Titta

UR Samtiden - Cyberbullying 2016

UR Samtiden - Cyberbullying 2016

Om UR Samtiden - Cyberbullying 2016

Föreläsningar från konferensen Cyberbullying där forskare och experter talar om utmaningarna med att stoppa nätmobbing. Inspelat på Elite Park Avenue Hotel i Göteborg den 22 april 2016. Arrangör: Göteborgs stad, Friends, IBPA, Göteborgsregionen och Göteborgs universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Cyberbullying 2016: Tillsammans mot nätmobbningDela
  1. Tack för tillfället
    att berätta om det här arbetet.

  2. Mycket är tack vare mitt team
    i Adelaide i South Australia.

  3. I går visade jag en karta.
    Den här gången tog jag inte med den.

  4. Jag tänkte att ni skulle veta var South
    Australia ligger. I södra Australien.

  5. Men jag har även ett team i Sydney.

  6. De grupper som jag främst
    jobbar med finns i Melbourne.

  7. Jag vill ge er en översikt
    över projektet.

  8. Det är ett projekt på fem år.

  9. Vi har producerat fyra digitala
    marknadsföringskampanjer.

  10. Två rapporter har publicerats. Den
    tredje skickades nyss till granskning.

  11. Vi har ett vetenskapsråd som granskar
    alla våra data och allt som publiceras.

  12. Den fjärde kampanjen
    analyseras för tillfället.

  13. Teamen är tvärdisciplinära,
    och det är en del av vår nya utmaning-

  14. -för att utforma interventioner,
    jobba med skolor och utanför skolan.

  15. Ungdomar är förstås inte jämt i skolan.
    Vi vet att de tittar på saker på nätet.

  16. Därför måste vi också finnas där.

  17. Det här projektet handlar om hur vi
    kan få ut de här budskapen på nätet.

  18. Men den viktigaste frågan är hur vi
    kan bedöma om de åstadkommer nåt.

  19. I serien med fyra projekt var
    det första egentligen en pilotstudie.

  20. Vi testade våra metoder. Vad fungerar
    och vad måste förändras?

  21. Den andra kampanjen var mycket
    mer ungdomsdriven än den första.

  22. Den tredje var i allra högsta grad
    driven av ungdomar-

  23. -liksom den fjärde.

  24. Vår utmaning är att när vi skapar
    de här kampanjerna och de lanseras-

  25. -hur vet vi då vad som faktiskt händer?

  26. För alla de här sakerna
    kan man samla in statistiska uppgifter.

  27. Antal klick på sidan, hur många som
    lämnar den respektive fördjupar sig-

  28. -och hur många tillbringade sekunder.
    Det är de vanliga uppgifterna.

  29. En innovation i vårt projekt-

  30. -som vi har utvecklat och i och med
    den tredje kampanjen lyckats med-

  31. -är att vi har kunnat identifiera
    användardata för varje ID-nummer-

  32. -kopplat till för- och efterdata.

  33. Jag ska försöka
    leda er varsamt genom processen.

  34. Jag ska inte gå igenom alla detaljer.

  35. Min assistent, dr Carmel Taddeo,
    som har arbetat med passiva data-

  36. -kan förklara det mycket bättre än jag.

  37. Vi ska bege oss ut på den här resan,
    som är en översikt.

  38. Jag ska visa er en av delarna-

  39. -och så får vi se vad ni tycker.

  40. Först ska vi fråga
    vad social marknadsföring är.

  41. Safe and Well Online heter mitt projekt.

  42. Vad gjorde vi och vad har vi lärt oss?

  43. Vi måste lära oss nåt
    som för området framåt.

  44. Jakten på kunskap är oändlig. Vi går
    alltid från det okända till det kända-

  45. -och när vi kommer nära det kända
    måste vi gå till nästa okända.

  46. Det är en evig cykel.

  47. En av de största lärdomarna för mig
    har varit hur man kommunicerar-

  48. -på de olika språken hos de olika
    organisationerna vi arbetar med.

  49. Vad är då social marknadsföring?

  50. Det är en disciplin, och det finns
    ett helt forskningsområde-

  51. -med människor som arbetar
    med att försöka få oss att köpa saker.

  52. Men för oss är det
    ett sätt att utveckla aktiviteter-

  53. -inriktade på att förändra
    och upprätthålla beteende.

  54. Den sociala marknadsföring som
    jag pratar om handlar inte om att sälja.

  55. Vi tittar på samhällsnyttan.

  56. Social marknadsföring säljer inte
    en produkt till dig.

  57. Det är en strategi
    för att påverka attityder och beteende.

  58. Sluta röka-kampanjer är en klassiker.

  59. Jag gillar "Häller du på kilona?".

  60. Sen jag kom till Sverige
    kan jag tryggt säga ja.

  61. Det är härligt med all mat, men jag
    bör nog tänka på marknadsföringen.

  62. Det här ska få oss att förändra våra
    attityder och beteenden om produkten.

  63. Vår produkt
    handlar om ungdomars beteende.

  64. Social marknadsföring
    förväxlas ofta med sociala medier-

  65. -och de är klart annorlunda.
    Sociala medier känner ni till:

  66. Twitter, Youtube, Facebook.

  67. Men vi talar om hur vi marknadsför
    idéer genom sociala medier.

  68. Det innebär att föra samtal
    och skapa engagemang online.

  69. Vi använder verktyg i sociala medier.

  70. Wikier, bloggar och nätmötesplatser.

  71. Plattformar för webbplatser,
    filmer, foton och sociala nätverk.

  72. Så social marknadsföring för social
    nytta. Vi ska använda sociala medier-

  73. -för att sprida budskapen.

  74. När det gäller
    communitybaserad marknadsföring-

  75. -använder
    vi grundläggande psykologi-

  76. -om vanor, perception
    och hur man åstadkommer förändring.

  77. Det kombinerar vi med det vi vet
    om social marknadsföring-

  78. -för att försöka förmedla budskap.

  79. Det underliggande målet är
    att förändra beteende på nätet.

  80. Det leder mig
    till projektet Safe and Well Online.

  81. Jag ska ge er en översikt
    över dess roll i huvudprojektet.

  82. Förhoppningsvis får ni en uppfattning
    om hur stort det här är.

  83. I Australien har vi CRC,
    ett kooperativt forskningscentrum-

  84. -finansierat av staten.

  85. Det handlar om innovation
    och om att föra fälten framåt.

  86. Det är internationellt
    och baserat i Australien.

  87. Vi samarbetar
    med över 70 organisationer.

  88. Det är organisationer som arbetar med
    psykisk hälsa, hjälplinjer för ungdomar-

  89. -och den sortens samarbetspartner.

