Titta

UR Samtiden - Cyberbullying 2016

UR Samtiden - Cyberbullying 2016

Om UR Samtiden - Cyberbullying 2016

Föreläsningar från konferensen Cyberbullying där forskare och experter talar om utmaningarna med att stoppa nätmobbing. Inspelat på Elite Park Avenue Hotel i Göteborg den 22 april 2016. Arrangör: Göteborgs stad, Friends, IBPA, Göteborgsregionen och Göteborgs universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Cyberbullying 2016: Att minska nätmobbningDela
  1. God morgon. Jag höll en presentation
    i går och i morse ringde min son-

  2. -för att höra hur det har gått.

  3. Jag sa att jag var orolig
    för tiden i dag.

  4. Då svarade han att han hade ett tips.

  5. "Ha en riktigt bra början
    och en riktigt bra avslutning"-

  6. -"och gör tiden däremellan
    så kort som möjligt."

  7. Jag förklarade vad "fika" är, och då
    insåg han att han gett mig ett gott råd.

  8. Tack för att ni kom hit. Jag vill dela
    med mig av två stora forskningsprojekt.

  9. Det första riktar in sig
    på nätmobbning som beteende.

  10. Det andra fokuserar på
    ett verktyg som unga använder-

  11. -för att åsamka så stor skada
    som möjligt, och det är bilder.

  12. Jag ska försöka visa hur mycket
    forskning vi bedrivit kring de här två.

  13. Sociala medier är viktiga i Australien
    på grund av landets storlek.

  14. Det är svårt att nå ut
    till alla familjer runtom landet.

  15. Därför blir Internet ett väldigt viktigt
    sätt för unga att hålla kontakten.

  16. I Western Australia har vi till exempel-

  17. -en skola som ligger hundra mil
    från nästa skola.

  18. Och i den skolan går inte många barn.

  19. Så får många unga utgör Internet en
    viktig del av deras sociala utveckling.

  20. Och vi måste se till att det blir en
    positiv upplevelse att interagera där.

  21. Så det är det
    som vi utgår ifrån när vi forskar.

  22. Vi vet att unga använder Internet,
    så hur minimerar vi då riskerna?

  23. Riskminimeringen är alltså viktig.

  24. Jag bor alltså på Australiens västkust-

  25. -som är lika långt från Sydney
    som New York är från Los Angeles-

  26. -precis som min kollega
    som jag har med mig.

  27. I vår delstat är vägen till hjälp lång
    om man får problem.

  28. Det här är
    en riktig skylt i vår hemstad.

  29. Så avstånden är ett problem,
    men naturen runtomkring är otrolig.

  30. Jag har haft förmånen
    att besöka er vackra skärgård-

  31. -och den påminner om
    vårt förhållande till havet.

  32. Vi australier lever längs kusten,
    så havet är en viktig del av våra liv.

  33. I går frågade jag hur mycket ni vet
    om unga och Internet, och så även nu.

  34. Om man är vuxen och pratar med
    barn, vilket Jesper var inne på...

  35. Mina barn skickar smilisar till mig,
    och jag förstår dem inte.

  36. Det finns en webbplats som heter
    "Lingo to Word", som översätter dem.

  37. Så kan ni lära er att den översta
    innebär att de är förvirrade.

  38. Ni kan se
    hur en puss ser ut som smilis.

  39. Eller hur
    "gift" ser ut, tredje nerifrån.

  40. Att försöka förstå den här världen
    är en utmaning väl värd att ta sig an.

  41. När vi utvecklade försöksmodellen
    Cyber Friendly Schools-

  42. -lade vi fyra år på att prata med unga-

  43. -för att förstå deras omgivning-

  44. -och få dem att hjälpa oss skapa den
    motåtgärd som jag ska berätta om.

  45. Vi uppmanade också unga
    att vara katalysatorer-

  46. -och främja det här programmet
    i deras skola.

  47. Det här var en studie över tre år.

  48. Vi följde en grupp
    elever longitudinellt-

  49. -när de var tretton, fjorton och femton.

  50. Vi pratade också med elevledare
    som var två år äldre än våra.

  51. Vi hade elever som gick i tionde klass
    som utbildades till ledare i programmet-

  52. -och programmet testades på elever
    som först gick i åttan.

  53. Drygt tretusen barn ingick i studien.

  54. Vi involverade föräldrar, skolan-

  55. -och de lärare som presenterade
    programmet för eleverna.

  56. Vi anlitade även organisationer utifrån-

  57. -för att genomföra programmet.

