Titta

UR Samtiden - Cyberbullying 2016

UR Samtiden - Cyberbullying 2016

Om UR Samtiden - Cyberbullying 2016

Föreläsningar från konferensen Cyberbullying där forskare och experter talar om utmaningarna med att stoppa nätmobbing. Inspelat på Elite Park Avenue Hotel i Göteborg den 22 april 2016. Arrangör: Göteborgs stad, Friends, IBPA, Göteborgsregionen och Göteborgs universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Cyberbullying 2016: Att identifiera cybermobbningDela
  1. God dag,
    och tack för att jag får komma.

  2. Det är en ära att få tala jämte de mest
    framstående forskarna inom området.

  3. Jag känner mig som jokern i dag.

  4. Men jag är glad
    att får presentera min forskning-

  5. -om den roll som avsikt att skada
    spelar i mobbningssituationer.

  6. Australienkartan
    har visats flera gånger redan.

  7. Jag är från östkusten, Brisbane.

  8. Vi har vackra stränder, och det här
    är stadssiluetten vid Brisbane River.

  9. Bara för att skoja till det lite är här
    min senaste selfie med en känguru.

  10. Men utöver min roll
    som turismambassadör-

  11. -är jag här för att prata om mobbning,
    så jag går direkt vidare till det.

  12. I det här sammanhanget kommer jag
    att upprepa många av de tankar-

  13. -eller snarare mycket information
    som många har talat om här i dag.

  14. Mobbning är ett folkhälsoproblem.
    Det är internationellt erkänt.

  15. Det är komplext och mångfasetterat.

  16. Ökande longitudinella data tyder på
    att mobbning ger upphov till-

  17. -en rad skadliga effekter.

  18. Vi har gjort betydande framsteg,
    men det dyker upp nya utmaningar-

  19. -och nätmobbning är en utmaning
    som har förenat oss.

  20. Men vårt gemensamma mål
    är att uppnå en systemförändring.

  21. Vi vet att det är allas ansvar
    att tala om mobbning-

  22. -så det kräver ansträngningar
    från många olika människor-

  23. -som forskare, beslutsfattare,
    sjukvårdspersonal, lärare-

  24. -föräldrar och förstås ungdomar.

  25. Vi är generellt sett eniga
    om definitionen av mobbning.

  26. Den inbegriper negativa handlingar,
    även när de utförs med hjälp av teknik-

  27. -som nätmobbning.

  28. En vedertagen definition
    är negativa handlingar-

  29. -som upprätthåller
    dessa tre huvudsakliga kriterier:

  30. Avsikt att skada fysiskt eller psykiskt,
    upprepat beteende över tid-

  31. -och att det sker i kontexten
    av en maktbalans-

  32. -till förövarens fördel.

  33. Så det är viktigt att skilja mobbning
    från andra sorters aggressivt beteende.

  34. Det får inte förväxlas
    med lekfullt retande, konflikt, bråk-

  35. -och enstaka tillfällen av att bli illa
    behandlad, vilket också vanligt.

  36. Vi vet att det är mobbningens unika
    kännetecken som gör upplevelserna-

  37. -mer skadliga än andra
    eller mildare former av aggression.

  38. Det är viktigt att vi är konsekventa.

  39. Det möjliggör jämförelser av förekomst
    både lokalt och internationellt-

  40. -och hjälper oss mäta samband
    med risker och skyddande faktorer.

  41. Det gör det förstås möjligt
    att följa mobbningen över tid-

  42. -och att interventioner och preventions-
    strategier utvärderas noggrannt.

  43. Så om man tittar på
    de tre kriterierna i definitionen-

  44. -så använder ungdomar kanske inte
    alla tre på samma gång-

  45. -och ibland kan begreppet mobbning
    överanvändas eller användas fel.

  46. Här är en sammanfattning
    av studierna kring det här.

  47. 6-30 procent uppgav att de såg
    upprepning som en faktor i mobbning.

  48. 16-40 procent tänkte
    på maktskillnaden.

  49. Och det var färre som uppgav
    avsikt att skada.

  50. Så det finns problem
    kring hur ungas breda definition-

  51. -påverkar deras bedömning av en
    situation, om mobbning förekommer-

  52. -och om det bör rapporteras.

