. Folkman & Lazarus har gjort skillnad
    mellan problemfokuserad hantering-

  28. -och känslobaserad hantering.

  29. Problemfokuserad hantering
    är mer aktiv-

  30. -och känslofokuserad hantering
    är mer passiv.

  31. Forskare har lagt märke till att valet
    av metod beror på individerna-

  32. -eller individuella egenskaper-

  33. -och även på typen av stressor.

  34. För nätmobbning har ett antal
    hanteringsstrategier studerats.

  35. Jacobs, Volink, Dehue & Lechner
    har gjort en kategorisering-

  36. -med fem kategorier av hanterings-
    strategier hos offer för nätmobbning.

  37. Först hade vi tekniska lösningar-

  38. -som att blockera kontakten,
    alltså förövaren-

  39. -eller att radera allt skadligt
    material, som sårande kommentarer.

  40. Sen har vi att konfrontera mobbaren,
    till exempel genom att hämnas-

  41. -alltså en aggressiv konfrontation,
    men den kan även vara icke-aggressiv.

  42. Det kan vara konstruktiv kontakt
    med en lärare, med föräldrar-

  43. -med mobbaren eller mellan
    mobbarens föräldrar och offret.

  44. Sen har vi att ignorera situationen,
    som att till exempel göra ingenting.

  45. Offret kan också undvika beteendet,
    undvika förövaren-

  46. -exempelvis genom att sluta använda
    internet eller mobiltelefon.

  47. Sen har vi att söka stöd. Ett offer
    kan berätta för en vän, en lärare-

  48. -en förälder eller nån annan.

  49. Den sista kategorin
    är mental hantering-

  50. -som exempelvis självklander
    eller att oroa sig för mycket för det.

  51. Vi har undersökt hanteringsstrategier
    hos ungdomar mellan tio och sjutton.

  52. Vi hade ett urval på fler än tvåtusen-

  53. -och vi har undersökt flera
    olika sorters hanteringsstrategier.

  54. När det gäller teknisk hantering
    har vi inkluderat:

  55. "Jag försökte ta bort meddelandet",
    "Jag försökte undvika kontakt"-

  56. -"Jag har sparat alla handlingar"
    eller "Jag har rapporterat det online".

  57. Sen har vi konfrontation
    i aggressiv eller icke-aggressiv form.

  58. "Jag bad mobbaren att sluta"-

  59. -eller "Jag mobbade förövaren via
    nätet, mobilen eller i verkligheten."

  60. Sen har vi "Jag gjorde inget" eller "Jag
    slutade använda nätet eller mobilen".

  61. När det gäller
    att söka instrumentellt stöd-

  62. -kan offret prata med en vän,
    en förälder, en lärare eller nån annan.

  63. Och för mental hantering: "Jag sa
    till mig själv att det var oviktigt"-

  64. -"Jag reflekterade över
    varför jag blev mobbad"-

  65. -"Jag låtsades att inget hade hänt"
    och så vidare.

  66. Om vi tittar på frekvenserna ser vi-

  67. -att offren mest använde "Jag sa
    till mig själv att det var oviktigt"-

  68. -och därefter "Jag försökte
    avlägsna meddelandena".

  69. Sen "Jag vägrade tänka på det."

  70. Det är redan intressant.

  71. Offren för nätmobbning
    tycks mest använda mental hantering-

  72. -och en form av teknisk hantering.

  73. Vad vet vi då om effektiviteten
    hos dessa hanteringsstrategier?

  74. Om vi tittar på litteraturen finns
    det bara några få studier-

  75. -om effektiviteten hos
    hanteringsstrategier vid nätmobbning-

  76. -och de har bedömts på olika sätt.

  77. Man kan undersöka
    graden av uppfattad nytta.

  78. Till hur stor hjälp
    var det för dig som offer?

  79. Sen har vi huruvida strategin-

  80. -har minskat förekomsten
    av utsatthet för nätmobbning-

  81. -eller hur ofta man blev mobbad
    efter att ha använt en viss strategi.

  82. Ett annat mått på effektivitet-

  83. -är om strategin har skyddat mot
    internalisering och negativa känslor.

  84. Några anmärkningar om metodologin
    kan göras för befintliga studier.

  85. Samtliga bygger på tvärsnittsdata
    och retrospektiva data.

  86. Det fanns inga longitudinella studier.

  87. Vissa mått förlitar sig mer på
    subjektiva uppskattningar än andra.

  88. Den uppfattade nyttan-

  89. -är en väldigt subjektiv bedömning
    av en strategis effektivitet-

  90. -medan faktisk förekomst eller
    nivån av problem med psykisk hälsa-

  91. -är ett mer objektivt mått
    på effektivitet över tid.