  90. Vi har forskare, praktiker, politiker
    och innovatörer.

  91. Akademiska föreningar, myndigheter,
    ideella föreningar och företag.

  92. En av grunderna är att jobba med unga
    och utforska ny teknik.

  93. I mitt fall utforskar vi teknik
    som befrämjar nätsäkerhet-

  94. -motverkar nätmobbning-

  95. -och befrämjar välbefinnande
    och psykisk hälsa.

  96. Det finns tre forskningsprogram
    i det kooperativa forskningscentret.

  97. Det ena är Safe and Supportive,
    vilket mitt team sitter i.

  98. Sen finns Connected and Creative
    samt User-driven and Empowered.

  99. Från dessa tre delar har det kommit
    tolv forskningsprojekt under fem år.

  100. Vi närmar oss alla terminsslutet.
    Den 30 juni är slutdatum-

  101. -så alla håller på
    att avsluta sina projekt.

  102. Idén bakom det här är
    att använda teknik-

  103. -för att förbättra ungdomars
    psykiska hälsa och välbefinnande.

  104. Safe and Supportive-delen
    fokuserar på alla människor.

  105. Om ni förstår en interventionstriangel
    är vi på den lägsta nivån.

  106. Det handlar om hur och vad
    vi förmedlar till alla unga.

  107. Det innebär inte att vi inte inriktar
    oss på vissa individer och åldrar.

  108. En av våra kampanjer var tolv-fjorton
    och en annan femton-sjutton-

  109. -men budskapen riktar sig
    till alla ungdomar.

  110. De andra två delarna handlar om unga
    som är marginaliserade.

  111. Det finns folk på landsbygden eller
    handikappade som behöver teknik.

  112. Så deras program fokuserar på
    de områden man har riktat in sig på.

  113. I Safe and Supportive tittar vi på
    digitalt medborgarskap och säkerhet.

  114. Då tittar vi på respektfulla relationer,
    deltagande och hjälpsökande.

  115. Hjälpsökande träder fram tydligt
    som en viktig aspekt-

  116. -i ungdomars digitala liv,
    liksom deras liv offline.

  117. Ungdomar söker inte hjälp.
    Ibland vänder de sig till vänner.

  118. Vi försöker förstå hur vi får unga
    att be om hjälp.

  119. Hur maximerar vi programmens
    inverkan i fråga om deltagande?

  120. Hur kan vi använda teknik för
    att främja respektfulla förhållanden?

  121. Och hur ger vi unga möjligheten
    att vara trygga på nätet?

  122. Det är inom detta område
    projekten ligger.

  123. Detta är
    mina tre stora samarbetspartner.

  124. Mitt universitet, UniSA,
    jobbar med ett annat, QUT.

  125. Vi har särskilt hand om kohorten,
    för- och eftertester, de passiva datan.

  126. Men som projektledare-

  127. -är jag inblandad
    i den gemensamma utformningen-

  128. -som mina kollegor på Western Sydney
    University leder åt oss.

  129. Sen har vi Zuni, som är ett företag.
    De är digitala strateger.

  130. Hela deras fokus
    handlar om digital strategi.

  131. Det är de som hjälper till
    att ge liv åt kampanjerna-

  132. -lanserar dem
    och tittar på våra strategier.

  133. Så det är ett tvärdisciplinärt team.

  134. Ungdomar, digitala medier, experter på
    nätsäkerhet, statliga slutanvändare-

  135. -och forskningspartner. Departementen
    för utbildning, kommunikation-

  136. -och hälsa, dessa statliga
    slutanvändare finns med.

  137. Vi har en
    användarcentrerad generativ design.

  138. Så ungdomarna som ska använda
    produkterna är med från början.

  139. De genererar designen.

  140. Vi använder randomiserade
    kontrollerade studier-

  141. -kombinerat med
    innovativt insamlande av passiva data.

  142. Jag var inte gråhårig när
    projektet började, men efteråt är jag!

  143. Våra data bidrar till nationella data
    om ungdomar och nätkampanjer.

  144. Safe and Well-teamet
    kör alltså även ett nationellt dataset.

  145. Så vi triangulerar våra data med deras.

  146. Kortfattat försöker vi genom
    akademisk forskning förstå-

  147. -om och hur social marknadsföring kan
    åstadkomma förändring av beteende-

  148. -och attityder hos unga.
    En svår uppgift.

  149. Har jag svaren?
    Nej, men jag har en del fingervisningar.

  150. Vi är på väg.

  151. Vad har vi då gjort? Vi har skapat
    och utvärderat kampanjerna.

  152. Vi hade fyra,
    och jag går inte in på dem nu-

  153. -men den första hette "Keep It Tame".

  154. Med den ville vi säga till unga
    att problemet inte är tekniken-

  155. -men att de måste
    tämja och kontrollera den.

  156. Annars blir den otäck-

  157. -och kan få ett eget liv.

  158. Den här kampanjen,
    som var vår pilotkampanj-

  159. -existerade inte som webbplats.

  160. Det var inte nånstans
    dit unga var tvungna att gå.

  161. Forskningen visar att när man
    gör en sajt är det vuxna som går dit.

  162. De tittar på den, men det gör inte unga-

  163. -om de inte var med
    och producerade den.

  164. Det här var en annonskampanj.

  165. Ni har säkert varit på Facebook
    och spelat nåt av spelen.

  166. Då dyker det upp annonsrutor som vill
    sälja nåt eller övertala dig till nåt.

  167. Det här är en annonskampanj,
    och den gulliga telefonen dök upp-

  168. -på platser vi visste att ungdomar
    mellan tolv och sjutton var på nätet.

  169. Ett exempel var Habbo Hotel.

  170. Call of Duty var ett annat.
    Vi var alltså inne på spelsajter.

  171. Här bestämde de digitala strategerna
    var annonserna skulle placeras.

  172. De köpte mediatid,
    och de små telefonerna poppade upp.

  173. När det var "i det vilda", med vilket
    jag menar att det bara finns där ute-

  174. -när vi inte sysslar med forskning.

  175. När vi har en period med forskning
    kallar vi det begränsad forskning.

  176. När vi samlar in data försöker göra
    en inhägnad runt de unga i studien-

  177. -och den digitala funktion
    som vi jobbar med.

  178. Om jag säger att det är som att vakta
    en flock katter, förstår ni då?

  179. Att försöka föra samman dem
    och hålla ihop dem-

  180. -är en av våra största utmaningar
    på nätet.

