Titta

UR Samtiden - Cyberbullying 2016

UR Samtiden - Cyberbullying 2016

Om UR Samtiden - Cyberbullying 2016

Föreläsningar från konferensen Cyberbullying där forskare och experter talar om utmaningarna med att stoppa nätmobbing. Inspelat på Elite Park Avenue Hotel i Göteborg den 22 april 2016. Arrangör: Göteborgs stad, Friends, IBPA, Göteborgsregionen och Göteborgs universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Cyberbullying 2016: Aktion mot nätmobbningDela
  1. Det här projektet kallar vi
    "Aktion mot nätmobbning".

  2. Det är ett samarbete
    mellan Göteborgs universitet-

  3. -och organisationen Friends.

  4. Det är förstås mycket
    som har inspirerat projektet.

  5. Framför allt är det två forskningsfält.

  6. Det ena är att engagera ungdomar
    i forskningsprocessen.

  7. I morse berättade Donna
    om sitt intressanta arbete-

  8. -med att engagera ungdomar
    i forskningsprocessen.

  9. Barbara Spears, som talade i går-

  10. -har också engagerat sig
    för att höra ungdomarnas perspektiv.

  11. Vi är också inspirerade av Helen
    Cowies arbete med barns deltagande-

  12. -och nåt som heter aktionsforskning-

  13. -i vilken elever är med vid utveckling
    och implementering av interventioner.

  14. Det är ett fält som har inspirerat oss.

  15. Det andra fältet är att engagera elever
    i att hjälpa andra elever.

  16. Det kallas ibland kamratstöd.

  17. Donna har gjort forskning
    då elever har bytt samarbetspartner.

  18. Andra har använt eleverna
    som lärare eller handledare.

  19. Så kamrathandledning
    och kamratundervisning.

  20. Peter blir kanske förvånad när han
    nämns. Han har inte forskat i det-

  21. -men han beskriver
    kamratstödsprojekt-

  22. -i vilka äldre elever är mentorer
    för yngre, med stöd från personalen.

  23. Det har verkligen inspirerat oss.

  24. Aktionsforskning
    har alltså varit en viktig del.

  25. Man inkluderar elever i utveckling
    och implementering av interventioner.

  26. I den här studien innebär det att vi
    började med workshoppar med elever-

  27. -för att skapa interventionernas tema,
    vad vi skulle sikta på.

  28. Interventionerna planerades
    och implementerades av eleverna-

  29. -med stöd från handledare.
    Det här är de två stegen i vår studie-

  30. -som är aktionsforskning.

  31. Här kan ni se studiens utformning.

  32. Vi började i september 2015
    med ett förtest-

  33. -som vi också gjorde i kontrollskolorna.

  34. Sen hade vi workshoppar för att
    ta reda på vad vi skulle fokusera på-

  35. -i interventionerna.

  36. Här låter vi eleverna skapa teman
    för interventionerna-

  37. -genom fokusgrupper. Elva grupper
    med sju niondeklassare i varje grupp-

  38. -ihop med forskare
    och forskarassistenter.

  39. Eleverna jobbade med två frågor:

  40. "Hur kan man förhindra nätmobbning?"

  41. Och den andra frågan var:

  42. "Vad kan niondeklassare göra
    för att hjälpa fjärdeklassare"-

  43. -"för att förhindra nätmobbning?"

  44. Vi ville titta på
    hur äldre elever kunde användas-

  45. -som experter och handledare
    för de yngre.

  46. Vi ville veta vad de kände och tänkte
    om att göra det.

  47. Det kom från en tidigare studie,
    i vilken många niondeklassare...

  48. För er som inte är från Sverige
    är de alltså runt femton år.

  49. De pratade mycket
    om hur mycket de yngre barnen...

  50. "Vi skulle aldrig göra så,
    men yngre barn gör helt sjuka grejer."

  51. Lägger upp bilder och sånt. Det talade
    mycket om att de visste mycket mer-

  52. -om miljön på nätet
    än de yngre eleverna.

  53. De teman som kom upp:

  54. Vi hade fokusgrupperna,
    gjorde en semantisk analys av dem-

  55. -och kom fram till fyra teman
    som dominerade berättelserna.

  56. Det första temat var hur man
    undviker att bli offer för nätmobbning.

  57. Niondeklassarna kunde ge råd
    och hjälpa fjärdeklassarna-

  58. -med att undvika att bli offer.

  59. För att illustrera har vi ett citat
    från en av eleverna i fokusgruppen.

  60. "Vi (i nionde klass)
    har kanske varit med om saker"-

  61. -"och kan prata om det med fyrorna."

