Titta

UR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

UR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Om UR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Föreläsningar om hur du i din yrkesroll och som medmänniska möter barn som utsatts för våld och övergrepp. Hur bemöter man barn som vittnen i polisförhör? Hur upptäcker skolpersonal barn som misshandlas i hemmet? Hur ska man reagera som vuxen vid misstankar om att barn far illa? Moderator: Anna Norén. Inspelat den 23-25 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Centre, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Till första programmet

UR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?: Upptäcka våldsutsatta barnDela
  1. Rädda Barnen har en lång erfarenhet-

  2. -av att uppmärksamma
    och hjälpa utsatta barn.

  3. Vi var aktiva i kampanjen-

  4. -som lyckades få igenom en lag
    för drygt trettio år sedan-

  5. -som säger att föräldrar och vuxna
    inte får slå eller kränka barn.

  6. Lagen har ett starkt stöd i Sverige,
    både bland vuxna och barn-

  7. -och även de minsta barnen vet ofta
    att det är förbjudet att slå barn.

  8. Men trots detta blir barn slagna,
    kränkta och försummade av vuxna-

  9. -och mycket tyder på att de barn
    som blir utsatta lider i det tysta.

  10. De upplever inte att det lagstiftade
    skyddet finns till för just dem.

  11. I dag presenterar vi en rapport
    som visar på skolans förutsättningar-

  12. -att upptäcka barn
    som utsätts för våld i familjen.

  13. Fokus ligger på att
    systematiskt ställa frågor om våld-

  14. -till alla barn-

  15. -om våld och annan utsatthet vid
    upprepade tillfällen under skoltiden.

  16. Den här rapporten är alldeles färsk,
    den finns på Rädda Barnens bokbord-

  17. -för den som vill ha en egen.

  18. Rapporten riktar sig
    till dem som jobbar inom elevhälsan-

  19. -rektorer,
    elevhälsopersonal och lärare.

  20. Vi vill synliggöra
    fördelar och motargument-

  21. -mot nya arbetssätt som syftar
    till att motverka våldsutsatthet.

  22. En annan målgrupp är så klart
    alla de barn som vistas i skolorna-

  23. -de som lever med en utsatthet,
    men också barn generellt-

  24. -eftersom förändrade
    rutiner och arbetssätt-

  25. -kan komma alla elever till del
    eller påverka dem på något sätt.

  26. Barnmisshandel är när en vuxen person
    utsätter ett barn för våld-

  27. -sexuella övergrepp, kränkningar
    eller försummar barnets basbehov.

  28. Den här definitionen
    lutar jag mig emot i anförandet.

  29. Om jag nämner barnmisshandel-

  30. -så bör man ha
    den här definitionen i bakhuvudet.

  31. Rutinfrågor handlar om frågor
    som ställs systematiskt till alla-

  32. -inte bara till utvalda elever
    eller om det finns någon indikation-

  33. -utan de ställs till alla.

  34. De här frågeställningarna ligger
    till grund för Rädda Barnens studie.

  35. Den här studien baseras inte på
    något statistiskt signifikant urval.

  36. Den utger sig inte
    för att vara vetenskaplig.

  37. Vi ville få
    en fingervisning om hur elevhälsan-

  38. -tar sig an
    den här frågan i dagsläget.

  39. Vi intresserar oss också för
    om de här arbetssätten utgår från-

  40. -framtagna förankrade riktlinjer
    inom skolan eller kommunen-

  41. -eller om det handlar om
    ett personligt initiativ-

  42. -från enstaka
    skolsköterskor eller kuratorer.

  43. Vad är det som gör
    att man inte har rutinfrågor?

  44. Beror det på att riktlinjer saknas
    eller beror det på andra faktorer?

  45. Vi återkommer till själva studien
    lite längre fram.

  46. Vad säger då lagen? "Barn har rätt
    till omvårdnad och en god fostran."

  47. "Barn ska behandlas med aktning
    och inte utsättas för fysiskt våld"-

  48. -"eller annan kränkande behandling."

  49. Som jag nämnde tidigare
    så har lagen ett starkt stöd-

  50. -men för drabbade barn är det ännu
    tabubelagt och svårt att prata om.

  51. Möjligheten till skydd och stöd
    är ofta beroende av-

  52. -att någon utomstående ingriper
    till skydd och stöd för barnet.

