Titta

UR Samtiden - Grammatikfestivalen 2016

UR Samtiden - Grammatikfestivalen 2016

Om UR Samtiden - Grammatikfestivalen 2016

Talspråk är temat för årets grammatikfestival, med föreläsningar om allt från det svenska språket i Amerika till de engelska lånorden i chichewa. Inspelat på Göteborgs universitet den 18 mars 2016. Arrangör: Göteborgs universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Grammatikfestivalen 2016 : Hur standardiserar man älvdalskan?Dela
  1. Tack så mycket, Liz.
    Jätteroligt att vara här.

  2. Jag har inget typiskt svenskt namn-

  3. -och det är inte älvdalskt, utan
    jag är född och uppväxt i Israel.

  4. Jag bodde i Danmark som tonåring
    med familjen-

  5. -och fick ett intresse för de äldre
    stadierna av de nordiska språken.

  6. Då var det naturligt att, efter att
    ha gjort klart gymnasiet i Danmark-

  7. -och flyttat tillbaka till Israel
    och pluggat allmän lingvistik-

  8. -åka till Sverige och specialisera
    mig på svenska och isländska.

  9. Isländska är ju det gamla nordiska.

  10. Isländskan är det
    som ligger närmast fornnordiskan.

  11. Jag skrev min avhandling
    om ordbildning i isländska-

  12. -men av en ren slump
    så fick jag kännedom om älvdalska-

  13. -och redan ett år innan
    jag var klar med avhandlingen-

  14. -så åkte jag dit för att försöka
    fokusera på min avhandling.

  15. Det hände så mycket
    i Uppsalas studentliv-

  16. -så jag behövde en paus. I Älvdalen
    blev jag hämtad av tre systrar-

  17. -och jag skulle bo
    hos den ena och hennes man.

  18. De hämtade mig med bil
    och de pratade älvdalska sinsemellan.

  19. Jag förstod ingenting,
    och det tyckte...

  20. Jag skämdes lite, för jag
    var ju doktorand i nordiska språk-

  21. -och skulle ju kunna så mycket,
    men så var det icke.

  22. När jag kom hem till dem började de
    prata älvdalska med mig också.

  23. Jag sa att jag inte kunde älvdalska.
    "Du kom väl hit för att lära dig?"

  24. Jag bodde hos paret i två veckor
    och skrev på min avhandling.

  25. De pratade älvdalska med mig, och
    om jag inte förstod så översatte de.

  26. T.ex. "kripp", som betyder barn, när
    de berättade hur många barn de hade.

  27. Som Liz sa så är jag
    väldigt insatt i älvdalskan.

  28. Jag har samarbetat
    både med kommunen och talarna-

  29. -och myndigheterna.

  30. Staten, Europarådet.

  31. Ansträngningarna har burit frukt,
    även om det har tagit tid.

  32. Den senaste nyheten är att
    en första älvdalsspråkig förskola-

  33. -ska öppna till hösten,
    den första september.

  34. De är jättekul. Förhoppningsvis
    innebär det att språket lever kvar-

  35. -i de kommande generationerna.

  36. Det jag ska prata om i dag
    är hur man standardiserar älvdalskan.

  37. Jag inleder med varför man
    behöver standardisera älvdalskan.

  38. Räcker det inte att bara fortsätta
    använda språket som det är nu?

  39. Vilka utmaningar
    möter talargemenskapen-

  40. -när man vill standardisera språket?

  41. En kort bakgrund - vad är älvdalskan?

  42. Jag antar att många av er inte
    känner till älvdalskan så mycket.

  43. Och vilka språkliga nivåer
    berörs av en sån standardisering?

  44. Vad är det man ska ta itu med
    när man jobbar mes språket?

  45. Jag ska ta utgångspunkt i Haugens
    fyra standardiseringsprocesser-

  46. -och se
    hur dessa tillämpas på älvdalskan.

  47. Och sen blir det utrymme
    för slutord och diskussion.

  48. Varför måste språket standardiseras?
    Jag säger "språk" om älvdalskan-

  49. -och det är eftersom jag
    och en rad andra språkvetare-

  50. -som har jobbat med älvdalskan anser
    att det finns argument som talar för-

  51. -att älvdalskan ska betraktas som
    ett språk. Jag ska inte gå in på det-

  52. -för det blir en längre omgång.

