Titta

UR Samtiden - Cyberbullying 2016

UR Samtiden - Cyberbullying 2016

Om UR Samtiden - Cyberbullying 2016

Föreläsningar från konferensen Cyberbullying där forskare och experter talar om utmaningarna med att stoppa nätmobbing. Inspelat på Elite Park Avenue Hotel i Göteborg den 22 april 2016. Arrangör: Göteborgs stad, Friends, IBPA, Göteborgsregionen och Göteborgs universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Cyberbullying 2016 : Gilla, rapportera eller bläddra vidare?Dela
  1. Tack så mycket.

  2. Och tack till organisatörerna. Det är
    ett nöje och en ära att vara här.

  3. Om det här vore ett spel-

  4. -hade mitt mål varit att hålla er vakna
    under den här sista sessionen.

  5. Jag ska göra mitt yttersta
    för att lyckas med det.

  6. Som ni ser kommer jag att prata
    om åskådare till nätmobbning.

  7. De kan göra olika saker. De kan lajka
    nätmobbningen eller dela den.

  8. De kan också rapportera den,
    till webbplatsen-

  9. -eller till föräldrar eller andra vuxna.

  10. Eller så kan de göra ingenting.

  11. Det finns alltså många valmöjligheter,
    och somliga är bättre än andra.

  12. Forskning
    om traditionell mobbning visar-

  13. -att åskådare
    kan spela en viktig roll.

  14. Om de tar del i mobbningen
    stärker de mobbaren-

  15. -och gör situationen värre för offret.
    Samma sak gäller när inte gör nåt.

  16. Det ger samma signaler
    till förövaren och offret.

  17. Men om de stöttar offret
    får det en stor effekt.

  18. I dag vill jag försöka placera denna
    information i ett nätsammanhang.

  19. Vad är innebär då åskådarskap
    när det handlar om nätmobbning?

  20. Jag ska börja med några exempel-

  21. -som kanske eller kanske inte
    representerar nätmobbning.

  22. Jag vill försöka visa hur svårt
    det kan vara för åskådare-

  23. -att veta vad som pågår och agera rätt.

  24. De här exemplen illustrerar också
    vad som är typiskt för nätmiljöer-

  25. -och hur det kan skilja sig
    från offlinekontexten.

  26. Sen går jag vidare till resultaten
    av våra studier-

  27. -om åskådarskap vid nätmobbning.

  28. Jag ska också visa er lite om ett
    digitalt spel som vi har utvecklat-

  29. -och som kan användas i skolklasser
    för att främja positivt åskådarskap.

  30. Vi ska börja med några exempel.

  31. Jag har själv en tonårsdotter-

  32. -så många av mina Facebookvänner
    är tonåringar.

  33. Ibland händer saker,
    till och med på Facebook-

  34. -då jag kan fråga mig om det
    rör sig om nätmobbning eller inte.

  35. Jag ska ge er mer information
    om den här situationen.

  36. Det är en post av
    en fjortonårig Facebookvän till mig.

  37. Jag känner henne ganska väl.

  38. Hon postade
    en inbjudan till en scoutfest.

  39. Ni ser att hon skrev ett meddelande-

  40. -och sa till alla att komma till festen.

  41. Sen ser ni kommentarerna,
    eller den enda kommentaren.

  42. En annan flicka skrev:
    "Inte om du ska dit, ledsen."

  43. Jag vet inte vad ni tycker om det,
    men när jag läste det-

  44. -undrade jag om det
    var en fientlig kommentar.

  45. Det verkar inte så trevligt
    vid första anblick.

  46. Det fanns heller ingen smiley
    som visade att det var ett skämt.

  47. Det fick mig att tänka på
    vad som pågick här.

  48. Är det en konflikt eller ett bråk?

  49. Är det mobbning? Vad pågår här?

  50. Jag fortsatte tänka på det-

  51. -och letade efter andra tecken
    som kunde hjälpa mig att tolka det.

  52. Jag känner flickan som postade
    det ursprungliga meddelandet-

  53. -och vet att hon är populär.
    Hon har 600 Facebookvänner.

  54. Hon är väldigt duktig i skolan
    och har många vänner även offline.

  55. Så jag såg henne inte
    som ett potentiellt offer.

  56. Hon var för populär för att nån
    skulle gå på henne ens på nätet.

  57. Så det var ett skäl att tänka att det
    antagligen inte var fientligt menat-

  58. -eftersom målet är för populärt.

  59. Sen tittade jag även
    på de andra tecknen.

  60. Ni ser att 63 andra elever
    tyckte om hennes post.

  61. Det är också ett tecken på
    att hon är populär.

  62. Andra tecken
    som gjorde det klart för mig-

  63. -att det inte var en fientlig kommentar-

  64. -är att offret, eller det förmodade
    offret, också gillade kommentaren.

  65. Det gick inte att tolka
    som att hon blev kränkt av det.

  66. Hon lajkade och hennes reaktion var:

  67. "Synd för dig, för du kommer
    att missa årets bästa fest."

  68. Detta illustrerar att ibland
    inträffar situationer på Facebook-

  69. -som kan vara svåra att tolka
    om man är åskådare.

  70. Här är en annan situation.
    Det här hände för några år sen.

  71. Det är också en post från en flicka.

  72. Jag tror
    att hon var fjorton vid tillfället.

  73. Hon postade den här bilden
    på sin klass i slutet av skolåret.

  74. Hon skrev
    att hon skulle sakna dem allihop.

  75. Om man tittar nära ser man
    att en av de andra eleverna-

  76. -faktiskt har gjorts svartvit.

  77. I kommentaren undertill har hon skrivit:

  78. "En perfekt klass, förutom...",
    och sen nämnde hon flickans namn.

  79. "Hon ljuger och förstör klassen."

  80. "Hon är en tjock, negativ, dum bitch,
    och vi hatar alla henne."