  53. Ett tidigt ingripande kan innebära
    att familjen kan få hjälp-

  54. -att bryta ett destruktivt mönster.

  55. Barnkonventionen ligger till grund
    för hela Rädda Barnens verksamhet.

  56. Den är tydlig i det här avseendet,
    jag har valt några artiklar.

  57. Artikel 19 anger barnets rätt
    till trygghet och skydd mot våld.

  58. Artikel 39 talar
    om rätten till stöd och behandling.

  59. Artikel 6
    om rätten till liv och utveckling-

  60. -och vi har också artikel 28
    om barnets rätt till utbildning.

  61. Unga människor tillbringar
    en stor del av sin tid i skolan.

  62. Skolan kan medverka till-

  63. -att öka barn och ungdomars
    motståndskraft mot psykisk ohälsa.

  64. Men det här bygger på
    att skolan har ett fungerande system-

  65. -för att upptäcka utsatthet
    och för att förebygga.

  66. Elevhälsans uppdrag
    anges i skollagen-

  67. -och den ska arbeta
    förebyggande och hälsofrämjande.

  68. Det finns ett generellt uppdrag
    som handlar om-

  69. -arbetsmiljö- och värdegrundsarbete-

  70. -och även ett individuellt uppdrag-

  71. -som handlar om att undanröja hinder
    för varje enskild elevs utveckling.

  72. Eleverna
    ska också erbjudas tre hälsobesök-

  73. -som innefattar
    allmänna hälsokontroller.

  74. Några tydliga riktlinjer
    om just systematiska frågor om våld-

  75. -det finns inte
    när vi pratar om elevhälsan.

  76. Rektorn har ansvaret för att
    möjliggöra för elever att nå målen-

  77. -och för att elevhälsan har rutiner
    för att upptäcka hälsorisker.

  78. Skolinspektionen gjorde
    en kvalitetsgranskning 2015-

  79. -och då kunde man se att elevhälsan
    framför allt arbetade åtgärdande-

  80. -och väldigt lite
    med förebyggande insatser.

  81. Skolans insatser behöver även omfatta
    elevernas personliga utveckling.

  82. Med andra ord
    behöver elevhälsan se till-

  83. -att elevernas hälsa och välmående
    finns med i utvecklingsarbetet.

  84. Eller rektorn
    har ju det här ansvaret.

  85. I granskningen framkom att i princip
    alla elever känner till elevhälsan-

  86. -men de är osäkra på
    vilka yrkesgrupper som ingår.

  87. En stor andel elever svarade att de
    aldrig hade träffat personalen där.

  88. Det här med att ställa frågor-

  89. -är ju aktuellt på många områden,
    även på den politiska agendan.

  90. Carin Götblad, nationell samordnare
    mot våld i nära relationer-

  91. -skrev i sitt betänkande 2014:

  92. "Det behövs åtgärder
    för att upptäcka våld tidigare."

  93. "Myndigheter som kommer i kontakt
    med grupper som är i riskzonen"-

  94. -"bör rutinmässigt börja
    ställa frågor om våldsutsatthet."

  95. I en handbok om socialtjänstens
    och hälso- och sjukvårdens arbete-

  96. -just mot våld i nära relationer,
    som Socialstyrelsen har gett ut-

  97. -anges vissa grundförutsättningar
    för att kunna upptäcka våldsutsatta.

  98. Där anser man
    att frågor om våld signalerar-

  99. -att våld i nära relationer
    inte är acceptabelt.

  100. Socialstyrelsen har också gett ut
    en vägledningen till sjukvården-

  101. -där man rekommenderar BUP
    att ställa frågor om våld-

  102. -i alla ärenden
    inom barn- och ungdomspsykiatrin.

  103. Samma rekommendation finns till
    bland annat MVC, mödrahälsovården.

  104. Världshälsoorganisationen anger-

  105. -vilka förutsättningar en verksamhet
    ska ha för att kunna ställa frågorna.

  106. De säger att det behövs
    en rutin för frågeproceduren-

  107. -utbildning i hur man frågar, en
    trygg och förtroendeingivande miljö-

  108. -och rutiner för att
    kunna hänvisa vidare vid behov.