  181. Kan man nånsin veta
    att det är avgränsat?

  182. Telefonen dök upp.
    Ungdomarna klickade på den.

  183. I den begränsade forskningsperioden
    delades de upp-

  184. -i en kontrollgrupp och försöksgrupp.
    De klickade och kom till en sajt-

  185. -där bilden på telefonen postades igen.

  186. De fick ta några beslut om det.

  187. Det var en annonskampanj.

  188. Vår andra kampanj var en app.

  189. Vi samarbetade Butterfly Foundation,
    som jobbar med kroppsuppfattning.

  190. När vi jobbade med unga för att
    förbereda det som skulle hända-

  191. -då sa de att de fattade vad
    kroppsuppfattning handlade om.

  192. När vi är på nätet tycker vi om
    att ge varandra tummen upp-

  193. -för att lajka saker.

  194. Man lägger upp sina selfier
    för att få likes.

  195. Ungdomarna tog med oss på en resa
    om att vilja ge positiv bekräftelse.

  196. Den här lilla kampanjen
    var alltså en app-

  197. -och den var även webbaserad.

  198. Vi gjorde översikten och forskningen
    på själva plattformen-

  199. -men sen släpptes den av Apple,
    där man kan ladda ner den.

  200. Det handlade om att ungdomarna
    gjorde meddelanden.

  201. Vi skapade massor av meddelanden.

  202. De jobbade med kommersiella
    designer från hela världen-

  203. -för att hitta rätt utseende. På mobilen
    kan de skapa olika meddelanden.

  204. De kan byta färgerna men inte orden-

  205. -för vi ville inte
    att de skulle bli negativa.

  206. Men de kan ändra färg och utseende-

  207. -och sen skicka positiv bekräftelse
    till varandra i sociala medier.

  208. Om ni har er mobil eller Ipad så
    kan ni googla "appreciate a mate"-

  209. -och gå till bilderna.
    Där kan ni fortfarande hitta dem.

  210. Det är en uppgift åt er.

  211. Utmaningen i den här kampanjen var
    att vi bad folk göra en undersökning-

  212. -lämna den och återvända.
    Då hoppar alltid en viss del av-

  213. -så det var vi tvungna att hantera.

  214. Den tredje kampanjen
    heter "Something Haunting You?".

  215. Vi fann att unga inte sökte hjälp-

  216. -och ville ta reda på
    hur vi kunde befrämja positivt stöd-

  217. -för vanliga, vardagliga problem.

  218. Inte vänta tills det växer-

  219. -och blir ett jättelikt problem som de
    inte vet hur de ska få hjälp med-

  220. -utan börja med det vardagliga.

  221. Vilket uppgav de då
    som det vanligaste problemet?

  222. Provstress. Det var det vanligaste
    problemet som de kämpade med.

  223. När vi gjorde undersökningen
    och fick veta om olika vardagsproblem-

  224. -då var provstress, skolångest
    och mobbning de tre största.

  225. Den här kampanjen var webbaserad-

  226. -men det fanns länkar till andra sajter.

  227. Vi ville veta vad som hände
    och vart de gick.

  228. Ni ser att det är en zombiebild.

  229. När vi jobbar med unga
    vill de framställa sina problem-

  230. -som nåt mörkt och hotfullt.

  231. Zombien är inte så väldigt mörk
    eller hotfull men tillräckligt för dem-

  232. -och den har humor, vilket de ville ha.

  233. Den sista kampanjen,
    som precis blev klar, Goalzie-

  234. -handlade om att använda andra
    i sin kamratgrupp-

  235. -för att få hjälp
    och vänja sig vid att ställa upp mål-

  236. -säga vad man vill
    och hur man vill göra det.

  237. Det var en rolig app
    för att ställa upp mål åt varandra.

  238. Ställa upp roliga mål.

  239. Jag kan säga till nån
    i min kamratgrupp-

  240. -eftersom det fungerade via Facebook-

  241. -att ha myspyjamas i skolan nästa dag.

  242. Den andre kan då
    acceptera utmaningen-

  243. -och samla alla kamrater
    för att genomföra den.

  244. Det är spelifiering
    av att sätta upp mål.

  245. Tanken är
    att allt blir lättare med hjälp.

  246. Det är alltså de fyra kampanjer vi
    har producerat de senaste fyra åren.

  247. Underliggande värderingar.

  248. Utmaningen är att främja positiva
    och förändra negativa beteenden.

  249. Den grundläggande principen
    i den första kampanjen var respekt.

  250. Respekt för sig själv och andra.

  251. Jag fick lov att gå ut på en
    rådgivande nätgrupp för ungdomar.

  252. Den ger råd...
    En digital statlig grupp på nätet.

  253. Jag gick ut på nätet
    och tog del av hela processen.

  254. Jag frågade om respekt,
    och det var massor av olika trådar.

  255. Den här digitala gruppen svarade
    att det här var det viktiga.

  256. Om vi respekterar oss själva och
    andra ägnar vi oss inte åt negativitet.

  257. Så respekt blev
    en underliggande princip.

  258. Vårt andra tillvägagångssätt valde
    vi för att vi är lärare i en skola.

  259. Vi tittade på vad som kunde vara
    ett positivt sätt att föra dem samman.

  260. Vi införde en spiralprincip i
    läroplanen, vilket Bruner förespråkade.

  261. Det innebär att man börjar på ett
    ställe och rör sig i en spiral uppåt.

  262. Varje gång så bygger man
    och lyfter samtidigt upp.

  263. Man återbesöker ständigt grundidéer
    och bygger en stadigare bas.

  264. Vår första kampanj
    handlade om respekt.

  265. Den andra handlade om kropps-
    uppfattning och sen positiv bekräftelse.

  266. Den tredje innehöll respekt,
    positiv bekräftelse-

  267. -och byggde på med hjälpsökande.
    Den fjärde lade till att sätta mål.

  268. Det här ramverket hjälpte också till
    att förena kampanjerna.

  269. Naturligtvis hade
    vi många forskningsfrågor.

  270. Men grundfrågorna var:
    I vilken mån påverkar kampanjerna-

  271. -ungdomars attityder och beteenden
    kring trygg nätanvändning?

  272. Och går förändringen att upprätthålla?

  273. Engagerar ungdomar sig in dem?

  274. Och vilken roll spelar följande saker
    för att göra meddelande effektiva:

  275. Plattformar, apparater, och innehållets
    frekvens, typ och karaktär.

  276. En sak som vi fann
    när vi arbetade med branschen-

  277. -var att de bara vill designa för de
    dyraste och senaste telefonerna-

  278. -eller den senaste plattformen.