  81. Så stod det där.

  82. I det här fallet är det uppenbart
    att det inte är så oskyldigt.

  83. Här pågår det verkligen nåt.

  84. Sen tittade jag också
    på kommentarerna.

  85. Ganska snabbt var det
    flera personer som gillade posten.

  86. De skrev också kommentarer som:
    "Du gjorde henne svartvit, coolt!"

  87. Med smileys efter.

  88. Här var jag bara en åskådare.

  89. Jag såg det av en händelse-

  90. -eftersom den som postade det
    taggade alla eleverna i sin klass.

  91. Så både eleverna
    och deras vänner kunde se det.

  92. Det fick en väldigt stor publik.

  93. Och när jag såg det tänkte jag bara:

  94. "Vad bör jag göra nu?"

  95. "Ska jag reagera eller inte?"
    "Kan jag lägga mig i?

  96. Jag kände inte den här klassen.

  97. Jag kände inte eleverna,
    bortsett från en av dem.

  98. Och hur skulle jag reagera?

  99. Skulle jag posta en kommentar
    eller skicka ett privat meddelande?

  100. Eller kanske kunde jag bara ringa
    den som jag kände.

  101. Vad skulle jag göra?
    Det fanns många valmöjligheter.

  102. Till slut skrev jag
    ett privat meddelande-

  103. -till den som postade det här på nätet.

  104. Jag vill bara visa att det
    kan vara svårt att vara åskådare.

  105. Det är svårt att veta vad som
    pågår, ta rätt beslut och agera rätt.

  106. De här exemplen illustrerar redan-

  107. -att nätmiljön
    har vissa utmärkande drag.

  108. Till exempel
    är det mesta som sägs verbalt.

  109. Man ser inget ansikte
    och hör ingen röst eller intonation.

  110. Det gör det svårt att avgöra
    avsändarens intention-

  111. -eller hur ett meddelande uppfattas.

  112. Ibland talar folk om
    att smileys, emojier-

  113. -kan hjälpa till att lösa problemet.

  114. Jag såg det här förra veckan.
    Det är forskning som tyder på-

  115. -att till och med emojier
    är ytterst tvetydiga.

  116. Det är ett exempel med emojin-

  117. -till höger på bilden.

  118. Ni ser att somliga tolkar
    den väldigt negativt-

  119. -medan andra tolkar
    den väldigt positivt.

  120. Så inte ens de här sakerna
    hjälper oss alltid att avgöra-

  121. -hur vi bör tolka ett meddelande.

  122. Men de faktum att vi kommunicerar
    via datorer och smarttelefoner-

  123. -kan också göra det lättare för oss
    att reagera som åskådare.

  124. Ibland kan man reagera anonymt.

  125. Ibland ser man inte andra åskådare,
    som kanske ser samma sak-

  126. -vilket kan orsaka
    en så kallad åskådareffekt-

  127. -som blir ett hinder för att reagera.

  128. Det kan också vara nåt positivt
    när man har åskådare.

  129. Det här är en illustration,
    återigen från Belgien.

  130. Den illustrerar
    att vi ofta inte ingriper offline-

  131. -men att vi kanske oftare
    är hjältar online.

  132. Det här är ett fall med en flicka
    som blev mobbad offline.

  133. Hon blev slagen och sparkad
    av andra flickor på en busshållplats.

  134. Och nån gjorde en film om det,
    eller visade bilder om det.

  135. Ni kan se att det var många vuxna
    på busshållplatsen-

  136. -men ingen ingrep
    och sa till mobbarna att sluta.

  137. Sen blev det viralt.

  138. Och nu såg man många
    som försvarade offret.

  139. Hur vi reagerar offline
    och online är inte alltid likadant.

  140. Det här är en annan illustration
    av nåt som kännetecknar nätmiljön.

  141. Det här syftar på att det är en kontext-

  142. -där våra vänner, familjemedlemmar
    och kollegor samlas.

  143. Det som tidigare var avskilda kontexter-

  144. -är nu personliga nätverk som samlas,
    till exempel på Facebook.

  145. Det är också tydligt att vi inte bara
    ser information från våra vänner-

  146. -utan också ser information
    från våra vänners vänner.

  147. Ibland ser man nåt-

  148. -som inte är från ens
    egen vänkrets, utan utifrån.

  149. Då kan man också fråga sig om man
    ska lägga sig i såna här situationer-

  150. -men även hur man
    kan tolka det som pågår.

  151. Man känner ju inte människorna och
    vet inte vad de har för förhållanden.

  152. Ett annat element
    är beständigheten-

  153. -hos innehållet som har lagts upp.

  154. Saker och ting kan dyka
    upp flera år senare.

  155. En gammal situation med nätmobbning
    kan på nåt sätt plockas fram.

  156. Bara för att illustrera det
    har jag några Twitter-meddelanden.

  157. De handlar om en dokusåpa.

  158. Det var en tävling i Belgien.

  159. Du skulle hitta en ny tjejgrupp-

  160. -som skulle ersätta
    en populär befintlig tjejgrupp.

  161. Och en av kandidaterna
    var lite för ambitiös.

  162. Det började komma
    hatiska Twittermeddelanden.

  163. Ni kan se dem här.

  164. Och på Twitter
    kan ni fortfarande hitta dem-

  165. -flera månader
    efter att programmet sändes.

  166. Det kan också ske
    i situationer med nätmobbning.

  167. Då kan åskådare tänka att,
    okej, det här är kanske nätmobbning-

  168. -men det hände ju för två år sen
    eller för två månader sen.

  169. Det är nog för sent att reagera.

  170. Det är alltså några saker som skiljer
    offline- och onlinekontexten.

  171. Det är också relevant
    för att det illustrerar-

  172. -att vi kan kommunicera
    på väldigt olika sätt på nätet.

  173. Jag kan skicka ett privat meddelande,
    till en grupp eller till allmänheten.

  174. Det finns olika sätt att välja
    sin publik och sitt meddelande-

  175. -och vilka som mottar det.

  176. Det finns många alternativ,
    och ett kan vara bättre än ett annat.

  177. Ett är man kanske mer van vid.

  178. Det är kanske lättare att skicka
    ett privat meddelande till ett offer-

  179. -och säga att man inte
    tycker om vad mobbaren gör.