  92. En tredje anmärkning är-

  93. -att tidigare forskning har undersökt
    kortsiktiga effekter av mobbning-

  94. -som efter några veckor eller månader.

  95. Men det har inte funnits data-

  96. -om effektiviteten flera år
    efter att man blivit nätmobbad.

  97. Därför gjorde vi en longitudinell studie
    för att undersöka effektiviteten-

  98. -för utsatthetens frekvens
    och problem med psykisk hälsa.

  99. Vi anser att dessa är
    mer objektiva mått på effektivitet.

  100. Vi har studerat effektiviteten
    över kort tid, sex månader till ett år.

  101. Vi har också studerat den
    efter högst två år-

  102. -och vi vill också undersöka
    effektiviteten efter längre tid, fem år.

  103. Just nu samlar vi in data
    för det femte steget-

  104. -för att kunna säga nåt
    om effektiviteten efter fem år.

  105. I dag kan jag tyvärr bara presentera
    resultat om effektiviteten-

  106. -för högst två år efter nätmobbning.

  107. Det leder mig till den första studien.

  108. I den vill vi undersöka effektiviteten
    hos hanteringsstrategier-

  109. -för förekomst av utsatthet
    för nätmobbning över längre tid.

  110. Vår metod var en panelstudie
    i fyra steg.

  111. Det gick sex månader
    mellan varje steg.

  112. Vi började samla in data i oktober
    2011... Där pratade jag holländska!

  113. Och vi blev klara i maj 2013.

  114. För varje steg använde vi identiska
    enkäter, som fylldes i för hand.

  115. Vi har använt ett representativt,
    randomiserat, stratifierat urval-

  116. -av flamländska ungdomar.

  117. Kriterierna var årskurs och skolform.
    Vi ville ha flera årskurser-

  118. -så från första till femte året inom
    sekundärutbildningen i Flandern.

  119. Vi ville också inkludera
    alla skolformer.

  120. Vi har allmän
    och teknisk sekundärutbildning-

  121. -samt yrkesförberedande
    sekundärutbildning.

  122. Sammanlagt hade vi över 2 300 elever
    mellan tio och sjutton år.

  123. De fyllde i formulären vid baslinjen,
    alltså vid första tillfället.

  124. Sammanlagt 1 400 elever
    fyllde i formulären för alla fyra steg.

  125. För den här studiens syfte
    valde vi endast ut elever-

  126. -som angav att de var offer
    vid tillfället 1.

  127. Så kunde vi titta noga på hur effektiva
    vissa hanteringsstrategier är-

  128. -för offer för nätmobbning.

  129. Det gav oss ett urval för analys
    på endast 150 elever.

  130. Genomsnittsåldern var tretton,
    och 62 procent var flickor.

  131. Vi använde olika mått.

  132. Vi gav den en definition
    för nätmobbning-

  133. -och frågade hur ofta de blivit mobbade
    på nätet eller via mobiltelefon-

  134. -det senaste halvåret.
    De hade sju valmöjligheter-

  135. -från "aldrig" till "varje vecka".

  136. Sen fick de en lista
    med nitton hanteringsstrategier.

  137. Dessa inhämtades genom en
    översikt av tillgänglig forskning-

  138. -när vi utformade enkäten.

  139. Nyligen har det publicerats artiklar-

  140. -om validerade färdigheter för
    hanteringsstrategier, vilket är bra.

  141. Men när vi utformade
    våra enkäter 2011-

  142. -fanns inte dessa färdigheter.

  143. Vi använde samma kategorier
    som jag visade er tidigare.

  144. Det här är vår föreslagna modell-

  145. -med tre regressionsanalyser.

  146. Syftet var att förutse
    utsatthet för nätmobbning-

  147. -sex månader till ett år efter
    att man har blivit nätmobbad-

  148. -1-1,5 år
    efter att man har blivit nätmobbad-

  149. -och 1,5-2 år
    efter att ha blivit nätmobbad.

  150. Våra prediktorer var kön, ålder,
    tidigare frekvens av nätmobbning-

  151. -och olika hanteringsstrategier.

  152. Strategierna fördes in i analysen som
    separata punkter, inte som faktorer.

  153. På så vis kunde vi verkligen se
    vilka strategier-

  154. -som var effektiva eller ineffektiva.

