Titta

UR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

UR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Om UR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Föreläsningar om hur du i din yrkesroll och som medmänniska möter barn som utsatts för våld och övergrepp. Hur bemöter man barn som vittnen i polisförhör? Hur upptäcker skolpersonal barn som misshandlas i hemmet? Hur ska man reagera som vuxen vid misstankar om att barn far illa? Moderator: Anna Norén. Inspelat den 23-25 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Centre, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Till första programmet

UR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?: Unga, sex och nätetDela
  1. Carl Göran Svedin, professor och
    numera verksamhetschef på Barnafrid-

  2. -som är ett nystartat kunskapscentrum
    för kunskapsspridning och -samlande-

  3. -kring barn som utsatts för
    misshandel och sexuella övergrepp.

  4. Vi ska inte prata om det,
    det är bara en bakgrund.

  5. Vi är tre som kommer att prata:
    Jag, Linda Jonsson och Gisela Priebe.

  6. Vi är alla knutna till centrumet.
    Sen har vi tillsammans gjort studien-

  7. -"Unga, sex och internet
    i en föränderlig värld".

  8. Jag ska prata om studien, om
    sexuella övergrepp och exploatering.

  9. Linda ska prata
    om unga som skadar sig genom sex-

  10. -och Gisela om människohandel
    med sexuella ändamål.

  11. Sen kanske jag rundar av.

  12. Om vi skyndar oss på får vi
    fem minuter för frågor på slutet.

  13. Säg till om jag pratar för fort.
    Jag ska nämna nåt om bakgrunden.

  14. Det är så att vi i Sverige...
    Den studie jag presenterar-

  15. -är den tredje i raden. Den första
    var en epidemiologisk studie-

  16. -i samband med en statlig utredning
    kring sexuell exploatering av barn.

  17. Man ville veta hur vanligt det var
    att barn blir sexuellt exploaterade.

  18. Då pratade vi
    om barn- och ungdomsprostitution.

  19. Vi valde att i vår text
    prata om ungdomar som säljer sex.

  20. I undersökningen ingick 4 000 barn.

  21. Sen gjorde vi fem år senare, 2009-

  22. -en undersökning av liknande slag
    ihop med Ungdomsstyrelsen.

  23. Den finns att läsa i boken "Se mig".
    Där ingick ungefär 3 500 ungdomar.

  24. Det vi ska prata om är den här,
    som ni också har i era väskor.

  25. Det är populärversionen,
    "Det gäller en av fem".

  26. Den mer... Jag vill inte säga tyngre,
    men den utförliga rapporten heter...

  27. Forskningsrapporten heter "Unga, sex
    och internet i en föränderlig värld".

  28. Jag tänker inte prata
    om de här tre på en gång-

  29. -men det finns en tanke
    om forskningen-

  30. -kring sexuella beteenden, sexuella
    övergrepp och exploatering.

  31. Man gör i världen
    vanligtvis en undersökning.

  32. Sen gör nån annan en undersökning
    i Norge, England och USA.

  33. Alla använder olika frågor.

  34. De gör undersökningar vid olika
    åldrar och har olika definitioner-

  35. -på sexuella övergrepp.

  36. Vi tycker att det är viktigt
    att man upprepar samma fråga-

  37. -för att kunna jämföra över tid.

  38. Det har varit en av våra övergripande
    policyfrågor i den här forskningen.

  39. Den andra har varit...
    Det är den konservativa sidan.

  40. Den andra
    har varit att vara flexibel.

  41. Från varje undersökning tar vi bort
    frågor som ej längre är intressanta-

  42. -och adderar nya frågor
    som belyser ungas situation just nu.

  43. I vår första undersökning 2004 hade
    vi torftigt med frågor om internet-

  44. -och dess betydelse för sexualiteten
    och sexuella övergrepp över nätet.

  45. Vi hade många fler såna frågor 2009
    och nu 2014.

  46. På det sättet har vi haft konstanta
    frågor, men också kommit med nya.

  47. Ni har fått "Det gäller en av fem".

  48. Den andra kan ni tanka ner
    på Barnafrids hemsida-

  49. -och på Allmänna Barnhusets hemsida.
    Det har varit ett samarbete.

  50. Här är en skiss
    över hur det går till.

  51. Jag ska inte lägga mycket tid på det.
    Det är en omfattande frågeenkät-

  52. -om många olika områden.

  53. Man har gått ut via SCB
    för att få ett representativt urval.

  54. Man har gått
    på skolstorlek och program-

  55. -alltså vilka gymnasieprogram
    som finns i årskurs 3.

  56. Vi har valt årskurs 3,
    för då har de flesta fyllt 18.

  57. Vad vi kan säga är att när man tittar
    på förekomst, eller prevalens-

  58. -har vi en barndomsprevalens.
    Barndomsåren är passerade.

  59. Därför har vi 18-årsgräns.
    Om man går ner för långt i åldrarna-

  60. -missar man sexuell exploatering
    och övergrepp mellan jämnåriga.

  61. Går man ner ytterligare, måste man
    tillfråga föräldrarna om tillstånd.

  62. Då förstår ni
    vilka svårigheter det blir.

  63. Här har ungdomarna själva kunnat ta
    ställning till om de vill vara med.

  64. Ni kan följa schemat ner.
    I sista änden var 171 skolor med.

  65. Representativa för skolstorlek
    och programurval.

  66. Knappt 6 000 elever
    var med i undersökningen.

  67. Den har gjorts till största delen
    som en internetenkät.

  68. De får fylla i
    i datorer i klassrummet på skolan.

  69. Det är inte pappersenkäter,
    förutom för vissa skolor.

  70. Sen kan man väl säga att det tar
    en lektionstimme att fylla i.

  71. Det är förvånansvärt
    hur ambitiöst de fyller i sånt här.

  72. Även om vi vuxna
    tycker att det är obekväma frågor.

