Titta

UR Samtiden - Grammatikfestivalen 2016

UR Samtiden - Grammatikfestivalen 2016

Om UR Samtiden - Grammatikfestivalen 2016

Talspråk är temat för årets grammatikfestival, med föreläsningar om allt från det svenska språket i Amerika till de engelska lånorden i chichewa. Inspelat på Göteborgs universitet den 18 mars 2016. Arrangör: Göteborgs universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Grammatikfestivalen 2016 : Uttala engelska låneord i chichewaDela
  1. Tack. Vi ska nu byta språk.

  2. Det är dags för mitt eget språk,
    och vi ska även byta världsdel.

  3. Jag hoppas
    att det inte blir ett problem.

  4. Så jag ska tala om...

  5. ...hur lånord anpassas
    från ett språk till ett annat.

  6. Alla språk lånar in ord
    från andra språk hela tiden.

  7. Vi kan ta ett exempel
    från svensk radio nyligen.

  8. Zikaviruset diskuteras mycket i
    nyheterna och jag blev förvirrad-

  9. -när jag försökte koppla ihop uttalet
    och stavningen när jag hörde om det.

  10. I engelska uttalas
    "s" och "z" inte alltid likadant.

  11. På engelska uttalas "zika"
    med tonande z.

  12. När jag hörde "sikaviruset"
    tänkte jag mig en annan stavning-

  13. -och det tog ett tag att koppla.

  14. En orsak till att lånord
    och deras uttal måste anpassas-

  15. -från källspråket-

  16. -är att språken ofta
    har olika fonemuppsättningar.

  17. I svenska gör man inte skillnad
    mellan s och z-

  18. -vilket man gör i andra språk.

  19. Men en annan orsak
    - vilken jag ska fokusera på här-

  20. -till att lånord måste anpassas-

  21. -är att de två språken
    har olika fonotax.

  22. Med fonotax menas hur
    olika ljud kan kombineras-

  23. -vilka ljudkombinationer
    som godtas i ett språk.

  24. Även om engelska tillåter
    långa konsonantkombinationer-

  25. -finns det saker som inte tillåts.

  26. Utländska namn
    anpassas även i engelska.

  27. Jag bor i Ann Arbor i Michigan-

  28. -och till slut blev jag tvungen
    att uttala den här ortens namn.

  29. En kombination av "m" plus velar klusil
    är inte möjlig i engelska.

  30. Stadens namn uttalas "Hamtramack"
    på engelska, om ni undrar.

  31. Engelska tillåter många kombinationer-

  32. -men en nasal ihop med en konsonant
    i början av en stavelse-

  33. -är inte en möjlig kombination.

  34. Så en av mina doktorandvänner kunde
    aldrig få oss att uttala hans namn rätt.

  35. Vi sa alltid "En-konko" när det borde...

  36. Jag kan fortfarande inte uttala
    hans namn som hans mamma.

  37. En strategi för att anpassa
    främmande ord illustrerade jag nyss-

  38. -och det är att föra in
    en kort, obetonad vokal-

  39. -för att separera de konsonanter som
    inte hör ihop i det lånande språket.

  40. Det här
    förekommer inte bara i engelskan-

  41. -utan ses som nåt naturligt att göra.

  42. Några av de som nämns här-

  43. -menar att vokalerna som skjuts in
    är "inbillade vokaler".

  44. Talare hör vokaler som inte finns-

  45. -när talare av andra språk uttalar-

  46. -konsonantkombinationer som inte
    är möjliga på deras modersmål.

  47. Och de vokaler
    som folk tycker sig höra-

  48. -är ofta korta vokaler som schwa.

  49. Den här strategin
    för att anpassa ord är bra.

  50. Den har fördelen att man skapar
    ett minimalt avstånd-

  51. -mellan källordet och lånordet.

  52. Vokalen är så kort...

  53. Teorin är att vokalen är så kort
    att när man lägger till den...

  54. ...har man skapat
    en minimal förändring...

  55. ...samtidigt som man
    respekterar fonotaxen i målspråket.

  56. Engelskan är inte ensam om
    den här strategin-

  57. -med en fast, kort vokal
    för att anpassa lånord.

