Titta

UR Samtiden - Grammatikfestivalen 2016

UR Samtiden - Grammatikfestivalen 2016

Om UR Samtiden - Grammatikfestivalen 2016

Talspråk är temat för årets grammatikfestival, med föreläsningar om allt från det svenska språket i Amerika till de engelska lånorden i chichewa. Inspelat på Göteborgs universitet den 18 mars 2016. Arrangör: Göteborgs universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Grammatikfestivalen 2016: Jaså, näså, josåDela
  1. Tack, Benjamin.

  2. Jag har varit med på festen
    efter en grammatikfestival-

  3. -och lyssnat på några under tidigare
    år. Det är roligt att den växer-

  4. -även publikmässigt.

  5. Min bakgrund är att jag började läsa
    svenska språket-

  6. -här i Göteborg 1972.

  7. Då hade vi en grammatikkurs i början.

  8. På den tiden var det inte inne
    att läsa grammatik på gymnasiet.

  9. Det ansågs för svårt och tråkigt.

  10. Men vi hade en jättebra lärare,
    Rune Gustafsson.

  11. Att ha honom som lärare betydde
    att jag förstod en sak om språket-

  12. -som jag tycker att jag har förstått.

  13. Det var som om han öppnade
    ett fönster. Det här var intressant.

  14. I den lilla skolgrammatik
    som vi hade lärt oss-

  15. -handlade det mycket om
    att lära sig regler.

  16. De passade inte alltid.

  17. Om man tillämpade dem när man läste
    en tidning stämde det inte riktigt.

  18. Men han förklarade att reglerna
    egentligen är regelbundenheter.

  19. Med tiden tycker jag
    att jag har förstått-

  20. -att regelbundenheterna ändrar sig
    med tiden. Därför ändrar språket sig.

  21. Det gäller inte bara grammatik, utan
    även och ordförrådet och lexikonet.

  22. Jag har jobbat många år
    med att skriva definitioner av ord-

  23. -i många av de svenska ordböckerna
    som har kommit ut under senare år.

  24. Där hade vi ett skelett
    som också var-

  25. -att betydelseutveckling
    var regelbunden.

  26. Vi grep oss an verket
    med att utgå från det-

  27. -att man kan ha metaforer, metonymer
    och utvidgningar av olika slag.

  28. Men det stämmer inte riktigt.

  29. Nu kan det tyckas att våra lilla
    fråga om varför det finns "jaså"-

  30. -men inte "näså" och "joså"
    är trivial.

  31. Men den hänger faktiskt ihop
    med det här sättet att se på språk.

  32. Jag kommer att visa
    några talspråksexempel-

  33. -men egentligen är det så att den här
    teorin har jag förstått lite mer av-

  34. -framför allt genom att läsa lite
    av Per Linells tjocka böcker.

  35. De handlar om dialogisk teori.

  36. Dialogisk teori utgår från
    att det är ett meningsskapande-

  37. -som vi ägnar oss åt på många sätt,
    och språket är en viktig del.

  38. Och meningsskapandet pågår
    i konkreta situationer-

  39. -med de förutsättningar som finns.

  40. Sen har vi bland språket
    som potentialer

  41. -för att kunna uttrycka det vi vill
    och hoppas att vi förstår varandra.

  42. Det gör man inte alltid.
    Det vet alla att man inte gör.

  43. En del av skälen kanske beror på
    hur språket är strukturerat.

  44. Om man utgår från dialogisk teori-

  45. -säger man att det
    är meningsskapande i situationen.

  46. Det skulle i teorin kunna räcka
    med att man sa "huh"-

  47. -och förstod det utifrån situationen.
    Jag läste i DN förra veckan-

  48. -att det enda ord som finns
    i alla språk, det är "huh".

  49. Det stavades h-u-h,
    med frågetecken efter.

  50. Jag ser nickningar
    från några som bekräftar det.

  51. Det är intressant, men nu har vi
    andra sätt att uttrycka oss.

  52. Hur kan man då beskriva dem?

  53. Per och jag har skrivit en artikel
    om nåt som vi kalla meningspotential.

  54. Ibland har vi funderat på
    att använda "funktionspotential"-

  55. -för det som är mer sammansatt och
    handlar om avledningar, syntax, m.m.

