Titta

UR Samtiden - Grammatikfestivalen 2016

UR Samtiden - Grammatikfestivalen 2016

Om UR Samtiden - Grammatikfestivalen 2016

Talspråk är temat för årets grammatikfestival, med föreläsningar om allt från det svenska språket i Amerika till de engelska lånorden i chichewa. Inspelat på Göteborgs universitet den 18 mars 2016. Arrangör: Göteborgs universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Grammatikfestivalen 2016 : Diskursmarkörer i italienskaDela
  1. Jag ska prata
    om diskursmarkörer i italienska.

  2. Det är
    ett väldigt typiskt talspråksfenomen.

  3. Man kan säga att det är de små orden
    som får samtalet att flyta på bättre.

  4. I svenskan ord som: "typ", "liksom",
    "ba'", "jaså", "alltså"-

  5. -"du vet" och så vidare.

  6. Det finns ganska många fördomar
    kring diskursmarkörer.

  7. De kallas ibland för onödiga småord,
    utfyllnadsord, ord utan betydelse-

  8. -och det påstås ibland
    att de tyder på dåligt språk-

  9. -men faktum är att vi alla använder
    diskursmarkörer när vi pratar-

  10. -troligtvis utan att själva veta
    varför vi använder dem som vi gör.

  11. Så här vanliga
    kan de vara i ett samtal.

  12. Det här är från ett italienskt samtal
    från en talspråkskorpus-

  13. -som jag använde i min forskning.

  14. Som ni ser förekommer de
    lite överallt i samtalsturerna.

  15. De är inte integrerade
    i omkringliggande satser-

  16. -men det betyder inte
    att de inte har nån funktion.

  17. Talspråket är spontant
    och används för interaktion-

  18. -så naturligtvis skapas det
    vissa kommunikativa behov.

  19. Vi behöver diskursmarkörer
    för att strukturera samtalet-

  20. -för att påverka
    relationen till lyssnaren-

  21. -men också för att uttrycka
    våra attityder till saker och ting.

  22. Jag ska prata lite kort
    allmänt om diskursmarkörer-

  23. -och sen ska jag presentera-

  24. -några av italienskans
    vanligaste diskursmarkörer-

  25. -och sen även gå in lite mer på de
    fyra markörer som jag har forskat om.

  26. Först tänkte jag säga
    några ord om interjektioner-

  27. -som är
    ett relaterat talspråksfenomen.

  28. Det är självständiga yttranden-

  29. -som uttrycker talarens
    mentala tillstånd eller attityd.

  30. Interjektioner utgör en ordklass,
    och diskursmarkörer är funktionella.

  31. De är väldigt uttrycksfulla.
    Du kan uttrycka irritation med "mah"-

  32. -du kan uttrycka ovisshet
    med "boh"-

  33. -eller att du är väldigt förvånad,
    "no", "jag tror inte mina öron".

  34. Anledningen till att jag nämner
    det här är att de är sammankopplade.

  35. Det är ibland svårt att skilja på
    interjektioner och diskursmarkörer.

  36. Gränsen är inte alltid jättetydlig.

  37. Jag skulle säga
    att de här kategorierna utgör...

  38. Det är små ord,
    men det finns mycket betydelse i dem.

  39. De ger oss möjlighet att säga
    väldigt mycket med små medel.

  40. I det här första exemplet...

  41. Om du stöter på nån som du inte
    har träffat på länge, kan du säga:

  42. "Oh", interjektionen, kan uttrycka
    glädje över att se personen-

  43. -men det utgör även
    ett slags hälsning-

  44. -och med "allora" så kan du uttrycka
    en mer generell uppmaning.

  45. "Kan du berätta lite mer?
    Hur mår du, hur går det?"

  46. Det här uttrycket
    signalerar även närhet.

  47. Det är ingenting du skulle säga
    till nån du inte känner så väl.

  48. Sen är de även effektiva medel för
    att undvika en klumpig kommunikation-

  49. -som i det här exemplet:

  50. "Sì tesoro allora senti eh, trova una
    dunque noi volevamo sfruttarti..."

  51. "Allora" signalerar
    att man byter samtalsämne.

  52. "Senti" påkallar uppmärksamheten
    hos lyssnaren.

  53. "Eh" är en tveksamhetmarkör här,
    och "dunque" en omformuleringsmarkör.

  54. Skulle vi uttrycka det här
    med andra medel-

  55. -så skulle det låta ganska klumpigt
    och troligtvis onaturligt.