  58. I finskan är det
    ett slutet främre "i" som skjuts in.

  59. Så engelskans "snob" blir "snobi"
    och "film" blir "filmi".

  60. I japanskan blir det
    en sluten bakre orundad vokal.

  61. Det är nästan lite pinsamt att ordet
    "snobb" importeras in i andra språk.

  62. Japanskan
    har lånat "snobb", "sunobbu".

  63. Men det finns ett undantag-

  64. -till den här slutna bakre vokalen.

  65. Efter ett begränsat antal konsonanter
    kommer ett "o".

  66. Den här strategin är vanlig nog
    att epentes för fonologer-

  67. -ses som ett bra test för vilken den
    omarkerade vokalen är i ett språk.

  68. Men vad som är mest naturligt
    kan skilja sig mellan språk.

  69. Så den forskning som Rose
    och Demuth eller Uffmann gjort-

  70. -om lånords fonologi-

  71. -visar att det finns många språk
    som inte skjuter in-

  72. -såna här vokaler
    när de anpassar lånord.

  73. I många språk varierar kvaliteten
    på vokalen som stoppas in.

  74. Två faktorer
    kan påverka vokalens kvalitet.

  75. Antingen den föregående konsonanten
    eller vokalen i angränsande stavelse.

  76. Vissa språk använder alla tre strategier
    beroende på sammanhang.

  77. Ibland skjuter man in
    en fast omarkerad vokal-

  78. -ibland imiterar vokalen
    föregående konsonant-

  79. -och ibland imiterar vokalen
    en vokal i en angränsande stavelse.

  80. Jag är fonolog och studerar ljudsystem.

  81. Det intressanta
    för personer inom mitt fält-

  82. -är att försöka förutse
    vilken strategi som väljs.

  83. Folk väljer inte bara en av
    de här strategierna på måfå.

  84. Strategin går att förutspå
    om man ser till enskilda ord-

  85. -och de valda kombinationerna av
    strategier varierar mellan olika språk.

  86. Så om vi har en analys för ett språk-

  87. -vill vi gärna anpassa den
    så att den sätter upp parametrar-

  88. -som hjälper oss att förstå
    variationens omfång inom andra språk.

  89. För att illustrera det här ska vi titta
    på lånordsanpassning i chichewa-

  90. -och sen kort jämföra
    den lånordsanpassningen-

  91. -med hur lånord anpassas
    i språk som nästan är grannspråk.

  92. Chichewa talas i Malawi,
    shona i Zimbabwe i sydväst-

  93. -och sesotho ännu längre sydvästerut,
    i Sydafrika.

  94. Jag ska ge er
    en lite informell analys så småningom.

  95. Chichewa är ett bantuspråk.

  96. Det har klassificeringen N.31
    i bantuklassificeringssystemet.

  97. Det är ett stort språk i Malawi, ett
    långsmalt land i centrala Östafrika-

  98. -som sträcker sig
    längs Malawisjöns västra strand.

  99. Jag vill påpeka att även om
    språkgruppen kan verka obekant-

  100. -finns det femhundra bantuspråk.

  101. Det kan jämföras med
    Europas hundrafemtio språk.

  102. Så det här är en stor språkfamilj.

  103. Vi är intresserade av
    hur chichewa anpassar lånord.

  104. Då behöver vi först information
    om språkets ljudsystem.

  105. Det har en rik konsonantuppsättning.

  106. Om vi anpassar ord från engelskan
    ser vi att ett problem är-

  107. -att engelska gör skillnad
    mellan l och r-

  108. -medan chichewa bara har ett l-ljud.

  109. Chichewa har fem standardvokaler.

  110. Toner är betydelseskiljande, så ni
    kan se accenter som visar hög ton.

  111. Chichewa har en stavelsestruktur som
    är standard för bantuspråk: KVN.

  112. Den enda tillåtna konsonantsekvensen
    är en nasal följd av en konsonant-

  113. -i nästa stavelse.
    Och alla ord slutar med vokal.

  114. Det är alltså en ganska restriktiv
    stavelsestruktur jämfört med engelska.

  115. Särskilt i början och i slutet av ord-

  116. -kan engelskan ha längre
    konsonantkombinationer.