  56. Men än så länge håller vi oss till
    "meningspotential" för alltihop.

  57. Det betyder
    att det finns regelbundenheter-

  58. -i både ord, konstruktioner
    och satser-

  59. -i alla språkliga uttryck.

  60. Men de är lite vaga i kanten.

  61. De är flexibla och föränderliga-

  62. -och det är utgångspunkten för det
    här. Jag ska förklara rubriken-

  63. -för dem som inte vet
    hur språkvetenskaplig teknik ser ut.

  64. De små stjärnorna framför "näså"
    och "joså" betyder att de inte finns.

  65. Per har googlat, och det finns inga.
    Inga riktiga, i alla fall.

  66. Det finns en ort som heter "Näså",
    och den dyker upp-

  67. -men det är med stort N.

  68. Om vi tar nästa bild...

  69. När vi har studerat
    ett antal responspartiklar...

  70. Jag ska bara... Så där.

  71. Responspartiklar är mycket vanligare
    i talat språk än i skrivet-

  72. -men hela bakgrunden till analys-

  73. -innebär att det kan användas
    i skrivet språk också.

  74. Men det är talspråkstema här i dag,
    så vi har en del talspråksexempel.

  75. Det finns en skala av engagemang
    och ställningstaganden-

  76. -som är en aspekt av de menings-
    potentialer för responspartiklar...

  77. Responspartiklar är till exempel
    "ja", "nej" och "jo".

  78. Och "jovisst", "jaha" och "jaså".

  79. Man reagerar på
    vad nån annan tidigare har sagt-

  80. -eller gjort, för den delen.

  81. Där har vi en sexgradig skala

  82. -för graden av engagemang
    och ställningstagande-

  83. -i förhållande till det påstående
    och yttrande som finns innan.

  84. Det första steget på skalan är-

  85. -att man egentligen bara hör
    att nån säger nåt.

  86. Man lyssnar egentligen inte.

  87. Den vanligaste responspartikeln
    är väl då "mm".

  88. Men om man läser en tidning
    och nån surrar omkring bredvid en-

  89. -kan man ibland bara säga "ja"
    eller så. Inte "nej", men "ja".

  90. Och man kan säga "mm".

  91. Så det betyder bara att jag hör
    att du säger nåt men lyssnar inte.

  92. Det andra steget på skalan mot högre
    engagemang är:

  93. "Jag hör vad du säger och har
    inget emot att du fortsätter."

  94. Det är lite mer inbjudande,
    men man har inte tagit ställning.

  95. Det tredje steget är: "Jag förstår
    (åtminstone på ett ungefär)."

  96. Man kan säga: "Ja, så är det kanske."

  97. I steg fyra är det ännu högre grad
    av engagemang och ställningstagande.

  98. "Jag inser innebörden av vad du säger
    och införlivar det med vad jag vet."

  99. Där har "jaså"
    en väldigt viktig roll att spela.

  100. Femte nivån är ett svar.
    Då svarar man ordentligt.

  101. "Ja" eller "nej" eller "jo", kanske.

  102. Lite beroende på formuleringen.

  103. Och så finns det en sjätte partikel,
    som är...

  104. Jag pratade med några väninnor i går
    och berättade om det här föredraget.

  105. Jag sa att ibland retar sig folk på-

  106. -om nån står i en intervjusituation
    och intervjuaren frågar:

  107. "Hur kändes det att vinna matchen?"

  108. Då svarar den intervjuade:

  109. "Nämen, det kändes bra."

  110. Då tycker man att man inte kan
    säga "nä", men det kan man.

  111. "Jamen", "jomen", "nämen" förekommer
    otroligt mycket i såna intervjuer-

  112. -och verkar ha olika funktioner.

  113. De är också en sorts gränsmarkörer-

  114. -som markerar att nu
    händer det nåt mer längre fram.