  62. "Kanske tänker de att de inte bör göra
    så och känner sig mindre ensamma."

  63. Andra saker som kom upp i det
    här temat var att faktiskt lära dem-

  64. -hur man blockerar kontakter,
    att inte lämna ut sina lösenord-

  65. -och hur man undviker att mobbningen
    över huvud taget börjar.

  66. Det andra temat
    gjorde oss väldigt överraskade.

  67. Att niorna kunde ge råd till fyrorna
    om hur man pratar med en vuxen.

  68. Vi vuxna, forskare,
    lärare och föräldrar-

  69. -tror lätt att det lättaste är
    att prata med oss.

  70. Men så såg inte niorna det.

  71. Man måste veta hur man pratar
    med vuxna om man blir nätmobbad.

  72. Både vem man ska prata med
    och hur man ska prata.

  73. Det är ett exempel på
    hur intressant aktionsforskning är.

  74. Vi hade aldrig kommit på att det är
    viktigt att ha med i en intervention.

  75. Det var niorna som informerade oss
    om att vi måste lära fyrorna det här.

  76. Det var också väldigt specifika.

  77. Skulle de gå till rektorn?

  78. Skulle de följa med fjärdeklasseleven-

  79. -och skulle det vara
    en person eller flera?

  80. Det pratade föräldrar och lärare
    och var väldigt specifika.

  81. Och att de också
    kunde säga olika saker.

  82. Här är ett citat från en av eleverna:

  83. "Vuxna vet kanske inte
    hur vanligt nätmobbning är."

  84. "Så kanske bör man berätta
    hur vanligt det är"-

  85. -"så att föräldrarna bryr sig mer
    om vilka sajter barnen är med i."

  86. Föräldrarna nämndes mycket.

  87. Och de pratade också om-

  88. -att när de visste
    vem som nätmobbade-

  89. -borde de kanske kontakta
    den personens föräldrar.

  90. De övervägde om det var bra och
    hur man kunde prata med föräldern.

  91. Eller kanske var det bättre att gå
    till en lärare. De tänkte mycket på det.

  92. Det tredje temat var också förvånande,
    att det var så utbrett.

  93. Det var att niorna tyckte
    att de borde hjälpa fyrorna-

  94. -med hur de kan stötta offren.
    Det var fint men lite förvånande-

  95. -att de såg det som viktigt.
    Hur kan man stötta offren?

  96. De gav exempel på hur man
    kunde ge stöd både online och offline-

  97. -och de tänkte också mycket
    på sin egen betydelse.

  98. Om en niondeklassare säger hej till
    en mobbad fjärdeklassare på rasten-

  99. -då kan det påverka.
    De kunde också stötta offren online.

  100. Här är ett citat från en av eleverna:

  101. "Om nån tycker det är jobbigt att ingen
    lajkar hennes foton kan man göra det"-

  102. -"och ge snälla kommentarer.
    Då får hon bättre självförtroende."

  103. De var jättegulliga.
    De började också prata om-

  104. -att om man ser offret
    flera gånger samma dag-

  105. -då kan man kanske inte jämt säga hej.

  106. De började prata om andra sätt
    att visa att man ser offret.

  107. De frågade också forskarna:
    "Hur gör ni på er arbetsplats?"

  108. De kom på att de kunde se
    den andre i ögonen och le.

  109. De hade många olika förslag
    och diskussioner kring det.

  110. Och det fjärde temat som niorna
    tänkte på var hur de kunde hjälpa till-

  111. -att lära fyrorna
    hur de kan få nätmobbarna att sluta.

  112. Det var ett mer väntat tema,
    och här är två citat.

  113. "Säga till dem som skriver taskiga
    kommentarer att sluta."

  114. "Det är bara dumt och löjligt."

  115. "Om nån har skrivit nåt elakt på
    Instagram kan alla konfrontera denne."

  116. Det här var det första steget för att
    analysera materialet från nionde klass-

  117. -och se vad de tycker är viktigast
    när de träffar fjärdeklasseleverna.

  118. Nästa steg tog slut i april. För två
    veckor sen tog interventionen slut!

  119. Så den är väldigt färsk.
    Nästa steg var att göra interventionen.

  120. Här hade vi sexton grupper
    med elever i nionde klass.

  121. Det första steget var att niorna hade
    ett gruppmöte med sina handledare-

  122. -och förberedde interventionen.

  123. Nästa steg var att de träffade
    en liten grupp fjärdeklasselever-

  124. -alltid samma grupp.