  53. Vi ska titta på kriterierna var för sig
    och börjar med upprepning.

  54. Ofta inom forskningen kan vi mäta
    och operationalisera upprepning.

  55. Hur många gånger har det hänt?

  56. Och upprepade negativa handlingar
    kan förstärka maktskillnader.

  57. Och det upprepade beteendet-

  58. -är nåt som hjälper oss att utesluta
    mindre allvarliga beteenden.

  59. Men vi vet att det inte ger oss
    hela kontexten för det som pågår.

  60. En del har tyckt att för nätmobbning-

  61. -är upprepning
    inte lika tillämpbart som kriterium.

  62. Men i en ny studie av Malecki et al.
    stod maktobalans och avsikt-

  63. -för en signifikant förklarad variation
    utöver upprepning.

  64. Så det är viktigt
    att vi tar hänsyn till dem.

  65. Om vi tittar på maktobalans-

  66. -vet vi att det i sig är förknippat
    med större traumasymtom-

  67. -bland drabbade elever.

  68. När det finns åldersskillnad eller
    högre status inom kamratgruppen-

  69. -då rapporterar eleverna även
    högre nivåer av traumasymtom.

  70. Det andra problemet är att det kan
    vara svårt att identifiera maktobalans.

  71. Vid fysisk mobbning
    är det oftast uppenbart.

  72. Det handlar om storlek och styrka.

  73. Det är inte lika tydligt vid verbal och
    social mobbning och nätmobbning.

  74. Där kan kognitiv förmåga, sociala
    färdigheter, tekniskt kunnande-

  75. -etnicitet och sexuell läggning ha
    ett samband med maktskillnaden.

  76. Sen tittar vi
    på det sista kriteriet, avsikt.

  77. För att beteende ska vara aggressivt
    måste det finnas en avsikt att skada.

  78. Men i skolan,
    i ett praktiskt sammanhang-

  79. -råder det ofta skilda åsikter hos
    elever, föräldrar och skolpersonal-

  80. -om huruvida
    en situation utgör mobbning.

  81. Ur praktisk synpunkt är det viktigt
    när man ska tillämpa, identifiera-

  82. -och relatera det
    till skolans policy om mobbning.

  83. En del säger att om offret
    ser det som avsiktligt-

  84. -då rör det sig om mobbning.

  85. Men en senare studie visar att bland
    unga är sannolikheten fifty-fifty-

  86. -att de ska identifiera avsikt
    som en faktor i mobbning.

  87. Hur ser det då ut
    om vi tittar närmare på det?

  88. Kanske har avsikt att skada
    två komponenter.

  89. Dels en faktisk avsikt hos förövaren-

  90. -och dels offrets uppfattning
    om avsikten.

  91. Om vi ser det så
    finns det fyra möjliga scenarion.

  92. Det första är när förövaren
    agerar avsiktligt-

  93. -och offret också uppfattar
    beteendet som avsiktligt.

  94. Jag har benämnt situationen II.

  95. Det andra beteendet är inte avsiktligt
    men uppfattas som det av offret.

  96. Det har jag kallat NI, icke-avsiktligt
    men uppfattat som avsiktligt.

  97. Det tredje är att förövaren
    har för avsikt att skada-

  98. -men att det inte uppfattas så
    av offret.

  99. Och det sista var beteende
    utan avsikt att skada-

  100. -och som inte heller uppfattades så.

  101. Det har jag alltså tittat på
    i den här studien.

  102. Vårt syfte var att undersöka
    parametrarna för avsikt att skada-

  103. -som ett huvudinslag i mobbning.

  104. Vi ville undersöka i vilken omfattning
    förövarens avsikt att skada-

  105. -och offrets uppfattning om avsikten-

  106. -påverkade elevers och föräldrars
    uppfattning av mobbning.

  107. Vi ville även avgöra om bedömningen
    var densamma för olika beteenden.

  108. Det var en experimentell studie
    på nätet med hypotetiska scenarion.

  109. Vi varierade avsikten att skada och
    typen av handling i våra scenarion-

  110. -och lät upprepning och maktobalans
    vara oförändrade.

  111. Sen frågade vi elever och föräldrar
    hur de uppfattade situationen.

  112. Här är en bild av modellen
    för avsikt att skada.

  113. Vi har förövaren, som kan ha
    för avsikt att skada eller inte.

  114. Offret kan uppfatta
    en avsikt att skada eller inte.

  115. Det ger oss
    en prydlig, liten 2 X 2-matris.

  116. När ett beteende är avsiktligt och även
    uppfattas så är det förstås mobbning.

  117. När det varken är avsiktligt eller
    uppfattas så är det inte mobbning-

  118. -då det inte alls uppfyller kriteriet.