  155. Vidare till de deskriptiva resultaten.

  156. Av vårt stora urval på 1 400 elever-

  157. -var 9 procent offer för nätmobbning
    vid tillfälle 1-

  158. -9,7 procent vid tillfälle 2,
    6 procent vid tillfälle 3-

  159. -och 6 procent vid tillfälle 4,
    så det skedde en liten minskning.

  160. Men för studiens syfte-

  161. -använde vi bara ungdomar
    som var offer vid tillfälle 1.

  162. Av dessa tillfrågade,
    urvalet på 154 elever-

  163. -var hälften offer
    endast vid tillfälle 1.

  164. 30 procent var offer
    vid två mättillfällen.

  165. 10 procent var offer
    vid tre mättillfällen-

  166. -och 11 procent var offer
    vid varje mättillfälle.

  167. Så under två år blev omkring
    11 procent mobbade hela tiden.

  168. Via internet eller mobiltelefon.

  169. Nu kommer jag till resultaten
    från regressionsanalyserna.

  170. Först beträffande effekten sex månader
    till ett år efter nätmobbningen.

  171. Överraskande nog förutsåg ingen av
    strategierna utsatthet för nätmobbning-

  172. -vid tillfälle 2.

  173. Ni ska få en möjlig förklaring
    till det senare.

  174. Sen, för effektiviteten 1-1,5 år
    efter nätmobbning-

  175. -visade sig samtal med föräldrarna
    vara en effektiv hanteringsstrategi.

  176. Offren pratade med föräldrarna.

  177. Det ledde till lägre förekomst
    av utsatthet för nätmobbning-

  178. -1-1,5 år efter att ha blivit nätmobbad.

  179. Vi gjorde samma sak för 1,5-2 år
    efter nätmobbning.

  180. Även här var en bra hanteringsstrategi
    att prata med föräldrar.

  181. Vi hade också
    två ineffektiva hanteringsstrategier.

  182. Att ta bort meddelanden ledde
    till ökad förekomst-

  183. -av utsatthet för nätmobbning,
    liksom "Jag var för orolig för det".

  184. Låt oss diskutera resultaten.

  185. Att söka stöd tycks kunna leda till
    en betydande minskning-

  186. -i förekomsten
    av utsatthet för nätmobbning.

  187. Men vår studie visade
    att det kan dröja innan detta sker.

  188. Det är möjligt att användandet
    av den här sortens strategier-

  189. -ger beteendemässiga
    och kognitiva förändringar-

  190. -som kan kräva tid för att äga rum.

  191. Beteendemässiga
    och kognitiva förändringar hos offren-

  192. -men kanske även hos förövaren.

  193. Att försöka avlägsna meddelanden
    och överdriven oro-

  194. -kan ge en ökning i förekomsten
    av utsatthet för nätmobbning-

  195. -men det kan också dröja.

  196. Det kan vara
    att när man tar bort meddelandet-

  197. -får det förövaren
    att fortsätta med sitt beteende.

  198. Om man tar bort materialet-

  199. -kan förövaren tolka det
    som ett tecken-

  200. -på att hans handlingar är effektiva,
    att han verkligen sårar offret-

  201. -och detta kan få honom att fortsätta.

  202. Överdriven oro-

  203. -ökade också förekomsten
    av utsatthet för nätmobbning.

  204. Det kan vara att oron leder till
    att man internaliserar problem-

  205. -som att undvika sociala sammanhang
    och nervositet.

  206. De här problemen
    kan göra offret särskilt sårbart-

  207. -och ett lätt mål för förövare.

  208. Och att ha få hanteringsstrategier-

  209. -förutsåg senare förekomst
    av utsatthet för nätmobbning.

  210. Det kan bero på
    att vissa hanteringsstrategier-

  211. -kan vara både effektiva
    och ineffektiva över tid.

  212. Detta kan ha tagit ut vartannat,
    så att en effekt uteblev.

  213. Det kan bero på
    hur allvarlig mobbningen är-

  214. -eller på förhållandet
    mellan offer och förövare.

  215. Det är helt klart nåt
    som vi måste forska mer om.

  216. Och vad gäller tidsrymder
    hade vi tidsrymder på sex månader.

  217. Kanske fanns det en effektiv strategi
    efter två månader-

  218. -eller en minskning i utsatthet,
    som försvann på sex månader.