  180. Men det är kanske mycket svårare
    att skriva en öppen kommentar-

  181. -och exempelvis försvara offret.

  182. Det ger åskådare
    olika alternativ att välja mellan.

  183. Och man kan förstås också reagera
    offline.

  184. Vi ser att det mesta som vi bevittnar-

  185. -involverar personer som vi känner.

  186. Det här handlar också om att online
    och offline inte är två skilda världar.

  187. De flyter ihop, och det som man gör
    online eller offline som åskådare-

  188. -kan förstås också få konsekvenser
    i den andra kontexten.

  189. Här ser man att åskådare
    till nätmobbning också kan bevittna-

  190. -exempelvis när förövaren
    förbereder sitt hatmeddelande.

  191. Det här är några teoretiska skillnader-

  192. -som kan ha implikationer
    för åskådarskapet på nätet.

  193. Nu ska vi gå vidare
    till några empiriska resultat-

  194. -om åskådare och nätmobbning.

  195. Här ska jag mest utgå
    från de olika studier-

  196. -som vi har gjort om åskådarskap.

  197. Det är studier av Denis Wegge,
    en analys av sociala nätverk.

  198. Sara, som är här,
    har gjort en longitudinell översikt.

  199. Men vi har också bedrivit
    kvalitativ forskning.

  200. Fokusgrupper och djupintervjuer.

  201. Och det fanns också
    en experimentell studie.

  202. De flesta av resultaten
    kommer från de här studierna.

  203. Siffrorna visar att det är vanligt
    att man bevittnar nätmobbning.

  204. När vi frågar elever om de har sett-

  205. -andra bli nätmobbade
    det senaste halvåret-

  206. -svarar en tredjedel
    att de har upplevt det.

  207. Om man då frågar
    vem som blev nättmobbad-

  208. -säger de flesta att det var
    folk som de kände från skolan-

  209. -från sin klass, sin årskurs
    eller kanske högre årskurser.

  210. En mindre andel var
    folk som de inte kände-

  211. -eller bara hade lärt känna på nätet.

  212. Vi frågade också vad de gjorde
    när de bevittnade det här.

  213. Här ser man
    att resultaten stämmer överens-

  214. -med resultaten för åskådarskap
    vid traditionell mobbning.

  215. Det flesta av eleverna säger
    att de inte gjorde nåt.

  216. De förblev passiva, och så är det även
    vid traditionell mobbning.

  217. Omkring 40 procent sa
    att de hade hjälpt offret-

  218. -och en liten andel sa
    att de deltog i mobbningen.

  219. Nu är det här självrapporterade data-

  220. -så det kan finnas
    en del social önskvärdhet i svaren.

  221. Vi tittade också på
    hur olika egenskaper hos individer-

  222. -kan ha påverkat
    vilket beteende de valde.

  223. Här ser ni att yngre barn-

  224. -och även de
    som har högre värden för empati-

  225. -och de som själva har varit offer
    för nätmobbning-

  226. -var mer benägna att hjälpa offret och
    mindre benägna att inte göra nåt alls.

  227. Å andra sidan ser man
    att de äldre eleverna-

  228. -oftare exempelvis deltog i
    mobbningen.

  229. Samma sak gällde
    dem som hade lägre empati.

  230. Och nätmobbare själva var också
    mer benägna att delta.

  231. Så det finns egenskaper som gör
    skillnad. Åldern är ett exempel.

  232. Man ser att yngre barn
    är mer benägna att hjälpa till-

  233. -medan äldre barn och ungdomar
    säger att de inte vill ta risker-

  234. -och välja sida.

  235. De förblir ofta passiva
    i såna här situationer.

  236. Här är en annan undersökning som vi
    gjorde om olika sorters hjälpbeteende.

  237. Mer passivt beteende
    och mer deltagande beteende.

  238. Men tendensen är densamma.

  239. De flesta av eleverna rapporterar
    även här att de oftast inte gör nåt.

  240. Det var en väldigt liten andel-

  241. -som skrattade åt nätmobbning
    eller delade det med andra.

  242. Utöver att samla in enkätdata
    gick vi även till ungdomarna själva.

  243. Vi bjöd in dem till fokusgrupper
    och frågade om deras beteende.

  244. När vi frågade vad de gjorde-

  245. -om de såg nån bli nätmobbad,
    då var ett typiskt svar:

  246. "Det beror på."

  247. Och det beror framför allt på kontexten.

  248. Vem är personen i fråga?

  249. Är det en nära vän eller inte?

  250. Är det en enstöring?
    Är han eller hon populär?

  251. Regeln var
    att man alltid bör försvara en vän.

  252. Men i de andra fallen berodde det på.

  253. Det berodde också exempelvis på-

  254. -om det i deras ögon var
    en rättvis eller orättvis situation.

  255. Om de förolämpar en eller talar illa
    om ens mamma eller pappa-

  256. -då var det mobbning.
    Så ska man inte göra.

  257. Och ibland var det rättvist.

  258. Om en elev har fel kläder
    är det hans eller hennes eget fel.

  259. I det fallet får man nätmobba
    honom eller henne.

  260. Det var förstås deras uppfattning
    och rättvist och orättvist.

  261. Så kontext och situation
    spelar också en viktig roll.

  262. Det påverkar också
    vilket alternativ man väljer.

  263. Det framgick också
    i en experimentell studie.

  264. Här ser man till exempel att eleverna
    säger att om det är riktigt allvarligt-

  265. -så gör de nåt åt det och
    förblir inte passiva. De hjälper till.

  266. Och om de använder bilder
    för att förödmjuka nån-

  267. -då beskrivs det
    som väldigt sårande och allvarligt.

  268. Att bara skriva "Du är en loser"
    är inte så allvarligt.

  269. Så händelsens allvar påverkar också
    vilka reaktioner de får-

  270. -liksom vad de andra gör.