  53. Traditionellt sett
    har det varit en talad varietet-

  54. -och nu ska det bli
    ett modernt språk även i skriften.

  55. För att göra den övergången
    så behövs en standardisering.

  56. Älvdalskans bevarande
    går genom standardisering.

  57. Förhållandena för älvdalskan
    har skiftat med tiden ganska markant.

  58. Från ett bondesamhälle,
    där folk levde ute på gårdarna-

  59. -med släkten, så är det
    ett modernt samhälle i dag-

  60. -där barnen inte tillbringar
    så stor del av dagen på gårdarna.

  61. Utan de går i skolan och på fritids.

  62. Det här skapar en väldigt stor
    frustration i Älvdalen-

  63. -för många föräldrar
    som jag har talat med-

  64. -ser det som sin plikt
    att bevara älvdalskan, berättar:

  65. "Vi pratar bara älvdalska
    med barnen"-

  66. -"och far- och morföräldrar pratar
    bara älvdalska med barnbarnen."

  67. "Men ändå så händer nånting när de
    börjar på förskolan och i skolan."

  68. "De tappar bort sin älvdalska.
    Vad ska man göra?"

  69. Det gör
    att kommunen nu tar itu med det här-

  70. -och känner att de har ett ansvar.

  71. I dag så möts folk
    på olika sätt än förr.

  72. Förut var det inom gårdarna
    och inom byn.

  73. Det finns flera byar
    i den gamla Älvdalens socken.

  74. I dag så har man
    två skolor i Älvdalen-

  75. -och då kommer barn dit
    från de olika byarna.

  76. Och då har man olika varianter.

  77. När de här barnen möts så behöver de
    mötas av ett enhetligt språk.

  78. För att bevara språket
    så måste man skriva ner det-

  79. -och älvdalskan har varit ett talat
    språk. Men i dag så räcker inte det-

  80. -för man har en väldigt stark press
    från riksspråket.

  81. Och ett skriftspråk kräver normer.

  82. Kommunikationen
    måste fungera väl mellan talarna.

  83. När man talar
    så är toleransen större-

  84. -men i skriftspråket så har vi...

  85. Folk måste veta hur de ska stava.
    Där kräver talarna normer.

  86. Lärarna behöver också normer.

  87. Vilka ord man ska använda, vilken
    stavning, vilken grammatik, o.s.v.

  88. Det ges ut tidningar och böcker
    på älvdalska-

  89. -och det är ingen fördel för barnen-

  90. -om de ser samma ord stavas
    på fem till tio olika sätt.

  91. De ska kunna
    känna sig trygga i sitt språk.

  92. Det hålls även språkkurser. Nu är det
    sommarkurser med Bengt Åkerberg-

  93. -som är 89 - "still going strong".

  94. Han säger varje gång
    "Om det här blir sista kursen, så..."

  95. Sist sa han att han skulle sluta
    säga så, för det håller ju inte.

  96. Vi hoppas
    att vi har kvar honom länge till.

  97. Språket används även på nätet,
    och då fick också en rad krav.

  98. Det finns språkkoder, om man vill att
    språket ska igenkännas elektroniskt.

  99. Då behöver man ha
    en skriftspråksnorm.

  100. Då kan man ha autocorrect
    och igenkännande av språket.

  101. Och vem standardiserar älvdalskan?
    Det är inte ett erkänt språk-

  102. -i Sverige, så det finns ingen
    officiell myndighet-

  103. -som jobbar med älvdalskan.

  104. Det blir de som ger ut
    grammatikböckerna och ordböckerna.

  105. Grammatikböckerna
    har Bengt Åkerberg stått för-

  106. -och ordböckerna
    har Lars Steensland stått för.

  107. Vi är tacksamma över
    att språket är så väldokumenterat-

  108. -så att vi inte
    behöver börja från "scratch"-

  109. 2004 bildades Råðdjärum,
    Älvdalska språkrådet.

  110. "Vi ska rådgöra", betyder det.