  279. Då blir frågan om ungdomar
    kommer att ha den senaste, Iphone 6-

  280. -eller ha en Iphone 4 som de har ärvt.

  281. Det är en utmaning
    eftersom de digitala kreatörerna-

  282. -vill att deras verk
    ska vara användbara över tid-

  283. -och gå igenom nästa iteration av
    utveckling av telefoner och plattformar.

  284. Men unga har kanske inte alltid
    apparaterna som de funkar på.

  285. Det hjälpte oss lite
    när vi utformade studien.

  286. Om man vill ha en kontrollgrupp-

  287. -tar man dem
    som inte har tillgång till kampanjen.

  288. Det blir automatiskt de som saknar
    rätt plattform eller telefon.

  289. Så det har vi också tittat på.

  290. Några ord om studieutformning.

  291. En experimentell studie
    med blandmetoder och ålderskohort.

  292. Det ursprungliga målet
    var en longitudinell studie.

  293. Under första året visade sig
    rekrytering vara ett problem.

  294. Det fanns några olika skäl till det.

  295. Å ena sidan hade vi varit så duktiga
    på att tala om för föräldrar-

  296. -att det inte är säkert på nätet-

  297. -att när vi frågade om deras barn
    kunde vara med i en nätstudie-

  298. -där vi skulle ta med dem på en resa
    och exponera dem för saker-

  299. -då sa de förstås nej.

  300. De det var väldigt svårt
    att rekrytera genom skolor.

  301. I de följande kampanjerna rekryterade
    vi genom forskningspaneler.

  302. Vi jobbar med företag som
    kan garantera ett representativt urval-

  303. -i de önskade åldersgrupperna.

  304. Vi arbetar även i skolor. Mycket av den
    gemensamma utformningen sker där-

  305. -och skolorna ställer gärna upp-

  306. -men att få aktivt samtycke
    har visat sig vara svårt.

  307. Vi triangulerar med metodologi,
    forskare och teori-

  308. -och använder både aktiv
    och passiv datainsamling.

  309. Där ser ni studiens tre komponenter,
    men egentligen finns det fler.

  310. Förenklat ser vår process ut så här:

  311. Vi måste omformulera problemet.
    Vi tar kroppsuppfattning som exempel.

  312. Organisationen kom till oss
    och ville jobba med det.

  313. Ungdomarna omformulerade det
    till positiv bekräftelse.

  314. De omformulerade hjälpsökande
    till en personifikation-

  315. -av ett vardagligt problem,
    zombien som hänger efter dem.

  316. Vi var också tvungna anpassa oss
    till deras nätvanor-

  317. -och tänka på föredragna plattformar.

  318. Sen gick vi in på hela tanken om mål,
    deltagande-

  319. -vad som finns i landskapet
    och hela meddesignen av kampanjen.

  320. Det är den förenklade versionen.

  321. Egentligen bestod processen
    av fem komponenter.

  322. En syntes av litteraturen, så det
    stod alltid nåt i rapporten om det.

  323. Gemensam utformning,
    kvantitativ datainsamling på nätet-

  324. -den passiva datainsamlingen...

  325. Lägg märke till orden "digital spårning"
    och "kampanjeffektivitet".

  326. När man säger "spårning" till föräldrar,
    vad tror ni att de då gör?

  327. "Usch, storebror ska bevaka
    mitt barn på nätet."

  328. Det är också en svårighet för oss.

  329. Hur många här har Fitbit?

  330. Hur många har såna där armband
    som mäter pulsen för att ni ska gå mer.

  331. Storebror ser er. Gör det er illa?

  332. Kanske gör övningarna det
    men inte att storebror ser er.

  333. En av våra utmaningar
    är att få med oss föräldrar-

  334. -och säga att det finns positiva
    aspekter med att kartlägga-

  335. -ungdomars nätanvändande.

  336. Vi föredrar "kartläggning"
    framför "spårning".

  337. Det har bara en annan konnotation.

  338. Sen får vi kvalitativa kunskaper när vi
    pratar med folk efter kampanjen.

  339. I går pratade jag
    om den gemensamma utformningen.

  340. Vi hade ungdomar i workshoppar.

  341. De fick leka med idéerna,
    omformulera och förvandla begreppet-

  342. -till nåt som de ville göra
    och hade användning för.

  343. Det finns ett publicerat dokument
    om gemensam utformning.

  344. Där finns diagrammen,
    och det kan laddas ner-

  345. -från Young and Well CRS:s sajt,
    om ni är intresserade av processen.

  346. Det är en iterativ process.
    Man gör det om och om igen-

  347. -och fortsätter förbättra tills man har
    den produkt som man är ute efter.

  348. Vår kampanj utvärderades
    under verkliga förhållanden.

  349. De var på nätet och gjorde det,
    och vi jobbade med dem kring det.

  350. Så här såg vår kohort-process ut.

  351. Det har varit ett fyra-femårsprojekt.

  352. Vi började 2011 och började samla in
    våra första data 2012.

  353. Vi behöll det första datasetet
    för att använda i kampanjerna-

  354. -men i kampanj två, tre och fyra
    använde vi forskningspanelerna.

  355. Här forskningsprocessen
    för kampanj tre.

  356. Som ni ser har vi enkäter
    före och efter-

  357. -och en avgränsad forskningsperiod då
    vi testade vad som pågick i kampanjen.

  358. När ungdomarna blev rekryterade
    genom sina föräldrar...

  359. Som förälder skulle jag säga att jag
    går med på att låta mitt barn delta.

  360. Antingen gör barnet det direkt på
    plats eller kommer tillbaka senare.

  361. När de registrerade sig till studien
    skapades ett unikt ID-nummer.

  362. Detta unika ID-nummer kopplades
    sen till enkäten som gjordes före-

  363. -och därigenom sen till enkäten efteråt.

  364. Det var helt anonymt.

  365. Vi kunde bara se att det var samma
    person i enkäterna-

  366. -och vad de gjorde på nätet
    under forskningsperioden.

  367. Vi samlade inte bara in
    när de klickade och lämnade sajter.

  368. Vi kunde också säga, när det gäller
    ungdomarnas välbefinnande-

  369. -att de som var ute på nätet
    längre än till klockan 23.00-

  370. -använde kampanjen si och så, eller att
    vissa hade sökt hjälp på en viss sajt.

  371. Vi kunde få fram
    olika sorters information.

  372. Man ser försöks- och kontrollgruppen.
    Det fanns alltså ett "naturligt urval"-

  373. -i vissa fall för kontrollgruppen,
    beroende på apparat och plattform.