  115. Det är den här skalan
    för en del av meningspotentialen-

  116. -som är väsentlig
    för många av våra småord-

  117. -som brukar kallas interjektioner
    eller svar-

  118. -i en dialogsituation, framför allt.

  119. Vi kallar det kärnaspekt ibland.

  120. Några exempel på
    hur det här kan se ut.

  121. Det här är en väldigt förenklad bild-

  122. -av en transkription, en översättning
    från talat språk till skrift.

  123. Det finns en polis som heter P-

  124. -på rad 5 i det första exemplet.

  125. K är en medelålders kvinna
    misstänkt för snatteri.

  126. Hon börjar prata på rad 8.

  127. Det finns ett streck under den vokal
    som det är tryck på i betoningen.

  128. Polisen säger:

  129. "Tycker du att det här
    är bagatellartat?"

  130. "Det är bara och berätta som det
    är..." Det är tyst i en halv sekund.

  131. "...och då är saken klar."

  132. När han säger "då är saken"
    kommer kvinnan in.

  133. Hakparenteserna betyder
    att de pratar samtidigt.

  134. "Ja, bagatellartat vet jag inte.
    Det är egentligen fruktansvärt."

  135. På rad 8 kan man fråga
    varför hon säger "Ja, bagatellartat".

  136. Hon förnekar ju det som kommer
    efteråt, att det är bagatellartat.

  137. Hon håller inte med men svarar
    ändå "ja". Varför gör hon det?

  138. Det har säkert
    med situationen att göra.

  139. Hon godkänner att han frågar,
    men hon invänder.

  140. Ett tydligt exempel på den sista
    funktionen jag nämnde, funktion 6.

  141. Hon håller med formellt,
    men säger sen nåt helt annat.

  142. Ja?

  143. Att inleda med "ja" eller "nej" kan
    väl även vara ett sätt att vinna tid?

  144. Jo då. Det har ofta flera funktioner.

  145. Det här är bara
    en aspekt av funktion och betydelse.

  146. Det ligger en hel del i det du säger.
    Jag kommer in på kombinationer-

  147. -i meningspotentialen,
    för den innehåller flera aspekter.

  148. Inte just den som du sa, men jag
    håller absolut med dig om det.

  149. Ett andra exempel är fyra läkare
    som diskuterar dödshjälp.

  150. Det har jag sett
    under hela min yrkestid.

  151. Det är nog från en inspelning
    som gjordes på 1970-talet.

  152. Och det handlar om dödshjälp-

  153. -som ju är en aktuell
    diskussionspunkt nu också.

  154. Det är fyra personer.

  155. B är inte med här,
    men det är A, D och C.

  156. "Så även där är det väldigt mycket",
    säger A.

  157. D säger:
    "Det aktiva är stänga droppet..."

  158. "...det passiva
    att aldrig sätta in droppet."

  159. Det diskuterar
    aktiv och passiv dödshjälp.

  160. Och så kommer A in igen på rad 12
    och säger-

  161. -samtidigt med D:s yttrande,
    som kommer efter en liten paus:

  162. "Just precis det." Sen kommer en
    tredje person, C, in och säger-

  163. -en hel radda av just responser:

  164. "Jaha, just det, ja, mm."

  165. Betyder det nåt,
    att det är en hel radda?

  166. Jag har inte tid att gå in på det-

  167. -men det är en intressant punkt
    att titta på för att hitta-

  168. -betydelseaspekterna. Kan man radda
    de här responserna hur som helst?

  169. Det tror jag inte att man kan,
    eller jag har sett det.

  170. Det hänger ihop med vad de har
    för potential att betyda nåt.

  171. Det sista "mm":et tror jag är-

  172. -att man säger
    att man har tänkt färdigt.

  173. "Jaha" innebär
    att nu har man insett nånting.

  174. Det är på den nivån på responsskalan.

  175. "Just det, ja" är ett förtydligande
    av att man håller med.

  176. Och "mm":et är att man avslutar
    och har tänkt färdigt.

  177. Så det är en sorts gränsmarkör.

  178. "Just precis det", säger A,
    så de är överens så långt.