  119. Men vad händer
    när de båda inte stämmer överens?

  120. Och hur gör elever och föräldrar
    för att få det att gå ihop?

  121. Vi hade också ett kontrollvillkor,
    där avsikt att skada inte nämndes-

  122. -bara för att se hur folk reagerade.

  123. Vi tittade på den här modellen
    för olika handlingar:

  124. Fysisk, verbal, rykte, exkludering
    och nätmobbning.

  125. Deltagarna rekryterades genom
    en mejlannons som skickades ut-

  126. -av oberoende eller icke-statliga skolor
    i Queensland. Vi hade fyra skolor-

  127. -och skickade även
    till våra egna forskarnätverk-

  128. -inom området ungas psykiska hälsa.

  129. Vi var tvungna
    att rikta oss till föräldrar-

  130. -så vi bjöd in föräldrar till elever
    i åldrarna tolv till sjutton.

  131. Om föräldrarna godkände innehållet
    kunde de delta-

  132. -och skicka länken till ungdomarna.

  133. Det var 207 elever-

  134. -och 447 föräldrar till elever i samma
    ålder som deltog i undersökningen.

  135. De flesta var födda i Australien
    och hade engelska som förstaspråk.

  136. Vi hade alltså de fem avsiktsvillkor
    som jag beskrev-

  137. -och vi hade fem handlingar-

  138. -så det blev 25 möjliga scenarion.

  139. Men det är för många att ge dem-

  140. -så de fick göra
    en av fem undersökningar.

  141. Deltagarna fick ett fall av varje
    villkor och ett fall av varje handling.

  142. Vi använde en effektiv design
    baserad på en romersk kvadrat.

  143. Först bestämdes det slumpmässigt-

  144. -vilken av de fem undersökningarna
    de skulle göra.

  145. Sen fick de fem scenarion
    som de skulle ge svar om.

  146. Vi presenterade först kontrollscenariot,
    vilket snart blir mer begripligt.

  147. Sen randomiserade vi ordningen
    för de fyra som återstod.

  148. Det fanns fyra påståenden i vart och
    ett av dessa hypotetiska scenarion.

  149. De beskrev maktbalansen, handlingen-

  150. -upprepningen och till sist
    avsikten att skada i scenariot.

  151. Vi bad dem svara på hur sannolikt
    det var att det var mobbning-

  152. -från "inte alls sannolikt"
    till "mycket sannolikt", nummer sju.

  153. Här är några exempel
    på vad vi gav dem.

  154. Fotona var inte med, men de gör
    min presentation lite trevligare.

  155. "Lachlan och går i årskurs 11
    och Jack i årskurs 9."

  156. "I dag knuffade Lachlan Jack i
    korridoren på väg till sina lektioner."

  157. "Det har han gjort tre gånger
    på två veckor."

  158. "Lachlan ville få Jack att må dåligt.
    Jack tyckte inte om det"-

  159. -"och tror att Lachlan
    ville få honom att må dåligt."

  160. Det var ett scenario
    med fysisk mobbning och villkoret II.

  161. Avsikt att skada
    och uppfattat som avsikt att skada.

  162. Manliga deltagare
    fick exempel med mansnamn-

  163. -och kvinnor med kvinnonamn.

  164. Här har vi ett annat.

  165. Samma sorts maktobalans
    och upprepning-

  166. -men här handlar det om att Sarah
    utestängs ur en gruppaktivitet.

  167. Georgia gjorde det inte med avsikt
    och inte för att få Sarah att må dåligt-

  168. -men Sarah tyckte inte om det och tror
    att Georgia vill få henne att må dåligt.

  169. Så skadan var inte avsiktlig,
    men det uppfattades så av offret.

  170. Och det sista exemplet:

  171. Det här är en handling på nätet.

  172. Alex postade nåt elakt om Daniel
    som Daniel och andra såg.

  173. Det har hänt några gånger.
    Alex ville få Daniel att må dåligt-

  174. -men Daniel bryr sig inte om det
    och tror att det var ett skämt.