  58. Vi undersökte hur vårt material kunde
    komplettera organisationernas arbete.

  59. I Sveriges fall kan man ta
    Friends-programmet-

  60. -som ett exempel på en organisation
    som vi hade kunnat samarbeta med.

  61. Motåtgärdsprogrammet
    var komplext och omfattande.

  62. Mycket av multimedian på
    vår webbplats skapades av unga.

  63. Så i stället för
    att försöka hitta media på Youtube-

  64. -gjordes en stor del
    av ungdomarna själva.

  65. Vi hade tävlingar där unga
    kunde vinna presentkort på mer media-

  66. -och det gav oss
    en djupare förståelse för-

  67. -vilka budskap de ville skicka
    till sina yngre kollegor.

  68. De barn som tog fram den här median
    var femton eller sexton-

  69. -och tänkte på vad de hade velat veta
    när de var tretton eller fjorton.

  70. Ni ser andra resurser där också.

  71. En viktig del av programmet
    var att aktivt påverka beteendet.

  72. Att man i en miljö skapar påminnelser-

  73. -om vilka åtgärder man kan vidta i
    vardagen. Ni ska få se exempel.

  74. Vi skapade en webbplats för familjer-

  75. -där föräldrar kunde hitta material
    för att stötta sina barn.

  76. Där finns tips som vi samlat in
    från föräldrar till barn i olika åldrar.

  77. Föräldrar till tolvåringar och fjorton-
    åringar oroar sig inte för samma saker.

  78. Vi har försökt samla
    relevant innehåll för dem.

  79. Vårt program baserades på
    fem särskilt viktiga områden.

  80. I går tog jag upp innehåll,
    diskretion och kontakter.

  81. Vilka de träffade, hur de interagerade,
    och hur privat det var.

  82. Här ser ni två andra områden.

  83. Sammanhanget, till vilka platser de
    sökte sig, men också deras beteende.

  84. Våra fem områden har sitt ursprung
    i alla samtal med eleverna.

  85. De efterfrågade information
    inom de fem områdena.

  86. Ni kan se exakt vad vi gick in på
    under de olika rubrikerna.

  87. Sen har åtgärderna utvecklats
    utifrån allt det här.

  88. Vi har åtgärder som involverar skolan,
    klassen, familjen, skolkamrater-

  89. -och varenda en
    berörde samtliga fem områden.

  90. Unga vill alltid hjälpa oss
    förbättra programmet, så varje år-

  91. -samtalade vi
    och fick råd om hur det gick-

  92. -och vad vi kunde förbättra.

  93. De gav oss även ständigt råd
    om vad vi kunde göra-

  94. -för att förändra ungas beteende.

  95. Många tänkte på
    hur det vore om de hade småsyskon-

  96. -och vad de då hade velat
    att de skulle få för hjälp.

  97. Det här är alltså
    webbplatsen Cyber Friendly.

  98. Man fick logga in på webbplatsen
    så att vi kunde mäta användningen-

  99. -och se vilka delar av webbplatsen
    som användes mest.

  100. Ännu en fördel med onlinemiljön-

  101. -var att vi kunde se hur varenda
    användare utnyttjade webbplatsen-

  102. -och hur lång tid
    de tillbringade på olika sidor.

  103. Om de laddade upp information
    som vi bad om.

  104. Vi hade olika undersökningar.

  105. Ungdomarna fick svara på
    tre eller fyra korta frågor-

  106. -och sen såg vi hur många som svarat.
    Webbplatsen gav oss data-

  107. -och hjälpte oss
    att genomföra åtgärderna.

  108. I går nämnde jag att eleverna
    kan använda webbplatsen själva.

  109. I början insåg vi
    att lärarna inte var redo-

  110. -men att eleverna var det.

  111. Så vi såg till att eleverna
    kunde logga in, utvärdera sig själva-

  112. -och sen fortsätta till rätt sidor
    på webbplatsen.

  113. Det viktiga för oss var resultatet -
    inte att de fullföljde alla steg.

  114. Om målet var att bli bättre kamrat-
    stödjare övervakade vi processen-

  115. -så att vi såg hur de använde
    materialet på webbplatsen.

  116. Vi märkte snabbt vilket material
    de inte använde och tog bort det.

  117. Utmaningen blev i stället
    vad vi skulle ersätta det med.

  118. Det här är ett exempel på en modul.
    Den är för eleverna.

  119. Elever lär sig om diskretion.
    Det är vad modulen handlar om.

  120. Högst upp finns
    olika sorters medieinnehåll.

  121. En del material skiftar
    beroende på användaren.

  122. Eleverna kan berätta nåt
    med hjälp av mikrofonfunktionen.

  123. Om de vill säga nåt spelar vi in det
    och lyssnar på det senare.

  124. Det mesta är positiv feedback,
    men inte allt.

  125. I går berättade jag
    om att söka på sitt rykte-

  126. -och då lade vi in länkar, så att de kan
    se vad som står skrivet om dem.