  125. För dessa fyra teman träffade niorna
    i sin grupp samma grupp av fyror-

  126. -ihop med handledaren
    och implementerade interventionen.

  127. Handledarena var psykologistudenter
    vid universitetet.

  128. De var väldigt hjälpsamma.
    Anna är här! Hon är en av studenterna.

  129. Om nån har frågor
    om handledarens roll-

  130. -så besvarar nog Anna gärna dem.

  131. Vi är superglada över att du ställde upp
    och var med i det här arbetet.

  132. De lade ner mycket tid.
    Först förberedelser med niorna-

  133. -och sen besök hos fjärdeklassarna.

  134. Så här gick interventionen till.

  135. Först förberedde niorna interventionen
    med stöd från sin handledare.

  136. Nästa steg var att de träffade
    fjärdeklassarna med handledaren-

  137. -och implementerade interventionen.

  138. Vi ska prata lite
    om vad niondeklassarna gjorde-

  139. -när de träffade fjärdeklassarna.

  140. Handledarna var med hela tiden.

  141. För den första interventionen
    ska jag läsa instruktionerna-

  142. -som niondeklassarna fick.

  143. "Hur kan du hjälpa elever i fjärde klass
    undvika att bli offer för nätmobbning?"

  144. "Finns det saker
    som fjärdeklassare bör veta"-

  145. -"om hur man skyddar sig på nätet
    för att undvika att bli offer?"

  146. "Finns det saker som de
    måste lära sig för att inte bli offer?"

  147. Nu ska vi ge er en uppfattning om
    vad niondeklassarna gjorde-

  148. -när de träffade fjärdeklassarna.
    Ni får bara några exempel.

  149. Vi har inte analyserat materialet än,
    så vi kan inte ge er hela bilden-

  150. -men ni ska få några exempel.

  151. Ett exempel är
    att niorna under intervention 1-

  152. -visade fjärdeklassarna
    hur de kan rapportera innehåll-

  153. -som till exempel elaka kommentarer-

  154. -och hur de blockerar konton
    och tar skärmbilder.

  155. Det gjorde de på olika sätt.

  156. Ibland bestämde de innan
    att de skulle ta en av fyrorna-

  157. -och sitta med eleven med Iphone
    eller dator och visa dem det här-

  158. -och kanske fråga vilka ställen på
    internet som han eller hon var på.

  159. Var det spel eller sociala medier?

  160. En annan sak var en miniförelösning
    för fjärdeklassarna-

  161. -så att alla eleverna var med.

  162. Kanske slog de i förväg upp de
    vanligaste sajterna för fjärdeklassare-

  163. -och valde dem.
    De gjorde olika saker med det här.

  164. Och de presenterade olika sätt
    för elever att skydda sig på nätet.

  165. En sak som de pratade mycket om
    var att skydda sitt lösenord.

  166. De pratade om att deras bästa vänner
    kanske inte alltid skulle vara det.

  167. Kanske skulle de börja bråka
    eller nåt sånt.

  168. Därför bör man inte dela sitt lösenord.

  169. Det nämnde Donna i går,
    i hennes forskning.

  170. Hennes ungdomar nämnde
    samma perspektiv.

  171. Och även att lämna ut information
    som avslöjar en på nätet.

  172. De pratade också mycket om
    att de har olika konton.

  173. På vissa är de vänner
    med sina vänner-

  174. -och på andra
    är de vänner med okända.

  175. De lärde ut det till fjärdeklassarna.

  176. Och de visade också fjärdeklassarna
    hur lätt det är att hitta dem.

  177. Att om de lämnar ut sina
    telefonnummer eller adresser-

  178. -är det lätt att hitta dem på nätet.

  179. Vi ska titta på intervention 2.

  180. Det här är nästa gång niorna träffar
    handledaren och även fyrorna.

  181. De fick instruktionerna: "Hur kan man
    hjälpa en fjärdeklassare att prata"-

  182. -"med en vuxen om nätmobbning?"

  183. "Vilka vuxna bör de prata med
    om de utsätts för nätmobbning?"

  184. "Vad bör de tänka på när de pratar
    med vuxna om nätmobbning?"

  185. Vi ska se på några exempel.
    Här kan ni också se en bild.

  186. Det är en bild som niondeklassarna
    tecknade till fjärdeklassarna.

  187. När vi träffade dem hade vi alltid
    med oss papper och pennor-

  188. -så att de kunde rita eller skriva
    olika saker till fjärdeklassarna.