  175. Hur ser folk situationen?

  176. Bara några preliminära analyser.
    Vi jämförde könens resultat med t-test.

  177. För elever fanns det ingen signifikant
    skillnad i medelvärdet.

  178. Men bland föräldrarna fanns det.

  179. Kvinnliga föräldrar
    hade ofta högre resultat än män-

  180. -och det var en högre andel mammor
    som gjorde undersökningen.

  181. Vi tittade även på korrelationer
    för att se om åldern var en faktor-

  182. -men det fanns inget samband mellan
    elevernas ålder och genomsnittet.

  183. Vid en studie med
    romersk-kvadrat-design-

  184. -gör vi en variationsanalys.

  185. Det var en design med tre variabler,
    av vilka två skulle elimineras:

  186. Vilken av de fem undersökningarna
    de gjorde och handlingen.

  187. Variabeln som vi sen var
    intresserade av var avsiktsvillkoret.

  188. Vi använder den här sortens design
    när det inte går att testa alla celler-

  189. -i en fullständig faktoriell studie.

  190. Vi ska titta på de tre huvudeffekterna-

  191. -och se om det fanns
    en signifikant effekt.

  192. Sen följer vi upp dem
    för att se vari skillnaderna ligger.

  193. Det här är resultaten
    för "undersökning".

  194. Staplarna är ungefär lika långa.

  195. Det är bra. Det innebär att, åtminstone
    för elever, var det ingen skillnad-

  196. -mellan
    de olika undersökningar de fick.

  197. Det var lite skillnad för föräldrar,
    men effektstorleken var mycket liten.

  198. För "avsikt" fann vi
    en liten signifikant effekt.

  199. II-scenarion skattades högre
    än alla de andra.

  200. Det ska jag gå in närmare på
    om ett ögonblick.

  201. Och "handling" påverkade också.

  202. Olika sorters mobbning
    fick olika resultat.

  203. De ljusblå är alltså elever
    och de mörkblå föräldrar.

  204. Här har jag gjort ett diagram
    över resultaten för att visa-

  205. -effekten av avsiktsvillkoren och även
    resultaten för de olika handlingarna.

  206. Den röda kurvan är exkludering.

  207. Den ljusblå linjen är fysisk mobbning-

  208. -och nätmobbning är mörklila,
    och är som ni ser skattat högt.

  209. Ni ser att när ett beteende
    var avsiktligt och uppfattades så-

  210. -då fick vi högst resultat-

  211. -och när det varken är avsiktligt
    eller uppfattas så får vi väldigt låga.

  212. Var har vi då skillnaderna?

  213. II fick skattades högre
    än alla andra scenarion.

  214. NN skattades lägre än de andra.
    Det gäller både föräldrar och elever.

  215. IN- och kontrollscenarion var
    signifikant högre än NI-scenarion.

  216. Det är alltså när beteendet inte
    var avsiktligt men uppfattades så.

  217. Det fanns ingen skillnad mellan
    IN- och kontrollscenarion för elever-

  218. -men däremot hos föräldrar.

  219. Föräldrarna tycktes vara
    mer känsliga för förövarens avsikt-

  220. -än vad eleverna var.

  221. Hur var det då med typer av handling?

  222. Vi fann att situationer
    med nätmobbning skattades högre-

  223. -än verbal mobbning och exkludering
    för både elever och föräldrar.

  224. Det var lite skillnad för eleverna
    mellan nätmobbning kontra rykten-

  225. -och nätmobbning
    kontra fysisk mobbning.

  226. De tycker att nätmobbning är värre
    än fysisk mobbning.

  227. Exkludering skattades lägre
    än alla de andra handlingarna.

  228. Sen finns det små effekter längst ner,
    som är lite svåra att tolka.

  229. Det är skillnader mellan elever och
    föräldrar, men jag hoppar över dem.

  230. Det är en bred sammanfattning.

  231. Båda grupperna ansåg att II-scenarion
    med större sannolikhet var mobbning-

  232. -än alla andra scenarion.
    Det motsatta gällde NN-scenarion.

  233. IN- och kontrollscenarion
    skattades alltså högre än NI.

  234. Så det tycks vara förövarens avsikt
    som avgör hur en situation tolkas.

  235. Vilka är då åsikterna
    om avsikt att skada?

  236. Uppfattningen av mobbning
    påverkas av avsikten.

  237. Det bestyrker tillämpbarheten
    hos kriterierna i vår definition-

  238. -och ger ytterligare kontext
    åt negativa handlingar-

  239. -utöver upprepning och maktobalans.