  56. Frågan om hur vi definierar
    diskursmarkörer är problematisk.

  57. Det finns ingen konsensus kring det.

  58. Det finns så många olika funktioner
    man kan koppla samman med dem-

  59. -och det finns både snävare
    och vidare kategoriseringar.

  60. Det är ord från olika ordklasser-

  61. -som kan fungera som diskursmarkörer
    i olika kontexter, kan man säga.

  62. Men det finns
    en del generella egenskaper-

  63. -som man brukar ta upp
    i samband med diskursmarkörer.

  64. Bazzanella tar upp fyra stycken.

  65. De påverkar inte satsens
    sanningsvillkor eller propositioner.

  66. De är bundna
    till yttrandesituationen.

  67. De behövs för att signalera modala
    attityder och är multifunktionella.

  68. Jag har främst tittat
    på pragmatiska funktioner-

  69. -som diskursmarkörer har i samtalet.

  70. Jag använder mig av
    ett samtalsanalytiskt perspektiv-

  71. -vilket innebär att jag analyserar
    naturligt förekommande samtal.

  72. Jag tittar på sekventiell kontext
    och tar hänsyn till turtagning-

  73. -reparationer, preferensstruktur-

  74. -och även artighetsteori och koncept
    som socialt ansikte är viktiga.

  75. Det är vanligt att man
    urskiljer vissa huvudfunktioner.

  76. Det finns huvudsakliga uppgifter
    som diskursmarkörerna har-

  77. -och för mig är det viktigt
    att urskilja mellan tre stycken.

  78. De skapar textuell koherens-

  79. -så de strukturerar alltså samtalet.

  80. Det kan vara funktioner
    som att inleda ett samtal-

  81. -inleda en avslutningsfas
    eller omformulera sig, till exempel.

  82. Sen refererar de även
    till relationen till samtalspartnern.

  83. Det kan handla om
    artighetsstrategier.

  84. De kan användas för att minska
    det sociala avståndet till lyssnaren.

  85. De kan fokusera mer på talaren själv
    och uttrycket av attityder.

  86. Jag ska betona att funktionerna ofta
    går in i varandra.

  87. Det är ofta svårt
    att urskilja bara en funktion-

  88. -i en viss användning.
    Ofta är de aktiva samtidigt.

  89. Jag kommer nu att presentera
    några vanliga diskursmarkörer-

  90. -och visa lite exempel
    på hur de kan användas i italienska.

  91. Jag tänker illustrera detta
    med exempel från en talspråkskorpus-

  92. -och det finns en svensk översättning
    till höger i blått-

  93. -så jag hoppas
    att ni ska kunna hänga med i dem.

  94. Jag har översatt diskursmarkörerna,
    även om det är rätt svårt att göra.

  95. Det är svårt
    att fånga den exakta betydelsen-

  96. -men i de flesta fall
    så har jag översatt.

  97. Vi börjar med "allora",
    som är ett adverb och en konjunktion-

  98. -som betyder
    "då", "därför", "i så fall".

  99. Som diskursmarkör signalerar den ofta
    en inledning av nånting, en övergång-

  100. -en inledning av ett samtal
    eller ett samtalsämne.

  101. I det första exemplet signalerar den-

  102. -övergången
    till avslutningsfasen i samtalet.

  103. De har precis kommit överens
    om nånting, och så säger de:

  104. Här skapar "allora"
    en naturlig övergång.

  105. "I och med att vi är överens"-

  106. -"så säger jag hej då."
    Det inleder den fasen.

  107. I exempel två används "allora"
    för att inleda en samtalstur-

  108. -som är längre än vad som är
    förväntat i den här kontexten.

  109. Här har talare D ställt
    en polär fråga.

  110. "Ma lei professoressa
    rimarrà alla fine dell'anno?

  111. B svarar:

  112. "Allora ma guardi
    la situazione è questa..."

  113. "Io le spiego onestamente..."

  114. Här skulle det krävas
    ett ja- eller nej-svar-

  115. -för att...
    Ja, ett kort ja- eller nej-svar.

  116. Talare B kan inte riktigt ge det,
    det är mer invecklat än så.

  117. Han vill uttrycka
    en längre samtalstur-

  118. -och då signaleras det med "allora".

  119. "Nu kommer det mer information
    än vad du förväntar dig."

  120. "Senti" och "guarda" är imperativ-
    formerna av "höra" och "titta".