  189. Det gjorde de också
    ihop med fjärdeklassarna.

  190. De hjälpte dem sammanfatta
    vad interventionen hade gått ut på.

  191. Men här får ni se några exempel
    på vad eleverna i nian gjorde.

  192. De gick ut i skolorna
    och bad lärare-

  193. -och ibland föräldrar... I vissa fall
    var föräldrar också lärare i skolan.

  194. De bad dem att träffa fjärdeklassarna.

  195. Sen frågade man föräldrarna vad de
    visste om vad barn gör på internet.

  196. De gav dem också information
    om nätmobbning.

  197. Vad som kunde vara bra
    för föräldrar och lärare att veta.

  198. Det visade en film om nätmobbning,
    som de hittade på Youtube.

  199. Den heter "Escape".

  200. Här var det bra
    att handledarna var med.

  201. Filmen är gjord för äldre barn,
    så den fick censureras lite.

  202. Fjärdeklassarna fick inte se
    hela filmen när de visade den.

  203. De hade också en quiz. Till exempel
    frågade de fjärdeklassarna:

  204. "Vad skulle du göra för att sluta bli
    nätmobbad?" Då kunde man välja-

  205. -att prata med en vuxen,
    hämnas eller strunta i det.

  206. De hade en quiz med många
    olika frågor kring temat nätmobbning.

  207. -Förlåt...
    -Intervention 3.

  208. Temat var:
    "Hur kan du hjälpa fjärdeklasselever"-

  209. -"att stötta offer för nätmobbning?"

  210. "Hur kan de stötta
    offer för nätmobbning online?"

  211. "Hur kan de stötta offren på andra sätt,
    offline-stöd."

  212. Här ser ni några exempel-

  213. -som niondeklassarna gjorde
    under intervention 3.

  214. De visade en liten nätmobbningsfilm
    med poliser.

  215. Poliserna pratade om hur man kunde
    vara en god vän till andra-

  216. -som blir mobbade.

  217. De pratade också med fjärdeklassarna
    om hur man stöttar offren-

  218. -både online och offline.

  219. De pratade om att man kan lajka
    kommentarer, bilder och sånt.

  220. De pratade också om offline,
    att man måste hälsa på offret.

  221. Det som vi pratade om tidigare.

  222. De lekte också en lek
    som hette "Fyra hörn".

  223. De kunde välja olika alternativ-

  224. -kanske om hur man kunde stötta
    offer för nätmobbning.

  225. De hade ett i varje hörn,
    alltså i fyra hörn.

  226. De skrev ner på papper
    vilket alternativet var i varje hörn.

  227. Ni ska få ett exempel.

  228. I en situation hade de
    "Vända sig till en vuxen" i ett hörn-

  229. -"Ge en kram" i ett annat och
    "Försvara den mobbade" i ett tredje.

  230. Sen hade de det fjärde hörnet,
    vilket var "Andra alternativ".

  231. En del elever stod i fjärde hörnet.

  232. Man frågade också alla eleverna
    varför de hade valt det alternativet.

  233. De som stod i det fjärde hörnet sa
    att de ville välja samtliga alternativ:

  234. Ge en kram, försvara offret och vända
    sig till en vuxen. Det är ett exempel.

  235. De lekte också "Maffia".
    Det är en avancerad lek-

  236. -men de anpassade den
    till nätmobbning.

  237. Här ser ni en bild som de tecknade.

  238. Där har vi mobbaren,
    polisen och stöttaren.

  239. De här tre figurerna används i leken.

  240. I allmänhet använde de
    mycket lekar under interventionerna-

  241. -men med nätmobbning som tema.

  242. Vi ska titta på den sista,
    intervention 4.

  243. "Hur kan du hjälpa fjärdeklassarna
    att få nätmobbarna att sluta?"

  244. "Vad kan de göra online
    för att få nätmobbarna att sluta?"

  245. "Vad kan de göra offline
    för att få nätmobbarna att sluta?"

  246. De gjorde olika saker.

  247. I det här temat lät de fjärdeklassarna
    lyssna på podcaster-

  248. -som vi har i Sverige,
    om vad som är lagligt och olagligt.

  249. De diskuterade också påståenden
    om vad som är lagligt och inte.

  250. Det kunde handla om att posta ett foto
    på nätet. Är det lagligt eller inte?

  251. Ibland var det även mer specifika saker
    kring samma tema.

  252. De lekte också en lek
    med påståenden om mobbning.

  253. Påståendet kunde vara att flickor
    nätmobbar annorlunda än pojkar.

  254. Om man håller med står man upp och
    byter stol med en som tycker likadant.

  255. Så visar man att man håller med.

  256. I den här interventionen
    tog de också in vuxna.

  257. De gick ut i skolorna
    och bad vuxna att komma.

  258. De tog kanske in lärare
    eller studievägledare-

  259. -och bad dem säga till fjärdeklassarna-

  260. -hur de skulle prata
    med nån som hade nätmobbat.