  117. Ordet "strengths"
    är nog det bästa exemplet.

  118. Tre konsonanter i början
    och tre i slutet.

  119. Vi fokuserar på engelska eftersom
    Malawi var en brittisk koloni-

  120. -och därför
    har lånat engelska ord länge.

  121. Och eftersom konsonant-
    kombinationerna skiljer sig åt-

  122. -måste engelska ord
    anpassas till chichewans fonotax.

  123. Och då använder man vokalepentes.

  124. Det intressanta är att språket använder
    sig av alla tre strategier som nämndes.

  125. Ibland skjuter man in en standardvokal,
    ibland påverkar en angränsande vokal-

  126. -och ibland imiteras
    den föregående konsonanten.

  127. Vi börja med att illustrera inskjutandet
    av en standardvokal.

  128. Vi vet sen tidigare att det slutna
    främre "i" är standardvokal i chichewa.

  129. Jag hinner inte gå in på det,
    men det här är standardvokalen.

  130. Vi märker med de här lånorden-

  131. -att vokalen används
    för att splittra konsonantkluster-

  132. -eller för att avsluta ord.

  133. "Basket" blir "básikeeti"
    och "department" "dipátimeenti".

  134. "President", "phone", "mission",
    "Agnes" och "clerk". Man ser många...

  135. ...i:n som inte förekommer i engelskan.

  136. Men det finns alternativ
    till den här slutna främre vokalen.

  137. Ta till exempel i ordet "pulésideenti".

  138. För att bryta upp p och r
    som finns i engelskans "president"-

  139. -har vi ett u
    i stället för en sluten främre vokal.

  140. Om vi tittar på fler ord
    kan vi generalisera och säga-

  141. -att efter labiala konsonanter
    får vi en labial vokal - u.

  142. Och även i fall där man lägger in ett i
    och det är standardvokal-

  143. -är det inte uppenbart om det skjuts in
    för att det är standardvokalen-

  144. -eller om det beror på
    den föregående konsonanten.

  145. Orsaken till det är att det här i:et-

  146. -ses som en koronal vokal.

  147. Jag listar de vanliga
    koronala konsonanterna här-

  148. -och efter dem kommer alltid
    den här koronala vokalen.

  149. Så de kan verka vanliga i lånord-

  150. -eftersom
    koronala konsonanter är vanliga.

  151. Efter labialer och koronaler uttalas
    inskjutna vokaler på deras ställe.

  152. När den föregående konsonanten är
    k, g eller likvidan l ser vi nåt annat.

  153. Den inskjutna vokalen kopierar
    en vokal i en angränsande stavelse.

  154. "Doek" är inlånat
    från afrikaans och blir "dúuku".

  155. "Clerk", som uttalas "clark" i brittisk
    engelska, vilket förklarar vokalen.

  156. Så "kaláliki".
    Vi har "Colgate" och "school".

  157. "Fork" och "doctor". Man kopierar
    vokalen från angränsande stavelser-

  158. -för att få den inskjutna vokalen
    på ett visst sätt.

  159. Vi finner de tre strategierna
    som vi nämnde i början i chichewa.

  160. Vi har platsassimilation efter labiala
    eller ickelikvida koronala konsonanter.

  161. Vi har vokalkopiering efter en velar
    konsonant eller likvidan l.

  162. I övrigt skjuter man in standardvokalen,
    men det är bara ett fåtal fall.

  163. Det är främst velarer när det finns ett
    a i föregående stavelse, "Aginéesi".

  164. Nu ska vi jämföra chichewa
    med andra lokala bantuspråk.

  165. Sesotho, som talas i Sydafrika-

  166. -och shona,
    som är huvudspråket i Zimbabwe.

  167. I de här språken hittar vi samma tre
    strategier men med några skillnader.

  168. Vi börjar med likheterna.

  169. Även i de här två språken hittar vi
    platsassimilation av vokalen-

  170. -till föregående konsonant
    om denna är labial eller koronal.

  171. I shona har vi "kirabhu".
    "U" efter en labial konsonant:

  172. "Timu", "edzi", "dhauti".