  73. Vi tycker att de är mer obekväma.
    Det är som Vincent Felliti sa:

  74. "Patienterna tycker inte det är så
    knepiga frågor, det är alla andra."

  75. Ungdomarna
    har fyllt i det ganska ambitiöst.

  76. Så här kan det se ut.
    Man sätter datorer på sådant avstånd-

  77. -att man inte kan se. Det är svårare
    att se parallellt på en datorskärm-

  78. -än vad folk skriver på ett papper.

  79. Här är frågan vi har använt
    i alla tre undersökningar:

  80. "Det händer att människor övertalas
    till sexuella handlingar"-

  81. -"som de inte kan värja sig emot."

  82. "Har du varit utsatt
    för något av följande mot din vilja:"

  83. Exakt samma fråga vid tre tillfällen.

  84. Här är resultaten. Det räcker
    med att ni koncentrerar er på-

  85. -nedersta raden, de allvarligaste
    formerna av sexuella övergrepp.

  86. Det vill säga penetrerande övergrepp-

  87. -som är vanliga genitala samlag
    eller genitala övergrepp-

  88. -och också orala och anala samlag.

  89. Ni kan se att under de här åren-

  90. -går det ner något från 2004,
    då det är 13,5 % bland flickorna-

  91. -och 5,5 % av pojkarna.

  92. Det går ner till 10 % respektive 3 %,
    till drygt 9 % och 3 %.

  93. I nästan alla undersökningar
    i världen-

  94. -går det ungefär en pojke
    på tre flickor.

  95. Våra undersökningar
    stämmer ganska väl med det.

  96. Det är relativt höga siffror
    om vi jämför internationellt.

  97. Det förklaras i huvudsak av att
    vi har 18-årsåldern, hela barndomen.

  98. Många går upp till 15-årsåldern.

  99. Då missar man det som pågår
    under ungdomsåren.

  100. Vi har inga kriterier
    kring hur gammal förövaren ska vara.

  101. Det har
    ett historiskt förklaringsvärde.

  102. Man är ute efter
    att vuxna förgriper sig på barn.

  103. Då skulle man vara
    fyra eller fem år äldre som förövare.

  104. Vi har inga såna kriterier. Vi
    frågar: "Hur gammal var du själv?"

  105. Sen mer försiktigt: "Hur gammal
    tror du att förövaren var?"

  106. Så har vi mätt åldersskillnaden.

  107. Många händer just i tonåren.

  108. Det förklarar
    våra något högre siffror i Sverige.

  109. Här är en svår bild.
    Vad jag vill säga med den-

  110. -är att vi har en viss
    statistiskt säkerställd skillnad-

  111. -mellan första undersökningen och
    de två andra. Konfidensintervallen-

  112. -är separerade från varandra.

  113. Det beror sannolikt
    mer på mätsättet vi gjorde då.

  114. Som jag nämnde
    tittade vi på sexuell exploatering.

  115. Vi hade ett annat geografiskt urval.

  116. Studien gjordes
    i fem länder runt Östersjön.

  117. En internationell undersökning
    som följde samma kriterier.

  118. Vi vill göra en undersökning 2019 för
    att kunna säga om det är en tendens-

  119. -att, som i många andra länder...

  120. Att sexuella övergrepp har en tendens
    att minska framför allt i väst-

  121. -där man har moderna undersökningar.
    Vi får väl se.

  122. Tittar man på senaste mätanalysen,
    på alla studier ute i världen-

  123. -som Stoltenburg har gjort, kan man
    se att vi ligger i den häraden.

  124. 12,7 % av flickorna som det står här.

  125. Eller 12,7 % totalt. 18 % bland
    flickorna och 7,6 % bland pojkarna.

  126. Då har man med
    alla typer av övergrepp.

  127. Det är skillnad på var man bor, men
    dra inte för stora slutsatser av det.

  128. Ni ser också att den här "ration",
    en pojke på tre flickor-

  129. -även råder internationellt.

  130. "Vem är förövaren?" är en fråga.

  131. Tittar man längst ner ser man att
    58 %, det framgår inte i tabellen-

  132. -är inom åldern plus minus fyra år,
    alltså relativt jämnårig.

  133. Det är en stor grupp,
    som förstås har betydelse-

  134. -för vad vi ska göra
    när vi vet det här.

  135. Ni ser också,
    vilket är värt att påpeka-

  136. -att det som hela forskningsfältet
    började med, incestbegreppet-

  137. -är ganska utrangerat. Det
    är ganska få i våra undersökningar-

  138. -som är mamma, pappa, brorsa.
    Att det sker inom familjen.

  139. Det stämmer
    med en undersökning från Norge-

  140. -där man har tittat på förövardelen.

  141. Man hittar ett par procent
    som är inom familjen.

  142. Det har blivit ett skifte från när
    vi började med det här på 90-talet.

  143. Vi ville också titta på,
    med tanke på Patrik Sjöberg-

  144. -hur vanligt det är
    inom idrottsrörelsen.

  145. Man kan säga
    att det var ganska få som skedde-

  146. -med tränare och så vidare. Vi går
    inte vidare med den informationen.

  147. Det här är däremot mer bekymmersamt.

  148. Ni kan se i den övre...
    Det här får man ta med lite...

  149. ...försiktighet. När de svarar om det
    är anmält till social eller polis-

  150. -kan man inte räkna med att de vet
    var de var när de var små.

  151. När man närmar sig skolåldern,
    kan man nog säga-

  152. -att minnet är så pass stabilt
    att man vet om man har varit där.