  219. Det helt klart nåt
    som vi kan göra i framtida forskning.

  220. Kanske ha kortare tidsrymder
    på en eller två månader-

  221. -i stället för sex månader.

  222. Utifrån resultaten kan jag formulera -

  223. -förslag till forskning
    om intervention och prevention.

  224. Det verkar vara viktigt
    att lära ungdomar att prata-

  225. -om negativa upplevelser på nätet
    med andra.

  226. Eftersom samtal med föräldrar
    är en effektiv hanteringsstrategi-

  227. -är det viktigt att vi lära ungdomar
    hur de ska göra det.

  228. De behöver färdigheter
    som hjälper dem att prata med lärare-

  229. -eller föräldrar om det.

  230. Sen kan man råda de offer som
    söker stöd att inte oroa sig för det.

  231. Det stöds också av kognitiv terapi.

  232. Terapin handlar om att känna igen
    och ersätta irrationella tankar-

  233. -med rationella tankar.

  234. Slutligen är det viktigt att inte
    ta bort meddelanden omedelbart.

  235. Vår studie har förstås begränsningar.

  236. Många deltog,
    men det analyserade urvalet var litet.

  237. Det gick inte att justera för använda
    hanteringsstrategier-

  238. -vid tillfälle 2, 3 eller 4.

  239. Och vi frågade bara om de hade
    använt strategin eller inte.

  240. Vi bestämde inte frekvensen
    för varje strategi.

  241. Nu kommer jag till den andra studien.

  242. Här undersökte vi effektiviteten
    av hanteringsstrategier-

  243. -för problem med psykisk hälsa -
    självförtroende och social ångest.

  244. Detta gör vi över en längre tidsperiod.

  245. Självförtroende är en persons allmänna
    uppfattning om det egna värdet.

  246. För social ångest
    är det utmärkande draget-

  247. -rädslan att man ska göra fel
    och kritiseras av andra.

  248. Det är viktigt att ungdomar
    inte har för mycket social ångest-

  249. -då det kan förhindra
    en normal utveckling och socialisering.

  250. Studiens metod är densamma
    som förut, så vi hoppar över den.

  251. Urvalet är också detsamma.

  252. Vi valde ut elever som vad offer
    vid tillfälle 1.

  253. Måtten är desamma, men vi tog
    med självförtroende från Rosenberg-

  254. -och även en skala
    för social ångest för ungdomar.

  255. Skalan består av tre underskalor:

  256. Rädsla för negativ bedömning
    från kamrater-

  257. -som oro för att inte vara omtyckt.

  258. Den andra skalan är social undvikande
    och oro i allmänhet.

  259. "Jag är blyg även med nära kamrater."

  260. Vi har också socialt undvikande,
    särskilt i nya situationer-

  261. -eller med okända människor.

  262. "Jag blir nervös när jag pratar
    med andra jag inte känner så väl."

  263. Här är den föreslagna modellen
    för självförtroende.

  264. Din liknar den förra modellen.

  265. Vi vill att den
    ska förutse självförtroende-

  266. -sex månader till ett år
    efter nätmobbning-

  267. -1-1,5 år efter nätmobbning-

  268. -och 1,5-2 år efter nätmobbning.

  269. Våra prediktorer var kön och ålder-

  270. -förekomst av utsatthet
    för nätmobbning-

  271. -tidigare självförtroende
    och hanteringsstrategierna.

  272. Här talar vi om effektiva strategier
    när självförtroende ökar.

  273. Vi talar om ineffektiva strategier
    när självförtroendet minskar.

  274. Samma modell för social ångest, som
    vi ville förutse vid olika tidpunkter.

  275. Här talar vi om en effektiv strategi
    när den sociala ångesten minskar.

  276. Vi talar om en ineffektiv strategi
    när den sociala ångesten ökar.

  277. Dags för resultaten.

  278. Eftersom det finns många resultat
    går jag direkt till diskussionen.

  279. Det är mer intressant.

  280. För självförtroende ser vi-

  281. -att sökandet av instrumentellt stöd är
    associerat med ökat självförtroende-

  282. -när offer pratar med lärare.

  283. Att söka instrumentellt stöd är
    effektivt när man pratar med lärare-

  284. -men självförtroendet minskar
    när offret pratar med en vän.

  285. Det kan vara att offer skäms mer
    för att visa och berätta-

  286. -om smärtsamma upplevelser
    för en vän än för en lärare.