  179. Om vi tittar på det tredje exemplet
    så är det ett larmsamtal.

  180. Det handlar om nån
    som bedöms behöva åka till sjukhus.

  181. I är den som svarar i telefonen
    på larmcentralen-

  182. -och U är uppringaren.

  183. Och på rad 1-

  184. -så inser uppringaren
    efter ett tidigare samtal-

  185. -att det nog är Falun
    som han eller hon måste åka till.

  186. "Det är nog Falun som gäller."

  187. Informatörer säger lite i munnen
    på uppringaren.

  188. "Det är Falun, ja.
    Men du MÅSTE åka in dit."

  189. "...DIT." Jag sa fel. "Det är
    Falun, ja, men du måste åka in dit ."

  190. Och så säger uppringaren:
    "Jaha, okej."

  191. Det är också en radda av responser.

  192. "Jaha" är att man förstår.

  193. "Okej" är att man kommer att
    göra det. Det är ett bekräftande.

  194. "Okej" är en responspartikel
    som just nu utvecklas mycket.

  195. Jag återkommer till det i slutet.
    Sen säger informatören-

  196. -både "jaa", med lite längre vokal-

  197. -och "mm", som bekräftar att nu
    är det färdigt, nu är de överens.

  198. Sen har vi ett fjärde exempel.
    En intervju i ett tv-program.

  199. Här är det lite kontrovers.
    Det är intressant på det sättet.

  200. Intervjuaren i programmet är I,
    och G är "gräsrot".

  201. Det är väl ett tv-program
    där man letar folk på stan.

  202. Den sorten.

  203. Det handlar om intresset för
    kollektivtrafik, och I frågar:

  204. "Hur åker du hem?"
    "Bil", säger gräsroten på rad två.

  205. "Varför det?" säger intervjuaren.
    Gräsroten säger:

  206. "Det för lång tid att åka buss,
    vi bor söder om stan."

  207. Sen säger I, och det blir
    lite kritiskt, i tv och allt.

  208. "Busstationen
    är alldeles här intill."

  209. Då blir gräsroten lite orolig
    och säger först "jaså".

  210. Vilket är lite oväntat, kanske,
    om man bor där.

  211. "Jaså, ja, jo, det stämmer."

  212. Och då kan man fråga sig
    vad "jaså" egentligen betyder.

  213. Jo, "jaså" har tillsammans
    med andra meningspotentialer-

  214. -också betydelseaspekten att
    det är en nyhet som man upptäcker.

  215. Då är det lite oväntat
    i det här sammanhanget.

  216. Det förstår nog gräsroten också.

  217. Han säger först "ja",
    som är bekräftande.

  218. Sen säger han "jo", som är att
    han sa fel eller tänkte fel förut.

  219. Och så "det stämmer",
    och det går väldigt snabbt.

  220. I nästa exempel...

  221. ...finns "jaha" i lite samma
    funktion, att det är en nyhet.

  222. Ett behovsbedömningssamtal
    med en handläggare och en klient.

  223. Det ska inte stå "B" där.
    Det borde stå "H" på det som B säger.

  224. Handläggaren säger:
    "Och du är infödd göteborgare?"

  225. "Nä. Jag är född i Adolf Fredriks
    församling i Stockholm."

  226. Då säger bedömaren "jaha",
    eftersom det är en nyhet.

  227. Sen bekräftar K informationen
    med ett långt, förstärkt "jaa".

  228. En betydelseaspekt av nyhet finns-

  229. -i vissa responspartiklar.
    De tenderar att vara lite längre.

  230. "Jaså", "jaha", "nähä" finns.

  231. "Okej" används också
    i den funktionen.

  232. Det är andra lexikala uttryck,
    en förlängning och förstärkning.

  233. Även det här långa "jaa":et.
    Och "jaså" då.

  234. Då borde vi säga
    nåt om "jaså" mot slutet.

  235. Det är en sammansättning
    av "ja" och "så".

  236. "Så" är inte en responspartikel
    i sig.