  153. Man får vara lite försiktig.

  154. Många barn vet nog inte om de har
    träffat socialförvaltningen eller ej.

  155. Det är ännu mer darrigt.
    Ni ser att ungdomarna svarar...

  156. Inte ens 10 % svarar att det har
    kommit till myndigheternas kännedom.

  157. Ni ser längst ner till vänster-

  158. -att oavsett år,
    det vill säga 2004, 2009 eller 2014-

  159. -kommer vi inte upp i över 10 %.

  160. Mindre än var tionde
    kommer till myndigheternas kännedom.

  161. Det så kallade mörkertalet
    är resten, 90 %.

  162. Det kan man också koppla
    till Vincent Fellitis föreläsning.

  163. Många som har ohälsa i vuxen ålder
    har sexuella övergrepp bakom sig-

  164. -och fysisk misshandel
    och andra omständigheter.

  165. Det är inte så att barn och unga
    inte berättar för nån.

  166. Vi ser att ungefär två tredjedelar
    berättar för någon.

  167. 70 % av flickorna,
    lite lägre för pojkarna.

  168. Vanligast
    är att man berättar för en jämnårig.

  169. Vi har ingen fråga på det,
    men de säger nog när de berättar-

  170. -att "det här får du inte berätta
    för nån annan". Det stannar där.

  171. Vilket medför svårigheter
    kan man säga-

  172. -både för den unga, men
    också för den som får förtroendet.

  173. Jag återkommer till det senare.

  174. Det här blir tyvärr en följd.
    Har man inte berättat för nån-

  175. -får man inte heller behandling. Det
    är få som har fått hjälp och stöd.

  176. Ganska många svarar att de inte
    har behövt nån, men de som får stöd-

  177. -kommer i första hand
    till skolkurator och BUP.

  178. Som ni ser får väldigt få nån hjälp.

  179. Om vi återigen går tillbaka
    till Fellitis föreläsning-

  180. -så går man vidare upp i vuxenvärlden
    med mer eller mindre stora problem.

  181. De kan manifestera sig på olika sätt
    senare i livet.

  182. Jag ska prata
    om det vi kallar för "sälja sex".

  183. Frågan i alla tre undersökningar:

  184. "Det händer att människor
    frivilligt har sex mot ersättning."

  185. Vi definierar ersättning
    först i följdfrågorna.

  186. "Har du sålt sexuella tjänster?"

  187. Så har vi frågat
    i alla undersökningar.

  188. Här ser ni svaren på frågorna.

  189. Här är det ingen skillnad
    mellan åren.

  190. Man kan grovt säga att en procent
    av de svenska ungdomarna-

  191. -svarar att de nån gång
    under uppväxten har sålt sex.

  192. Få av dem fler än fem gånger.

  193. Därför kan man inte prata
    om barn- eller ungdomsprostitution.

  194. För en hel del, ni ser
    att det är fler pojkar än flickor-

  195. -är det ett testande av sexualiteten.
    Ibland får man ersättning.

  196. Det som är lite nytt i den här
    undersökningen är att flickor...

  197. 100 % har varit utsatta
    av pojkar eller män-

  198. -medan 11 % också har varit utsatta
    av en kvinna.

  199. Tittar man på pojkarna så är det,
    och det förvånar oss något-

  200. -rätt ofta kvinnor som de uppger
    att de har blivit utsatta av.

  201. Om vi pratar om nya områden som vi
    inte vill prata om, är det här ett:

  202. Att kvinnor och unga tjejer
    också förgriper sig.

  203. Tittar man på de handlingar
    som man gör-

  204. -kan man säga
    att allt går att handla med.

  205. Det är mer fantasin
    som har begränsningar.

  206. Vanligast bland flickorna är
    att man har oralsex mot ersättning.

  207. När det gäller pojkarna
    har man genitalsex mot ersättning.

  208. Det är de två mest frekventa.

  209. Den här frågan hade vi inte med
    i de tidigare undersökningarna.

  210. Där ser vi det mönster
    mellan pojkar och flickor-

  211. -som vi anade oss till tidigare.

  212. Att pojkar gör det mycket
    för att det är roligt, spännande.

  213. "Exciting", så att säga.
    Eller att det är kul att ha sex.

  214. Det ligger på 45-50 %.

  215. Men om vi tittar på flickorna
    är det mycket mera-

  216. -att man dämpar ångest.

  217. Det vill säga
    man handskas med sina känslor-

  218. -genom att sälja sex.

  219. Det verkar vara
    lite olika mekanismer bakom.

  220. Tittar vi på pojkarna
    i första undersökningen-

  221. -var det fler pojkar
    som hade asociala beteenden.

  222. Pojkarnas beteende var mer gräns-
    överskridande, flickornas reaktivt.

  223. Rätt mycket kopplat till
    tidigare övergrepp, även hos pojkar.

  224. Sen kommer det här med internet.
    I första kolumnen från 2004-

  225. -hade vi bara en fråga om internet.
    Vi hade inte mer fantasi då.

  226. Det var inte allmän egendom.
    Det fanns inte mobiler på samma sätt.

  227. I undersökningen 2009
    ser ni att från 16 %-

  228. -går det upp till knappt 60 %.

  229. Man använder internet
    för att komma i kontakt med köpare.

  230. Sen går det ner något
    till 2014 års undersökningar.

  231. Vi kunde slå fast
    att man använder internet-

  232. -för att skapa kontakt
    till sexuella möten med ersättningar.

  233. Det innebär inte
    att internet har ökat förekomsten.

  234. Det är som med allt annat,
    man använder tekniken som finns.

  235. Man använder internet även till
    det här, men antalet har inte ökat.

  236. Sen kan ni se här,
    jag ska strax sluta-

  237. -att de som har sålt sex-

  238. -i mycket större utsträckning
    har erfarenhet av sexuella övergrepp.

  239. Tittar man på penetrerande övergrepp,
    så har 40 % erfarenhet av det-

  240. -jämfört med 6,2 % för de andra.