  287. Bra tekniska hanteringsstrategier
    var att spara bevis på mobbning-

  288. -och att fortsätta använda
    nätet och mobiltelefon-

  289. -men undvika kontakt med förövaren.

  290. Detta stöddes också av det
    som några andra resultat visade:

  291. Att sluta använda internet och mobiler
    och ta bort meddelanden-

  292. -associeras med minskat själv-
    förtroende. Vi måste säga till offret-

  293. -att han eller hon inte får undvika
    att vara på nätet.

  294. De ska vara online och använda
    samma program som förut-

  295. -men undvika kontakt med förövaren.

  296. Vi fann också att tankar på varför
    man mobbas eller oroar sig för mycket-

  297. -alltså mental hantering, associeras
    med minskat självförtroende.

  298. Detta liknade resultat för brottsoffer
    och offer för traditionell mobbning.

  299. Det är viktigt att offren slutar grubbla
    och försöker gå vidare.

  300. Så att de inte tänker för mycket på det,
    utan försöker gå vidare.

  301. Att låtsas att ingen händer associeras
    med ökat självförtroende i längden.

  302. Det stödjer också idén om
    att man bör sluta tänka på det-

  303. -och i slutändan låtsas
    att inget hände och gå vidare.

  304. Aggressiv hämnd verkar vara
    en ineffektiv hanteringsstrategi-

  305. -för självförtroende.

  306. Det kan leda till lägre självförtroende
    på både kort och lång sikt.

  307. Det fann man även i tidigare forskning-

  308. -som fann att mobbningsoffer
    har lägst nivåer av självförtroende.

  309. Det är viktigt
    att vi gör ungdomar medvetna om-

  310. -att aggressiv hämnd inte är rätt sätt.

  311. Slutligen,
    att be mobbaren sluta mobba-

  312. -verkar leda till lägre självförtroende
    på kort sikt men inte på lång sikt.

  313. En direkt konfrontation med mobbaren,
    på ett icke-aggressivt sätt-

  314. -är inte lätt för offret
    och kan leda till lägre självförtroende.

  315. Men i slutändan kan det löna sig-

  316. -då vi inte fann minskat självförtroende
    på lång sikt.

  317. Det kan vara så
    att direkt konfrontation är svårt-

  318. -men kan löna sig på lång sikt.

  319. Sen har vi resultaten för social ångest.
    Jag hoppar över det här också-

  320. -och går direkt till diskussionen
    om resultaten.

  321. Här kan vi säga att användandet
    av en viss hanteringsstrategi-

  322. -inte minskar ungdomars nivåer
    av social ångest.

  323. För de tre analyserna
    ledde ingen av strategierna till-

  324. -att den sociala ångesten minskade.

  325. Enkelt uttryckt var ingen
    av strategierna effektiv-

  326. -för att minska social ångest,
    oavsett tidsrymd.

  327. Det kan låta oroande,
    men jag tror inte att det är det.

  328. Vi har lagt märke till att
    genomsnittsvärdet för social ångest-

  329. -redan var väldigt lågt.

  330. De hade valmöjligheter mellan 1 och 7.

  331. Genomsnittet var 2,4 vid tillfälle 1
    och ungefär detsamma vid de andra.

  332. Så offren hade redan väldigt lite
    social ångest, vilket är bra.

  333. I statistiska termer är det svårt
    att få en faktisk minskning.

  334. Det är bra att detta har lärt oss
    att offer för nätmobbning i allmänhet-

  335. -inte lider av social ångest
    efter att ha blivit nätmobbade.

  336. Men vi har märkt att det i vissa fall
    kan leda till en minskning...

  337. Nej, till en ökning,
    då de får mer social ångest.

  338. Om man ber mobbaren att sluta-

  339. -tycks det leda till
    mer social ångest på kort sikt.

  340. Det liknar resultaten
    för självförtroende.

  341. Direkt, icke-aggressiv konfrontation
    kan vara svårt för offret.

  342. Han eller hon kan vara rädd-

  343. -och få ett högt värde
    för social ångest.

  344. Men efteråt kan det löna sig.

  345. Vi har inte sett ökad social ångest
    på lång sikt.

  346. Det är nåt som händer
    under en kortare tidsperiod-

  347. -men inte på lång sikt.

  348. Aggressiv hämnd associerades
    med högre social ångest över tid.

  349. Återigen,
    att hämnas är ingen bra lösning.

  350. Det kan vara att offren som hämnades
    fick negativa kommentarer av andra-

  351. -om deras hämnd och därför
    har högre värden för social ångest.