  240. Vi fann att exkludering
    skattades mycket lägre-

  241. -och det är associerat
    med att internalisera symtom-

  242. -jämfört med fysisk skada, skällsord
    och ryktesspridning-

  243. -vilket är oroande. Det identifieras
    inte lika lätt som mobbning.

  244. Det kanske inte uppfattas
    som allvarligt nog-

  245. -för att berättiga uppmärksamhet
    eller interventioner.

  246. Det är nåt att betona.

  247. Nätmobbning skattades högre
    än verbal och exkludering.

  248. En nyare studie av Sticca och Perren-

  249. -tittade på folks rangordning
    av nätscenarion kontra traditionella-

  250. -och fann att eleverna i allmänhet
    uppfattades som allvarligare.

  251. De använde exempel med förnedring
    och exkludering i sina scenarion.

  252. Men effekten var liten-

  253. -och offentliggörande och anonymitet
    påverkar elevernas bedömning mer.

  254. Det gäller även traditionell mobbning.

  255. Vi försökte göra våra scenarion
    så lika som möjligt.

  256. Även om de uppfyllde kriterierna-

  257. -så var de antagligen
    ganska "lindriga" scenarion.

  258. De ombads inte jämföra
    olika beteenden.

  259. Vi ville bara se hur de bedömde
    de tre definitionskriterierna.

  260. Studien har sina begränsningar.

  261. Urvalet var inte representativt,
    och deltagarfrekvensen är okänd.

  262. Det var en utforskande studie,
    så våra resultat måste upprepas.

  263. Och våra slutsatser:

  264. De tre definitionskriterierna
    försäkrar verkligen-

  265. -att mobbning kan särskiljas konkret-

  266. -från andra negativa handlingar
    som är vanliga mellan skolkamrater.

  267. Vår studie belyser mobbningens
    mångfasetterade karaktär.

  268. Vissa situationer tolkas otvetydigt
    av både elever och föräldrar-

  269. -men det blir lite svårare
    att tolka en situation-

  270. -när det finns brist
    på överensstämmelse-

  271. -mellan offrets uppfattning om avsikten
    och vilken förövarens avsikt var.

  272. Budskapet är
    att en gemensam definition är viktig-

  273. -inte bara för att identifiera mobbning,
    utan även för att vidta rätt åtgärder.

  274. Det gäller på individnivå men
    även på en bredare folkhälsonivå.

  275. Ibland behövs en nyanserad tolkning-

  276. -för att avgöra
    om det rör sig om mobbning.

  277. När upprepning och maktobalans
    förekommit, beteendet varit avsiktligt-

  278. -och uppfattats som avsiktligt,
    då rör det som om mobbning.

  279. Men om det inte stämmer överens,
    och förövarens avsikt är okänd-

  280. -vilket är möjligt
    på ett praktiskt plan-

  281. -då kan offrets uppfattning om avsikten
    också belysa sammanhanget.

  282. Men utmaningen ligger i
    att tyda om offrets uppfattning-

  283. -speglar den verkliga situationen-

  284. -eller om det rör sig om överkänslighet
    för det som har hänt-

  285. -och om det stämmer
    med förövarens faktiska avsikter.

  286. Där tänker jag avsluta, och tack
    återigen för att jag fick komma.

  287. Översättning: Richard Schicke
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Att identifiera cybermobbning

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Oftast finns det flera versioner av samma händelse. Hur känner vi igen skillnaden mellan bara skoj och riktiga elakheter? Och vilka långsiktiga följder av mental ohälsa drabbas de utsatta av? Hannah Thomas, University of Queensland, berättar här om sitt forskningsarbete där hon har intervjuat både mobbare och dem som blivit utsatta för mobbning. Inspelat på Cyberbullying, Elite Park Avenue Hotel i Göteborg den 22 april 2016. Arrangör: Göteborgs stad, Friends, IBPA, Göteborgsregionen och Göteborgs universitet.