  237. Det finns långa beskrivningar
    av "så"-

  238. -men i det här sammanhanget
    är det från början två ord-

  239. -som är sammanställda.
    I SAOB:s artikel från 1939-

  240. -ser man att de första exemplen
    som räknas som "jaså" är särskrivna.

  241. Och det förekommer fortfarande.

  242. Sen har det så småningom,
    från 1800-talet nån gång-

  243. -börjat skrivas ihop.

  244. Och "så" kan ju betyda
    att det stämmer, "det är så".

  245. Det kan vara båda bakåt och framåt.
    Man kan ta sats med ett "så".

  246. Men det har en positiv betydelse.

  247. Att det kan sättas ihop med "ja", som
    också kan ha en positiv betydelse...

  248. ...det är en del av förklaringen
    till varför man inte kan säga-

  249. -"näså" och "joså".
    De är tydliga ställningstaganden-

  250. -emot eller invändande.

  251. Här är mitt sista exempel,
    ett litet replikskifte.

  252. "God fortsättning", säger A,
    och B säger:

  253. "Det säger man inte nu i jul."

  254. Då är varianterna av svar "nähä",
    "jaså", "okej", men inte "näså"-

  255. -som man skulle kunna vänta sig.
    Men varför går då "nähä"?

  256. Det beror på att sammansättningen
    av "ja" och "så"-

  257. -handlar om
    ett positivt ställningstagande.

  258. "Nä" och "jo"
    kan inte ha den betydelsen.

  259. Och "så" förstärker det.

  260. Man brukar säga att sammansättningar
    får drag från de olika orden-

  261. -men "jaså" har också funktionen
    att vara ett ganska neutralt svar-

  262. -och nyhetsaccept.
    Då förlorar det en del av sin styrka-

  263. -så att det ibland ersätter det som
    skulle kunna vara "näså" och "joså".

  264. Det gör också "okej", och det är
    en del av fortsättningen-

  265. -på det som vi
    tänker studera framöver.

  266. Så långt har vi kommit.
    Det finns otroligt mycket att säga.

  267. För att återvända
    till meningspotentialer-

  268. -så funderade jag i går på
    hur man kan illustrera hur de ser ut.

  269. Jag har haft ett exempel
    som jag talade med Per om.

  270. Det handlade om meningspotentialerna
    var som små skelettdelar-

  271. -som fanns inuti betydelsen
    av ett ord, till exempel.

  272. Men det tyckte han inte om.

  273. Skelettdelar är ju ganska äckliga,
    och sen är de för hårda.

  274. Så nu har jag ett nytt förslag
    till en illustration.

  275. Jag försökte fotografera
    meningspotentialer i går.

  276. Jag frågade inte Per,
    för då hade han sagt nej, tänkte jag.

  277. Det här kan vara en liten
    utgångspunkt för meningspotentialer-

  278. -för responspartiklar.
    De tenderar att gå in och ur-

  279. -i varandras funktioner.
    I tabellen på handouten-

  280. -kan man se att många av dem
    fyller delvis samma funktioner-

  281. -på skalan av ställningstagande,
    till exempel.

  282. Nu är det ju inte så
    att det här är responspartiklar-

  283. -eller meningspotentialer. Ser ni
    vad det är? Det är ett vårtecken.

  284. Ja, det är grodägg.
    Men lite åt det hållet tänker jag-

  285. -att såväl grammatik som
    ordbetydelse behöver beskrivas.

  286. Det är ett jättejobb, som jag ska
    ge mig på när jag blir pensionär.

  287. Tack så mycket.

  288. Textning: Richard Schicke
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Jaså, näså, joså

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Dialog- och diskurspartiklar i svenskt talspråk har behandlats av flera samtalsforskare. Här berättar Kerstin Norén, professor vid högskolan Väst, om "jaså" och andra svenska responspartiklar. Inspelat på Göteborgs universitet den 18 mars 2016. Arrangör: Göteborgs universitet.