  127. Det här är en väldigt interaktiv åtgärd,
    och som tur var gillade de den.

  128. Det gick snabbt och lätt,
    vilket var vad eleverna efterfrågade.

  129. Högst upp kan ni se vår vodcast.

  130. Vi kunde kommunicera
    direkt med dem-

  131. -och lägga upp vodcastar
    om ett särskilt ämne-

  132. -eller nåt nytt problem som
    ungdomarna informerat oss om.

  133. Askfm blev tillgängligt
    medan vi genomförde studien-

  134. -och sajten
    orsakade problem jorden runt.

  135. Då kunde vi göra en vodcast
    för att varna om det här fenomenet.

  136. Sajten tog tid att skapa, men all
    feedback minskade vår arbetsbörda.

  137. Vi fick lära oss
    hur man uppdaterar webbplatser-

  138. -men det har hjälpt oss
    i det långa loppet.

  139. Det här är en del av arbetet-

  140. -och är beskrivet i artikeln
    som nämndes tidigare-

  141. -alltså den
    som Peter Smith hänvisade till i går.

  142. Australien är bland de bästa i världen
    vad gäller Internetanvändning.

  143. Det har var 2011 och 2013-

  144. -och eleverna i vårt urval
    hade nästan alla Internet hemma.

  145. Vi hade främst barn med medelhög
    och hög socioekonomisk bakgrund.

  146. Vi hade inte så många barn med låg-

  147. -så statistiken
    är inte helt representativ-

  148. -men i en studie där vi
    samlade in data för fyra månader sen-

  149. -ser vi att nästan alla barn med låg
    socioekonomisk bakgrund har Internet-

  150. -och tillgång till
    telefoner och smarta telefoner.

  151. Färgerna representerar
    årskurs åtta, nio och tio.

  152. "År" betyder här "årskurs".

  153. Årskurs åtta är trettonåringar.
    Det här är alltså vår grupp.

  154. Det här är tre år av data.

  155. Ni ser att den blå stapeln...

  156. ...innebär att de använder teknik
    mycket redan i åttan.

  157. Och i tian var siffran ännu högre.

  158. Så man ser att ju äldre de blir,
    desto mer tid tillbringar de online.

  159. Beror den ökade mobbningen på
    att de tillbringar mer tid online-

  160. -eller på att risken för mobbning ökar?
    Den frågan har vi ännu inget svar på.

  161. Vad gäller mobbningen
    bland befolkningen i stort-

  162. -ser ni att mobbning
    är ett stort problem i Australien.

  163. Bland åttorna hade nästan hälften
    mobbats föregående termin.

  164. Mobbning definierades som
    återkommande och medvetet.

  165. Vi lade mycket tid på att definiera,
    och sen frågade vi eleverna.

  166. Vi ställde generella och
    mer specifika frågor om mobbning-

  167. -för att förstå deras upplevelser.

  168. Den frekventa mobbningen
    visas i rött här.

  169. Det var många barn
    som var utsatta för det här.

  170. De som mobbar erkänner det inte alltid.

  171. Vi frågade
    "Har du någonsin mobbat någon?"-

  172. -med samma formulering
    som andra använt-

  173. -och vi frågade också
    hur ofta man gjort det.

  174. Ni ser i rött att väldigt få anger
    att de mobbar frekvent.

  175. Vi har observerat en högre andel-

  176. -vilket ger er en uppfattning om hur
    sanningsenliga Australiens barn är.

  177. Vad gäller nätmobbning...
    Nyss såg ni alla sorters mobbning-

  178. -och bland andelen som angav
    att de har blivit nätmobbade-

  179. -ser ni i blått "ett par gånger per
    termin", och det var alltså upprepat.

  180. Det händer ett par gånger per termin
    och då vid upprepade tillfällen.

  181. Sen har vi barn som mobbas med
    ett par veckors mellanrum eller oftare.

  182. Väldigt få anger
    att de mobbar frekvent-

  183. -och siffrorna är
    särskilt låga för nätmobbning.

  184. Det påverkade vår studie,
    för vi behövde ett stort urval.

  185. Vi analyserade tretusen barn,
    alltså hela skolor.

  186. Vi kontrollerade för olika variabler.

  187. När vi analyserade
    dessa longitudinella data...

  188. För såna här frågor
    var passivt samtycke godkänt.

  189. Föräldrarna var tvungna
    att aktivt säga nej.

  190. Mer än 80 procent
    av eleverna deltog-

  191. -så det gjorde siffrorna pålitligare
    än om vi tvingats ha aktivt samtycke.