  109. Trots att mörkertalet är stort-

  110. -vad gäller
    allt våld i nära relationer-

  111. -så försöker ändå många studier
    ringa in antalet barn det rör sig om.

  112. I den här rapporten lutar vi oss mot
    den nationella studien-

  113. -som utfördes av Karlstad universitet
    och Allmänna Barnhuset 2011-

  114. -som visar att vart sjunde barn
    uppger att de blivit slaget i hemmet.

  115. 3 % av barnen
    uppger att de blir slagna-

  116. -ofta eller vid upprepade tillfällen.

  117. Det är bara 12 % av barnen
    som svarar att de har berättat-

  118. -för personal inom skolan, ungdoms-
    mottagning, socialtjänst eller polis.

  119. Det finns en annan undersökning-

  120. -där 3 500 gymnasielever tillfrågades
    anonymt om sexuella övergrepp.

  121. Där var det en av fem som uppgav
    att de varit med om ett övergrepp.

  122. 3 % av pojkarna och 10 % av flickorna
    sa att övergreppen var allvarliga.

  123. Här är det endast 7 % av barnen
    som har berättat om övergreppen-

  124. -för socialtjänsten.

  125. Nej... Så. "Jag tycker att alla
    ska få prata enskilt med en kurator."

  126. "Inte att man ska söka upp det själv,
    utan alla ska få prata med någon."

  127. "Jag tror inte
    att alla vågar söka upp det själv."

  128. Det här är en röst från Rädda Barnens
    undersökning Ung röst från 2014.

  129. Att vi vet att många barn far illa
    och att få av dem själva söker hjälp-

  130. -gör nya arbetssätt att försöka
    identifiera dem högst motiverade.

  131. Vi vet om olika bakgrundsfaktorer
    som är riskfaktorer:

  132. Socioekonomisk utsatthet, missbruk-

  133. -psykisk ohälsa,
    att bevittna våld i hemmet.

  134. Det här känner vi till,
    och det är viktigt att känna till.

  135. Barn kan också visa tecken
    på att våld förekommer:

  136. Koncentrationssvårigheter,
    svårigheter i socialt samspel-

  137. -inlärningssvårigheter,
    aggressivitet och så vidare.

  138. Men ett barn
    kan leva med våld i sin vardag-

  139. -utan att visa
    några som helst tecken på det.

  140. När synliga tecken saknas
    kan ett systematiskt sätt att fråga-

  141. -vara avgörande eller
    i alla fall väldigt betydelsefullt.

  142. Nu tänkte jag prata mer om studien.
    Det är alltså sextio skolsköterskor-

  143. -som har intervjuats
    i sexton olika kommuner i Sverige.

  144. Vi har också kompletterat
    med tio intervjuer-

  145. -med personer
    i barnnära verksamheter.

  146. Det är
    forskare, läkare, specialpedagoger-

  147. -mödrahälsovård
    och andra verksamheter.

  148. Bland annat så har Steven Lucas,
    läkare, Ole Hultman, forskare-

  149. -och Boel Stålnacke
    på mödrahälsovården berättat om-

  150. -sin erfarenhet
    av att införa rutinfrågor-

  151. -inom BUP, mödrahälsovården
    och BVC - barnhälsovården.

  152. Utöver frågorna jag visade tidigare
    har vi också velat veta-

  153. -hur skolor försöker identifiera
    barn som är utsatta för våld hemma.

  154. Kan man ställa frågor om våld
    till alla elever-

  155. -till exempel
    i samband med elevhälsosamtalen?

  156. Vilka hinder finns
    med ett införande av rutinfrågor?

  157. Vilka erfarenheter finns av
    rutinfrågor inom andra verksamheter?

  158. På den här första inledande frågan,
    som ställdes till skolsköterskorna-

  159. -"Arbetar du rutinmässigt med att
    ställa frågor om våld i familjen?"-

  160. -svarade 60 % "nej",
    35 % svarade "ja"-

  161. -och 5 % svarade "vet inte", och
    den sista siffran behöver man förstå.

  162. Det handlar om hur man väljer
    att formulera sina frågor.

  163. Frågan kan formuleras:
    "Har någon utsatt dig"-

  164. -"för något du inte ville
    eller som gjorde dig rädd?"

  165. Vissa ser det som
    att man har ställt en direkt fråga-

  166. -och andra är osäkra
    på om man har gjort det.