  261. Vad skulle de vuxna säga till denne?
    Sen förklarade de det.

  262. Det var ett sätt på vilket de använde
    vuxna i den här interventionen.

  263. Vi har haft flera mål
    med de här interventionerna.

  264. Ett mål har varit att få veta mer
    om hur äldre elever tänker-

  265. -om hur de kan hjälpa yngre elever.

  266. Det ska vi skriva om. Hopp kan
    inspirera dem som jobbar på skolor.

  267. Information om vilka tankarna är
    och vad de kan hjälpa till med.

  268. Även att lära oss mer om vilka
    interventioner... Sofia gav exempel-

  269. -men det är en väldigt rik grund
    av idéer som niondeklassarna hade.

  270. En del är jättebra, och vi planerar
    att sammanfatta och beskriva-

  271. -vad de faktiskt gjorde
    när de träffade fjärdeklassarna.

  272. Men sen hoppas vi förstås att det ska
    minska nätmobbningen i fjärde klass-

  273. -och ge eleverna verktyg för att
    hantera nätmobbning, när det uppstår.

  274. Men vi ville också minska
    nätmobbningen bland niorna.

  275. Där var målet med interventionerna
    att skapa så kallad kognitiv dissonans.

  276. Det uppstår
    när det finns en motsättning-

  277. -mellan en persons tankar
    och vad han eller hon faktiskt gör.

  278. När folk försvarar inställningar-

  279. -är det större sannolikhet
    att de byter åsikt och beteende-

  280. -i linje med inställningen
    de försvarade.

  281. Vi blev inspirerade av forskning inom
    ett annat område, kroppsuppfattning.

  282. Där försöker de ofta titta mer kritiskt
    på samhällets skönhetsideal.

  283. De har märkt att när de talar om
    varför de här idealen inte är bra-

  284. -och att folk inte ser ut så på riktigt,
    då ändrar man sina egna åsikter.

  285. Ett av våra huvudmål var att försöka
    nå fram till niondeklassarna-

  286. -genom att använda dem som experter
    gentemot fjärdeklassarna.

  287. Vi hoppas att de själva
    ska mobba mindre-

  288. -när de har varit engagerade i
    att prata med fyrorna om nätmobbning.

  289. Det är en viktig del
    av interventionerna.

  290. Att försöka nå niorna på ett nytt sätt,
    där de är experter-

  291. -men också att med kognitiv dissonans
    göra det mindre sannolikt-

  292. -att de nätmobbar efteråt.

  293. Nu är vi här, april 2016. Den första
    uppföljningen blev klar i måndags.

  294. Ja, den här veckan!

  295. Det gjorde vi i kontrollskolorna också,
    men vi har inga data därifrån.

  296. Men vi vill förstås göra
    ännu en uppföljning-

  297. -för att se om de eventuella effekterna
    bibehålls över tid.

  298. Där är vi för tillfället.

  299. Vi kan nämna att uppföljningen
    kom nära inpå den första mätningen.

  300. Men det beror på att femtonåringarna
    flyttar till andra skolor till hösten.

  301. De kommer inte att vara kvar,
    så vi når dem inte i skolan.

  302. -Det är skälet.
    -Till att det är nära inpå.

  303. Vi ser det som en liten bit i pusslet-

  304. -om vad man ska göra
    åt nätmobbning.

  305. Som Donna beskrev måste många
    nivåer inom skolan vara inblandade-

  306. -på många olika sätt, och så anser
    vi också att man bör jobba med frågan.

  307. Men vi var fascinerade över detta sätt
    att bättre nå femtonåringarna.

  308. Ett sätt som engagerade dem.

  309. Och förhoppningsvis påverkades
    även de yngre barnen.

  310. Men det är inte nåt som ska göras
    i stället för större interventioner.

  311. Det ska snarare komplettera arbete
    på många andra nivåer i skolorna.

  312. Här ser ni att det
    är extremt mycket snö.

  313. Det är första morgonen
    av projektets interventionsdel.

  314. -Det var total kaos. - Minns du, Anna?
    -Ja, det gör hon!

  315. Det här ska illustrera
    att aktionsforskning är väldigt svårt-

  316. -på många sätt. Det här var bara
    en sak som gjorde det svårt.