  192. I Australien får man bara svar från
    20-25 procent om samtycket är aktivt-

  193. -vilket hade försvagat
    vår studie avsevärt.

  194. I analysen använde vi
    en modell med slumpmässiga effekter-

  195. -först med binära variabler
    och sen kontinuerliga-

  196. -och vi ville undersöka sannolikheten
    för att mobbas eller mobba-

  197. -och vi ville också se
    hur länge det pågick.

  198. Här ser ni att det var skillnad
    mellan årskurs åtta och nio-

  199. -men inte mellan nio och tio.

  200. Som ni ser var risken för att mobbas-

  201. -i stort sett oförändrad över tiden.

  202. De utsatta ser ni i gult och blått-

  203. -alltså den andel barn som angav
    att de nätmobbades.

  204. Grönt och rött var andelen barn
    som angav att de mobbade.

  205. Så slutsatsen av vår studie blev att
    vi såg en minskad nätmobbning-

  206. -mellan årskurs åtta och nio, där
    nedgången var säkerställd men liten.

  207. Vi såg ingen skillnad mellan
    nio och tio, vilket jag ska tala om-

  208. -och vi såg ingen större skillnad
    i intensiteten.

  209. Vi behövde göra mer där
    för att stötta de barn-

  210. -som for illa i den här omgivningen.

  211. Vi har ju fina användardata-

  212. -som visade hur mycket av
    programmet som användes.

  213. När de unga fick tillträde till
    webbplatsen använde de den mycket-

  214. -till och med på kvällarna.
    De uppmuntrades till det på skoltid-

  215. -men vi såg
    att de även gick in hemifrån.

  216. Men lärarna tog inte till sig det här.

  217. I snitt lät lärarna eleverna
    göra två eller tre av åtta moduler.

  218. Så klassrumstiden var ett problem.

  219. Den här studien ledde oss
    till forskningen jag visade i går.

  220. Vi insåg att vi måste göra mer.
    Det räckte inte med en webbplats-

  221. -utan vi måste jobba mer
    med lärarnas självförtroende-

  222. -och entusiasmera dem mer.

  223. Många ville men var oroliga för att
    de inte skulle kunna besvara frågor-

  224. -eller att de inte var
    lika kunniga som sina elever.

  225. Så just nu jobbar vi på
    att underlätta införandet av det här.

  226. I Western Australia jobbar vi på
    att öka lärarnas kompetens-

  227. -och om nåt år återinför
    vi Friendly Schools-programmet-

  228. -när vi känner
    att personalen är tillräckligt kunnig.

  229. Vi tittade på hur mobbningen
    oftast skedde i nian och tian-

  230. -och vad vi kunde göra för
    att få eleverna mer intresserade.

  231. Programmet skapades alltså
    av elever i tian för yngre elever.

  232. Så vi tänkte att innehållet kanske inte
    passade elever i tian.

  233. Bland de många problem som unga
    pekade ut blev foton allt vanligare.

  234. Vår studie gjordes runt den tiden
    - den avslutades 2012-

  235. -då unga förflyttade sig från
    text- till bildbaserade sociala medier.

  236. Alla telefoner
    som såldes hade kamera.

  237. Unga började använda
    Flickr och Pinterest-

  238. -och andra sociala medier
    där bilder spelar en väldigt stor roll.

  239. Vi visste
    att vi måste förstå fenomenet bättre-

  240. -särskilt vad gällde delande
    av skadliga bilder.

  241. I Australien kom det ut en rapport med
    fokus på årskurs tio, elva och tolv.

  242. Vi ville se
    vad som hände med eleverna i tian.

  243. 40 procent angav att de hade tagit
    emot meddelanden av sexuell natur.

  244. Förlåt - 50 procent.

  245. Hälften av de unga på de här sajterna
    såg alltså sexuella meddelanden.

  246. 25 procent angav att de hade skickat
    sexuella foton på sig själva-

  247. -och 50 procent
    av sexuellt aktiva elever-

  248. -angav att de skickat sms av sexuell
    natur, och 70 procent hade fått såna.

  249. Elever som var sexuellt aktiva-

  250. -delade aktivt med sig av
    potentiellt skadlig information.

  251. Vilka riskerna är vet ni, men de känslo-
    mässiga konsekvenserna är enorma.

  252. Peter Smith skrev en artikel om-

  253. -att det som är känslomässigt
    svårast är foton och videor.

  254. Vi vet att det får sociala
    och känslomässiga efterverkningar-

  255. -som att man känner sig förödmjukad-

  256. -och att man måste flytta
    på grund av att foton spridits.