  167. Syftet med frågan och dess direkthet
    uppfattas olika av skolsköterskorna-

  168. -även om frågan är densamma.

  169. En skolsköterska säger så här:
    "En direkt fråga ger en öppning."

  170. "De kan komma tillbaka om man visar
    att man inte är rädd för att fråga."

  171. "Att man visar att man bryr sig."

  172. Den övervägande bilden är positiv.

  173. Oavsett hur det ser ut i dagsläget
    så är man positiv till rutinfrågor.

  174. Majoriteten anser att det är möjligt
    att införa ett sådant här arbetssätt.

  175. Att frågor om våld ställs regelbundet
    till alla elever anses värdefullt-

  176. -genom att det blir
    mer rättvist och mindre utpekande.

  177. Det blir också lättare att motivera
    för både elever och föräldrar-

  178. -om alla elever
    omfattas av arbetssättet.

  179. Det anses också kunna öppna upp
    för samtal om våld-

  180. -och att detta är
    något som vuxna kan prata om.

  181. Men det som det här visar är
    att frågor om våld vanligtvis ställs-

  182. -först efter
    att det finns tecken på utsatthet.

  183. Våld uppdagas framför allt
    just efter att det finns tecken-

  184. -eller att barnen själva söker stöd.

  185. Det saknas en arbetsgång för att
    rutinmässigt fråga alla elever.

  186. Man har infört det här
    i vissa kommuner och skolor-

  187. -men framför allt
    gör man det på eget initiativ.

  188. Det är svårt att fråga om våld,
    så man pratar om hur viktigt det är-

  189. -med bra samverkansrutiner
    och stöd inom sin egen verksamhet.

  190. Huvudanledningen
    till att frågan inte ställs-

  191. -är att den inte
    finns med i frågebatteriet-

  192. -i utbudet av frågor
    som man har bestämt-

  193. -ska ligga till grund
    för elevhälsosamtalet.

  194. Det är den främsta anledningen
    till att man inte ställer frågorna.

  195. Praktiska omständigheter nämns också.
    Det finns rumsliga faktorer.

  196. Hur garanterar man sekretess
    om en enkät fylls i i ett klassrum?

  197. Hur tillförlitliga blir svaren
    om man känner att någon kan tjuvkika-

  198. -eller slita undan pappret från en?

  199. Barnets ålder
    funderar man mycket över.

  200. Frågan behöver anpassas efter ålder,
    men man är inte helt eniga om hur.

  201. En del menar att de yngre barnen
    behöver en mer direkt formulering-

  202. -medan andra menar att man
    behöver kunna lirka med frågorna-

  203. -och i stället fråga om magont
    eller andra symtom-

  204. -och successivt
    leda in på frågor om våld.

  205. Man funderar mycket kring ålder,
    men det finns ingen enighet i svaren.

  206. Förhållningssätt
    till föräldrar oroar.

  207. "Vad ska föräldrarna tycka om att vi
    lägger oss i livet utanför skolan?"

  208. Kontinuitet, det kan handla om
    relationen mellan elev och personal-

  209. -om skolsköterskan
    jobbar en dag i veckan-

  210. -och har ett enormt stort
    elevunderlag som hon ska stötta.

  211. Kontinuitet kan också handla om att
    frågan ställs vid flera tillfällen-

  212. -både för att det kan ta tid för barn
    att berätta om våld i hemmet-

  213. -men också för att omständigheterna
    ändras under barnens uppväxt.

  214. Man pratar om tillit, eleverna
    bedöms behöva kunna lita på vuxna.

  215. Man vill också ha tid,
    tid för att skapa förtroende-

  216. -tid för att ställa frågan,
    tid för att hantera svaret.

  217. Man vill känna sig trygg med
    att hantera svaret, det säger alla.

  218. "Vad gör man om barnen
    svarar 'ja' på den här frågan?"

  219. Man upplever att man tar på sig
    ett större ansvar om man frågar-

  220. -och då vill man att det ska finnas
    rutiner för hur man hanterar svaret.

  221. Men de här rutinerna
    måste ju finnas på skolan oavsett-

  222. -för förr eller senare
    visar sig de här barnen-

  223. -så det är inget incitament
    för att inte ställa frågan-

  224. -men jag kan ändå förstå
    att det känns som ett större ansvar.