  173. Det är likadant i sesotho,
    men vokalkopiering är vanligare.

  174. Den förekommer i fler fall i sesotho
    än i de andra två språken.

  175. Det sker ingen assimilation
    till velara konsonanter.

  176. I stället får vi en standardvokal
    eller vokalkopiering.

  177. I shona ser vi fler standardvokaler.

  178. I sesotho ser vi mer vokalkopiering.

  179. I shona men inte i sesotho ser vi
    en annan likhet med chichewa.

  180. Ibland hittar vi ett "o". Efter rundade
    likvidor väntar vi oss vokalkopiering-

  181. -men ibland hittar vi i stället ett "o".
    Ett par exempel ger jag här.

  182. Vi har ordet för "bail", borgen.

  183. Det är kul
    att se vilka ord som lånas in.

  184. Här fokuserar de uppenbarligen
    på administration.

  185. Det blir "bhero" och "belo"
    i stället för vokalkopiering.

  186. Vi ser även oväntade o:n,
    särskilt i shona.

  187. Men det finns skillnader mellan
    chichewa och de andra två språken.

  188. Shona och sesotho har andra
    vokalkopieringsbegränsningar.

  189. I dessa två språk ser vi inte vokal-
    kopiering vid likvidor eller velarer-

  190. -när angränsande stavelse
    innehåller "a".

  191. Den vokalen kopieras inte lika lätt
    som andra vokaler.

  192. I shona har vi "kiraki" för "clerk"-

  193. -medan vi i chichewa
    får "kaláliki", med vokalkopiering.

  194. I sesotho
    lånar man mycket från afrikaans.

  195. Ordet för "tangerin" är inlånat med en
    sluten främre vokal efter likvidan "r"-

  196. -medan man i samma situation i
    chichewa skulle få vokalkopiering.

  197. Om vi rör oss mot analysen-

  198. -och jag presenterar
    ingen formell analys här-

  199. -så vill jag ge er
    en idé om hur den kan se ut.

  200. Men först måste vi bestämma vilka
    frågor som analysen ska besvara.

  201. Jag tar upp tre frågor:

  202. Varför orsakar vissa konsonanter
    platsassimilation-

  203. -för efterföljande vokal,
    medan andra inte gör det?

  204. Varför kopieras inte vokalen "a"
    systematiskt i sesotho och shona?

  205. Och hur lägger vi upp analysen-

  206. -så att vi kan fokusera på
    en viss strategi-

  207. -i ett visst sammanhang
    och ett visst språk.

  208. Vi börjar med fråga ett: Varför orsakar
    vissa konsonanter platsassimilation-

  209. -för efterföljande vokal,
    medan andra inte gör det?

  210. Tanken här är
    att vissa fonologiska teorier-

  211. -tillåter segment som saknar
    fonologiskt aktiva särdrag.

  212. Artikulationsställe
    är inte fonologiskt aktivt-

  213. -och då kan det uteslutas ur
    den fonologiska representationen.

  214. Så hur kan vi då använda
    den här fonologiska teorin?

  215. Jo, vi kan säga att konsonanter
    som inte orsakar platsassimilation-

  216. -saknar bestämning
    av artikulationsställe.

  217. Om vokalen letar efter en källa
    till vokalkvalitet-

  218. -och står bredvid en konsonant
    utan artikulationsställe-

  219. -kan den inte få det
    från den konsonanten.

  220. Så jag menar att velara
    och koronala likvidor saknar ställe-

  221. -och därför inte kan ge det
    till den inskjutna vokalen.

  222. Det skulle förklara
    varför vokaler lätt kopieras:

  223. De saknar särdrag
    som stör vokalkopieringen.

  224. Men nu stöter vi på ett problem.

  225. Vi nämnde att i shona och chichewa-

  226. -följdes en likvida som kom sist
    i stavelsen ofta av "o"-

  227. -även om vi ofta förväntar oss
    vokalkopiering vid likvidor.

  228. Mitt förklaringsförsök till det-

  229. -är att l velariseras
    när det kommer sist i stavelsen.