  241. Det är en väldig överrisk.

  242. I första undersökningen
    tittade vi på vad som kom först.

  243. För den stora majoriteten
    kom sexuella övergrepp först.

  244. Det är inget bevis på orsakssamband-

  245. -men det är ett starkt indicium
    på att det finns orsakssamband.

  246. Jag ska lämna vidare till Linda.

  247. Då fortsätter jag att prata
    om unga som skadar sig genom sex.

  248. Det är första gången vi frågade
    frågor kring det.

  249. Det är ett nytt forskningsområde.
    Bakgrunden till intresset kring det-

  250. -är dels min egen forskning.
    Jag har kvalitativt-

  251. -intervjuat unga som säljer sex,
    som Carl Göran pratade om.

  252. I synnerhet
    när vi får höra citat som...

  253. Det här är en flicka
    som var placerad på institution-

  254. -för ett självskadebeteende.
    Hon skar sig.

  255. Hon berättar om hur hon slutar
    att skära sig. Hon säger:

  256. "Jag var den duktiga. Alla var så
    nöjda, men jag mådde lika dåligt."

  257. "Hittade bara andra former som inte
    syntes. Saker som nästan dödade mig."

  258. Vi hör om att unga använder sex
    som ett sätt att skada sig på-

  259. -och jämför det
    med att till exempel skära sig.

  260. Vi har också haft rättsfall
    där det har diskuterats.

  261. Här är en dom där man diskuterar
    om man kan skada sig genom sex-

  262. -och om förövare ska kunna inse det,
    och hur det ska hanteras juridiskt.

  263. Här står till exempel...
    Ibland kallas domen för BDSM-domen.

  264. En 15-årig flicka träffade en man
    och satt i en bur en helg.

  265. Det står: "Det är inte allmänt
    veterlig kunskap som utan bevisning"-

  266. -"kan läggas till grund för bedömning
    av målet." Apropå självskadebeteende.

  267. Vi tänkte att vi måste forska på det.

  268. Även utifrån
    epidemiologiskt perspektiv.

  269. Jag har skrivit en bok,
    som nu känns gammal.

  270. Det finns faktiskt en del bra grejer
    i den, trots att den är gammal.

  271. "Unga som skadar sig genom sex",
    som ges ut gratis här-

  272. -som ni gärna får ta vid bokbordet.

  273. Hur som helst, begreppet att
    skada sig genom sex var svårt att...

  274. När vi skulle fråga, visste vi inte
    hur vi skulle "approacha" de unga.

  275. "Hur ska vi fråga?"
    I den här boken som jag visade-

  276. -så var det psykolog Åsa Lamberg,
    som intervjuades i boken, som sa:

  277. "Att skada sig genom sex innebär
    att en person har ett mönster"-

  278. -"av att söka sig till sexuella
    situationer som innebär egen skada."

  279. "Det orsakar signifikant lidande
    eller försämrad funktion i skolan"-

  280. -"eller på andra viktiga områden."
    Det har varit definitionen-

  281. -som vi har utgått ifrån.

  282. Samtidigt som vi vet... Det kommer en
    ny rapport från Stockholms Tjejjour-

  283. -som släpps om en månad,
    där man har frågat ungdomarna själva.

  284. "Vad menar ni när ni säger
    att ni skadar er genom sex?"

  285. De har delat in det i olika grupper
    som ni kan läsa om i rapporten.

  286. Intressant nog har vi tänkt att det
    alltid är i relation till nån annan.

  287. Man skadar sig genom sex
    med nån person som skadar en.

  288. Men ungdomarna i den här studien
    beskriver hur de kan skada sig-

  289. -genom sexuella kontakter på nätet.
    Det blir aldrig något fysiskt möte.

  290. De beskriver också
    tvångsmässig onanering och så vidare.

  291. Varför denna långa utläggning?

  292. Det är ett problem som vi har
    i den här studien som ni ska veta om.

  293. Det är utifrån hur vi ställde frågan.

  294. "Har du använt sex
    för att avsiktligt skada dig själv?"

  295. Vi vet inte exakt vad de menar,
    men när vi skrev frågan-

  296. -tänkte vi nog mer
    att det var i relation till nån.

  297. Vilket det har visat sig vara
    i våra analyser.

  298. Att man ofta gör det
    tillsammans med nån.

  299. På den frågan
    svarade 2,2 % av ungdomarna-

  300. -att de hade skadat sig själva.
    Det var fler tjejer än killar.

  301. Om ni jämför med Carl Görans siffra
    på unga som säljer sex...

  302. Ofta har de likställts: Unga som
    skadar sig genom sex och säljer sex.

  303. Det vi ser i de första analyserna är
    att "skada sex" är en större grupp.

  304. Det är fler tjejer i den gruppen
    än "sälja sex".

  305. Bland de som säljer sex
    är det en del som skadar sig.

  306. Bland de som skadar sig,
    är det en del som säljer sig.

  307. Det är inte exakt samma grupp.

  308. Tittar vi på de som skadar sig genom
    sex, ser vi att det är en stor andel-

  309. -som har utsatts
    för sexuella övergrepp.

  310. Vi har 75 % där. Och också
    fysisk misshandel, nästan 70 %.

  311. Det är väldigt höga siffror på det.

  312. Vi ska se här...
    Sliden är lite tråkig.

  313. Vi har tittat på funktionen,
    det är det vi vill komma åt.

  314. Vad fyller det här
    med skadande sex för funktion?

  315. Är det ungefär
    som andra självskadebeteenden?

  316. Då har vi skrivit en artikel,
    som vi ska skicka in.

  317. Den här veckan.

  318. Vi har tittat på "nonsuicidal self
    injury", alltså självskadebeteende-

  319. -och jämfört det
    med de som har skadat sig genom sex.