  271. Om de andra åskådarna
    stöttar mobbaren-

  272. -är de också mer benägna
    att göra samma sak.

  273. Så många faktorer påverkar
    åskådarnas beteende.

  274. Om man vill främja
    positivt åskådarbeteende-

  275. -borde man jobba på
    nåt som är modifierbart.

  276. Man kan inte förändra
    en persons demografiska egenskaper-

  277. -eller situationen.

  278. Men det som man
    kan förändra är deras tankar-

  279. -och deras argument,
    det som de tänker-

  280. -när de bestämmer sig för
    att ingripa eller inte ingripa.

  281. Så vi gick återigen tillbaka
    till ungdomarna-

  282. -och frågade dem vad
    som var viktigt och vad de tänkte.

  283. Här ser ni några av de bestämmande
    faktorer som var viktiga-

  284. -som kunskap, inställning,
    självförmåga och normer.

  285. Ibland sa de att
    de inte skulle rapportera-

  286. -vissa former av nätmobbning
    till sina föräldrar.

  287. De visste att det inte skulle
    göra nån större nytta, snarare tvärtom.

  288. När de berättar för föräldrarna
    att nåt har pågått på nätet-

  289. -då svarar dessa att de är vuxna
    och ska bestämma själva-

  290. -eller att de inte ska lägga sig i.

  291. De hade stora tvivel
    om att göra vissa saker-

  292. -för att de förväntade sig
    negativa följder.

  293. En del av dem försvarade inte offret-

  294. -eftersom de var rädda för
    att bli nästa offer.

  295. Kanske skulle förövaren hämnas.

  296. Det här kan man ändra på.
    Man kan förändra attityder.

  297. Man kan förändra självförmåga.

  298. Man kan ge dem tron på
    att de kan göra det rätta.

  299. Vi var tvungna att försöka förändra
    dessa bestämmande faktorer-

  300. -för att påverka
    deras åskådarbeteende.

  301. Vi testade det också
    i en stor undersökning.

  302. Där framgick det
    att attityden mycket riktigt var-

  303. -en väldigt viktig prediktor
    för åskådarbeteende.

  304. Låt oss nu gå vidare till hur
    man kan påverka åskådarbeteende.

  305. I det här fallet, i vårt projekt,
    som vi kallar Friendly Attac-

  306. -ville vi använda ett spel för att
    förändra ungdomars åskådarbeteende.

  307. Vi tänkte att spel vore bra eftersom de
    är en del av ungdomars vardag-

  308. -men också för att spel verkligen har
    bra pedagogiska element.

  309. I ett spel kan man göra olika saker.
    Man är aktiv.

  310. Och man får positiv eller negativ
    feedback, man vinner eller förlorar.

  311. Genom att prova på saker i en trygg
    kontext kan man lära sig mycket.

  312. Det var också nåt vi fann-

  313. -när vi gjorde en metaanalys av spel
    inom hälsofrämjande arbete.

  314. Att spel verkligen kan vara
    ett verktyg för intervention.

  315. En sak som vi lärde oss
    av metaanalysen var-

  316. -att vi inte bör vara
    för ambitiösa med spel.

  317. Man bör inte göra ett spel-

  318. -där man försöker ta upp
    alla sorters bestämmande faktorer-

  319. -och flera olika sorters beteende.

  320. Man bör försöka göra det enkelt,
    för det blir mest effektivt.

  321. Nu ska jag ge er en bild
    av hur vi utvecklade spelet.

  322. I början av processen
    involverade vi även berörda parter.

  323. Det var elever
    men även utbildningsexperter.

  324. Vi ville ha deras input
    för att veta att vi var på rätt spår-

  325. -och skulle utveckla nåt-

  326. -som också skulle vara intressant
    och enkelt för dem att använda-

  327. -och tillgodose deras behov.

  328. Så vi hade många
    informella samtal med dem.

  329. Utifrån evidens om åskådarbeteende
    och bestämmande faktorer-

  330. -och utifrån input från "fältet",
    som vi säger-

  331. -kom vi fram till att vi skulle göra
    ett spel för barn i åldern tolv-fjorton-

  332. -då vi ser att det är den åldersgrupp
    som ägnar sig mest åt nätmobbning-

  333. -och att vi ville göra ett spel
    som kunde användas i skolmiljö.

  334. Lärare skulle kunna använda det
    ihop med eleverna-

  335. -för att lära sig nåt om åskådarskap.

  336. Det fanns också krav som
    att om man ska ta upp nätmobbning-

  337. -bör man inkludera några
    nätmobbningsscenarion-

  338. -och man bör ge feedback
    om hur spelarna uppför sig.

  339. Om de beter sig bra bör de belönas-

  340. -och om de beter sig illa bör de
    bestraffas, i spelet naturligtvis.

  341. Det här är beteendemålen.

  342. Det här var det som vi försökte
    åstadkomma med dem.

  343. Det var baserat på vetenskaplig input
    om vilka beteenden vi bör främja-

  344. -och vilka vi bör undvika.
    Att klandra offret är dåligt beteende.

  345. Vi gjorde också skillnad
    mellan vad man ska göra-

  346. -om offret är en bekant
    jämfört med om offret är en god vän.

  347. Vi vet ju att det också är viktigt.

  348. Kontexten spelar en viktig roll.

  349. Och sen började vi arbeta.

  350. Här ser ni arbetsflödet
    som vi använde.

  351. Det här är input om nätmobbning-

  352. -och användandet av spel
    i hälsofrämjande syfte.

  353. Det andra blocket
    handlar mer om speldesign.

  354. Sen är det de tekniska bitarna.

  355. Det var ett rätt så komplext samarbete
    med hälsopsykologer-

  356. -spelutvecklare
    och datavetare från olika universitet.

  357. Här ser ni att det var en lång process.

  358. Ibland var det lite frustrerande-

  359. -för det tar verkligen lång tid
    att utveckla ett spel.