  121. Som diskursmarkörer påkallar de
    samtalspartnerns uppmärksamhet.

  122. De refererar till samtalspartnern
    och säger: "Lyssna på mig nu."

  123. Men skillnaden mellan de två är att
    "senti" används när man inleder nåt-

  124. -med helt ny information
    utan referens i föregående kontext.

  125. Nåt helt orelaterat,
    som i det första exemplet.

  126. Man har avslutat nåt, och B säger:

  127. "Senti comunque
    la Giovanna è serena?"

  128. A säger: "Sì molto molto mh senti eh
    domani vado a Roma."

  129. Här har vi två stycken "senti".
    Först byter talare B samtalsämne-

  130. -och sen byter talare A samtalsämne
    rätt snabbt.

  131. Utan "senti" hade det blivit
    väldigt abrupta övergångar-

  132. -så de mjukar upp det lite.

  133. Och "guarda" används
    i det andra exemplet för att...

  134. ...ja, påkalla uppmärksamheten
    till ett yttrande...

  135. ...men det är nånting man redan
    pratar om, det är inget nytt.

  136. "Sì no da questo punto di vista ho
    trovato una persona molto alla mano."

  137. "Guarda guarda ma veramente...

  138. "È veramante una persona
    molto disponibile."

  139. "Niente" är
    ett adverb som betyder "ingenting".

  140. Som diskursmarkör kan det signalera
    att nånting är oviktigt-

  141. -att man inte har nåt mer att säga
    och fungera avslutande på samma gång.

  142. I det första exemplet
    frågar talare B: "Hur mår dina barn?"

  143. "I tuoi figli?" A svarar:

  144. "I miei figli niente senti la
    Giovanna sono andata a parlare eh..."

  145. Så talare A säger här:
    "Det finns inget viktigt att säga."

  146. "Jag har inget att säga om dem."
    Sen går hon vidare till nåt annat.

  147. I det sista exemplet är "niente"
    lite mer självständigt-

  148. -och fokuserar mer på hela samtalet.
    "Jag har sagt mitt nu."

  149. "Va bene niente."

  150. Det tas upp av lyssnaren
    som en avslutningsmarkör.

  151. Hon säger: Oh ci vediamo domani
    mattina allora."

  152. Hon inleder avslutningsfasen.

  153. Sen har vi "eh", en interjektion
    med många funktioner i italienskan.

  154. Det kan utgöra ett affirmativt svar
    på en polär fråga-

  155. -det kan uttrycka att nåt är
    uppenbart, uttrycka starkt medhåll-

  156. -och som diskursmarkör kan det
    förstärka olika delar i samtalet.

  157. I det första exemplet förstärker det
    en egen åsikt som man har uttryckt.

  158. "È sempre mamma anche se non prova
    quel dolore che è il parto naturale."

  159. "Eh voglio dire io sono con la mia
    bambina dalla mattina alla sera."

  160. Hon understryker sin egen åsikt-

  161. -och sen fortsätter hon att förklara
    varför hon tycker som hon gör.

  162. I det andra exemplet
    förstärker "eh" en uppmaning.

  163. A säger: "Abbracciami tanto
    la tua mamma eh."

  164. "Krama om din mamma från mig,
    och glöm inte det."

  165. De diskursmarkörer
    som jag forskar om-

  166. -är "bene", "be'",
    "va bene" och "va be'".

  167. "Bene" betyder "bra/väl"
    och "va bene" "det går bra".

  168. "Be'" och "va be'" är
    de fonetiskt reducerade formerna.

  169. Det intressanta är
    att även om de har samma ursprung-

  170. -så har de ändå olika funktioner
    och de förekommer i olika kontexter-

  171. -som vi kommer att se.

  172. "Bene" är bland annat ett uttryck
    för godkännande och entusiasm-

  173. -och då är det
    mer som en interjektion.

  174. Det är en spontan reaktion på nåt,
    som i det första exemplet.

  175. "No no non importa
    l'abbiamo fatto noi"-

  176. -"come associazione ci hanno
    accordato."

  177. Här är det positiv information.

  178. "Jag är glad för din skull.
    Åh, vad roligt!"

  179. Så lite mer
    interjektionell användning.

  180. "Bene" kan också ha mer diskurs-
    strukturerande funktioner, som här:

  181. "Ah ciao Salvatore ciao. Tutto bene?"
    "Tutto bene."

  182. "Bene senti non ti trattengo voglio
    sapere se Marina è in loco."