  320. Vi har sett
    vad det fyller för funktion.

  321. Det vi ser är att de i princip
    fyller samma funktion.

  322. När man pratar om självskadebeteende
    har man fyra olika funktioner.

  323. Det är det vi ser
    att sex också fyller.

  324. Till exempel den sociala funktionen,
    att man vill säga nåt-

  325. -med att skada sig genom sex till
    nån annan. Man vänder i princip...

  326. Man kan se det som ett rop på hjälp,
    att man vill signalera nåt-

  327. -till någon annan med att
    det är just sex man använder sig av.

  328. Vi ska forska vidare på det här.

  329. Då kommer vi till sista avsnittet
    av vår presentation.

  330. Det ska handla om ett nytt område-

  331. -som vi inte har frågat om tidigare:

  332. Människohandel med barn
    för sexuella ändamål.

  333. Det var första gången
    vi ställde den frågan i en skolenkät.

  334. Jag ska förklara mer om det och också
    beskriva det aktuella kunskapsläget.

  335. Det som finns i Sverige just nu.

  336. Mer allmänt: Människohandel med barn-

  337. -är inte bara handel
    för sexuella ändamål.

  338. Jag ska nämna de olika typerna.

  339. Det finns olika element
    i det man kallar människohandel-

  340. -som omfattar
    att ett barn rekryteras-

  341. -transporteras, inhyses
    eller tas emot av någon-

  342. -för att sedan utnyttjas.

  343. Det är nästan samma definition
    som man använder för vuxna-

  344. -med den skillnaden
    att barn inte behöver tvingas.

  345. Barnet själv kan uppleva
    att det går med på detta.

  346. Då tänker man sig att ett barn
    inte kan överblicka vad det innebär.

  347. Barn kan vara tvingade, vilseledda
    eller utnyttjade-

  348. -i sin utsatta belägenhet.

  349. Det innebär
    att det är barn som är utsatta.

  350. Som inte är skyddade
    på det sätt som de borde vara.

  351. Här kommer de olika typerna
    av utnyttjande:

  352. Det vi frågade efter i vår studie-

  353. -är prostitution eller andra former
    av sexuellt utnyttjande.

  354. Andra former av människohandel
    är tvångsarbete och slaveri.

  355. Avlägsnande av organ, krigstjänst-

  356. -eller annan verksamhet
    som innebär nödläge för den utsatte.

  357. Det kan vara tiggeri, att barn
    tvingas till brott och så vidare.

  358. Vad innebär det att barn utsätts för
    människohandel med sexuella ändamål?

  359. Det man kanske först tänker på
    är prostitution.

  360. Att det finns en ersättning
    för det barnet får göra.

  361. Det kanske inte finns
    någon ekonomisk vinst.

  362. Då hänvisar man till exempel
    till tvångsgifte.

  363. Det är ingen som tjänar pengar,
    men det är ändå ett utnyttjande.

  364. Det kan också vara så
    att barn flyttas till Sverige-

  365. -för att utnyttjas här.

  366. Det kan vara så att de utnyttjas
    på väg till Sverige från annat land-

  367. -till exempel medan de är på flykt.

  368. Det man ofta inte tänker på är
    att det finns barn som bor i Sverige-

  369. -de kan vara födda i Sverige,
    som utnyttjas inom landet.

  370. Det innebär inte nödvändigtvis
    att man förs mellan länder.

  371. Det kan också ske inom samma land.

  372. Något om, det är ju ett brott...

  373. ...hur vanligt eller ovanligt det är.
    Att det dels blir anmält-

  374. -och att det blir lagfört.
    Alltså att det finns en dom.

  375. För barn under 18 år är det
    väldigt ovanligt att det anmäls.

  376. Det är ännu ovanligare
    att det blir lagfört som huvudbrott.

  377. Det kan delvis bero på
    att man i lagföringen väljer-

  378. -att gå på andra typer av brott.
    Men det är väldigt ovanligt.

  379. Vilket inte betyder att det inte
    förekommer. Men det följs inte upp.

  380. Det har gjorts två kartläggningar.

  381. Jag hänvisar till skrifter som finns.
    Det finns flera aktuella.

  382. Den här kan man ladda ner
    från Länsstyrelsen i Stockholm.

  383. Man har försökt kartlägga hur vanligt
    det är att barn utsätts för det.

  384. Då är det alla typer
    av människohandel, inte bara sexuell-

  385. -under åren 2012 till 2015.

  386. Det finns en tidigare kartläggning
    som är från år 2012.

  387. Man skickade ut enkäter till
    alla kommuner. "Känner ni till det?"

  388. "Har ni blivit uppmärksammade på att
    barn utsätts för det i er kommun?"

  389. Man har också skickat en enkät
    till Migrationsverket.

  390. Om man har fått svaret "ja", så
    har man gjort uppföljande intervjuer.

  391. Man har också tittat på material
    från förundersökningar.

  392. På det sättet kunde man identifiera
    210 barn under de här tre åren.

  393. Det gäller
    olika typer av människohandel.

  394. Man lyckades få närmare information
    för 174 av de här barnen.

  395. Barnens ålder
    är oftast mellan 15 och 17 år.

  396. Det finns barn... 13 % var så unga
    som mellan 0 och 10 år-

  397. -när de utsattes, eller misstänktes
    för att vara utsatta för det.

  398. De flesta som uppmärksammades
    här i Sverige var asylsökande.

  399. Det innebar att de var ensamkommande,
    att de hade god man eller inte.

  400. Att de var asylsökande
    med vårdnadshavare eller annan vuxen.

  401. 35 % hade annan status,
    till exempel ensamkommande barn...

  402. ...ej asylsökande. Ensamkommande
    som inte var asylsökande-

  403. -utan var här med en annan vuxen.