  111. Och där är vi sex ledamöter
    för tillfället.

  112. Vår första uppgift var att ta fram
    en enhetlig ortografi för älvdalskan.

  113. Det kändes som det absolut
    viktigaste. Den kom vi med 2005-

  114. -och den godkändes av Ulum Dalska,
    Föreningen för älvdalskans bevarande-

  115. -som fungerar
    som en paraplyorganisation-

  116. -och som en kommunikationskanal
    mellan talarna och alla andra.

  117. Och ortografin...

  118. Den har fungerat halvbra.

  119. Folk tycker inte alltid
    att den återspeglar deras eget tal.

  120. Vi återkommer till det senare.

  121. Vilka utmaningar
    möter talargemenskapen?

  122. Talad älvdalska
    har en stor variation-

  123. -och det beror på ålder,
    alltså kronolekter.

  124. Geografi, de olika bymålen.

  125. Olika grader av rikssvensk inferens.

  126. Man har ingen litterär tradition,
    så inget har hållit ihop språket.

  127. Språket har på gått och ont-

  128. -kunnat leva sitt naturliga liv
    ute i skogen.

  129. "Vikingaspråket i skogen"-

  130. -som tidningarna tycker om
    att beskriva älvdalska som just nu.

  131. Och när det inte finns en skola
    som styr språkutvecklingen-

  132. -eller nån språklig myndighet,
    så skapas generationsskillnader-

  133. -och det blir skillnader beroende på
    var man bor, geografiskt sett.

  134. Ändå får man säga
    att graden av rikssvensk inferens-

  135. -har varit
    den mest avgörande skiljelinjen-

  136. -eftersom vi ser att älvdalskan
    som barnen talar i dag-

  137. -skiljer sig markant-

  138. -gentemot älvdalskan
    som beskrivs för hundra år sen.

  139. Älvdalskan på 1600-talet
    känns inte så avvikande-

  140. -från det som talades för 100 år sen.
    Så de senaste 100 åren-

  141. -har varit ödesdigra för älvdalskan.

  142. Och det fonetiska systemet skiljer
    sig avsevärt från rikssvenskan-

  143. -så det är inte så lätt att bara
    ta rikssvenska stavningsprinciper-

  144. -och tillämpa dem på älvdalska,
    utan då blir det...

  145. När man skriver så finns det
    en avsändare och en mottagare-

  146. -och för att kommunikationen
    dem emellan ska fungera-

  147. -så krävs det att man har lite extra-

  148. -och som ni har sett så har vi
    lite extra tecken för älvdalskan.

  149. Språkets naturliga överlevering
    har brutits i många familjer.

  150. Det har varit skamkänslor
    över att prata älvdalska.

  151. På 60- och 70-talet
    fick många föräldrar höra-

  152. -att om ni talar med älvdalska
    med barnen-

  153. -så kommer det att förstöra deras
    möjligheter till jobb i framtiden.

  154. Det försämrar deras chanser att
    lära sig bra och ordentlig svenska.

  155. Det har ett antal familjer hörsammat,
    och helt slutat prata älvdalska.

  156. Det som händer på grund av
    den här stora variationen-

  157. -är att skrivsättet
    kan vara individuellt.

  158. Alla
    har sitt eget sätt att skriva på-

  159. -vilket inte är så bra om man
    ska bevara och dokumentera språket-

  160. -och använda språket i skrift.

  161. Vad är älvdalska?

  162. Jag ska inte gå in på det för mycket-

  163. -utan jag låter Lena Willemark
    läsa upp början på "Julevangeliet".

  164. Ni kan höra och se det på Youtube.
    "Julevangeliet" på Älvdalsmål.

  165. Då ska vi försöka gå tillbaka här.

  166. Älvdalskan tillhör ovansiljansmålen-

  167. -som är en del av dalmålen.

  168. Den är besläktad med Orsa- och
    Moramålen. Den är inte helt isolerad-

  169. -utan det som har hänt
    är att det har varit väldigt mycket-

  170. -rikssvenskt inflytande söderifrån,
    och gränsen mot Norge och Danmark-

  171. -fram till 1600-talet
    precis norr och väster-

  172. -om Älvdalen.