  257. Förhållanden och karriär kan ta skada.

  258. Om man är under sexton och skickar
    ett utmanande foto av sig själv-

  259. -och det spelar ingen roll
    om man är påklädd-

  260. -så ses det som barnpornografi.

  261. Om jag är under sexton
    och skickar ett foto till min kille-

  262. -kan jag
    enligt australisk lag åtalas-

  263. -för spridning av barnpornografi.

  264. Sen kan jag inte bli lärare eller polis.

  265. Jag kan inte åka till USA,
    där brottslingar inte får visum.

  266. Så framtida skadeverkningar, som de
    unga ännu inte förstår, är enorma-

  267. -och det rättsliga efterspelet
    blir också ett problem.

  268. Den här studien, "Cyber Savvy",
    namngavs av eleverna-

  269. -och utvecklades i samspel med dem-

  270. -och skulle testa
    olika aktiviteter online-

  271. -som vi sen skulle lägga till
    vårt Cyber Friendly-program-

  272. -som fokuserade på sexmeddelanden
    och hur vi stöttar unga.

  273. Vi är på projektets tredje år-

  274. -som representeras av den lila rutan. Vi
    är klara med de blåa och röda rutorna.

  275. Det är många involverade. Vi har precis
    som ni många organisationer-

  276. -som vill stötta ungdomar,
    och vi ville involvera dem.

  277. Jag ska visa hur vi
    fick information från ungdomarna.

  278. Vi var väldigt specifika för att se till
    att vi fick helt rätt innehåll.

  279. Nu fokuserar jag på den röda rutan.

  280. I den röda rutan
    har vi arbetet med ungdomarna.

  281. Vi hade en
    två dagar lång workshop med unga-

  282. -och använde
    tekniken designtänkande.

  283. Den används mycket
    inom marknadsföring.

  284. Den handlar om att lösa "elaka
    problem", som det heter på nätet-

  285. -alltså problem som är komplexa
    och kräver eftertanke.

  286. Vi använde designtänkande
    under två dagar-

  287. -och samtidigt skapade de en app.

  288. Vi passade då på
    att samla in information från dem.

  289. Medan de funderade kring appen
    fick vi se varför de delar foton-

  290. -och hur vi kan hjälpa dem
    att dela foton på ett säkrare sätt.

  291. Vi kallade det här
    ett nätambassadörsmöte.

  292. Vi bad skolor
    att skicka upp till sex elever var-

  293. -och det skulle vara karismatiska elever
    som gillar teknik.

  294. Vi ville inte ha
    de bästa eleverna eller elevrådet.

  295. Vi ville inte tvunget ha skolans ledare-

  296. -utan elever som gärna talar med
    sina klasskompisar om teknik.

  297. Under dagen använde vi
    den här designtänkandeutmaningen.

  298. Vi gjorde undersökningar om vilka de
    negativa aspekterna med foton var.

  299. Vi pratade om positiva aspekter också,
    för att få en balans.

  300. De röda aspekterna är de som
    nämndes oftast i deras diskussioner.

  301. Att foton aldrig försvinner och
    att de kan användas av nån annan.

  302. Om de lägger upp nåt på till exempel
    Instagram kan Instagram använda det.

  303. De tyckte inte om
    att folk ändrade deras bilder.

  304. De ogillade att tappa kontrollen och var
    medvetna om de juridiska aspekterna.

  305. Och frågan är om lagarna i Australien
    som nu drabbar barn som delar bilder...

  306. Om vi ändrar lagarna, kommer barnen
    då att skicka fler bilder?

  307. Jag antar att ni har liknande dilemman.

  308. Designtänkande
    är en väldigt rigorös process-

  309. -där man ger de unga en uppgift.

  310. Vi hade tio personer per bord,
    sjuttio totalt...

  311. Förlåt, vi hade tio bord med sju vid
    varje, och tio appar under utveckling.

  312. Målet var att lösa ett problem.

  313. Designtänkande
    innehåller en "dubbeldiamant".

  314. Man börjar med ett problem,
    som att unga gärna delar foton.

  315. Vad är positivt och negativt med det?

  316. Vilken är
    den viktigaste frågan för unga?

  317. Högst upp i diamanten.
    Vad bör vi lägga mest kraft på?

  318. När de hade bestämt det...

  319. En grupp ogillade
    att de tappade kontroll-

  320. -och då hamnade det
    överst i den gröna.

  321. Vad gör vi åt det? Hur kan man få
    behålla kontrollen över sina bilder?

  322. Hur kan vi åtgärda det här?

  323. Den blåa diamanten kom in
    när de hade tagit fram en app-

  324. -för att lösa problemet.