  404. Men 9 % var svenska medborgare.

  405. Alla har inte nödvändigtvis
    kommit hit som flyktingar.

  406. Vanligast, det här
    är fortfarande från kartläggningen...

  407. ...var sexuell exploatering
    mot ersättning.

  408. 41 % av de fallen
    som man kunde följa upp.

  409. 4 % var sexuell exploatering
    mot ersättning plus annat.

  410. Tvångsarbete eller vad det nu var.

  411. Annan sexuell exploatering,
    som barnäktenskap, i 3 % av fallen.

  412. I 2 % av fallen
    i kombination med annan exploatering.

  413. I mycket mindre utsträckning
    tvångsarbete, avlägsnande av organ-

  414. -krigstjänst eller annan verksamhet,
    till exempel tiggeri-

  415. -eller att barnen fick utföra brott.

  416. I vissa fall vet man inte
    vad det var för typ av utnyttjande-

  417. -därför att myndigheterna
    hade för lite information.

  418. En begränsning
    med en sån här kartläggning är att...

  419. ...man bara får med de barn som har
    kommit i kontakt med socialtjänsten-

  420. -eller Migrationsverket.
    Det finns väl ett stort mörkertal.

  421. Frivilligorganisationer har varit
    med. I den tidigare kartläggningen-

  422. -visade det sig att frivillig-
    organisationer var duktigare på-

  423. -att identifiera barn från Sverige.

  424. Att få kontakt med dem.

  425. Skolundersökningen
    berättade Carl Göran och Linda om.

  426. Det var första gången vi frågade om
    människohandel i en skolundersökning.

  427. Det var två frågor som vi ställde.

  428. Vi inledde med en definition av
    vad människohandel är, vad vi menar.

  429. Vi skrev: "Med människohandel
    menas att en person under 18 år"...

  430. ..."sexuellt utnyttjas
    genom att någon har rekryterat"-

  431. -"transporterat eller inhyst honom/
    henne med syfte att tjäna pengar."

  432. "Personen kan ha transporterats
    från ett annat land."

  433. "Människohandel
    kan även ske inom Sveriges gränser."

  434. Och så två frågor: "Vet du någon
    som har varit med om människohandel?"

  435. "Har du varit med om människohandel?"
    Man kunde svara ja eller nej.

  436. Man kan fråga sig
    om det förekommer i Sverige.

  437. I den utsträckningen.
    Hur många svarade ja?

  438. Det var överraskande många.
    Totalt var det 5,7 % som kände nån-

  439. -som hade varit med om det.

  440. Ungefär 1 % svarade
    att de själva hade varit med om det.

  441. Sen var det några
    som inte svarade på frågan.

  442. Ungefär 1 %
    sa att de hade varit med om det.

  443. Vi kunde titta lite mer hur
    det såg ut för ungdomarna just nu.

  444. Ingen skillnad vad gällde boendeform.
    Man förväntade sig flera ungdomar-

  445. -som inte bor med sina föräldrar.
    Men så var det inte.

  446. Däremot så var det...

  447. Av de som svarade att de hade varit
    med om människohandel, var det 60 %-

  448. -som sa att antingen de själva eller
    föräldrarna var födda i Sverige-

  449. -mot 73 % av de som svarade nej.

  450. Vilket innebär
    att det är något fler ungdomar...

  451. ...som inte var födda här eller vars
    föräldrar inte var det, som sa ja.

  452. Vi hade en del frågor om hur de mådde
    och vad de hade varit med om.

  453. Det fanns ingen skillnad
    vad gäller självkänsla...

  454. ...för ungdomar
    som hade varit med om det.

  455. Däremot fanns en del skillnader
    vad gäller traumasymptom.

  456. Framförallt posttraumatisk stress,
    ilska, sexuella bekymmer-

  457. -och kritiska symptom.
    Det är såna man behöver följa upp.

  458. Till exempel om nån säger "jag
    funderar på att ta livet av mig".

  459. Det var också vanligare att ungdomar
    som hade varit med om människohandel-

  460. -också hade utsatts för sexuella
    övergrepp, som Carl Göran beskrev-

  461. -framförallt penetrerande övergrepp-

  462. -jämfört med de ungdomar
    som inte hade varit med om det.

  463. Det var inte vanligare
    att de hade sålt sex.

  464. Det finns en skillnad mellan
    att ha varit med om människohandel-

  465. -för sexuella ändamål,
    och att man har sålt sex.

  466. Det finns begränsningar med en
    skolstudie. Den når inte de ungdomar-

  467. -som inte går i skolan.

  468. Man kan tänka sig att de ungdomar
    som är här som papperslösa-

  469. -eller ännu inte går i skolan... De
    kunde förstås inte svara på frågan.

  470. Man måste också prata svenska bra nog
    för att kunna besvara en enkät.

  471. Slutligen, att de valde att besvara
    frågan. Man kunde hoppa över frågor.

  472. Det kan vara svårt att förstå frågan.

  473. Ändå är det ett första resultat,
    att vi fick det svaret.

  474. Att det är ungefär 1 %
    som säger sig ha varit med om det.

  475. Jag kan tänka mig att det finns de
    som har varit utsatta inom Sverige-

  476. -de som har varit utsatta
    innan de kom hit, i ett hemland-

  477. -eller på vägen hit.

  478. Man ska också tänka på
    att undersökningen gjordes 2014-

  479. -alltså innan
    den stora flyktingströmmen i fjol.

  480. Jag tänker mig att om
    vi gör undersökningen om några år...

  481. ...är det många
    av de utlandsfödda barnen-

  482. -som går i svensk gymnasieskola
    som kommer att svara på frågan.

  483. Vi får se.

  484. Det känns angeläget att upprepa
    frågan i fler studier för att se-

  485. -om man får samma resultat,
    eller om det blir någon skillnad.