  360. Ni ser också
    att det är en iterativ process.

  361. Man utvecklar nåt,
    och sen testar men det.

  362. Funkar det?
    Vad tycker ungdomarna om det?

  363. Sen går man tillbaka och ändrar.

  364. Man går från ena änden till andra-

  365. -och det är mycket testning
    i alla de här stegen.

  366. Det här är till exempel ett koncepttest-

  367. -som handlade om huruvida de tyckte
    om karaktärerna som vi ville använda.

  368. Det här var de ursprungliga
    karaktärerna som vi tänkte använda.

  369. Vi visade dem för eleverna,
    och de tyckte inte om dem.

  370. De här ursprungliga karaktärerna
    var för gamla för dem.

  371. De var för muskulösa.

  372. Flickorna hade för stora bröst.

  373. Då tog vi fram yngre karaktärer.

  374. De var också kritiska mot kläderna.

  375. De skulle ha smala jeans
    och inte andra byxor.

  376. De pratade om deras sneakers.
    De skulle inte ha de här-

  377. -utan till exempel Vans.

  378. De tog verkligen uppgiften på allvar.

  379. Och här har vi resultatet.

  380. Vi börjar spelet
    med en kort film på några minuter-

  381. -i vilken vi presenterar berättelsen.

  382. Målet för berättelsen är
    att skapa nån form av narrativ-

  383. -som engagerar dem
    och ger dem anledning att spela.

  384. Storyn är att man lever
    i en mörk framtid.

  385. Man reser med en tidsmaskin
    till år 2015-

  386. -och hamnar i en skola
    där eleverna blir nätmobbade.

  387. Man måste ta itu med problemet
    för att skapa en ljusare framtid.

  388. Jag vet inte om ni ser Bob.
    Det är den lilla roboten där borta.

  389. Bob kommer att hjälpa dig
    och göra dig sällskap.

  390. Målet på den första nivån-

  391. -är att bli av med den här
    fula-personer-sidan.

  392. Här ser ni några av bilderna
    från den korta filmen-

  393. -som visas innan
    man börjar spela spelet.

  394. Sen själva spelet.

  395. Vi hade en speldesigner
    som var bra på att designa spel-

  396. -men inte så bra på att teckna.

  397. Men ni ser vad han gjorde.

  398. Spelets grundläggande logik är-

  399. -att man ställs inför situationer
    med nätmobbning-

  400. -och målet är att reagera rätt.

  401. Man ska försöka reagera rätt
    på de här situationerna som åskådare.

  402. Om man gör det förändras nåt,
    men man ser det inte direkt.

  403. Det är nåt som finns "bakom spelet".

  404. Det är spelreglerna,
    nåt som vi har programmerat-

  405. -eller snarare programmerarna.

  406. Det skapar en annan sorts dynamik.

  407. Vi programmerade det så att några
    karaktärer har en hög mobbningsnivå-

  408. -några har en hög offernivå och
    andra har en kombination av de båda.

  409. Beroende på hur spelaren spelar
    kommer de här nivåerna att förändras.

  410. Så om man ser nätmobbning i spelet-

  411. -och reagerar
    med att säga nåt aggressivt-

  412. -vilket inte är ett bra alternativ,
    då förändrar det nivån.

  413. Det ökar mobbningsnivån-

  414. -så att risken för att en annan
    nätmobbningssituation dyker upp-

  415. -blir mycket högre.

  416. Men om man reagerar på ett bra sätt-

  417. -som att trösta offret eller att säga
    ifrån bestämt men inte aggressivt-

  418. -då har det en annan effekt.

  419. Mobbningsstatusen sjunker-

  420. -och risken för att nätmobbning
    förekommer blir mindre.

  421. Det är faktiskt en simulering
    av gruppdynamik.

  422. Som åskådare
    kan man påverka en situation.

  423. Man kan göra saker värre
    och bidra till mer nätmobbning-

  424. -eller, genom att göra det rätta,
    skapa en bättre miljö.

  425. Det här är nåt annat som vi gjorde
    i prototypen.

  426. Det sågs som ett spel
    som gjorde spelet roligt.

  427. Det är en sorts sidospel.

  428. Om man gör bra ifrån sig
    i det riktiga spelet-

  429. -får man möjligheten
    att spela ett riktigt roligt spel.

  430. Och det här var också
    vår första prototyp på papper.

  431. Så här ser det sen ut i spelet.

  432. Man väljer en karaktär,
    en flicka eller pojke.

  433. Med karaktären
    rör man sig genom en skolmiljö.

  434. Karaktärer kan göra två saker.

  435. Dels kan man titta på vilka
    de andra karaktärerna i miljön är.

  436. Detta är icke-spelare,
    alltså karaktärer som vi har skapat.

  437. Det är inte andra elever som spelar,
    det är ett enpersonsspel.

  438. Och man kan undersöka dem
    och se vilka de är.

  439. En röst säger att det här är Seppe-

  440. -att hans profil ser ut så och så
    och att han var inblandad-

  441. -i situationen med ful-sidan
    på det här sättet.

  442. Man kan också se
    vad han och andra har postat-

  443. -på hans profil.

  444. Så man kan alltså titta på
    de andras bakgrund och handlingar-

  445. -men man kan också
    interagera med dem.

  446. Då konfronteras man
    med olika situationer.

  447. Vissa kan beskrivas som nätmobbning-

  448. -medan andra är mer neutrala.

  449. Vid nätmobbning
    har man fyra alternativ.

  450. Två av dem är rätt alternativ,
    och två är fel.

  451. Att hjälpa och trösta ett offer
    och att säga ifrån bestämt-

  452. -dessa är bra saker att göra.

  453. Om man inte gör nåt, reagerar
    aggressivt eller deltar i mobbningen-

  454. -då är det förstås dåligt.

  455. När man spelar
    kommer man förstås till slutet-

  456. -och man kan lyckas eller misslyckas
    med uppdraget.

  457. Man ser också-

  458. -att om man inte lyckas skapa
    en bättre atmosfär-

  459. -då får man ett väldigt mörkt klassrum-

  460. -som på den här bilden.