  317. Vi hade förstås träffat alla handledarna
    innan de först träffade eleverna.

  318. Vi sa att inom aktionsforskning
    vet man inte vad som ska hända.

  319. Man har inte svaren.

  320. När du kom till skolan... "Okej, det här
    är aktionsforskning! Allt kan hända."

  321. Spårvagnen gick inte.

  322. Jag blev imponerad över att samtliga
    handledare kom, och även eleverna.

  323. Det var massor med snö!

  324. Det är en väldigt ny roll som forskare.

  325. Vi hade väntat oss andra teman
    för interventionerna.

  326. Det var roligt och fascinerande-

  327. -att arbeta så nära elevernas
    egna idéer om vad man ska göra.

  328. Men det har varit en utmaning.

  329. Här är boken
    som precis kom ut på svenska.

  330. Här beskriver vi vår syn på hur man
    jobbar på alla nivåer i skolan.

  331. Det här projektet är bara en del.

  332. Tack för en fantastisk presentation.

  333. Många ser nog fram emot
    resultaten av uppföljningen.

  334. Nu har vi tid till lite frågor.

  335. Ja?

  336. Tack. Det är snarare en reflektion.

  337. Jag jobbar som lärare och forskare.

  338. Vi har många interventioner
    där äldre barn jobbar med yngre.

  339. Det här är ett utmärkt exempel-

  340. -på hur vi kan integrera
    olika åldersgrupper mer i skolan.

  341. En annan sak som är viktig
    är hur vi...

  342. Det är faktiskt en gammal metod
    som de pratar om, att prata med vuxna.

  343. Vi har ju jobbat med det i årtionden,
    eller hur?

  344. Och vi tror fortfarande inte
    att metoden är helt säker.

  345. Men ändå är det det som de vill.

  346. Det är ett viktigt budskap från dem.

  347. Det är bra att ha evidens på det,
    så tack för det.

  348. Tack.

  349. Angående det har vi delen där niorna
    tänker på hur man pratar med vuxna.

  350. Det är en viktig del av studien.

  351. Att prata med vuxna är förstås rätt-

  352. -men hur de tycker att man ska göra
    lär oss hur vi kan bli bättre.

  353. Det blir väldigt intressant
    att analysera.

  354. Tack.

  355. Hej.
    Tack för en intressant presentation.

  356. Jag ser fram emot slutresultaten.

  357. Angående att prata med vuxna.

  358. Vi ser gång på gång att barn ofta
    vill prata med vuxna där hemma-

  359. -och inte går till skolpersonalen.

  360. Samtidigt vet vi att skolpersonalen
    är kompetent och bra att prata med.

  361. I Sverige finns det i läroplanen
    och i skollagen.

  362. Har ni några tankar om hur man får
    dem att prata mer med vuxna i skolan?

  363. Jag vet att många vuxna i skolan
    vill det men att det är svårt.

  364. Några tankar om det?

  365. I vår bok har vi ett avsnitt-

  366. -om hur man pratar med elever
    om de här frågorna.

  367. Det låter väldigt lätt,
    men det handlar om hur man lyssnar-

  368. -på flera...

  369. Att lugna ner sig och lyssna
    innan man agerar är väldigt viktigt.

  370. Lärare och föräldrar agerar för fort
    i såna här lägen. De blir upprörda-

  371. -och agerar väldigt fort, oavsett
    om eleven tycker det är rätt sätt.

  372. Vi har försökt jobba med hur de här
    samtalen kan bli mycket bättre.

  373. Det är en sak
    som vi försöker jobba kring.

  374. Hur gör vi samtalen bättre för
    eleverna?

  375. Det är svårare än man lätt kan tro.

  376. Men vi kan nog bli mycket bättre.

  377. I boken ger vi olika exempel
    på hur man kan göra.

  378. Det vore också intressant
    att ställa frågan till eleverna-

  379. -som känner att de kan prata
    med vissa vuxna i skolan.

  380. Vilka är ingredienserna?!
    Delvis tar vi upp det i boken.

  381. Idéerna om hur man pratar med barn
    är också baserade på forskning.

  382. -Men vi kan titta mer på det.
    -Vi pratade om det i går.

  383. I vissa skolor nämnde elever
    gång på gång vissa lärare vid namn.

  384. De gav rådet
    att prata med den och den.

  385. Den personen vet vad man ska göra.

  386. Vi pratade om att det vore
    ett underbart forskningsprojekt-

  387. -att förstå mer om lärarna
    som eleverna alltid vänder sig till.