  486. I vår studie
    var 60 % av de som svarade-

  487. -att de hade varit utsatta
    för människohandel födda i Sverige.

  488. Man kan tänka sig
    att vi fångade in en annan grupp-

  489. -än den som fångades upp i kart-
    läggningen som jag beskrev innan...

  490. ...barn som har kontakt med social-
    tjänsten eller Migrationsverket.

  491. Det verkar vara svårt
    för socialtjänsten-

  492. -att identifiera svenskfödda barn-

  493. -som är utsatta för människohandel
    för sexuella ändamål.

  494. Jag vill gärna hänvisa till några
    skrifter som har kommit nyligen-

  495. -som kan vara intressanta
    om man vill läsa mer.

  496. Den första heter "Den långa resan".

  497. Den beskriver bemötande av barn
    utsatta för människohandel.

  498. Framförallt i boenden för barn.

  499. Det omfattar säkerhetsplanering.

  500. Vad ska man tänka på för att barnet
    inte ska försvinna från boendet?

  501. Hur kan man ha traumamedveten omsorg?

  502. Där omsorgen tar hänsyn till att
    de kan ha utsatts för människohandel.

  503. Vad skiljer omsorgen
    från traumafokuserad behandling?

  504. Det är
    en psykoterapeutisk behandling-

  505. -som förutsätter
    att barnet har landat nånstans.

  506. Att det lever
    under ganska trygga förhållanden-

  507. -och inte riskerar att
    till exempel avvika från ett boende-

  508. -för att exploateras.

  509. Jag hoppar över den.

  510. Särskilda utmaningar
    beskrivs också i "Den långa resan".

  511. Vad är det man möter
    när man ska ta hand om barn-

  512. -som kan vara utsatta för det?
    De kan vara misstänksamma.

  513. De har kanske varit med om vuxna
    som har exploaterat dem.

  514. De kan känna skam
    över vad som har hänt...

  515. ...vilket gör att
    de kanske inte vill berätta om det.

  516. De kan känna ett hot.
    Det beskrivs i några skrifter-

  517. -att man har en skuld
    till personen som utsätter dem.

  518. Att man måste betala tillbaka skulden
    genom att bli exploaterad.

  519. Man kan ha bristande kontaktnät.
    Det finns ingen vuxen man litar på-

  520. -och känner
    att man kan anförtro sig åt.

  521. Man kan ha varit med
    om olika traumatiska erfarenheter.

  522. Det kan vara människohandel
    för andra ändamål än sexuella.

  523. Man kan ha utsatts
    för andra typer av övergrepp.

  524. Det kan vara så att barnet
    har ett självskadebeteende.

  525. De kan känna lojalitet
    med människohandlaren.

  526. Det kan vara en person
    som de känner sen tidigare.

  527. Nu är de i ett nytt sammanhang, och
    känner att personen vet vem de är-

  528. -och kanske till viss del
    har tagit hand om dem.

  529. Det kan finnas
    språk- och kulturbarriärer.

  530. Flera av punkterna utgår från-

  531. -att det handlar om barn som inte
    är födda eller uppväxta i Sverige.

  532. Det finns en manual vid misstanke
    om människohandel som kom nyligen.

  533. Den vänder sig till yrkesverksamma
    som har kontakt med vuxna eller barn-

  534. -som är utsatta för människohandel.

  535. Då är det fem steg:
    Hur identifierar man dem?

  536. Vad ska man ha
    för initialt skydd och stöd?

  537. Vad ska man ha för långsiktigt stöd?

  538. Eventuellt återvändande. Och hur ser
    ett straffrättsligt förfarande ut?

  539. Kanske den person som är utsatt...

  540. Man vill gärna att den personen
    vittnar i rättegången.

  541. Manualen utgår till stor del-

  542. -från att de som är utsatta
    kommer från ett annat land.

  543. Den vänder sig främst till social-
    tjänst och har juridiska perspektiv.

  544. Det jag saknar är ett perspektiv
    från hälso- och sjukvården.

  545. Man vet att en del
    av de här personerna söker sjukvård.

  546. Hur kan sjukvården lära sig
    att känna igen dem?

  547. Det börjar komma... Det jag har sett
    hittills är bara utländska formulär.

  548. Hur hälso- och sjukvården
    kan identifiera de här ungdomarna.

  549. Då tänker man sig att de säkert
    inte söker vård i samma utsträckning-

  550. -men att de ändå
    kan komma i kontakt med sjukvården-

  551. -på grund av psykiska eller fysiska
    problem, eller för könssjukdomar.

  552. Graviditet, abort.

  553. Hur kan man då lära sig
    att känna igen de här personerna?

  554. Man behöver utbilda praktiker.
    Jag vill bara nämna ett exempel:

  555. Frågeformuläret "Spotting the Signs".
    Det är inte översatt till svenska.

  556. Jag tror inte att
    det finns nåt motsvarande i Sverige.

  557. Jag vill hänvisa till
    Länsstyrelsen i Stockholms hemsida-

  558. -där dokumenten kan laddas ner.

  559. Lite mer matnyttig information
    om man vill sätta sig in i det.

  560. Det är en aktuell fråga. Vid första
    anblick kan den kännas långsökt.

  561. "Varför fråga om människohandel
    i en skolenkät?"

  562. Det känns viktigt
    att uppmärksamma frågan.

  563. Vi räknar med att många har varit med
    om eller bevittnat människohandel-

  564. -för sexuella ändamål,
    av de flyktingar som kommer hit nu.

  565. Vi räknar med att många
    har en sårbar situation här.

  566. Att det är nån som kontaktar dem
    medan de bor på ett HVB-boende...

  567. ...och att det är viktigt
    att uppmärksamma dem.