  461. Om man gjorde bra ifrån sig
    blir det ett lyckligt slut-

  462. -och man får också gratulationer-

  463. -för att ha uppnått det.

  464. Vi har försökt att inkludera
    mycket av den information-

  465. -som vi hade samlat in
    under vår forskning.

  466. Nätmobbningssituationerna
    hade vi testat på ungdomar.

  467. Vi var också noga med
    att ha situationer-

  468. -som var mer lämpade
    för flickor respektive pojkar-

  469. -som direkt eller indirekt mobbning,
    allvarlig och mindre allvarlig o.s.v.

  470. Vi använde också verkligen information
    från ungdomarna-

  471. -när vi konstruerade alternativen.

  472. Till exempel sa de ofta att de inte
    tänkte försvara en viss person-

  473. -eftersom han eller hon
    hade "bett om det"-

  474. -eller själv bar ansvaret
    för mobbningen.

  475. Så vi försökte ta med
    de attityder och föreställningar-

  476. -som kom fram i intervjuerna
    och fokusgrupperna.

  477. Det är ett aktivt lärande.
    Man lär sig genom att göra.

  478. Man lär sig också
    för att man får feedback.

  479. Man får feedback från roboten Bob.

  480. Om man väljer rätt alternativ
    kommer ett glatt pip-

  481. -och om man väljer fel
    är det ett sorgset pip.

  482. Det är omedelbar feedback
    när man väljer ett alternativ.

  483. Sen får de också feedback
    i slutet av spelet-

  484. -när de får en översikt
    av vad de har gjort under spelets gång-

  485. -vad som var bra, vad som var fel-

  486. -och hur de kunde reagera
    bättre i framtiden.

  487. Det här är spelet som ska stå för nöjet.

  488. Det är ett minispel.

  489. Men vi måste fortfarande
    integrera det i spelet som helhet.

  490. Men det är ett roligare spel,
    som dem som de är vana vid att spela.

  491. Det finns också ett samband
    mellan spelen.

  492. Om man gör bra ifrån sig
    i den här världen bör man ha en fördel-

  493. -i det andra spelet.
    Så spelen påverkar varandra.

  494. Vi har också gjort
    det första testet av spelet.

  495. Vi var förstås mest intresserade av
    att förbättra elevernas psykiska hälsa-

  496. -genom att främja positivt åskådarskap.

  497. På så vis hoppades vi även minska
    förekomsten av nätmobbning-

  498. -samt lindra nätmobbningens
    påverkan på offren.

  499. Det här är hälsoresultaten.

  500. Det här är beteendet
    som vi försökte förändra-

  501. -genom att modifiera
    de bestämmande faktorerna.

  502. Och vi har testat det och även testat
    vad de tyckte om spelet.

  503. Vi hade en kontrollskola
    och en interventionsskola-

  504. -och vi hade tre mättillfällen.

  505. Vid tillfälle 0, vecka 0
    fyllde de bara i ett formulär.

  506. En vecka senare gick vi
    till en skola där de fick spela-

  507. -och sen fylla i formuläret.

  508. Efter fyra veckor
    gick vi sen återigen ut i skolorna.

  509. Det här är en bild som visar-

  510. -hur eleverna spelar spelet
    i klassrummet.

  511. Det flesta var väldigt koncentrerade.

  512. När vi tittar på
    deras evaluering av spelet...

  513. En del data om deras evaluering
    kommer från frågeformuläret-

  514. -och en del är data
    som vi samlade in elektroniskt.

  515. När de spelade följde vi
    deras beteende-

  516. -exempelvis hur länge de spelade
    under en session.

  517. Genomsnittstiden var sjutton minuter-

  518. -och då stötte de på
    i genomsnitt nio fall av nätmobbning.

  519. Om man tittar på poängen-

  520. -så var genomsnittet 6,1 av 10 möjliga.

  521. Det var okej men kunde ha varit bättre.

  522. Jag bör nämna att vi bara testade
    den första prototypen-

  523. -utan det roliga spelet.
    Det kan delvis vara en förklaring.

  524. Vi såg också
    att det fanns en del skillnader.

  525. En del gav det höga poäng
    och andra låga.

  526. Det beror också på vad man är van vid.

  527. Men när man jämför med
    vad de brukar göra på lektionen-

  528. -då vill de flesta ha spelet.

  529. Det är mer intressant
    än en lektion om nätmobbning.

  530. Vi har också några preliminära
    slutsatser om effekter.

  531. Vi fick positiva effekter-

  532. -men även en del oväntade
    och till och med oönskade effekter.

  533. Vi fick positiva effekter på sociala
    färdigheter och självförmåga.

  534. De fick bättre förväntan på utfall-

  535. -alltså att om de gör nåt
    som åskådare får det positiva följder.

  536. Det mest genomgående resultatet
    var att de åtminstone påstod-

  537. -att de skulle rapportera
    nätmobbning mer i framtiden.

  538. Några av de oväntade resultaten var
    att några av eleverna antydde-

  539. -att de i framtiden skulle försvara
    offret på ett mer aggressivt sätt.

  540. Inget trevligt resultat, förstås.
    Det var inte det som vi ville uppnå.

  541. Det här är bara de första slutsatserna.
    Vi måste testa det i störres skala-

  542. -och även när vi har tagit med
    det roliga spelet.

  543. Vi försöker komma på andra sätt
    att utveckla spelet ytterligare.

  544. Vi vill också skapa ett lektionspaket-

  545. -som vi redan har en första version av.

  546. Vi ser förstås spelet
    som bara en komponent.

  547. En del saker kan läras ut med spel-

  548. -men andra aktiviteter
    är förstås också nödvändiga.

  549. Vi ska försöka
    få ytterligare finansiering.

  550. Sen är målet att få ut det i skolorna.

  551. Nåt som också är viktigt
    och högt uppe på att-göra-listan-

  552. -är att skapa fler verktyg
    för lärare och föräldrar.