  230. Ofta velariseras det kraftigt
    i vissa engelska dialekter.

  231. Så de är starkt velariserade
    och rundade.

  232. Jag har en vän som kommer från
    nånstans i södra London.

  233. Jag uttalar hans namn "Phil",
    vilket redan är ett velariserat l.

  234. En gång ringde han till mig
    och sa: "Hej, det är Phiw."

  235. L:et lät som ett W -
    det var helt rundat.

  236. Jag menar att den här velariseringen,
    som man kan hitta i engelskan-

  237. -ger o efter l i lånord
    där l:et kommer sist i stavelsen.

  238. Jag hoppas
    att det här låter övertygande.

  239. Ni kanske tycker
    att det här låter så självklart-

  240. -att nån
    borde ha kommit på det tidigare.

  241. Men som tur är för mig
    har ingen varit inne på just det här.

  242. Rose och Demuth menade angående
    sesotho att likvidor saknar ställe.

  243. Så förklarar de bristen på
    platsassimilation vid likvidor.

  244. Jag har låtit mig inspireras
    av deras analys-

  245. -men de har en annan förklaring
    till varför dorsaler-

  246. -inte orsakar platsassimilation.

  247. Uffmann är en annan som har skrivit
    om ämnet, främst vad gäller shona.

  248. Han har ett intresse
    som är motsatt Rose och Demuths.

  249. Han förklarar dorsalerna
    men ignorerar helt...

  250. ...frågan om varför likvidor inte är
    involverade i platsassimilation.

  251. Orsaken till att jag vill fortsätta
    utforska mina slutsatser här-

  252. -är att alternativa teorier
    inte har en förklaring-

  253. -till varför velara konsonanter
    och koronala likvidor ska klassas ihop.

  254. Det här är två konsonantklasser
    som saknar artikulationsställessärdrag.

  255. Frågan är varför "a" inte systematiskt
    kopieras i sesotho och shona.

  256. Våra två författare
    har två olika teorier.

  257. Och båda...

  258. Och båda stämmer
    med vad vi nyss har sett.

  259. Rose och Demuth hade en
    representationsbaserad förklaring-

  260. -till varför vi inte ser
    vokalkopiering mellan segment.

  261. Om det visar sig vara sant innebär
    det att segmentet saknar ställe.

  262. För dem är a:et asymmetriskt
    eftersom det saknar ställessärdrag.

  263. Man kan ju inte kopiera "a" om det inte
    har nån ställessärdrag att kopiera.

  264. Uffmann är intresserad av...

  265. ...ett tillvägagångssätt
    i linje med optimalitetsteorin.

  266. Han använder ett annat villkor
    för att förklara-

  267. -varför "a" inte sprider
    sina särdrag lika lätt.

  268. Vår tredje fråga gäller hur vi fokuserar
    på en strategi framför en annan-

  269. -i ett visst sammanhang och språk.

  270. Fonologer ger två olika svar
    på den här frågan.

  271. Till viss del har det att göra
    med fonologiska representationer.

  272. Det handlar om vilka segment
    som saknar artikulationsställe.

  273. Bara konsonanterna som har ställe
    påverkar angränsande vokaler.

  274. Rangordningen av villkoren
    spelar också roll.

  275. Om man har motstridiga lösningar
    på samma problem-

  276. -så avgör man vilken
    som får företräde i en viss situation-

  277. -genom
    att rangordna villkoren-

  278. -så att ett resultat blir viktigare än
    ett annat i ett visst sammanhang.

  279. Det finns alltså två sätt
    att förklara variationen på.

  280. Representationerna kan variera,
    liksom villkorsordningen.

  281. Men det här är alltså bara ett
    slutsatsutkast och inget formellt.

  282. Sammanfattningsvis
    kan man säga att vokalepentes-

  283. -i lånord i chichewa är intressant
    för oss fonologer.

  284. För chichewa skjuter inte bara in en
    fast omarkerad vokal som engelska.

  285. I stället hittar vi tre olika strategier
    beroende på fonologiskt sammanhang.

  286. Chichewa bidrar till vår kunskap om
    variationen i inskjutna vokalers värde-

  287. -såväl inom
    bantuspråken som tvärspråkligt.