  374. Ett ord om teori.

  375. Vi använder
    modellen om målinriktat beteende.

  376. Modellen har en bakgrund
    i Eisons modell-

  377. -som tittar på hur vi faktiskt
    kan förändra beteende.

  378. Modellen om målinriktat beteende
    tar det ett steg längre.

  379. Vi har försökt tillämpa modellen
    på nätet under fyra kampanjer.

  380. Enligt modellen bestäms handling
    direkt av intention-

  381. -och indirekt av inställning
    till handlingen, subjektiva normer-

  382. -och uppfattad beteendekontroll.

  383. Om man vill tänka på den i termer
    av nätmobbning och deltagande-

  384. -kan man fråga hur man når
    handlingspunkten, då de söker hjälp.

  385. Hur får vi dem att sätta upp mål
    och respektera andra?

  386. Vi måste titta på direkta
    och indirekta processer.

  387. Och det är så modellen ser ut.

  388. Det är Perugini och Bagozzi.

  389. I vår undersökning har vi tittat på
    den övergripande konstruktionen-

  390. -för att försöka förstå vad
    som förändrar attityder och beteende.

  391. Det är en liten morot till slutet.

  392. Många studier har använt den
    för att mäta beteendeförändring-

  393. -men förlitat sig på självrapportering.

  394. Här har passiva och aktiva data
    kartlagts för alla plattformarna.

  395. Google Analytics, Qualtrics,
    som vi använde för enkäterna-

  396. -och på deltagarnas unika ID-nivå.

  397. Så vi har utvidgat förståelsen
    av modellen i nätsammanhang-

  398. -och utan tvekan i förhållande
    till passiva data.

  399. Lite mer om teori.
    Känner ni till Nudge Theory?

  400. Vi är inte alla flodhästar, även om jag
    är på god väg efter maten i Sverige!

  401. När man går till snabbköpet
    och kliver in-

  402. -och det första man ser
    är vackert upplagd färsk frukt.

  403. Blir man då "knuffad" att ta ett äpple?

  404. När man lämnar snabbköpet
    och chokladen är där.

  405. Blir man "knuffad" till att ta?

  406. Står det "Ta mig och ät mig"
    på en skylt?

  407. Det är en teori om hur vi styr
    människor till vissa beteenden-

  408. -på ett förutsägbart sätt.

  409. Man förbjuder inget och förändrar inte
    ekonomiska incitament nämnvärt.

  410. Man säger inte "Här är tio dollar"
    eller nåt sånt.

  411. Man säger: "Det finns här.
    Det blinkar. Det kanske sporrar dig."

  412. Vi har tittat på Nudge Theory också-

  413. -för att uppnå mål som vi anser
    är ungdomarnas intresse.

  414. Vi mätte de här sakerna.

  415. Beteende och attityder.
    Demografi, förstås.

  416. Användning av internet.
    Modellen för målinriktat beteende.

  417. Respekt. Vi har utvecklat
    en skala för social respekt.

  418. Hjälpa andra att få bra självförtroende.
    Generell hälsa och välbefinnande.

  419. Vi tittar på nätmobbning,
    sociala kontakter-

  420. -depression, ångest och stress,
    hjälpsökande beteende-

  421. -och utvärderingsfrågor om kampanjen.

  422. Passiva data
    är det som ligger under ytan.

  423. Vi försökte kartlägga avidentifierat
    deltagande i kampanjerna-

  424. -och koppla det till enkätsvaren.
    Det var inte enkelt.

  425. Det är datainsamling i realtid-

  426. -vilket är avgörande när man ska mäta
    attityder och förändring på nätet.

  427. Vi mätte faktiskt deltagande
    och beteenden på individnivå.

  428. Det innebar att forskningen
    gick längre än självrapporterade data-

  429. -och dessa passiva data
    kunde tillämpas i modellen.

  430. Där närmar vi oss en fingervisning-

  431. -om huruvida vi kan förändra
    attityder och beteenden.

  432. De hade ett unikt ID-nummer,
    en randomiserad försöksgrupp-

  433. -tillbringad tid, klick och
    kampanjens interaktionspunkter.

  434. I "Something
    Haunting You?"-kampanjen-

  435. -kunde man be om hjälp
    med provstress.

  436. Det var en handlingspunkt för oss
    där vi såg vem som valde vad.

  437. Hur många tittade på provstress
    och allt möjligt.

  438. Jag ska snart visa er.

  439. Det här är ett exempel
    på de sorters saker vi kan se.

  440. I vår för- och efterenkät
    med kontroll- och försöksgrupperna-

  441. -kan vi använda sajtens statistik för
    att återskapa användarupplevelsen-

  442. -anonymt men med unikt ID-nummer.

  443. Inte för att säga
    att Sally eller Johnny gjorde så här-

  444. -utan för att säga var ungdomarna
    i vilka grupper använder kampanjen.

  445. Vi pratar om antalet sessioner
    och individer.

  446. Ni ser att i den
    begränsade forskningsperioden-

  447. -kunde vi matcha med enkäterna.

  448. Men när kampanjen
    lanserades offentligt-

  449. -kunde vi bara se webbplatsstatistiken.

  450. Vi kunde inte längre se nåt
    om det unika ID-numret.

  451. Ungdomarna som deltog i studien
    var inte längre möjliga att identifiera-

  452. -för att vi skulle upprätthålla
    total anonymitet.

  453. Vi kan förstås se
    i den faktiska kampanjen-

  454. -vad folk gör på sajten-

  455. -men vi kan inte koppla det
    till data från enkäterna.

  456. Kampanjstrategin.

  457. De tittade på hur man bäst kunde
    förmedla det som hade byggts.

  458. Forskningen, ungdomarna och
    nätlandskapet - det har vi pratat om.

  459. Och att förmedla nyckelbudskapen.

  460. När forskningskampanjen var färdig-

  461. -var det fritt fram för de digitala
    strategerna att "släppa ut hundarna".

  462. Och vi kunde titta på statistiken
    för att se vad som hände.

  463. Jag ska bara kort gå in på
    "Something Haunting You?"-

  464. -för att visa vad det är.

  465. Jag ska gå till filmen först.

  466. Ibland kan provstress förfölja för dig,
    som en zombie.

  467. Oj, titta! En zombie. Så fräckt!

  468. Vad skulle du göra?
    Ta itu med det eller Ignorera det

  469. Kom igen, bestäm dig!

  470. Förföljer nånting dig?

  471. Och de kunde förstås välja
    att ta itu med eller ignorera det.

  472. Och då blev det olika slut.

  473. Vi ska gå till själva webbplatsen
    där det här ligger.

  474. Filmen finns på stressdelen.

  475. Den kommer snart igen, men
    undertill finns en överlevnadsguide.

  476. Var än ungdomarna
    blev engagerade på sidan-

  477. -kunde vi se och förstå vad de gjorde.