  325. Vid varje bord hade vi unga vuxna
    som satt med - inte folk i min ålder.

  326. Vi hade unga människor
    som vi utbildade på förhand-

  327. -innan
    de satt med de yngre vid borden.

  328. Och de såg till att arbetet gick framåt.

  329. Eleverna jobbade jättehårt.

  330. På två dagar gick de
    från att få höra talas om ämnet-

  331. -till att tolv timmar senare
    ha skapat en app på pappret.

  332. Det var vad processen ledde till,
    för den var väldigt fokuserad.

  333. Ni ska få se ett kort klipp.

  334. Tjejen beskriver appen
    som hennes grupp har skapat.

  335. Alla har T-shirtar. Eftersom barnen
    tillhör olika socioekonomiska grupper-

  336. -ville vi inte att de skulle känna att
    vissa hade högre status än andra.

  337. Därför fick de klä sig likadant.
    Vi hjälpte dem att lära känna varandra-

  338. -eftersom de gärna ville det.

  339. Den här gruppen om sju
    valde att kalla sin app för "Leash"-

  340. -alltså som i "koppel"
    som man har till sin hund.

  341. I stället
    skulle man ha koppel till sina foton.

  342. De använder här stora pappersark
    när de beskriver appen-

  343. -och varje ark representerar
    en skärm på en mobiltelefon.

  344. Så först har de startsidan-

  345. -och sen ett annat ark för vad man ser
    om man trycker på en viss knapp.

  346. För vi hann ju inte skapa riktiga appar.

  347. Vi hade tagit dit domare
    i form av apputvecklare-

  348. -som kunde berätta
    vad som funkade och inte funkade.

  349. De gav pris till den grupp
    vars app var mest nyskapande.

  350. Jag ska visa hennes beskrivning.
    Hon är väldigt rolig.

  351. När fotot väl har skickats
    finns det där ute för alltid.

  352. Ni kanske inte ser problemet, men tänk
    er att ni ska skicka nåt till er kille.

  353. Du är snygg.
    Du ser helt enkelt jäkligt het ut.

  354. Men vad hände nu? Du skickade
    visst inte fotot till din kille.

  355. Du skickade det till din pappa.
    Det blir en stel frukost i morgon.

  356. För du kan inte radera fotot
    eller förhindra att nån ser det.

  357. Men tänk om det fanns en app
    som lät dig ta emot och skicka bilder-

  358. -och ta reda på vilka som har bilder av
    dig och till och med radera dem.

  359. Målgruppen är folk mellan 12 och 24.
    Appen är lätt och smidig att använda.

  360. Jag presenterar härmed Leash.

  361. Jag slutar där.
    Hon glömde att visa pappersarken.

  362. Appen går inte att förverkliga.

  363. Man kan inte bort sitt foto
    från nån annans telefon.

  364. Av de tio olika apparna som skapades
    tog vi fram en hybrid.

  365. Vi tog de bästa idéerna och skapade
    en app som nu finns på nätet.

  366. Eleverna återvände till sina skolor
    och testade sina idéer.

  367. Sen återvände de till oss och berättade
    hur väl idéerna hade fallit ut.

  368. Vi skapade allt utifrån deras önskemål
    och sen fick de se resultatet.

  369. Vi höll på med betatester,
    och de fick säga sitt.

  370. De gav oss konstruktiv kritik.
    Vi har många aktiviteter för dem-

  371. -för de har kort koncentrationsförmåga.

  372. Vi ändrade appen efter deras feedback.

  373. Vi gjorde först en Appleversion
    och sen en till Android.

  374. Barnen använder ju olika, så vi fick
    acceptera att kostnaden dubblerades.

  375. Men den fick fin feedback. Den hade
    testats extensivt när de fick se den.

  376. Vi samlade in mycket data
    från föräldrar och elever också.

  377. Appen är den lila bubblan här.
    Men programmet innebar mer.

  378. Vi hade åtgärder som involverade
    föräldrar, lektionsplan och hela skolan.

  379. Appen "Image Up" finns nu
    att ladda ner om ni vill.

  380. Eleverna namngav den.
    De ville ha "Pic Up", som i "picture"-

  381. -men det kan förknippas med raggning.