Ämnen:
Svenska > Språkbruk
Ämnesord:
Språkvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Grammatikfestivalen 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grammatikfestivalen 2016

Diskursmarkörer i italienska

Sara Lindbladh, doktorand vid Göteborgs universitet, presenterar en del ur sin forskning av italienska diskursmarkörer. Hon förklarar varför dessa ord är så viktiga i italienskt talspråk och beskriver flera av de olika typer av funktioner som de kan fylla. Inspelat på Göteborgs universitet den 18 mars 2016. Arrangör: Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grammatikfestivalen 2016

Hur standardiserar man älvdalskan?

Yair Sapir är filosofie doktor vid Högskolan Kristianstad. Han är född i Israel, har bott i Danmark och valde att forska i älvdalskan. Här berättar han om hur ett litet, hotat språk utan litterär tradition kan, eller bör, standardiseras. Inspelat på Göteborgs universitet den 18 mars 2016. Arrangör: Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grammatikfestivalen 2016

Att visita svenskan i Amerika

Henrietta Adamsson Eryd, doktorand vid Göteborgs universitet, har genom resor till USA forskat om det svenska språket i landet. Här delar hon med sig av inspelningar med svenskättlingar i USA och berättar om vad forskningen kommit att förklara om ett språks besök i ett nytt land. Inspelat på Göteborgs universitet den 18 mars 2016. Arrangör: Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grammatikfestivalen 2016

Skriv som du pratar?

Michelle Waldispühl, fil dr vid Göteborgs universitet, berättar om ord som hörs och skrivs ner och hur stavelser ändras beroende på vem som skriver. Namn, uttal och stavning präglar ett ords framtida användning. Inspelat på Göteborgs universitet den 18 mars 2016. Arrangör: Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grammatikfestivalen 2016

Överklasstockholmska

Precis som andra stadsdialekter kännetecknas stockholmska av social variation, det vill säga språkliga skillnader mellan olika samhällsklasser. Här berättar Jenny Öqvist, fil dr vid Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala, närmare om den "fina" stockholmskan - överklasstockholmskan. Inspelat på Göteborgs universitet den 18 mars 2016. Arrangör: Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grammatikfestivalen 2016

Göteborgsgrammatiken

Lars-Gunnar Andersson, professor vid Göteborgs universitet, berättar om de utmärkande dragen i göteborgskans ljudlära, formlära och satslära. De största avvikelserna från svenskt standardspråk finns i uttalet och ordböjningen, till exempel i paradigmen för böjningen av substantiv, starka verb och personliga pronomen. Inspelat på Göteborgs universitet den 18 mars 2016. Arrangör: Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grammatikfestivalen 2016

Jaså, näså, joså

Dialog- och diskurspartiklar i svenskt talspråk har behandlats av flera samtalsforskare. Här berättar Kerstin Norén, professor vid högskolan Väst, om "jaså" och andra svenska responspartiklar. Inspelat på Göteborgs universitet den 18 mars 2016. Arrangör: Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grammatikfestivalen 2016

Uttala engelska låneord i chichewa

Över åtta miljoner människor talar chichewa i Malawi, Moçambique, Zambia och Zimbabwe. Laura Downing, professor vid Göteborgs universitet, berättar här om hur låneord från engelskan används, böjs och görs om för att passa i språket chichewa. Inspelat på Göteborgs universitet den 18 mars 2016. Arrangör: Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnbokprovning 2014

Lättläst - läsning ska vara kul

Tidigare var lättläst barn- och ungdomslitteratur något som hade med skolan att göra. I dag har den samma teman som annan litteratur. Litteraturforskaren Kristin Hallberg har gått genom 130 lättlästa titlar från 2013. Inspelat 18 mars 2014 på Farsta bibliotek. Arrangör: Svenska barnboksinstitutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - Kina

Allt fler vill lära sig kinesiska

Om man ska kunna lära sig kinesiska är det bra om man är musikalisk. Det säger 22-åriga språknörden Linnea Niklasson som älskar att bo i Peking. Vi möter också Cecilia Lindqvist, en svensk auktoritet i Kina som revolutionerat synen på de kinesiska tecknen.

Fråga oss