  352. Eller så kan offren ha undvikit
    social interaktion efter hämnden-

  353. -och var rädda för att bli utsatta igen.

  354. Att prata med föräldrar associeras
    med att ha mer social ångest.

  355. Det hade vi inte väntat oss.

  356. Det kan vara att under samtalet-

  357. -har föräldrarna betonat
    farorna på nätet.

  358. Det kan vara att detta i slutändan
    leder till mer social ångest.

  359. Och att ta bort
    mobbarens meddelanden-

  360. -tycks återigen leda till
    högre nivåer av social ångest.

  361. Även att inte använda nätet eller
    mobiler på ett tag leder till detta.

  362. Undvikande beteende är ett typiskt
    kännetecken för social ångest.

  363. Slutligen, att reflektera över varför
    man mobbas, mental hantering-

  364. -leder också till mer social ångest
    på lång sikt.

  365. Återigen är det viktigt
    att sluta grubbla och gå vidare.

  366. Det kan vara att som offer
    började de klandra sig själva.

  367. Det kan också påverka
    ens framtida sociala interaktioner.

  368. Om man blir osäker
    och är rädd för kritik från andra-

  369. -då kan det bero
    på ens tidigare utsatthet.

  370. Även den här delen av studien
    hade begränsningar.

  371. De var desamma som i den förra.

  372. Vi hade ett litet urval för analys
    i slutändan.

  373. Vi mätte självförtroende med tolv
    punkter och social ångest med arton.

  374. Vanligtvis hade vi använt strukturell
    ekvationsmodellering-

  375. -men det gick inte i dessa analyser,
    då det fanns för många punkter.

  376. Frekvensen för användandet
    av varje strategi bestämdes inte.

  377. Och vi tog inte hänsyn till hur
    allvarlig handlingen uppfattades vara.

  378. Det här var mycket information.

  379. Jag antar att ni nu tänker
    som lärare eller i era yrkesroller:

  380. Vilka strategier
    bör vi föreslå för ungdomar-

  381. -som är offer för nätmobbning
    eller kan bli det i framtiden?

  382. Jag skulle råda offret
    att prata om det med en lärare-

  383. -eller en annan vuxen från skolan.

  384. Jag skulle råda dem att spara bevis,
    inte avlägsna meddelanden-

  385. -och försöka undvika mobbaren-

  386. -men fortsätta använda sociala medier,
    snabbmeddelanden och så vidare.

  387. Jag ser att vi har lite tid kvar
    till att diskutera svårigheter-

  388. -med att undersöka effektiviteten
    hos hantering över tid.

  389. För mätningen av strategier
    hade vi en lista med nitton punkter.

  390. Hade det varit lättare att arbeta
    med faktorer-

  391. -till exempel de fem kategorierna
    för hanteringsstrategier?

  392. Det vore lättare.
    Vi hade haft färre punkter.

  393. Det vore lättare
    att beräkna modellerna.

  394. Men i det fallet kan man inte säga
    vilken strategi som är effektiv.

  395. Och över tid kan man inte justera
    för tidigare hanteringsbeteende.

  396. Vi kan också diskutera tidsrymderna.

  397. Vore två månader bättre
    än sex månader?

  398. Angående urvalet använde vi
    en generell population av ungdomar-

  399. -och valde ut ett litet urval
    med 154 offer för analys.

  400. För att välja ut vår grupp använde vi
    en generell population-

  401. -men borde vi hellre ha använt
    andra strategier-

  402. -för att endast undersöka offer?

  403. Men det är svårt att locka till sig dem,
    så att man bara har offer i urvalet.

  404. Det är nåt att tänka på.

  405. Och slutligen,
    om vi vill göra det korrekt-

  406. -bör vi justera för många variabler,
    men om vi vill justera för nåt mer-

  407. -måste vi ha fler ungdomar i vårt urval.

  408. Det är ett problem.

  409. Det vore intressant att justera
    för traditionell mobbning.

  410. Jag brukar alltid ha med
    traditionell mobbning i mina modeller-

  411. -men här var det omöjligt.

  412. De kringståendes beteende
    vore intressant.

  413. Hur allvarlig mobbningen
    uppfattas vara och så vidare.

  414. Då var jag klar med presentationen.
    Jag svarar gärna på frågor.

  415. Tack för en intressant presentation.
    Ett resultat förvånade mig-

  416. -nämligen avlägsnandet
    av meddelanden.