  173. Så man kan säga
    att Älvdalen och älvdalskan-

  174. -har hamnat i periferin, och det
    bymål som Lars Levander beskriver-

  175. -i sin avhandling från 1909
    är Åsenmålet-

  176. -som är den byn
    som ligger längst bort-

  177. -och som antagligen
    är mest konservativ.

  178. Älvdalskan talas
    av cirka 2 000 personer i dag-

  179. -varav cirka 60 är barn under arton.

  180. Den betraktas av en rad språkvetare
    som ett självständigt språk.

  181. Det som gör älvdalskan exotisk-

  182. -är inte att det är nåt slags
    fornnordiska eller ett vikingaspråk-

  183. -utan det är en kombination av mycket
    arkaiskt och mycket innovativt.

  184. Den kombinationen
    gör att språket blir rätt så-

  185. -annorlunda och oförståelig
    för många utomstående.

  186. Till exempel har vi "ǫ"
    med nasalkrok, som betyder "på".

  187. Det är det gamla "å" på svenska,
    som så småningom blev till "uppå".

  188. Samma som "an" på tyskan, med n:et
    bevarat, och "on" på engelska.

  189. Det är det enda nordiska språket
    där nasaliteten finns kvar.

  190. Kasussystemet finns delvis kvar-

  191. -beroende på vilka personer det är,
    vilken ålder och så vidare.

  192. Personböjningar på verb
    finns också kvar.

  193. Och innovationerna
    är den andra sidan.

  194. "Aus" betyder hus,
    och där har vi två innovationer.

  195. Dels så faller h:et bort,
    och dels så har vi en diftong.

  196. "Fåmm fel sjå" - vi får väl se.

  197. Där har vi första person pluralis
    utan pronomen.

  198. Och nåt som liknar västnordiska-

  199. -med ett bevarat nasalt "å" i "sjå".

  200. Om vi går vidare till Haugens
    fyra standardiseringsprocesser-

  201. -så ser vi "Selection" -
    det är då man ska välja ut-

  202. -vilken variant av språket-

  203. -som ska tjäna som standard.

  204. "Codification" -
    vilka principer som ska användas-

  205. -för stavning,
    grammatik och så vidare.

  206. "Acceptance" - graden av acceptans
    från talarnas sida-

  207. -och hur man får med dem på det här.

  208. "Elaboration" är när man väljer ut
    vilka domäner man ska jobba med.

  209. Vilka språkliga nivåer berörs av
    standardiseringen i älvdalskan?

  210. Grammatiken är väldigt väl beskriven.

  211. Bengt Åkerberg utgår ifrån
    sina morföräldrars språk-

  212. -men han tar även hänsyn till andra,
    mindre varianter av älvdalska.

  213. Så de tas också med i hans grammatik.

  214. Åsenmålet finns beskrivet i Levander.

  215. Så det här är deskriptiva
    snarare än normativa verk.

  216. Lexikonet - Steensland 2010,
    också ett deskriptivt verk.

  217. Ortografin är det första
    som man kan säga är lite normativ.

  218. Och...

  219. Levander använde landsmålsalfabetet
    för att återge älvdalskan.

  220. Åkerbergs ortografi i hans böcker-

  221. -är också rätt så
    fonetiskt och pedagogiskt-

  222. -men
    ser inte ut som ett riktigt språk.

  223. Det är för mycket information-

  224. -och det blir inte så roligt för
    mottagarna, som vi nu måste tänka på.

  225. Steenslands ortografi
    ligger närmare Råðdjärums ortografi-

  226. -så det är färre diakritiska tecken.

  227. Råðdjärum kom med en ortografi 2005-

  228. -där vi har ambitionen att den
    ska vara byneutral och enhetlig-

  229. -och att den ska vara användarvänlig.

  230. Talspråket har inte berörts, och
    det tycker jag inte att man ska göra.

  231. Det man har med sig hemifrån är bra-

  232. -och kan man berika språket i för-
    skola och skola så är det jättebra.

  233. Ordbildningen har inte berörts,
    men man bildar ofta sina egna ord.

  234. Ett främmande ord som milkshake
    kanske får heta "mjokskåkå".

  235. "Selection" -
    vilken variant ska vara standard?

  236. I Råðdjärum har vi försökt hitta
    en byneutral lösning-

  237. -och ofta så har vi använt
    majoritetsprincipen.