  183. Här används "bene" delvis
    för att uttrycka entusiasm även här-

  184. -men också
    för att avsluta inledningsfasen.

  185. "Nu går jag över till att berätta
    anledningen till att jag ringde."

  186. Sen har vi "be'",
    som har en helt annan användning.

  187. Det kan bland annat signalera
    att nåt är uppenbart och irrelevant.

  188. Det ser vi i det första exemplet.

  189. "Poi ci sarà un problema
    anche di ritardamente"-

  190. -"anche da parte degli studenti."

  191. "Be' certamente anche da parte
    degli studenti."

  192. Här är det en spontan reaktion
    på föregående yttrande.

  193. "Det visste jag redan.
    Det var uppenbart."

  194. Sen specificerar han det
    med ett yttrande som följer efteråt.

  195. Och "be'" kan även användas-

  196. -för att visa att man motsätter sig
    nånting i föregående kontext.

  197. Nåt kan vara felaktigt, eller man kan
    motsätta sig sanningen i det sagda.

  198. I det andra exemplet
    så motsätter man sig helt enkelt-

  199. -inledningen av avslutningsfasen
    när man har avslutat ett ämne.

  200. Talare A: "Allora ci si vede
    domattina."

  201. "Då ses vi i morgon"
    inleder avslutningsfasen.

  202. Talare B:

  203. "Be' scusa ti volevo domandare ma
    quando c'è dove che c'è scritto..."

  204. Talare B har mer att säga
    och vill inte avsluta samtalet.

  205. Då måste man signalera
    att man inleder en tur som inte...

  206. ...passar in i kontexten. "Jag
    avbryter ditt försök till avslut."

  207. "Va bene"
    uttrycker ett accepterande av nåt-

  208. -ett förslag, en förfrågan,
    information och så vidare.

  209. I det första exemplet
    så godkänner man ett förslag.

  210. "Ah magari inseriamo quella frasina
    lì." "Va bene."

  211. Man kan också koppla "va bene"
    till artighet, som i exempel två-

  212. -där man får negativ information,
    man frågar efter nån som inte är där.

  213. "Pronto. C'è Paolo?" "Torna verso
    le sei." "Va bene grazie."

  214. Där använder man "va bene"
    för att uttrycka att det är okej.

  215. "Va bene"
    har också ett avslutande värde.

  216. Det används väldigt mycket
    i avslutningsfaser i samtal-

  217. -när man
    vill avsluta ett samtalsämne.

  218. Man använder det kanske inte
    när man vill fortsätta prata om nåt-

  219. -utan generellt sett
    så är det avslutande.

  220. "Va be'" uttrycker bara
    ett partiellt accepterande.

  221. "Jag accepterar
    bara delvis det du har sagt."

  222. Därför inleder det ofta
    disprefererade turer-

  223. -till exempel invändningar
    mot åsikter och anklagelser.

  224. I exempel ett uttrycks en åsikt.

  225. E be' che c'entra i film d'essai sono
    anche film." "Va be' sì però..."

  226. Här säger talaren: "Okej,
    du har rätt till viss del, men..."

  227. Man tonar ner invändningen lite
    genom att inleda med "va be'".

  228. Sen kan "va be'" också användas
    för att...

  229. ...tona ner negativitet
    på nåt generellt...

  230. I det andra exemplet
    så klagar talare B över nånting.

  231. Han framför klagomål om hur mycket
    trafik det var under en resa-

  232. -och då används "va be'"
    för att tona ner det här lite-

  233. -och för att kanske
    gå vidare i samtalet.

  234. Då säger de: "Certo."
    "È difficile insomma sorpassare."

  235. "Ho capito ah comunque va be'
    l'essenziale è comunque..."

  236. Så "va be'"... Det viktiga är väl
    att man både avslutar och tonar ner.

  237. "Va bene" och "va be'" är båda
    vanliga som avslutningsmarkörer.

  238. De inleder
    själva avslutningsfasen i ett samtal.

  239. Det kan vara både att de följs-

  240. -av en mening
    som tydliggör att man vill avsluta-

  241. -som "vi ses då" eller "vi hörs då"-

  242. -men de kan också förekomma ensamma,
    som i de här exemplen.

  243. De förekommer i slutet av en tur,
    efter en paus eller efter ett skratt-

  244. -men det snappas ändå upp
    av samtalspartnern-

  245. -och han eller hon
    inleder avslutningsfasen då.