  288. Jämförelsen mellan sesotho och shona
    skulle illustrera just det.

  289. Den väldigt informella slutsatsen
    använde fonologisk representation-

  290. -som förklaring till
    att vissa vokaler kopieras-

  291. -och varför bara vissa konsonanter
    orsakar platsassimilation.

  292. Men jag menar att de segment som
    inte påverkar den inskjutna vokalen-

  293. -saknar det särdrag som krävs.

  294. Man måste ha ett ställessärdrag
    för att orsaka assimilation.

  295. De här segmenten
    saknar det särdraget.

  296. Lånordsanpassning har alltid varit...

  297. ...ett område där man letar efter
    info om omarkerade vokaler...

  298. ...men jag menar att man även kan
    hitta info om omarkerade konsonanter.

  299. Tack så mycket.

  300. Har ni några frågor eller kommentarer?

  301. Hej, jag heter Michael.

  302. Enligt din presentation
    verkar de här bantuspråken...

  303. ...alltid anpassa
    engelska lånord fonologiskt.

  304. Andra språk,
    som svenska eller spanska-

  305. -tar oftast in ordet direkt.

  306. De lånar ett ord direkt -
    som "Internet".

  307. Så min fråga till dig lyder:

  308. Tror du att det finns fler anledningar
    än bara fonologiska-

  309. -till att vissa språk
    väljer att låna in ord direkt-

  310. -utan att skjuta in ljud
    som underlättar uttalet?

  311. Det är en väldigt bra fråga.

  312. Den här frågan har två aspekter.

  313. Först håller jag inte med dig om-

  314. -att svenskan och spanskan
    aldrig anpassar lånord.

  315. Jag gav ett svenskt exempel.

  316. Svenska och engelska
    har liknande stavelsestruktur-

  317. -eller de har
    åtminstone liknande fonotax.

  318. Så anpassningarna till svenskan
    blir andra än de här.

  319. Det är nog annorlunda med spanska.

  320. Spanskan tillåter inte de germanska
    s-konsonantkombinationerna-

  321. -och jag tror att många äldre lånord
    innehåller en inskjuten vokal.

  322. Många nya också. Jag såg en lista,
    och i många fanns ett inskjutet e.

  323. Så jag vet inte om det som du sa
    stämmer helt.

  324. Men du påpekar nåt intressant-

  325. -i att ordens anpassning beror på
    hur tvåspråkiga talarna är.

  326. I en väldigt tvåspråkig situation...

  327. Gruppen av talare
    måste vara tvåspråkig-

  328. -och det måste vara
    brukligt bland dem-

  329. -att uttala lånorden
    så lika som i källspråket som möjligt.

  330. Och det kräver förstås utbildning
    och vana vid det andra språket.

  331. På t.ex. universitet talar de flesta
    en väldigt avancerad engelska-

  332. -och då kanske man kodväxlar
    snarare än att låna in.

  333. I andra miljöer, där människorna
    inte är lika tvåspråkiga-

  334. -kan man förvänta sig en större
    anpassning till värdspråket.

  335. En av mina källor är en
    modersmålstalare av chichewa-

  336. -en ung kvinna
    som jämförde anpassningsgraden-

  337. -mellan tvåspråkiga talare
    och såna som inte är lika tvåspråkiga.

  338. Så där finns det skillnad.

  339. Tack för en intressant presentation.

  340. Det är alltid kul att höra dina teorier.

  341. Jag är ju inte
    expert på afrikanska språk.

  342. Du sa att "a" saknar artikulationsställe
    i sesotho och shona.

  343. För mig låter det
    som en central öppen vokal...

  344. ...men betyder det att...

  345. ...det här ljudet rör sig
    och ibland kan vara främre?

  346. Vad innebär det att artikulationsstället
    inte är bestämt?

  347. -Jag är inte expert på det heller...
    -Det där är från Rose och Demuth.

  348. Jag har inte bestämt mig
    angående det än.

  349. Men det finns två sätt att se på saken.

  350. Rose och Demuth har ett
    och Uffmann ett annat.

  351. Rose och Demuth menar att vokalen
    saknar artikulationsställe-

  352. -och de har andra teorier
    som passar ihop med det här-

  353. -men jag håller med dig om
    att det är en ovanlig vokal.