  238. Ibland har vi tagit med etymologi
    och stavning i grannspråken.

  239. "Codification" - vilka tecken
    ska man använda i stavningen?

  240. I det nutida alfabetet, "abiseð"-

  241. -har vi "ð",
    som det isländska tecknet-

  242. -och så har vi en rad nasala vokaler.

  243. Och bokstaven "ð" börjar redan synas
    runt om i Älvdalen-

  244. -även om det tog emot lite i början.

  245. Vi använder "tj" och "dj"-

  246. -och "ks" snarare än "x" -
    där har vi följt danskan och norskan.

  247. Och när det har varit
    komplementär distribution-

  248. -så har vi bara använt en variant
    som skulle gälla för alla talare.

  249. Så här ser det ut i praktiken.

  250. Det här är ur boken "Lisslprinsn",
    vars andra upplaga kom ut förra året.

  251. Det är inte så många diakritiska
    tecken, men ändå några stycken.

  252. "Acceptance" - tack vare jobbet
    som Ulum Dalska har gjort-

  253. -sen 1980-talet i Älvdalen-

  254. -så är dagens älvdalingar
    väldigt stolta över älvdalskan.

  255. Det kommer ju folk från andra länder
    för att studera deras språk-

  256. -och när man får en sån här input
    så är det ju väldigt roligt.

  257. Vi arbetar ständigt med talarna,
    så klart.

  258. Det ska vara en demokratisk process.
    Det är deras sak som ska befordras.

  259. Många är rädda för det okända.

  260. Hur ska man stava?
    Hur ska man öppna en förskola?

  261. Blir det älvdalsktalande barn
    och svenska barn-

  262. -som inte pratar
    och leker med varandra?

  263. "Elaboration" -
    vilka domäner ska gälla?

  264. I dag talar
    nästan alla älvdalingar svenska-

  265. -så vi behöver inte
    ha älvdalskan i domstolen.

  266. Vissa äldre har tappat sin älvdalska,
    så i äldreomsorgen behövs folk-

  267. -som kan älvdalska, och det var med
    i kommunens beslut från i tisdags.

  268. Man ska träna personal i älvdalska.

  269. En del små barn växer upp med
    älvdalska, och där kommer det igen-

  270. -med kommunen och förskolan.

  271. Men älvdalskan
    har tappat bort allt fler domäner-

  272. -och det behöver man återerövra
    så småningom.

  273. Standardiseringen ska helst vara klar
    innan revitaliseringen inleds.

  274. Om man inte har
    en färdig stavningsnorm-

  275. -så kan det vara så att folk upplever
    det här som nånting väldigt svårt-

  276. -och då kanske man inte
    orkar skriva på älvdalska.

  277. Så där får man vara försiktig.

  278. Mer litteratur behövs, fler
    kulturella aktiviteter och domäner.

  279. Några slutord. Intresset utifrån
    bidrar väldigt mycket-

  280. -till intresse inifrån Älvdalen.

  281. Det är viktigt att prata både med
    talare, myndigheter och språkvetare-

  282. -och att de pratar med varandra.

  283. Jag tycker att standardisering
    är ett bra sätt att bevara språket.

  284. Det kan ha vissa konsekvenser - det
    kanske blir en utjämning av språket-

  285. -när elever kommer från olika byar
    och använder samma skriftspråk.

  286. Det är bättre än alternativet, som
    är att älvdalskan försvinner helt-

  287. -om man kämpar för mycket för sitt
    eget bymål och sitt stavningssätt.

  288. Och man måste vara försiktig
    vid en standardisering-

  289. -för annars kan älvdalingarna tycka
    att de inte känner igen sitt språk-

  290. -som vi har sett
    i andra språksamhällen.

  291. Det var
    nästan allt jag hade att säga.

  292. I slutändan är det talarna
    som får utveckla sitt eget språk.

  293. Det är de som är ansvariga.
    Vi som är utanför-

  294. -får hjälpa till och ge råd-

  295. -men vi kan aldrig
    göra jobbet åt talarna.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Hur standardiserar man älvdalskan?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Yair Sapir är filosofie doktor vid Högskolan Kristianstad. Han är född i Israel, har bott i Danmark och valde att forska i älvdalskan. Här berättar han om hur ett litet, hotat språk utan litterär tradition kan, eller bör, standardiseras. Inspelat på Göteborgs universitet den 18 mars 2016. Arrangör: Göteborgs universitet.