  225. Samverkan har vi varit inne på.

  226. Nationella riktlinjer vill man ha
    för att kunna luta sig mot dem.

  227. Barn bör få ett likvärdigt bemötande
    oberoende av vilken skola de går på.

  228. Man efterfrågar
    utbildning och kollegialt stöd-

  229. -och handledning för skolsköterskor.

  230. Hur och när frågorna ställs
    anges som viktiga aspekter.

  231. Vissa frågor
    anses lätta att misstolka-

  232. -till exempel den här: "Är du
    orolig för någon i din närhet?"

  233. Om den här frågan ställs efter frågor
    om skolsituationen, kan den ringa in-

  234. -om man är utsatt
    för mobbning eller så.

  235. Den här frågan... Nu ska vi se.

  236. "Förekommer det skrämmande bråk?",
    valde en skolsköterska att fråga.

  237. Hon visste inte om hon skulle få svar
    men fick väldigt många.

  238. Just för att frågan ställdes,
    så svarade eleverna på det här.

  239. Vad vill då Rädda Barnen?
    Jo, vi vill öka förståelsen-

  240. -hos professionella som möter barn
    om våldets skadliga effekter.

  241. Vi vill visa på betydelsen
    av att upptäcka utsatta barn i tid.

  242. Nu har ju vi valt elevhälsan.

  243. Barnen har ju funnits en bra stund
    innan de kommer dit-

  244. -så självklart är det viktigt
    att titta på BVC, MVC och förskolan-

  245. -men här har vi valt ut elevhälsan.

  246. Vi vill bidra till att
    öka acceptansen hos professionella-

  247. -att spela en mer aktiv roll i att
    identifiera och stötta utsatta barn.

  248. Hur kan lärare, elevhälsans personal
    och andra runt barnen-

  249. -ta ett större ansvar
    och ha en mer aktiv roll-

  250. -både innan, under och efter
    en anmälan, till exempel?

  251. Vad kan skolan göra?

  252. Rädda Barnen kräver att våldsutsatta
    barns behov av stöd tillgodoses-

  253. -i betydligt större omfattning
    än vad som sker i dag.

  254. Vi vill se
    en satsning på metodutveckling-

  255. -som ökar möjligheten för tidig
    upptäckt och tidiga stödinsatser.

  256. Vuxna som jobbar med barn bör ha
    kunskap om våld i nära relationer-

  257. -och en färdighet
    att ställa de här frågorna.

  258. Vi efterlyser
    riktlinjer som tydliggör-

  259. -elevhälsans och andra verksamheters
    roll, ansvar och arbetsmetoder-

  260. -i syfte att förebygga och motverka
    våld mot barn.

  261. Att fråga om våld
    kan utgöra en viktig del-

  262. -för att lyckas skapa ett system
    för att fånga upp och hjälpa barn.

  263. Vi ser en risk med
    att ett sådant system är beroende av-

  264. -ett personligt initiativ.

  265. Vi ser också att samtal om våld
    har ett egenvärde i sig-

  266. -utifrån en förebyggande aspekt.

  267. Men vi bör förhålla oss ödmjuka inför
    hindren som professionella upplever.

  268. Vi behöver också fråga barnen om
    deras upplevelser av att få frågorna.

  269. Vad har det för betydelse?
    Vad mer behöver vi vuxna tänka på-

  270. -när det gäller barn som utsätts?

  271. Vi behöver också fråga oss om det
    är bättre att frågan om våld ställs-

  272. -oavsett kvaliteten på stödet,
    än att den inte ställs alls.

  273. Vi kan inte förhandla
    om barns rättigheter.

  274. Vuxna kan inte låta bli att fråga
    bara för att det är svårt.

  275. Ett barn har rätt att inte berätta,
    men vi är skyldiga att fråga.

  276. Textning: Malin Kärnebro
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Upptäcka våldsutsatta barn

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Nästan var sjunde barn uppger att de blivit slagna någon gång. Tre procent blir slagna ofta eller vid upprepade tillfällen enligt Karin Blomgren från Rädda Barnen som här presenterar en ny rapport för hur man bättre kan upptäcka våldsutsatta barn i skolan. Inspelat den 24 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Center, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Elevhälsa, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Barn, Samhällskunskap > Lag och rätt > Kriminalitet
Ämnesord:
Barnmisshandel, Barn som far illa, Medicin, Misshandel, Samhällsmedicin, Socialmedicin, Vanvård, Våld mot barn
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Barndomstrauma påverkar livet