Ämnen:
Värdegrund > Mobbning
Ämnesord:
Nätmobbning, Samhällsvetenskap, Sociala relationer, Socialpsykologi, Sociologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Cyberbullying 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Cyberbullying 2016

Att minska nätmobbning

Donna Cross, professor och forskare vid University of Western Australia, har tillsammans med ungdomar arbetat med att ta fram strategier som kan användas för att minska och avbryta pågående nätmobbning. Organisationen Telethon Kids Institute har som motto att upptäcka, förebygga och bota. Helst skulle de vilja skapa en app som återkallar eller förstör bilder som lagts ut, men när det inte var möjligt uppfann eleverna istället en app som ger en några sekunders betänketid innan man publicerar en bild på sociala medier. En chans att tänka efter före. Inspelat på Cyberbullying, Elite Park Avenue Hotel, Göteborg den 22 april 2016. Arrangör: Göteborgs stad, Friends, IBPA, Göteborgsregionen och Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Cyberbullying 2016

Aktion mot nätmobbning

Forskarna Ann Frisén och Sofia Berne vid Göteborgs universitet har tagit del av svenska elevers tankar om hur man på bästa sätt kan förebygga och åtgärda nätmobbning. Här sammanfattar de resultaten och berättar hur de gått tillväga med sin forskningsmetod. Inspelat på Cyberbullying, Elite Park Avenue Hotel i Göteborg den 22 april 2016. Arrangör: Göteborgs stad, Friends, IBPA, Göteborgsregionen och Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Cyberbullying 2016

Att identifiera cybermobbning

Oftast finns det flera versioner av samma händelse. Hur känner vi igen skillnaden mellan bara skoj och riktiga elakheter? Och vilka långsiktiga följder av mental ohälsa drabbas de utsatta av? Hannah Thomas, University of Queensland, berättar här om sitt forskningsarbete där hon har intervjuat både mobbare och dem som blivit utsatta för mobbning. Inspelat på Cyberbullying, Elite Park Avenue Hotel i Göteborg den 22 april 2016. Arrangör: Göteborgs stad, Friends, IBPA, Göteborgsregionen och Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Cyberbullying 2016

Tillsammans mot nätmobbning

Går det att förändra attityder och beteenden genom digitala strategier och nätkampanjer? Barbara Spears är forskare vid University of South Australia och talar om hur vi tillsammans med ungdomar kan ta fram metoder för att försöka påverka och förhindra nätmobbning genom attitydförändring. Inspelat på Cyberbullying, Elite Park Avenue Hotel i Göteborg den 22 april 2016. Arrangör: Göteborgs stad, Friends, IBPA, Göteborgsregionen och Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Cyberbullying 2016

Nätmobbning och överlevnadsstrategier

Vad vet vi om den mentala hälsan bland dem som blivit utsatta för mobbning på nätet? Vilka överlevnadsstrategier känner vi till och hur fungerar de i praktiken? Sara Pabian, forskare vid Antwerpens universitet, presenterar de fem mest kända överlevnadsstrategierna och sin undersökning om strategiernas effektivitet. Inspelat på Cyberbullying, Elite Park Avenue Hotel, Göteborg den 22 april 2016. Arrangör: Göteborgs stad, Friends, IBPA, Göteborgsregionen och Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Cyberbullying 2016

Gilla, rapportera eller bläddra vidare?

Hur ska man reagera när man blir vittne till mobbning på nätet? Är det bäst att ignorera och bläddra vidare? Eller ska man alltid rapportera? Kanske faller man för grupptrycket och trycker på gilla. Det är väldigt viktigt hur man som åskådare och vittne reagerar när man upptäcker mobbning, säger Heidi Vandebosch, professor vid Antwerpens universitet. Här berättar hon om sin forskning som handlar om åskådarens agerande vid mobbningssituationer på nätet. Inspelat på Cyberbullying, Elite Park Avenue Hotel i Göteborg den 22 april 2016. Arrangör: Göteborgs stad, Friends, IBPA, Göteborgsregionen och Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & värdegrund

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Jämställdhet från siffror till handling

Att administrera fram jämställdhet

Malin Rönnblom, forskare i statsvetenskap och lärare i genusvetenskap, pratar om jämställdhetsbegreppet och jämställdhetspolitik. Från seminariet ”Jämställdhet i akademin - från siffror till handling”. Inspelat på Chalmers i Göteborg den 30 januari 2014. Arrangör: Sveriges unga akademi.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBarnaministeriet Dokumentär

Systerskapskören

Moa, Inez, Anjelika och Maja blev inte tagna på lika stort allvar som killarna och tröttnade på stöddiga killar och slapphänta lärare på sin skola. De gick med i den feministiska Systerskapskören på skolan. Tjejerna sjunger egna texter om patriarkatet och orättvisor mellan könen.

Fråga oss