Ämnen:
Svenska > Språkbruk > Nordiska språk
Ämnesord:
Språkvetenskap, Svenska språket, Älvdalsmål
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Grammatikfestivalen 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grammatikfestivalen 2016

Jaså, näså, joså

Dialog- och diskurspartiklar i svenskt talspråk har behandlats av flera samtalsforskare. Här berättar Kerstin Norén, professor vid högskolan Väst, om "jaså" och andra svenska responspartiklar. Inspelat på Göteborgs universitet den 18 mars 2016. Arrangör: Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grammatikfestivalen 2016

Diskursmarkörer i italienska

Sara Lindbladh, doktorand vid Göteborgs universitet, presenterar en del ur sin forskning av italienska diskursmarkörer. Hon förklarar varför dessa ord är så viktiga i italienskt talspråk och beskriver flera av de olika typer av funktioner som de kan fylla. Inspelat på Göteborgs universitet den 18 mars 2016. Arrangör: Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grammatikfestivalen 2016

Uttala engelska låneord i chichewa

Över åtta miljoner människor talar chichewa i Malawi, Moçambique, Zambia och Zimbabwe. Laura Downing, professor vid Göteborgs universitet, berättar här om hur låneord från engelskan används, böjs och görs om för att passa i språket chichewa. Inspelat på Göteborgs universitet den 18 mars 2016. Arrangör: Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grammatikfestivalen 2016

Hur standardiserar man älvdalskan?

Yair Sapir är filosofie doktor vid Högskolan Kristianstad. Han är född i Israel, har bott i Danmark och valde att forska i älvdalskan. Här berättar han om hur ett litet, hotat språk utan litterär tradition kan, eller bör, standardiseras. Inspelat på Göteborgs universitet den 18 mars 2016. Arrangör: Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grammatikfestivalen 2016

Att visita svenskan i Amerika

Henrietta Adamsson Eryd, doktorand vid Göteborgs universitet, har genom resor till USA forskat om det svenska språket i landet. Här delar hon med sig av inspelningar med svenskättlingar i USA och berättar om vad forskningen kommit att förklara om ett språks besök i ett nytt land. Inspelat på Göteborgs universitet den 18 mars 2016. Arrangör: Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grammatikfestivalen 2016

Skriv som du pratar?

Michelle Waldispühl, fil dr vid Göteborgs universitet, berättar om ord som hörs och skrivs ner och hur stavelser ändras beroende på vem som skriver. Namn, uttal och stavning präglar ett ords framtida användning. Inspelat på Göteborgs universitet den 18 mars 2016. Arrangör: Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grammatikfestivalen 2016

Överklasstockholmska

Precis som andra stadsdialekter kännetecknas stockholmska av social variation, det vill säga språkliga skillnader mellan olika samhällsklasser. Här berättar Jenny Öqvist, fil dr vid Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala, närmare om den "fina" stockholmskan - överklasstockholmskan. Inspelat på Göteborgs universitet den 18 mars 2016. Arrangör: Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grammatikfestivalen 2016

Göteborgsgrammatiken

Lars-Gunnar Andersson, professor vid Göteborgs universitet, berättar om de utmärkande dragen i göteborgskans ljudlära, formlära och satslära. De största avvikelserna från svenskt standardspråk finns i uttalet och ordböjningen, till exempel i paradigmen för böjningen av substantiv, starka verb och personliga pronomen. Inspelat på Göteborgs universitet den 18 mars 2016. Arrangör: Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2014

Sanningen om Shakespeare

William Shakespeare är en av de mest kända författarna genom tiderna. Men var det han som skrev alla pjäser, eller var det någon annan? Eric Pudney, forskare i litteraturvetenskap, reder ut frågan. Inspelat den 11 april 2014. Arrangör: Lunds universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBildningsbyrån - historia

Ett läsande folk

Under 1800-talet slog romanen igenom som litteraturform och böcker lästes av allt fler. Vi hör historien om Martina von Schwerin som kallats den första moderna läsaren.

Fråga oss