Barndomstrauma kan göra dig sjuk som vuxen, det menar läkaren och forskaren Vincent J. Felitti. Han är grundare av studien som kallas ACE (Adverse childhood experiences), som djupgående analyserat 17000 vuxnas barndomsupplevelser. Studien fann att personer med traumatiska händelser i barndomen har en mycket högre risk för självmord, ätstörningar och alkoholism. Inspelat den 23 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Centre, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Vi behöver prata om sexuella övergrepp

Många barn förstår inte att de blivit utsatta för ett övergrepp eller att det är fel. Det menar Åsa Landberg som är psykolog och psykoterapeut och arbetar på Allmänna barnhuset. Information är väldigt viktigt även till små barn som varit med om svåra saker. Här berättar hon om kampanjen "Dags att prata om sexuella övergrepp mot barn", en webbplats som tagits fram med hjälp av barn för barn. Inspelat den 23 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Centre, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Liten och trygg

Brottsoffermyndigheten har tagit fram en webbplats för barn om barns rättigheter och vuxnas skyldigheter. För de allra yngsta finns pedagogiska övningar genom spel och till de något äldre barnen via enklare samtalsguider. Uppdraget är att förse förskolepersonal med pedagogiskt material och en handledning om brott mot barn, berättar projektledare Hanna Netzell. Inspelat den 23 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Center, Stockholm. Arrangör: Nordisk Förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Hur kan vi hjälpa våldsutsatta barn?

När våld är vardag och närhet till föräldrar skapar skräck istället för trygghet. Då gäller det att socialtjänsten och samhället kommer in och stöttar dessa barn, det säger Kjerstin Almqvist, professor och chef inom forskningsenheten på landstinget Värmland. Här listar hon det allra viktigaste utsatta och traumatiserade barn behöver. Inspelat den 24 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Center, Stockholm. Arrangör: Nordisk Förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Barnförhör

Hur utför man en bra intervju med barn som varit offer eller vittnen till våld och övergrepp? Linda Cordisco Steele från National children's advocacy center i USA har över 23 år i yrket. Här berättar hon om hur du går tillväga för att få en så korrekt vittneshistoria som möjligt från barn som misstänks vara utsatta för brott. Inspelat den 23 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Centre, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Hantera familjevåld

Forskning visar att ju äldre barnet är desto mer benäget är det att rapportera om våld i familjen. Men erfarenhet säger att det bara är toppen av ett isberg som kommer till samhällets kännedom, säger Nicky Stanley, socionom och professor från University of Lancashire i England. Här presenterar hon tre vanliga felsteg vid hantering av våld i nära relationer. Inspelat den 24 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Center, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Upptäcka våldsutsatta barn

Nästan var sjunde barn uppger att de blivit slagna någon gång. Tre procent blir slagna ofta eller vid upprepade tillfällen enligt Karin Blomgren från Rädda Barnen som här presenterar en ny rapport för hur man bättre kan upptäcka våldsutsatta barn i skolan. Inspelat den 24 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Center, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Sexuella övergrepp i förskolan - så påverkas personal och föräldrar

Hur tar man emot besked om att sexuella övergrepp skett mot barn i förskolan? Cecilia Kjellgren och Christina Carlsson forskar inom socialt arbete på Linnéuniversitetet och presenterar en fallstudie om föräldrars och personals reaktioner från en kommun där övergrepp skett i 30 förskolor. De berättar om den typiske pedofilen, om grooming och vilket stöd man som anhörig kan ge. Inspelat den 24 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Centre, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Barn med sexuella beteenden

Det är en myt att barn som varit offer för sexuella övergrepp senare förgriper sig på andra barn, säger Mimi Strange, chef för Januscentret i Danmark som tar hand om barn och unga med sexuellt gränsöverskridande eller oroväckande beteende. Barn tänker inte på sexualitet som vuxna gör, därför är det viktigt att utreda varför de har ett sexuellt utåtagerande beteende, menar hon. Medverkande: Mimi Strange, Jytte Kofod Andersen, Tove Weis, Stine Tofte, Maja Leth Laursen,Vanessa Rasmussen och Ida Haahr Pedersen. Inspelat den 23 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Centre, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