  388. Vad gör de och vad har de förstått?

  389. Vi har nog fortfarande
    mycket kvar att lära där-

  390. -och det pågår fantastiskt arbete
    som vi kan lära oss av.

  391. Vi har hört det förut, när de pratar om
    skolpersonal som de kan vända sig till.

  392. En sak säger de ofta.

  393. Du nämnde det förut, och Donna
    sa det i går i ett av sina föredrag-

  394. -liksom flera andra här, antagligen!

  395. Att man måste vänta lite.

  396. Man kan ställa en fråga,
    men sen måste man låta eleven tänka.

  397. Och kanske svarar eleven
    inte den som ställde frågan-

  398. -utan pratar med nån annan,
    när reflektionerna kommer.

  399. Vi har ett citat i boken
    från en elev som vi intervjuade.

  400. Jag är nyfiken på uppföljningen.
    Hur ska ni göra? Vad har ni för planer?

  401. Vi har redan gjort en del.

  402. Först får eleverna som var
    aktivt inblandade utvärdera den.

  403. I slutet av den fjärde sessionen
    får de utvärdera den på plats.

  404. Det är första steget.

  405. Och varje gång
    efter att vi har gjort en intervention-

  406. -har handledarna,
    däribland Anna, också utvärderat...

  407. ...och skrivit om sina tankar.

  408. Sen har vi också för- och efter...

  409. Förprovet bestod av frågeformulär-

  410. -för alla eleverna i årskurserna
    mellan fjärde och nionde klass.

  411. Och de är också inkluderade
    i uppföljningen.

  412. De får frågeformulär, alla barn
    i skolorna där vi gjorde interventioner.

  413. Och vi hade ett kriterium för skolorna.

  414. Fjärde och nionde klass
    måste vara i samma byggnad.

  415. Det var viktigt att de träffades
    under dagen, delade cykelställ-

  416. -och träffades i matsalen,
    även så att det kunde spridas i skolan.

  417. Några fjärdeklassare har pratat om
    att utbilda elever i årskurs två!

  418. Det var vi tvungna att stoppa
    tills den här studien var klar.

  419. De var väldigt ivriga att lära de
    unga eleverna, som behöver det.

  420. Vi ville se om nåt hände i hela skolan.

  421. Men det kan alltså inte ersätta
    andra viktiga åtgärder.

  422. Det kan vara ett tillskott,
    som engagerar elever på ett nytt sätt.

  423. När vi gjorde uppföljningen
    lade vi också märke till-

  424. -att många elever i andra årskurser-

  425. -som inte hade fyllt i frågeformuläret
    i förprovet ville göra det.

  426. De ville vara en del av det.

  427. Men vi ska titta mer på det senare.

  428. Den sista frågan.

  429. Tack, det var jättebra.

  430. I vår skola i South Australia-

  431. -utbildar vi lärarna
    till att vara aktionsforskare.

  432. Det är en del av deras utbildning
    när de går lärarprogrammet-

  433. -oavsett om de undervisar i förskolan,
    grundskolan eller i gymnasiet.

  434. Jag undrar om ni ser en roll för lärare
    att göra det här arbetet i ert land.

  435. Det låter som ett fascinerande sätt
    att jobba med lärare.

  436. Absolut.

  437. De här interventionerna har varit
    väldigt forskarledda - och studentledda!

  438. Vi ville börja så
    för att undvika problem-

  439. -som att man inte vet
    om det implementeras på rätt sätt.

  440. Men det är inget hållbart sätt
    att jobba med det här.

  441. Om det här inte fungerar
    fortsätter vi inte på den vägen.

  442. Om det fungerar vill vi gärna fortsätta
    och involvera lärare.

  443. Men idén om att uppmuntra lärare
    till att var aktionsforskare-

  444. -det är en lysande idé.

  445. Tack så mycket för era svar
    och er presentation.

  446. Översättning: Richard Schicke
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Aktion mot nätmobbning

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Forskarna Ann Frisén och Sofia Berne vid Göteborgs universitet har tagit del av svenska elevers tankar om hur man på bästa sätt kan förebygga och åtgärda nätmobbning. Här sammanfattar de resultaten och berättar hur de gått tillväga med sin forskningsmetod. Inspelat på Cyberbullying, Elite Park Avenue Hotel i Göteborg den 22 april 2016. Arrangör: Göteborgs stad, Friends, IBPA, Göteborgsregionen och Göteborgs universitet.