  417. Jag undrar om förhållandet
    till andra hanteringsstrategier-

  418. -exempelvis om man pratar med en
    vuxen och sen tar bort meddelanden.

  419. Har ni tittat på mönster
    för att kombinera olika strategier?

  420. Jag kan förstå det
    om det är det enda man gör-

  421. -och det kan också ha att göra
    med att ignorera situationen, men...

  422. Min fråga är att det förvånar mig,
    och jag undrar-

  423. -om ni har tittat
    på kombinationer av strategier.

  424. Tyvärr inte, men det
    bör vi helt klart göra i framtiden.

  425. Jag vet inte exakt
    hur jag skulle göra det just nu-

  426. -men det går antagligen.

  427. Jag har förstås tittat på korrelationer,
    men jag har inte resultaten i huvudet.

  428. Jag visade många effektiva
    och ineffektiva strategier-

  429. -men jag tror att det sällan finns
    en situation-

  430. -då en individ använder
    endast en strategi.

  431. Det är alltid en kombination
    av olika strategier.

  432. Det vore mycket intressant
    att undersöka-

  433. -vilka kombinationer som är vanligast
    och om det finns några mönster.

  434. Tack för förslaget.

  435. Tack. Vi har ju pratat
    om den här frågan i två dagar.

  436. För några år sen
    hade vi många problem på skolor-

  437. -då det här var på agendan.
    Det kallades livskunskap.

  438. Det var ett sätt att prata med en vuxen-

  439. -utan att man fick frånvaro.

  440. Man skulle kanske ha idrott,
    naturvetenskap eller matematik-

  441. -men fick ha det här ämnet.
    Vilken är din erfarenhet av det?

  442. Vi övergav det.
    Det hade många negativa effekter.

  443. Vilken är din åsikt om avsatt tid
    då man uteslutande fokuserar-

  444. -på relationen mellan ungdomar, vuxna
    - ja, relationer i allmänhet.

  445. Jag tycker om termen "livskunskap".

  446. Jag tror att en del av våra resultat
    är desamma för andra stressorer.

  447. Därför vore det intressant att samla
    alla resultat av empiriska studier-

  448. -om olika stressorer i ungdomars liv-

  449. -och samla all information
    om effektiviteten som har tagits fram-

  450. -inte bara bland offer för nätmobbning
    utan även för traditionell mobbning.

  451. Eller inom andra områden,
    som till exempel brottsoffer.

  452. Det låter väldigt nyttigt att
    undervisa ungdomar i "livskunskap".

  453. Hur man hanterar stressorer
    i allmänhet.

  454. Jag hoppas att det besvarar din fråga.
    Okej, tack.

  455. Jag har också en fråga.

  456. Skilde ni mellan att prata med föräldrar
    eller lärare, eller var det bara vuxna?

  457. Vi hade att prata med en förälder, med
    en lärare eller en annan vuxen i skolan-

  458. -och med nån annan.

  459. Tyvärr såg vi att några av ungdomarna
    också angav-

  460. -att de använde den strategin,
    att prata med nån annan.

  461. Vi är nyfikna på vilka de andra är.

  462. Vi tänkte att det skulle räcka
    med kamrater, lärare och föräldrar-

  463. -men det verkar finnas andra personer
    som hjälper dem att hantera-

  464. -utsatthet för nätmobbning. Också
    nåt intressant att forska vidare om.

  465. Tack, Sara,
    för en mycket intressant session.

  466. Tack.

  467. Översättning: Richard Schicke
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Nätmobbning och överlevnadsstrategier

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vad vet vi om den mentala hälsan bland dem som blivit utsatta för mobbning på nätet? Vilka överlevnadsstrategier känner vi till och hur fungerar de i praktiken? Sara Pabian, forskare vid Antwerpens universitet, presenterar de fem mest kända överlevnadsstrategierna och sin undersökning om strategiernas effektivitet. Inspelat på Cyberbullying, Elite Park Avenue Hotel, Göteborg den 22 april 2016. Arrangör: Göteborgs stad, Friends, IBPA, Göteborgsregionen och Göteborgs universitet.