De överlevde Utöya

Hur har barnen som överlevde terrorattacken på Utöya i Norge återhämtat sig? Och hur har skolan och polisen bemött offren? Om det berättar forskarna och lärarna Åse Langballe och Jon-Håkon Schultz som forskat om krishanteringen och beredskapen i samhället efter terrorattentatet på Utöya. Inspelat den 25 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Centre, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Barnen i slaskpärmen

Barn som finns med i Socialtjänstens system för barnavårdsärenden glöms bort. Vilka barn får inte samhällets stöd? Här berättar Ann-Charlotte Münger om vad som utmärker de socialtjänstärenden som hamnat i den så kallade "slaskpärmen", ärenden där barnen inte fångas upp trots att många av dem behöver samhällets skydd. Inspelat den 25 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Center, Stockholm. Arrangör: Nordisk Förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Våld och skydd hos Socialen

Hur vanligt är det att socialen griper in i familjer enligt lagen om vård av unga (LVU) för att det förekommer våld? Hanna Linell som forskar inom socialt arbete på Stockholms universitet föreläser om en undersökning som genomförts under ett år i Sveriges alla kommuner. Hon berättar om att det ofta är de unga själva som söker skydd och hur viktiga deras berättelser är för insatserna. Inspelat den 25 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Centre, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Hur fånga upp anmälda föräldrar?

Hur gör man för att fånga upp föräldrar som blivit anmälda för våld mot barn? Psykologen Anna Mautner ger konkreta tips på hur man får föräldrar att ta emot hjälp eller erkänna att de behöver hjälp i sitt föräldraskap. Här presenteras också riktlinjer för att förebygga och förhindra våld i hemmet. Inspelat den 25 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Centre, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Samhällets stöd till barn med funktionsnedsättning

Respekt heter Barnombudsmannens årsrapport 2016 som handlar om barn med funktionsnedsättning. 97 barn har djupintervjuats om reflektioner kring sin diagnos och sin identitet. Hör en rad berättelser från en ung kämpande grupp människor som ofta glöms bort. Där föräldrar ofta är det avgörande stödet för att de ska fungera i samhället. Medverkande: Ellinor Triay Strömvall och Janna Törneman, Barnombudsmannen.Inspelat den 24 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Center, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Unga, sex och nätet

Här presenteras de senaste siffrorna om ungas sexvanor. Säljer unga mer sex idag när de ständigt är uppkopplade på nätet? Hur många unga skadar sig själva genom sex? Hur många barn har blivit offer för människohandel och barnäktenskap i Sverige? Medverkande: Carl Göran Svedin, professor på Linköpings universitet, Linda Jonsson, forskare på Linköpings universitet och Gisela Priebe, universitetslektor på Lunds universitet. Inspelat den 24 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Center, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Tänder hos barn som far illa

Det mesta av tandhälsan som man får med sig upp i vuxen ålder grundläggs i barndomen, säger Therese Kvist, ST-tandläkare på Karolinska institutet. Föräldrarnas tandvårdstraditioner överförs på barnen. Studier tyder på att försummad tandhälsa är en indikator på våld i hemmet. När tandläkare anmält oro har det i de flesta fall redan funnits en orosanmälan om barnet. Inspelat den 25 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Center, Stockholm. Arrangör: Nordisk Förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nätmobbning - en översikt

UR Samtiden - Nätmobbning - en översikt

Ungdomar tycker det är lättare att vara elak på nätet där de inte möter andras blickar och omedelbara reaktioner. Det berättar Sofia Berne, forskare i psykologi vid Göteborgs universitet. Hon kallar nätmobbning för gammalt vin i en ny flaska, men en viktig skillnad är att nätmobbning kan pågå 24 timmar om dygnet och överallt. Inspelat i december 2013. Arrangör: Göteborgs universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - integration

Jag ville bli advokat!

Romernas skolsituation är kantad av problem. Många romska elever avslutar inte grundskolan och går därför inte vidare till gymnasieskolans nationella program. Skulle en romsk folkhögskola kunna bidra till en förbättrad statistik? Soraya Post och Thereza Eriksson är verksamma vid Agnesbergs folkhögskola.

Fråga oss