  382. Men appen finns alltså att ladda ner.
    Det finns en fördel med appen.

  383. Arbetet i skolan sker inte samtidigt
    som fotona skickas.

  384. Jag lär mig regler i skolan men har
    glömt vissa när jag använder telefonen.

  385. Målet med appen
    var att hjälpa dem i ögonblicket.

  386. Vi ville att de skulle tänka på våra
    huvudbudskap när de skickar fotot.

  387. Appen funkar så här.
    Varför vill barnet ha appen?

  388. Jo, för om jag tar ett foto kan appen
    lägga upp det på alla mina medier.

  389. Instagram, Facebook, Twitter.
    Den skickar fotot till alla samtidigt.

  390. I andra appar
    måste man skicka till en sajt åt gången.

  391. Så det var ett sätt att locka dem.

  392. Jag tar ett foto av nån med appen.

  393. Det hamnar i mitt bibliotek, och jag får
    frågan om jag vill skicka fotot.

  394. Jag vill skicka det
    till mitt Instagramkonto.

  395. När jag skickar det
    väntar programmet i tio sekunder.

  396. Fotot försvinner från skärmen.

  397. Under de tio sekunderna kommer
    det upp tankar från andra unga.

  398. "Tänk om mamma ser fotot..."

  399. Tankarna är skapade av eleverna
    med olika sorters media.

  400. De vägrade vänta mer än tio sekunder.
    Men man hinner med mycket.

  401. Appen räknar ner,
    så man ser när det är dags.

  402. Sen frågar appen om man vill skicka
    fotot. Och då kan man säga nej.

  403. Det ger dem tid att tänka efter
    om de glömmer bort att göra det.

  404. Ofta fattar de beslut för fort.

  405. Och även om de skickar det
    har de läst de här budskapen.

  406. I appen finns funktionen
    "skicka i stället".

  407. Om en person ombes skicka
    en "nudie", som vi säger-

  408. -ett nakenfoto av sig själv-

  409. -har vi ett bibliotek med roliga svar.
    Ett exempel är:

  410. "Jag skickar en nakenbild
    när pappa har skickat en."

  411. Då visar man
    att man inte tänker skicka en bild-

  412. -men genom att skämta
    blir det inte jobbigt för en själv.

  413. Det här är en viktig del av programmet,
    eftersom det handlar om beslutet.

  414. Vi får se om de använder appen.

  415. Den lades upp förra veckan, och redan
    har vi upptäckt ett litet problem.

  416. Så här ser skärmarna ut.
    Jag vet inte om ni kan läsa dem-

  417. -men det är några exempel på svar.

  418. Det här är bara ett urval.

  419. Ungdomarna har testat dem
    och gett sitt godkännande.

  420. På lektioner diskuterar man lagen-

  421. -hur ens rykte påverkas, hur man
    kan hjälpa vänner, kritiskt tänkande-

  422. -vi har resurser för föräldrar om hur
    man diskuterar det här med sina barn.

  423. "Hur bör
    min tolvåring agera och tänka?"

  424. Vi ger dem information i punktform
    om barns utveckling och om lagen.

  425. Vi kommunicerar
    med familjer via Facebook.

  426. Föräldrar har sagt
    att de gärna vill ha kontakt där-

  427. -så där fångar vi in dem.

  428. Och så ger vi dem information om
    sociala medier och angelägna frågor.

  429. Vi testar hela programmet nästa vecka.

  430. Min stackars personal sliter för att
    bli klara inför vår lilla testomgång.

  431. Tjugo skolor ingår i testet och vi
    samlar främst processbaserade data-

  432. -innan vi testar i större omfattning-

  433. -och använder appen
    i våra Cyber Friendly-skolor.

  434. Vi vill förbättra våra skolor-

  435. -och ska därför testa appstrategin
    i dem på ett mer omfattande sätt.

  436. Så vi har fullt upp, och jag hoppas
    kunna visa fina resultat en dag. Tack.

  437. Översättning: Markus Svensson
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Att minska nätmobbning

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Donna Cross, professor och forskare vid University of Western Australia, har tillsammans med ungdomar arbetat med att ta fram strategier som kan användas för att minska och avbryta pågående nätmobbning. Organisationen Telethon Kids Institute har som motto att upptäcka, förebygga och bota. Helst skulle de vilja skapa en app som återkallar eller förstör bilder som lagts ut, men när det inte var möjligt uppfann eleverna istället en app som ger en några sekunders betänketid innan man publicerar en bild på sociala medier. En chans att tänka efter före. Inspelat på Cyberbullying, Elite Park Avenue Hotel, Göteborg den 22 april 2016. Arrangör: Göteborgs stad, Friends, IBPA, Göteborgsregionen och Göteborgs universitet.