  354. Man förväntar sig inte att öppna
    vokaler ska sakna artikulationsställe.

  355. Oftast är det slutna vokaler som är det.

  356. Så jag håller inte med Rose och
    Demuth. Jag presenterade bara teorin.

  357. Men var inte det
    en av hörnstenarna i din slutsats-

  358. -att det var beroende av
    vokalens obestämbarhet?

  359. -Är det en del av din teori?
    -Det är definitivt...

  360. Chichewa saknar den här asymmetrin,
    så jag har inte tänkt igenom det här-

  361. -lika mycket som de delar av analysen
    som är relevanta för chichewa.

  362. Den bästa analysen av varför vissa
    konsonanter inte påverkar vokalen...

  363. ...är att det förklaras
    genom att titta på artikulationsställen.

  364. Jag funderar fortfarande på hur man
    förklarar asymmetrin med a:et-

  365. -men jag håller med dig om att det
    nog inte saknar artikulationsställe.

  366. Tack för den kommentaren.

  367. Är den på?
    Tack för en intressant presentation.

  368. Jag har flera kommentarer.

  369. Först undrar jag
    varför det kommer en lång vokal...

  370. ...varför det kommer en lång vokal
    i den näst sista stavelsen...

  371. ...i många av de exempel
    som du presenterade inledningsvis.

  372. Jag vill även veta varför...

  373. Jag vill veta...

  374. Följer lånorden chichewas tonsystem?

  375. För jag ser hur du har beskrivit det.

  376. Och...

  377. Min sista fråga är:

  378. Har du undersökt...
    För du har...

  379. ...koncentrerat dig
    på olika konsonanter...

  380. ...men har du tittat på...

  381. ...halvvokaler som "w" och "j"
    och hur de påverkar...

  382. Jag har inga bra exempel på ord nu-

  383. -men har du tittat på
    hur såna ljud påverkar fenomenet?

  384. Tack för frågorna.
    Jag hoppas att jag kommer ihåg alla.

  385. En var varför det finns en lång vokal
    i näst sista stavelsen.

  386. Det är bara... Vokallängden är
    inte betydelseskiljande i chichewa-

  387. -men vokaler i nästa sista stavelsen
    förlängs alltid.

  388. Det är bara ett språkligt faktum
    att de vokalerna förlängs.

  389. Och sen var det frågan om
    lånorden följer språkets tonsystem.

  390. Det är en intressant fråga
    som jag inte har hunnit gå in på här.

  391. Vi har två exempel här.

  392. "Colgate" blir "kólogeeti"-
    och "doctor" blir "dókótaala".

  393. Dókótaala är nog ett äldre lån-

  394. -och det tror jag
    eftersom tonen är normal.

  395. Man kan förvänta sig att tonen...

  396. Man förväntar sig att tonen sprider sig
    från första stavelsen till den andra.

  397. Tonen sprider sig en stavelse högerut.

  398. Om vi tittar på kólogeeti kan vi fråga
    oss varför tonen inte har spridits.

  399. Höga toner sprider sig inte alltid
    till inskjutna vokaler.

  400. Så det finns tonskillnader
    som ingen har forskat kring-

  401. -men det är en intressant fråga.

  402. Vad gäller halvvokalerna
    så är de inte så väldigt vanliga.

  403. Jag har bara några exempel.

  404. Men där kan det förekomma inskjutna
    vokaler som påminner om halvvokaler.

  405. Tack än en gång, Laura.

  406. Översättning: Markus Svensson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Uttala engelska låneord i chichewa

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Över åtta miljoner människor talar chichewa i Malawi, Moçambique, Zambia och Zimbabwe. Laura Downing, professor vid Göteborgs universitet, berättar här om hur låneord från engelskan används, böjs och görs om för att passa i språket chichewa. Inspelat på Göteborgs universitet den 18 mars 2016. Arrangör: Göteborgs universitet.