  478. Om de gick till "provnervositet",
    som en av deras stressfaktorer...

  479. ...då fick de möjlighet att lämna sidan
    och gå till rekommenderade sajter.

  480. Man fick tips om vad man kunde göra
    och vem man kunde höra av sig till.

  481. Och vi fick reda på vilken trafik som
    hade genererats till de här sajterna-

  482. -och som hade kommit härifrån.

  483. Det här är alltså interaktionspunkterna
    som vi kan mäta.

  484. Den andra delen handlade
    om press.

  485. Vi använde ett körprov.

  486. Det här var en tecknad serie
    som bara innehåll bilder.

  487. Sen kunde de välja att ge efter
    för zombieproblemet eller inte.

  488. Så interaktionspunkterna var viktiga
    för våra mätningar.

  489. Vi går tillbaka.
    Jag är mycket medveten om tiden nu.

  490. Vilka är då våra resultat?

  491. Det finns två rapporter,
    om ni vill ha alla detaljer.

  492. "Keep It Tame"-rapporten
    om att befrämja respekt på nätet-

  493. -och "Appreciate a Mate"-rapporten.

  494. Inom kort kommer även rapporten
    från den tredje kampanjen.

  495. Jag ska bara ge ett litet smakprov.

  496. Nätmobbning. Här har vi data
    från kampanj två och tre.

  497. Vi använde beteenden
    snarare än en övergripande fråga.

  498. Vad hände förra terminen
    och har det hänt en gång eller oftare?

  499. Vi använde Ann Friséns gränsvärden.

  500. Vi hade alltså konsekventa data
    i de här två kampanjerna.

  501. Det här är kampanj två,
    om ungdomars respekt.

  502. Till höger ser ni vår skala
    för social respekt.

  503. Ni ser att offer för nätmobbning
    hade avsevärt lägre poäng-

  504. -jämfört med icke-inblandade.

  505. Skalan visade sig vara tillförlitlig
    i de två påföljande kampanjerna.

  506. Icke-inblandade
    har avsevärt fler sociala kontakter-

  507. -och bättre psykisk hälsa
    än offer för nätmobbning.

  508. Offren har mycket sämre
    psykisk hälsa än de icke-inblandade.

  509. Vi finner gång på gång
    att offren är en extremt utsatt grupp-

  510. -vad gäller psykisk hälsa
    och sociala kontakter.

  511. Jag har bara några korta punkter
    från kampanj tre.

  512. Några resultat och nyckelbudskap
    som vi får fram.

  513. Ungdomar såg hur hjälpsökande
    kan omformuleras från misslyckande-

  514. -vilket är skälet till
    att de inte söker hjälp.

  515. Det är inte macho som pojke
    att be om hjälp.

  516. Man borde kunna lösa det själv.

  517. Men de gjorde om det till nåt positivt:

  518. "Jag kan vara mentor för andra
    om jag omformulerar hjälpsökande."

  519. "Andra kan komma till mig. Jag
    kan gå med personen bredvid mig."

  520. De gjorde om det till nåt kraftgivande
    och socialt önskvärt.

  521. Kampanjer bör uppmuntra
    olika sätt till hjälpsökande.

  522. Den här kampanjen
    handlar bara om hjälpsökande.

  523. Ungdomarna betonade gång på gång
    att det inte finns en enskild lösning.

  524. Genom kampanjen visade de oss-

  525. -att de inte gick till sajter
    som erbjuder hjälp.

  526. De gick inte till vägledningssajter
    eller vad det nu kan vara.

  527. De gjorde det ungdomar alltid gör,
    de googlade det-

  528. -och skrev att de behöver hjälp.

  529. Men de gick inte till...

  530. I Australien har vi organisationer
    som Beyond Blue och ReachOut.

  531. De gick inte dit. De googlade i stället.

  532. Så vi måste ge dem en förståelse
    för hur de kan söka hjälp.

  533. Ungdomar upplevde sig ha god kontakt
    med andra både online och offline-

  534. -och visade en positiv inställning till
    hjälpsökande för vardagliga problem.

  535. De är positiva
    men agerar inte alltid därefter.

  536. Det som är bra med vår kohort
    de senaste tre åren-

  537. -är att ungdomar i allmänhet mår bra.

  538. Men vi måste fokusera
    på dem som inte mår bra.

  539. Skolrelaterade bekymmer som prov,
    läxor, ångest och mobbning-

  540. -var de största vardagliga
    stressfaktorerna för ungdomar.

  541. Offer för nätmobbning är särskilt
    utsatta enligt många mätningar.

  542. I de här studierna drabbades män
    oftare av nätmobbning än kvinnor.

  543. "Something haunting you?"
    användes av 84 % av deltagarna-

  544. -och 3/4 uppgav att de gillade den.
    Den har nått vår målgrupp-

  545. -och det visar även statistiken.

  546. Föräldrar och vänner identifierades
    som primära hjälpkällor för unga.

  547. Men trots att de flesta kände sig
    positiva till att söka hjälp-

  548. -använde de sig sällan av resurserna.

  549. Vi måste vara smartare
    angående hur vi styr och hjälper dem.

  550. Sociala kontakter online-

  551. -har blivit en viktig prediktor
    för deltagande i kampanjer.

  552. Hur många kontakter har de,
    online och offline?

  553. Att befrämja positiva normer
    kring hjälpsökande-

  554. -sociala kontakter, förväntade känslor
    är viktiga fokusområden-

  555. -för att flytta över hjälpsökande
    respons till vardagliga problem.

  556. Minns ni modellen? Vi vill veta
    hur vi växlar härifrån till hit.

  557. En forskningsutformning-

  558. -med både avgränsade data
    och data från "det vilda"-

  559. -kan ge både konfirmerande
    och förutsägande kunskap.

  560. Det är också viktigt för oss.

  561. Vad har vi då lärt oss? Kan vi förändra
    attityder och beteenden?

  562. Vi vet att de kan påverka
    förelöparna till önskat beteende.

  563. De kan "knuffa" ungdomar
    i rätt riktning.

  564. Och sen, men fortsatt övning... Det är
    som när man lär sig kasta en boll.

  565. Med hjälpsökandet:
    Om vi ger dem övningen-

  566. -i att be om hjälp och se det som
    positivt knuffar vi dem i rätt riktning.