Ämnen:
Värdegrund > Mobbning
Ämnesord:
Nätmobbning, Samhällsvetenskap, Sociala relationer, Socialpsykologi, Sociologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Cyberbullying 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Cyberbullying 2016

Att minska nätmobbning

Donna Cross, professor och forskare vid University of Western Australia, har tillsammans med ungdomar arbetat med att ta fram strategier som kan användas för att minska och avbryta pågående nätmobbning. Organisationen Telethon Kids Institute har som motto att upptäcka, förebygga och bota. Helst skulle de vilja skapa en app som återkallar eller förstör bilder som lagts ut, men när det inte var möjligt uppfann eleverna istället en app som ger en några sekunders betänketid innan man publicerar en bild på sociala medier. En chans att tänka efter före. Inspelat på Cyberbullying, Elite Park Avenue Hotel, Göteborg den 22 april 2016. Arrangör: Göteborgs stad, Friends, IBPA, Göteborgsregionen och Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Cyberbullying 2016

Aktion mot nätmobbning

Forskarna Ann Frisén och Sofia Berne vid Göteborgs universitet har tagit del av svenska elevers tankar om hur man på bästa sätt kan förebygga och åtgärda nätmobbning. Här sammanfattar de resultaten och berättar hur de gått tillväga med sin forskningsmetod. Inspelat på Cyberbullying, Elite Park Avenue Hotel i Göteborg den 22 april 2016. Arrangör: Göteborgs stad, Friends, IBPA, Göteborgsregionen och Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Cyberbullying 2016

Att identifiera cybermobbning

Oftast finns det flera versioner av samma händelse. Hur känner vi igen skillnaden mellan bara skoj och riktiga elakheter? Och vilka långsiktiga följder av mental ohälsa drabbas de utsatta av? Hannah Thomas, University of Queensland, berättar här om sitt forskningsarbete där hon har intervjuat både mobbare och dem som blivit utsatta för mobbning. Inspelat på Cyberbullying, Elite Park Avenue Hotel i Göteborg den 22 april 2016. Arrangör: Göteborgs stad, Friends, IBPA, Göteborgsregionen och Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Cyberbullying 2016

Tillsammans mot nätmobbning

Går det att förändra attityder och beteenden genom digitala strategier och nätkampanjer? Barbara Spears är forskare vid University of South Australia och talar om hur vi tillsammans med ungdomar kan ta fram metoder för att försöka påverka och förhindra nätmobbning genom attitydförändring. Inspelat på Cyberbullying, Elite Park Avenue Hotel i Göteborg den 22 april 2016. Arrangör: Göteborgs stad, Friends, IBPA, Göteborgsregionen och Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Cyberbullying 2016

Nätmobbning och överlevnadsstrategier

Vad vet vi om den mentala hälsan bland dem som blivit utsatta för mobbning på nätet? Vilka överlevnadsstrategier känner vi till och hur fungerar de i praktiken? Sara Pabian, forskare vid Antwerpens universitet, presenterar de fem mest kända överlevnadsstrategierna och sin undersökning om strategiernas effektivitet. Inspelat på Cyberbullying, Elite Park Avenue Hotel, Göteborg den 22 april 2016. Arrangör: Göteborgs stad, Friends, IBPA, Göteborgsregionen och Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Cyberbullying 2016

Gilla, rapportera eller bläddra vidare?

Hur ska man reagera när man blir vittne till mobbning på nätet? Är det bäst att ignorera och bläddra vidare? Eller ska man alltid rapportera? Kanske faller man för grupptrycket och trycker på gilla. Det är väldigt viktigt hur man som åskådare och vittne reagerar när man upptäcker mobbning, säger Heidi Vandebosch, professor vid Antwerpens universitet. Här berättar hon om sin forskning som handlar om åskådarens agerande vid mobbningssituationer på nätet. Inspelat på Cyberbullying, Elite Park Avenue Hotel i Göteborg den 22 april 2016. Arrangör: Göteborgs stad, Friends, IBPA, Göteborgsregionen och Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & värdegrund

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Jämställdhet från siffror till handling

När pojkar blir män - manligt ledarskap

Jesper Fundberg, forskare i etnologi och lärare i idrottsvetenskap, pratar om bland annat normer, patriarkala strukturer och manligt ledarskap. Från seminariet ”Jämställdhet i akademin - från siffror till handling”. Inspelat på Chalmers i Göteborg den 30 januari 2014. Arrangör: Sveriges unga akademi.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - historia

Människan och könet

Under 1800-talet var mannen norm, kvinnan avvikande och den manliga blicken förhärskande. Om kvinnligt, manligt och Sveriges första kvinnliga gynekolog.

Fråga oss