Ämnen:
Värdegrund > Mobbning
Ämnesord:
Nätmobbning, Samhällsvetenskap, Sociala relationer, Socialpsykologi, Sociologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Cyberbullying 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Cyberbullying 2016

Att minska nätmobbning

Donna Cross, professor och forskare vid University of Western Australia, har tillsammans med ungdomar arbetat med att ta fram strategier som kan användas för att minska och avbryta pågående nätmobbning. Organisationen Telethon Kids Institute har som motto att upptäcka, förebygga och bota. Helst skulle de vilja skapa en app som återkallar eller förstör bilder som lagts ut, men när det inte var möjligt uppfann eleverna istället en app som ger en några sekunders betänketid innan man publicerar en bild på sociala medier. En chans att tänka efter före. Inspelat på Cyberbullying, Elite Park Avenue Hotel, Göteborg den 22 april 2016. Arrangör: Göteborgs stad, Friends, IBPA, Göteborgsregionen och Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Cyberbullying 2016

Aktion mot nätmobbning

Forskarna Ann Frisén och Sofia Berne vid Göteborgs universitet har tagit del av svenska elevers tankar om hur man på bästa sätt kan förebygga och åtgärda nätmobbning. Här sammanfattar de resultaten och berättar hur de gått tillväga med sin forskningsmetod. Inspelat på Cyberbullying, Elite Park Avenue Hotel i Göteborg den 22 april 2016. Arrangör: Göteborgs stad, Friends, IBPA, Göteborgsregionen och Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Cyberbullying 2016

Att identifiera cybermobbning

Oftast finns det flera versioner av samma händelse. Hur känner vi igen skillnaden mellan bara skoj och riktiga elakheter? Och vilka långsiktiga följder av mental ohälsa drabbas de utsatta av? Hannah Thomas, University of Queensland, berättar här om sitt forskningsarbete där hon har intervjuat både mobbare och dem som blivit utsatta för mobbning. Inspelat på Cyberbullying, Elite Park Avenue Hotel i Göteborg den 22 april 2016. Arrangör: Göteborgs stad, Friends, IBPA, Göteborgsregionen och Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Cyberbullying 2016

Tillsammans mot nätmobbning

Går det att förändra attityder och beteenden genom digitala strategier och nätkampanjer? Barbara Spears är forskare vid University of South Australia och talar om hur vi tillsammans med ungdomar kan ta fram metoder för att försöka påverka och förhindra nätmobbning genom attitydförändring. Inspelat på Cyberbullying, Elite Park Avenue Hotel i Göteborg den 22 april 2016. Arrangör: Göteborgs stad, Friends, IBPA, Göteborgsregionen och Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Cyberbullying 2016

Nätmobbning och överlevnadsstrategier

Vad vet vi om den mentala hälsan bland dem som blivit utsatta för mobbning på nätet? Vilka överlevnadsstrategier känner vi till och hur fungerar de i praktiken? Sara Pabian, forskare vid Antwerpens universitet, presenterar de fem mest kända överlevnadsstrategierna och sin undersökning om strategiernas effektivitet. Inspelat på Cyberbullying, Elite Park Avenue Hotel, Göteborg den 22 april 2016. Arrangör: Göteborgs stad, Friends, IBPA, Göteborgsregionen och Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Cyberbullying 2016

Gilla, rapportera eller bläddra vidare?

Hur ska man reagera när man blir vittne till mobbning på nätet? Är det bäst att ignorera och bläddra vidare? Eller ska man alltid rapportera? Kanske faller man för grupptrycket och trycker på gilla. Det är väldigt viktigt hur man som åskådare och vittne reagerar när man upptäcker mobbning, säger Heidi Vandebosch, professor vid Antwerpens universitet. Här berättar hon om sin forskning som handlar om åskådarens agerande vid mobbningssituationer på nätet. Inspelat på Cyberbullying, Elite Park Avenue Hotel i Göteborg den 22 april 2016. Arrangör: Göteborgs stad, Friends, IBPA, Göteborgsregionen och Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & värdegrund

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Jämställdhet från siffror till handling

Att administrera fram jämställdhet

Malin Rönnblom, forskare i statsvetenskap och lärare i genusvetenskap, pratar om jämställdhetsbegreppet och jämställdhetspolitik. Från seminariet ”Jämställdhet i akademin - från siffror till handling”. Inspelat på Chalmers i Göteborg den 30 januari 2014. Arrangör: Sveriges unga akademi.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet - ärren finns alltid kvar

Livet blir aldrig vad det varit

Efter flera års kränkningar på arbetet sade Isaks kropp till sist stopp. Djup deprimerad hamnade han på psyket. Idag är Isak sjukskriven och tack vare en ny psykolog och promenader och samtal med en kurator börjar livet sakta återvända.

Fråga oss