  553. Om man simulerar-

  554. -att elever ska rapportera
    vissa fall av nätmobbning-

  555. -till sina lärare eller föräldrar-

  556. -då bör dessa även kunna reagera
    på rätt sätt.

  557. Och så är inte alltid fallet-

  558. -vilket vi redan har sett
    i vår undersökning med lärare.

  559. Det var en undersökning i vilken vi
    tittade på olika sorters utbildare-

  560. -och vad de gjorde
    i nätmobbningssituationer.

  561. Det som gjorde oss väldigt ställda var-

  562. -att de flesta av utbildarna
    oftast bara hänvisar vidare.

  563. Om en elev kommer till dem
    och berättar-

  564. -om nåt som de varit med om
    eller sett på nätet-

  565. -då säger de flesta att de kanske
    borde prata med den och den.

  566. De hänvisar till andra,
    och det går förstås inte.

  567. Alla lärare bör kunna
    göra nåt åt situationen.

  568. Det är en prioritet.

  569. Det arbetar vi på-

  570. -och en sak som kan vara till nytta
    i det här avseendet-

  571. -är att arbeta med narrativ.

  572. Jag kan föreställa mig
    att lärare får mycket information-

  573. -och att det inte alltid
    är lätt att gå igenom alltihop.

  574. Och det är inte alltid så spännande.

  575. Detta är en approach som vi använde
    på en av våra dagar-

  576. -som vi har för lärare
    och som handlar om spelet.

  577. Den här dagen använde vi narrativ-

  578. -berättelser och fall som hade designat.

  579. De handlade om
    situationer med nätmobbning.

  580. Vi beskrev händelserna
    och föräldrars och elevers reaktioner.

  581. Och vi lade märke till att när man
    arbetar med fall och ställer frågor-

  582. -om vem som gjorde
    nåt bra respektive dåligt-

  583. -eller hur man själv skulle reagera
    verkligen hjälpte.

  584. Det ledde också till samtal
    hos personalen på samma skola.

  585. Jag tror att det kan vara
    ett trevligt sätt att informera-

  586. -genom att diskutera verkliga eller
    åtminstone realistiska berättelser.

  587. Vi gjorde tre berättelser.
    En var om Seppe.

  588. Här ser ni reflektionsfrågor
    om fallet med Seppe.

  589. En handlar om Shana,
    och en om "nominera ful"-fallet.

  590. Det är sympatiska sätt
    att sprida kunskap.

  591. Det sista som vi arbetar med
    är en verktygslåda om nätmobbning.

  592. Vi vill verkligen att skolpersonal
    ska vara medveten om-

  593. -att vårt spel inte är
    lösningen på nätmobbning.

  594. Ett spel är bara en komponent
    av en helhetsapproach för skolan.

  595. Det bör också vara uppenbart för dem.

  596. Så vi gör en sorts verktygslåda-

  597. -där man kan se olika element
    i en helhetsapproach till skolan.

  598. Allmän prevention, preventionslager,
    detektionslager-

  599. -lösningar och hantering av vissa fall.

  600. Det har vi också på vår att-göra-lista.

  601. Jag tror att jag kan avsluta här.

  602. Om ni vill ha mer information
    om artiklarna-

  603. -finns det på vår webbplats
    för Friendly Attac.

  604. Och det här är människorna
    som var inblandade i projektet-

  605. -som handlade om spelet.

  606. Teamet där överst är vårt team
    från universitetet i Antwerpen-

  607. -eller åtminstone de
    som var inblandade i spelutvecklingen.

  608. Sen har vi kollegor från universiteten
    i Bryssel och Gent.

  609. Okej. Tack.

  610. Tack för
    en mycket intressant presentation.

  611. Finns det några frågor?

  612. Mycket intressant föredrag, tack.

  613. Jag undrar om en sak
    som du nämnde i början.

  614. Du sa att du skrev privat
    till den som laddade upp fotot-

  615. -av klassen.

  616. Hur löd svaret?

  617. Jag fick inget svar,
    men när jag gick tillbaka-

  618. -var innehållet inte kvar på Facebook.

  619. Jag vet inte om det berodde på mig.

  620. Det var säkert fler som reagerade.

  621. Men innehållet
    blev i alla fall borttaget.

  622. Hej, tack.

  623. De stora spelstudiorna i världen,
    av vilka vi har flera stycken i Sverige-

  624. -de lägger miljoner och åter miljoner
    på att utveckla spel-

  625. -men ändå lyckas bara vissa,
    så det är modigt att göra ett spel.

  626. Har ni tänkt på risken att ungdomarna
    inte tycker om spelet-

  627. -och hur det påverkar effekten
    av spelet?

  628. Jag tror inte att vi kan konkurrera
    med kommersiella spel-

  629. -men om man tittar på initiativen
    i en klassrumkontext-

  630. -då ser man att till och med
    spel som detta-

  631. -ibland är mer intressanta
    än traditionella klassrumsaktiviteter.

  632. Jag tror att man måste se det
    i den kontext som det ska användas i.

  633. Men visst, de kommer inte att spela
    det här där hemma-

  634. -som andra spel.

  635. Men det är mer intressant
    än en föreläsning.

  636. Det är ett mer intuitivt sätt
    att lära sig-

  637. -och jag tror att det kan vara
    ett bra sätt att börja prata om-

  638. -åskådarnas roll
    i situationer med nätmobbning.

  639. Men det är en väldigt komplex process-

  640. -och i det här tvärdisciplinära teamet
    ställdes vi inför problem-

  641. -som vi inte tänkte på när vi började.

  642. Det krävde mycket tid
    och ansträngning att ändra nåt i spelet-

  643. -så vi som kommunikationsvetare
    eller psykologer hade förslag-

  644. -men datavetarna sa alltid
    att det inte gick.

  645. Man kan inte bara byta miljö.

  646. Det är inte så lätt att ändra håret,
    för det ska röra sig när de går.

  647. Det är inte så lätt som vi tror.

  648. Det är en väldigt långsam,
    tidskrävande process-

  649. -och även väldigt kostsam.