Ämnen:
Svenska > Språkbruk > Språkhistoria och allmän språkvetenskap
Ämnesord:
Chewa (språk), Lånord, Språkvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Grammatikfestivalen 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grammatikfestivalen 2016

Jaså, näså, joså

Dialog- och diskurspartiklar i svenskt talspråk har behandlats av flera samtalsforskare. Här berättar Kerstin Norén, professor vid högskolan Väst, om "jaså" och andra svenska responspartiklar. Inspelat på Göteborgs universitet den 18 mars 2016. Arrangör: Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grammatikfestivalen 2016

Diskursmarkörer i italienska

Sara Lindbladh, doktorand vid Göteborgs universitet, presenterar en del ur sin forskning av italienska diskursmarkörer. Hon förklarar varför dessa ord är så viktiga i italienskt talspråk och beskriver flera av de olika typer av funktioner som de kan fylla. Inspelat på Göteborgs universitet den 18 mars 2016. Arrangör: Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grammatikfestivalen 2016

Uttala engelska låneord i chichewa

Över åtta miljoner människor talar chichewa i Malawi, Moçambique, Zambia och Zimbabwe. Laura Downing, professor vid Göteborgs universitet, berättar här om hur låneord från engelskan används, böjs och görs om för att passa i språket chichewa. Inspelat på Göteborgs universitet den 18 mars 2016. Arrangör: Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grammatikfestivalen 2016

Hur standardiserar man älvdalskan?

Yair Sapir är filosofie doktor vid Högskolan Kristianstad. Han är född i Israel, har bott i Danmark och valde att forska i älvdalskan. Här berättar han om hur ett litet, hotat språk utan litterär tradition kan, eller bör, standardiseras. Inspelat på Göteborgs universitet den 18 mars 2016. Arrangör: Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grammatikfestivalen 2016

Att visita svenskan i Amerika

Henrietta Adamsson Eryd, doktorand vid Göteborgs universitet, har genom resor till USA forskat om det svenska språket i landet. Här delar hon med sig av inspelningar med svenskättlingar i USA och berättar om vad forskningen kommit att förklara om ett språks besök i ett nytt land. Inspelat på Göteborgs universitet den 18 mars 2016. Arrangör: Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grammatikfestivalen 2016

Skriv som du pratar?

Michelle Waldispühl, fil dr vid Göteborgs universitet, berättar om ord som hörs och skrivs ner och hur stavelser ändras beroende på vem som skriver. Namn, uttal och stavning präglar ett ords framtida användning. Inspelat på Göteborgs universitet den 18 mars 2016. Arrangör: Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grammatikfestivalen 2016

Överklasstockholmska

Precis som andra stadsdialekter kännetecknas stockholmska av social variation, det vill säga språkliga skillnader mellan olika samhällsklasser. Här berättar Jenny Öqvist, fil dr vid Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala, närmare om den "fina" stockholmskan - överklasstockholmskan. Inspelat på Göteborgs universitet den 18 mars 2016. Arrangör: Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grammatikfestivalen 2016

Göteborgsgrammatiken

Lars-Gunnar Andersson, professor vid Göteborgs universitet, berättar om de utmärkande dragen i göteborgskans ljudlära, formlära och satslära. De största avvikelserna från svenskt standardspråk finns i uttalet och ordböjningen, till exempel i paradigmen för böjningen av substantiv, starka verb och personliga pronomen. Inspelat på Göteborgs universitet den 18 mars 2016. Arrangör: Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Människans behov av fiktion

Vampyrer och fan fiction

Maria Lindgren Leavenworth är forskare i engelska språkstudier. Hon talar om läsarproducerad text och bild som får fiktiva världar att växa. Från arrangemanget ”Flykten från verkligheten - människans behov och bruk av fiktion”. Inspelat 23 april 2014 på Nalen i Stockholm. Arrangör: Vetenskapsrådet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBildningsbyrån - Kina

Rapport från kinesisk by - 50 år senare

1963 gav Jan Myrdal ut sin bok "Rapport från kinesisk by". Den kom att påverka en hel världs syn på den kinesiska revolutionen. Hur ser det ut i den lilla byn Liu Lin idag? Och hur sann var egentligen den bild Myrdal gav i sin bok?

Fråga oss