  246. Det var allt för mig. Tack!

  247. Textning: Malin Kärnebro
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Diskursmarkörer i italienska

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Sara Lindbladh, doktorand vid Göteborgs universitet, presenterar en del ur sin forskning av italienska diskursmarkörer. Hon förklarar varför dessa ord är så viktiga i italienskt talspråk och beskriver flera av de olika typer av funktioner som de kan fylla. Inspelat på Göteborgs universitet den 18 mars 2016. Arrangör: Göteborgs universitet.

Ämnen:
Moderna språk > Italienska
Ämnesord:
Italienska språket, Språkvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Grammatikfestivalen 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grammatikfestivalen 2016

Jaså, näså, joså

Dialog- och diskurspartiklar i svenskt talspråk har behandlats av flera samtalsforskare. Här berättar Kerstin Norén, professor vid högskolan Väst, om "jaså" och andra svenska responspartiklar. Inspelat på Göteborgs universitet den 18 mars 2016. Arrangör: Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grammatikfestivalen 2016

Diskursmarkörer i italienska

Sara Lindbladh, doktorand vid Göteborgs universitet, presenterar en del ur sin forskning av italienska diskursmarkörer. Hon förklarar varför dessa ord är så viktiga i italienskt talspråk och beskriver flera av de olika typer av funktioner som de kan fylla. Inspelat på Göteborgs universitet den 18 mars 2016. Arrangör: Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grammatikfestivalen 2016

Uttala engelska låneord i chichewa

Över åtta miljoner människor talar chichewa i Malawi, Moçambique, Zambia och Zimbabwe. Laura Downing, professor vid Göteborgs universitet, berättar här om hur låneord från engelskan används, böjs och görs om för att passa i språket chichewa. Inspelat på Göteborgs universitet den 18 mars 2016. Arrangör: Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grammatikfestivalen 2016

Hur standardiserar man älvdalskan?

Yair Sapir är filosofie doktor vid Högskolan Kristianstad. Han är född i Israel, har bott i Danmark och valde att forska i älvdalskan. Här berättar han om hur ett litet, hotat språk utan litterär tradition kan, eller bör, standardiseras. Inspelat på Göteborgs universitet den 18 mars 2016. Arrangör: Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grammatikfestivalen 2016

Att visita svenskan i Amerika

Henrietta Adamsson Eryd, doktorand vid Göteborgs universitet, har genom resor till USA forskat om det svenska språket i landet. Här delar hon med sig av inspelningar med svenskättlingar i USA och berättar om vad forskningen kommit att förklara om ett språks besök i ett nytt land. Inspelat på Göteborgs universitet den 18 mars 2016. Arrangör: Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grammatikfestivalen 2016

Skriv som du pratar?

Michelle Waldispühl, fil dr vid Göteborgs universitet, berättar om ord som hörs och skrivs ner och hur stavelser ändras beroende på vem som skriver. Namn, uttal och stavning präglar ett ords framtida användning. Inspelat på Göteborgs universitet den 18 mars 2016. Arrangör: Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grammatikfestivalen 2016

Överklasstockholmska

Precis som andra stadsdialekter kännetecknas stockholmska av social variation, det vill säga språkliga skillnader mellan olika samhällsklasser. Här berättar Jenny Öqvist, fil dr vid Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala, närmare om den "fina" stockholmskan - överklasstockholmskan. Inspelat på Göteborgs universitet den 18 mars 2016. Arrangör: Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grammatikfestivalen 2016

Göteborgsgrammatiken

Lars-Gunnar Andersson, professor vid Göteborgs universitet, berättar om de utmärkande dragen i göteborgskans ljudlära, formlära och satslära. De största avvikelserna från svenskt standardspråk finns i uttalet och ordböjningen, till exempel i paradigmen för böjningen av substantiv, starka verb och personliga pronomen. Inspelat på Göteborgs universitet den 18 mars 2016. Arrangör: Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer moderna språk

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaHistorias de fantasmas

Fantasma punto com

Jag går till parken nästan varje dag. Där blev min flickvän Luisa påkörd av en bil och dog. En dag ringer Luisas kompis Jenny. Hon har hittat en sajt på internet där man kan efterlysa sina vänner. Levande eller döda! Tänk om de döda kan komma tillbaka?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaDoremi en français

Pengar till festen

Del 4 av 10. Julie och Eric försonas och drömmer om en fantastisk fest med pizza i massor och tio dj:ar. Men hur ska de ha råd med det?

Fråga oss