  567. Om attityder förutsäger önskningar och
    intentionen att göra nåt annorlunda-

  568. -då har kampanj 3 knuffat ungdomar
    mot hjälpsökande-

  569. -och stimulerat till beteendeförändring
    i våra kohorter.

  570. Sociala kontakter
    förutsåg engagemang i kampanjen.

  571. Ju mer de är på nätet, desto större
    sannolikhet för deltagande i kampanjer.

  572. Sociala normer framträder i modellen
    som väldigt viktiga.

  573. "Vad gör mina vänner?
    Om de inte gör det, gör inte jag det."

  574. Att hantera sociala normer är viktigt.

  575. De både förhindrar
    och möjliggör agerande.

  576. Det gäller även för att förstärka
    existerande positiva beteenden.

  577. Ju mer de deltog aktivt, desto mer
    positiva var deras sociala normer-

  578. -efter exponering för kampanjen.

  579. Ett väldigt viktigt resultat var-

  580. -att kampanjen inte hade
    några oavsiktliga negativa effekter.

  581. Om folk var positiva förut
    blev de inte plötsligt negativa efteråt.

  582. Det förstärkte det positiva
    och gjorde dem mer positiva.

  583. Så de sociala normerna framträder
    som en viktig del av vår förståelse.

  584. Så ja, kampanjer kan hjälpa oss med
    ungdomars attityder och beteenden.

  585. Självrapporterade och anonyma
    spårningsdata ger en bild-

  586. -av förhållandet mellan deltagande
    i kampanjen och attityder.

  587. De etiska kraven för att forska med
    barn och det dynamiska nätbeteendet-

  588. -kräver pågående samtal.
    Det är ett nytt problem-

  589. -när det gäller
    innovativ forskning på nätet.

  590. Vi måste få med oss
    föräldrarna och avmystifiera-

  591. -de positiva aspekterna
    av att vara på nätet.

  592. Tanken med att föra samman alla de
    här samarbetspartnerna är viktig.

  593. Industrin, företag, universitet, skolor,
    ungdomar och slutanvändare.

  594. Efter tre kampanjer
    har vi en viss tillit till-

  595. -att attityder, normer
    och förväntade känslor-

  596. -kan vara effektiva punkter
    för interventioner-

  597. -för att maximera de positiva
    "knuff"-effekterna för ungdomar.

  598. Om ni ska göra en intervention-

  599. -och tänker på var ni ska sätta in den,
    på var ska ni lägga er energi-

  600. -då tyder våra studier på
    att om man tacklar attityder, normer-

  601. -och deras förväntade känslor
    om att det kommer att ordna sig-

  602. -eller vad de nu känner
    inför framtiden-

  603. -då ingriper man på en punkt då man
    har störst chans att "knuffa" dem-

  604. -mot de beteende som man önskar.

  605. De flesta sociala kampanjer arbetar
    med den vanliga statistiken.

  606. Vi har kunnat utvidga det genom
    att spåra/kartlägga deltagandet-

  607. -med hjälp av ett ID-nummer
    under en begränsad forskningsperiod-

  608. -och matcha det med enkätdata.

  609. Och jag var nog tio år yngre
    och mindre gråhårig innan projektet.

  610. Vi mötte många utmaningar,
    och här ska jag avsluta.

  611. Etik är en stor utmaning.

  612. Datainsamling på flera apparater
    är en annan.

  613. Vilket märke och version det är,
    och vilka plattformar.

  614. Att begränsa forskningsperioden på
    nätet är en annan stor utmaning.

  615. En annan kritisk faktor är att vi
    inte vet hur lång tid förändring tar-

  616. -i ett nätsammanhang.

  617. Om vi antar att en intervention
    tar en månad offline-

  618. -hur länge tar det då online? Det är en
    forskningsfråga som vi arbetar med.

  619. Går det fortare eller långsammare?
    Det måste vi ta reda på.

  620. Att arbeta tvärdisciplinärt är ännu
    en utmaning, att lära sig språken.

  621. Den andra komponenten
    i den här utmaningen är:

  622. Vi använder väl standardiserade och
    tillförlitliga instrument, inte sant?

  623. Vi är vana vid att göra många tester
    när vi gör undersökningar.

  624. Jag räknade upp minst ett halvt dussin.

  625. Men när vi är på nätet
    måste vi ställa oss frågan:

  626. Går de att översätta?

  627. Och de är så långa. Hur kan vi
    flytta dem till ett nätsammanhang?

  628. I den fjärde kampanjen har vi provat-

  629. -att ta några av instrumenten-

  630. -gjort dem mindre
    och tittat på deras tillförlitlighet-

  631. -som onlinekomponent.

  632. Några av mina kollegor där hemma
    gör i-stunden-forskning.

  633. De kanske studerar alkohol
    och drickande.

  634. De gör alltihop genom en mobiltelefon.

  635. Den unga personen
    har med sig mobilen-

  636. -och får frågor i stunden.

  637. Man får ett meddelande
    med fem frågor-

  638. -som man besvarar i stunden.

  639. Tre timmar senare får man fler frågor.

  640. Man kan inte ge 55 frågor
    på en gång i en mobiltelefon.

  641. Vi måste tänka på hur vi ska få fram
    tillförlitliga data på det här viset.

  642. Det är nästa steg för oss. Vi testar
    redan några av våra instrument.

  643. Det måste göras omfattande testning
    innan man kör i gång med sånt här.

  644. Stämmer det unika ID-numret?
    Kan vi läsa av datan på rätt sätt?

  645. Ser den kreativa byrån datan
    komma in?

  646. Det krävs omfattande testning.

  647. Och förstås rekrytering.

  648. Hej, jag heter Helena Jakobsen.

  649. Du sa nåt om genusperspektivet
    och olika vanor hos flickor och pojkar.

  650. Kan ni se mer
    om deras vanor på nätet-

  651. -och om det finns skillnader
    i hur de använder...?

  652. Pratar du om genusskillnader?

  653. I rapporten för kampanj tre
    har vi fokuserat mycket på genus.

  654. Kampanjen riktade in sig på unga män,
    fjorton till sjutton-

  655. -och vi var intresserade
    av vad flickorna gjorde-

  656. -så vi gjorde en kontext
    för mental hälsa för hela kohorten-

  657. -men gick in på genusskillnader.

  658. En del var inte uppenbara,
    och vi fick plocka isär skalorna-

  659. -för att ser var skillnaden var.