Ämnen:
Värdegrund > Mobbning
Ämnesord:
Nätmobbning, Samhällsvetenskap, Sociala medier, Sociala relationer, Socialpsykologi, Sociologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Cyberbullying 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Cyberbullying 2016

Att minska nätmobbning

Donna Cross, professor och forskare vid University of Western Australia, har tillsammans med ungdomar arbetat med att ta fram strategier som kan användas för att minska och avbryta pågående nätmobbning. Organisationen Telethon Kids Institute har som motto att upptäcka, förebygga och bota. Helst skulle de vilja skapa en app som återkallar eller förstör bilder som lagts ut, men när det inte var möjligt uppfann eleverna istället en app som ger en några sekunders betänketid innan man publicerar en bild på sociala medier. En chans att tänka efter före. Inspelat på Cyberbullying, Elite Park Avenue Hotel, Göteborg den 22 april 2016. Arrangör: Göteborgs stad, Friends, IBPA, Göteborgsregionen och Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Cyberbullying 2016

Aktion mot nätmobbning

Forskarna Ann Frisén och Sofia Berne vid Göteborgs universitet har tagit del av svenska elevers tankar om hur man på bästa sätt kan förebygga och åtgärda nätmobbning. Här sammanfattar de resultaten och berättar hur de gått tillväga med sin forskningsmetod. Inspelat på Cyberbullying, Elite Park Avenue Hotel i Göteborg den 22 april 2016. Arrangör: Göteborgs stad, Friends, IBPA, Göteborgsregionen och Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Cyberbullying 2016

Att identifiera cybermobbning

Oftast finns det flera versioner av samma händelse. Hur känner vi igen skillnaden mellan bara skoj och riktiga elakheter? Och vilka långsiktiga följder av mental ohälsa drabbas de utsatta av? Hannah Thomas, University of Queensland, berättar här om sitt forskningsarbete där hon har intervjuat både mobbare och dem som blivit utsatta för mobbning. Inspelat på Cyberbullying, Elite Park Avenue Hotel i Göteborg den 22 april 2016. Arrangör: Göteborgs stad, Friends, IBPA, Göteborgsregionen och Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Cyberbullying 2016

Tillsammans mot nätmobbning

Går det att förändra attityder och beteenden genom digitala strategier och nätkampanjer? Barbara Spears är forskare vid University of South Australia och talar om hur vi tillsammans med ungdomar kan ta fram metoder för att försöka påverka och förhindra nätmobbning genom attitydförändring. Inspelat på Cyberbullying, Elite Park Avenue Hotel i Göteborg den 22 april 2016. Arrangör: Göteborgs stad, Friends, IBPA, Göteborgsregionen och Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Cyberbullying 2016

Nätmobbning och överlevnadsstrategier

Vad vet vi om den mentala hälsan bland dem som blivit utsatta för mobbning på nätet? Vilka överlevnadsstrategier känner vi till och hur fungerar de i praktiken? Sara Pabian, forskare vid Antwerpens universitet, presenterar de fem mest kända överlevnadsstrategierna och sin undersökning om strategiernas effektivitet. Inspelat på Cyberbullying, Elite Park Avenue Hotel, Göteborg den 22 april 2016. Arrangör: Göteborgs stad, Friends, IBPA, Göteborgsregionen och Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Cyberbullying 2016

Gilla, rapportera eller bläddra vidare?

Hur ska man reagera när man blir vittne till mobbning på nätet? Är det bäst att ignorera och bläddra vidare? Eller ska man alltid rapportera? Kanske faller man för grupptrycket och trycker på gilla. Det är väldigt viktigt hur man som åskådare och vittne reagerar när man upptäcker mobbning, säger Heidi Vandebosch, professor vid Antwerpens universitet. Här berättar hon om sin forskning som handlar om åskådarens agerande vid mobbningssituationer på nätet. Inspelat på Cyberbullying, Elite Park Avenue Hotel i Göteborg den 22 april 2016. Arrangör: Göteborgs stad, Friends, IBPA, Göteborgsregionen och Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & värdegrund

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Jämställdhet från siffror till handling

Att administrera fram jämställdhet

Malin Rönnblom, forskare i statsvetenskap och lärare i genusvetenskap, pratar om jämställdhetsbegreppet och jämställdhetspolitik. Från seminariet ”Jämställdhet i akademin - från siffror till handling”. Inspelat på Chalmers i Göteborg den 30 januari 2014. Arrangör: Sveriges unga akademi.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet - ärren finns alltid kvar

Först nu kan jag börja leva

Utåt är Sofia glad och framåt, men inom sig bär hon på erfarenheterna av tio års svår mobbning. Kränkningarna i skolan gjorde henne blyg och hatisk och under två år gick hon knappt ut. Det är först nu, efter psykologhjälp, flytt och nytt jobb, som hon börjar bli den hon vill vara.

Fråga oss