  650. Men det lär oss nåt
    om vad man kan göra med spel-

  651. -och vad man kan
    och inte kan vänta sig av spel.

  652. Jag tror att de kan generera en effekt-

  653. -och om man når en stor publik
    kan den göra rätt så stor nytta.

  654. Men det är förstås bara ett verktyg-

  655. -bland de andra verktygen
    som vi kan använda.

  656. Då tror jag att vi vill tacka
    så mycket igen.

  657. Översättning: Richard Schicke
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Gilla, rapportera eller bläddra vidare?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur ska man reagera när man blir vittne till mobbning på nätet? Är det bäst att ignorera och bläddra vidare? Eller ska man alltid rapportera? Kanske faller man för grupptrycket och trycker på gilla. Det är väldigt viktigt hur man som åskådare och vittne reagerar när man upptäcker mobbning, säger Heidi Vandebosch, professor vid Antwerpens universitet. Här berättar hon om sin forskning som handlar om åskådarens agerande vid mobbningssituationer på nätet. Inspelat på Cyberbullying, Elite Park Avenue Hotel i Göteborg den 22 april 2016. Arrangör: Göteborgs stad, Friends, IBPA, Göteborgsregionen och Göteborgs universitet.

Ämnen:
Värdegrund > Mobbning
Ämnesord:
Nätmobbning, Samhällsvetenskap, Sociala relationer, Socialpsykologi, Sociologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Cyberbullying 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Cyberbullying 2016

Att minska nätmobbning

Donna Cross, professor och forskare vid University of Western Australia, har tillsammans med ungdomar arbetat med att ta fram strategier som kan användas för att minska och avbryta pågående nätmobbning. Organisationen Telethon Kids Institute har som motto att upptäcka, förebygga och bota. Helst skulle de vilja skapa en app som återkallar eller förstör bilder som lagts ut, men när det inte var möjligt uppfann eleverna istället en app som ger en några sekunders betänketid innan man publicerar en bild på sociala medier. En chans att tänka efter före. Inspelat på Cyberbullying, Elite Park Avenue Hotel, Göteborg den 22 april 2016. Arrangör: Göteborgs stad, Friends, IBPA, Göteborgsregionen och Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Cyberbullying 2016

Att identifiera cybermobbning

Oftast finns det flera versioner av samma händelse. Hur känner vi igen skillnaden mellan bara skoj och riktiga elakheter? Och vilka långsiktiga följder av mental ohälsa drabbas de utsatta av? Hannah Thomas, University of Queensland, berättar här om sitt forskningsarbete där hon har intervjuat både mobbare och dem som blivit utsatta för mobbning. Inspelat på Cyberbullying, Elite Park Avenue Hotel i Göteborg den 22 april 2016. Arrangör: Göteborgs stad, Friends, IBPA, Göteborgsregionen och Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Cyberbullying 2016

Aktion mot nätmobbning

Forskarna Ann Frisén och Sofia Berne vid Göteborgs universitet har tagit del av svenska elevers tankar om hur man på bästa sätt kan förebygga och åtgärda nätmobbning. Här sammanfattar de resultaten och berättar hur de gått tillväga med sin forskningsmetod. Inspelat på Cyberbullying, Elite Park Avenue Hotel i Göteborg den 22 april 2016. Arrangör: Göteborgs stad, Friends, IBPA, Göteborgsregionen och Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Cyberbullying 2016

Tillsammans mot nätmobbning

Går det att förändra attityder och beteenden genom digitala strategier och nätkampanjer? Barbara Spears är forskare vid University of South Australia och talar om hur vi tillsammans med ungdomar kan ta fram metoder för att försöka påverka och förhindra nätmobbning genom attitydförändring. Inspelat på Cyberbullying, Elite Park Avenue Hotel i Göteborg den 22 april 2016. Arrangör: Göteborgs stad, Friends, IBPA, Göteborgsregionen och Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Cyberbullying 2016

Nätmobbning och överlevnadsstrategier

Vad vet vi om den mentala hälsan bland dem som blivit utsatta för mobbning på nätet? Vilka överlevnadsstrategier känner vi till och hur fungerar de i praktiken? Sara Pabian, forskare vid Antwerpens universitet, presenterar de fem mest kända överlevnadsstrategierna och sin undersökning om strategiernas effektivitet. Inspelat på Cyberbullying, Elite Park Avenue Hotel, Göteborg den 22 april 2016. Arrangör: Göteborgs stad, Friends, IBPA, Göteborgsregionen och Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Cyberbullying 2016

Gilla, rapportera eller bläddra vidare?

Hur ska man reagera när man blir vittne till mobbning på nätet? Är det bäst att ignorera och bläddra vidare? Eller ska man alltid rapportera? Kanske faller man för grupptrycket och trycker på gilla. Det är väldigt viktigt hur man som åskådare och vittne reagerar när man upptäcker mobbning, säger Heidi Vandebosch, professor vid Antwerpens universitet. Här berättar hon om sin forskning som handlar om åskådarens agerande vid mobbningssituationer på nätet. Inspelat på Cyberbullying, Elite Park Avenue Hotel i Göteborg den 22 april 2016. Arrangör: Göteborgs stad, Friends, IBPA, Göteborgsregionen och Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & värdegrund

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Jämställdhet från siffror till handling

Rättvisa och meritokrati i akademin

Birgitta Jordansson, forskare i sociologi och arbetsvetenskap, menar att kvinnor fortfarande ofta ses som andra rangens professorer med olika villkor. Från seminariet ”Jämställdhet i akademin - från siffror till handling”. Inspelat på Chalmers i Göteborg den 30 januari 2014. Arrangör: Sveriges unga akademi.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBarnaministeriet Dokumentär

Systerskapskören

Moa, Inez, Anjelika och Maja blev inte tagna på lika stort allvar som killarna och tröttnade på stöddiga killar och slapphänta lärare på sin skola. De gick med i den feministiska Systerskapskören på skolan. Tjejerna sjunger egna texter om patriarkatet och orättvisor mellan könen.

Fråga oss