  660. Det finns så mycket där
    att jag inte ens kan börja gå in på det.

  661. När det gällde hjälpsökande var
    sannolikheten större för flickor-

  662. -att de skulle söka hjälp,
    och det vet vi.

  663. Men på nätet fann vi
    att de var mer avslappnade-

  664. -med den här zombien,
    som de kunde identifiera sig med.

  665. Där fanns nåt som gjorde dem
    bekväma. Och hade själva skapat den!

  666. Titta gärna på filmerna. Vid ett
    tillfälle tappar zombien armen.

  667. Det är underhållande för barnen.

  668. Vi hade faktiskt stora problem
    med att få myndigheterna...

  669. De tyckte att det var lite för mycket.

  670. Men vi sa att det var det här
    som ungdomarna ville ha.

  671. Nåt med lite humor.

  672. Och flickorna tyckte inte lika mycket
    om den, men det var meningen.

  673. Så läs gärna i rapporten
    om genusskillnaderna.

  674. Jag ska avsluta med några
    meddelanden från "Appreciate a Mate".

  675. "Ni är sjukt grymma."
    "Ni är coola - skumma men coola."

  676. De här skapade ungdomarna
    för att få sig själva att må bättre-

  677. -och få andra en bättre självbild.

  678. Det är en trevlig avslutning.
    Tack för er tid.

  679. Översättning: Richard Schicke
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Tillsammans mot nätmobbning

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Går det att förändra attityder och beteenden genom digitala strategier och nätkampanjer? Barbara Spears är forskare vid University of South Australia och talar om hur vi tillsammans med ungdomar kan ta fram metoder för att försöka påverka och förhindra nätmobbning genom attitydförändring. Inspelat på Cyberbullying, Elite Park Avenue Hotel i Göteborg den 22 april 2016. Arrangör: Göteborgs stad, Friends, IBPA, Göteborgsregionen och Göteborgs universitet.

Ämnen:
Värdegrund > Mobbning
Ämnesord:
Nätmobbning, Samhällsvetenskap, Sociala relationer, Socialpsykologi, Sociologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Cyberbullying 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Cyberbullying 2016

Att minska nätmobbning

Donna Cross, professor och forskare vid University of Western Australia, har tillsammans med ungdomar arbetat med att ta fram strategier som kan användas för att minska och avbryta pågående nätmobbning. Organisationen Telethon Kids Institute har som motto att upptäcka, förebygga och bota. Helst skulle de vilja skapa en app som återkallar eller förstör bilder som lagts ut, men när det inte var möjligt uppfann eleverna istället en app som ger en några sekunders betänketid innan man publicerar en bild på sociala medier. En chans att tänka efter före. Inspelat på Cyberbullying, Elite Park Avenue Hotel, Göteborg den 22 april 2016. Arrangör: Göteborgs stad, Friends, IBPA, Göteborgsregionen och Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Cyberbullying 2016

Aktion mot nätmobbning

Forskarna Ann Frisén och Sofia Berne vid Göteborgs universitet har tagit del av svenska elevers tankar om hur man på bästa sätt kan förebygga och åtgärda nätmobbning. Här sammanfattar de resultaten och berättar hur de gått tillväga med sin forskningsmetod. Inspelat på Cyberbullying, Elite Park Avenue Hotel i Göteborg den 22 april 2016. Arrangör: Göteborgs stad, Friends, IBPA, Göteborgsregionen och Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Cyberbullying 2016

Att identifiera cybermobbning

Oftast finns det flera versioner av samma händelse. Hur känner vi igen skillnaden mellan bara skoj och riktiga elakheter? Och vilka långsiktiga följder av mental ohälsa drabbas de utsatta av? Hannah Thomas, University of Queensland, berättar här om sitt forskningsarbete där hon har intervjuat både mobbare och dem som blivit utsatta för mobbning. Inspelat på Cyberbullying, Elite Park Avenue Hotel i Göteborg den 22 april 2016. Arrangör: Göteborgs stad, Friends, IBPA, Göteborgsregionen och Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Cyberbullying 2016

Tillsammans mot nätmobbning

Går det att förändra attityder och beteenden genom digitala strategier och nätkampanjer? Barbara Spears är forskare vid University of South Australia och talar om hur vi tillsammans med ungdomar kan ta fram metoder för att försöka påverka och förhindra nätmobbning genom attitydförändring. Inspelat på Cyberbullying, Elite Park Avenue Hotel i Göteborg den 22 april 2016. Arrangör: Göteborgs stad, Friends, IBPA, Göteborgsregionen och Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Cyberbullying 2016

Nätmobbning och överlevnadsstrategier

Vad vet vi om den mentala hälsan bland dem som blivit utsatta för mobbning på nätet? Vilka överlevnadsstrategier känner vi till och hur fungerar de i praktiken? Sara Pabian, forskare vid Antwerpens universitet, presenterar de fem mest kända överlevnadsstrategierna och sin undersökning om strategiernas effektivitet. Inspelat på Cyberbullying, Elite Park Avenue Hotel, Göteborg den 22 april 2016. Arrangör: Göteborgs stad, Friends, IBPA, Göteborgsregionen och Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Cyberbullying 2016

Gilla, rapportera eller bläddra vidare?

Hur ska man reagera när man blir vittne till mobbning på nätet? Är det bäst att ignorera och bläddra vidare? Eller ska man alltid rapportera? Kanske faller man för grupptrycket och trycker på gilla. Det är väldigt viktigt hur man som åskådare och vittne reagerar när man upptäcker mobbning, säger Heidi Vandebosch, professor vid Antwerpens universitet. Här berättar hon om sin forskning som handlar om åskådarens agerande vid mobbningssituationer på nätet. Inspelat på Cyberbullying, Elite Park Avenue Hotel i Göteborg den 22 april 2016. Arrangör: Göteborgs stad, Friends, IBPA, Göteborgsregionen och Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & värdegrund

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Jämställdhet från siffror till handling

Frågor kring jämställdhet på högskola och universitet

Statsvetaren och genusvetenskapsläraren Malin Rönnblom säger bl.a. att de flesta satsningar på jämställdhet riktas mot kvinnor, och då underförstått att det är kvinnorna som måste ändas. Från seminariet ”Jämställdhet i akademin - från siffror till handling”. Inspelat på Chalmers i Göteborg den 30 januari 2014. Arrangör: Sveriges unga akademi.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet - ärren finns alltid kvar

Mobbningen och fåglarna

Per har alltid älskat fåglar. När han blev ordförande i det lokala fågelskådningssällskapet blev ingen förvånad. Men en dag förändrades allt, och plötsligt blev föreningen en plåga.

Fråga oss