  568. Jag ska bara knyta ihop det här.

  569. Här är en bild från ett annat
    sammanhang med andra frågeområden-

  570. -som vi har haft med i vår enkät,
    men inte belyst här.

  571. Skriften som ni har fått i era påsar,
    "One in Five", stämde ganska bra.

  572. 21 %, ungefär en på fem-

  573. -har utsatts
    för nån form av sexuella övergrepp.

  574. Det stämmer ju
    med EU-kampanjen One in Five.

  575. De siffrorna verkar
    vara relativt likartade över Europa.

  576. Som jag har sagt, 1 % har sålt sex.
    Det vi inte har sagt-

  577. -är att 25 %
    har kommunicerat sexuella bilder-

  578. -eller lagt ut dem
    i den här åldersgruppen.

  579. 2 % har erfarenhet av att skada sig
    genom sex, som Linda pratade om.

  580. 1 % har erfarenhet av trafficking.

  581. Vi har också beklämmande nog
    tvingats konstatera att få av dem-

  582. -kommer till myndigheternas kännedom
    och får den hjälp som de behöver.

  583. Vad vi har antytt är att alla
    har en försämrad psykisk hälsa.

  584. Bilden är vald utifrån Trauma Symptom
    Checklist for Children-

  585. -som mäter traumasymptom.

  586. Jag har markerat
    posttraumatisk stress-skalan i rött.

  587. Ni ser att barn som inte har varit
    med om nånting har 6,2 i poäng.

  588. Medan de som mår sämst,
    det är Lindas grupp-

  589. -det vill säga de som har skadat
    sig själva med sex...

  590. Ni ska veta att väldigt många av dem
    har utsatts för sexuella övergrepp.

  591. Man kan aldrig renodla,
    men det verkar som-

  592. -att ett destruktivt
    sexuellt självskadebeteende-

  593. -gör att symptomatologin ökar.

  594. Sen ser ni att därefter
    kommer sälja sex, 10,7.

  595. Sexuella övergrepp, 9,3.

  596. Trafficking och sexting, att lägga ut
    bilder på nätet, kommer lägre.

  597. Alla är dock signifikant åtskilda
    från vanliga svenska barn.

  598. Det här är en grupp som vi behöver
    på något sätt uppmärksamma-

  599. -och också i en helt annan omfattning
    erbjuda behandling.

  600. Vi har skrivit nån debattartikel
    om framförallt...

  601. Om vi tittar på Sverige... Det är
    nog likartat i alla nordiska länder.

  602. Att vi sviker traumatiserade barn.
    I alla fall i Sverige-

  603. -har BUP ingen beredskap
    för att ta emot de här barnen-

  604. -utan avvisar dem snarare tills
    de uppfyller kriterier för diagnos-

  605. -innan de får hjälp. Barnen har rätt
    enligt FN:s barnkonvention-

  606. -att bli bedömda för behov av
    behandling och att få rehabilitering.

  607. Få har sökt och erhållit hjälp.

  608. Det är det vi måste jobba
    intensivt med i våra länder.

  609. Vår rekommendation är
    att jobba mer på informationssidan.

  610. Vi har valt att använda
    en del av de beteckningar-

  611. -som finns i det material
    som Allmänna Barnhuset ger ut.

  612. Det behövs en bättre ungdomsanpassad
    information om sexuella övergrepp.

  613. Den finns på hemsidan "Dags att prata
    om sexuella övergrepp".

  614. Vi kan använda
    "Dags att prata om" till många saker-

  615. -när det gäller deras livssituation.

  616. Vi behöver utveckla modeller
    för kamratstöd.

  617. Hur kan man stödja de barn och
    ungdomar som får andras förtroenden?

  618. Att orka lyssna och att hjälpa dem-

  619. -att på något sätt förmedla kontakter
    till den som har berättat.

  620. Vi vet att rädslan för att bli anmäld
    till socialtjänst och polis-

  621. -är en hämmande faktor. Den kan man
    kanske med gott stöd övervinna.

  622. Vi behöver bättre kunskap
    bland de som arbetar med barn-

  623. -om att det är så pass vanligt.
    Det kallar vi "Dags att se".

  624. Kunskap bland de som dagligen
    möter barn behövs kontinuerligt.

  625. "Dags att göra nåt"
    är att vi behöver bli bättre på-

  626. -att intervenera
    och ge evidensbaserat stöd.

  627. Och för att göra det
    måste vi beforska våra insatser-

  628. -så att det vi tror är bra insatser
    också är det.

  629. Vi behöver mer behandlingsforskning
    på olika modeller.

  630. Längre och kortare interventioner.

  631. Med det vill vi tacka.

  632. Textning: Johannes Hansson
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Unga, sex och nätet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Här presenteras de senaste siffrorna om ungas sexvanor. Säljer unga mer sex idag när de ständigt är uppkopplade på nätet? Hur många unga skadar sig själva genom sex? Hur många barn har blivit offer för människohandel och barnäktenskap i Sverige? Medverkande: Carl Göran Svedin, professor på Linköpings universitet, Linda Jonsson, forskare på Linköpings universitet och Gisela Priebe, universitetslektor på Lunds universitet. Inspelat den 24 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Center, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Sexualkunskap, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Ungdomar, Samhällskunskap > Lag och rätt > Kriminalitet
Ämnesord:
Juridik, Kriminologi, Människohandel, Psykologi, Rättsvetenskap, Sexologi, Sexuella övergrepp, Självskadebeteende, Sverige, Ungdomar och sexualitet, Ungdomspsykologi, Utvecklingspsykologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Barndomstrauma påverkar livet

Barndomstrauma kan göra dig sjuk som vuxen, det menar läkaren och forskaren Vincent J. Felitti. Han är grundare av studien som kallas ACE (Adverse childhood experiences), som djupgående analyserat 17000 vuxnas barndomsupplevelser. Studien fann att personer med traumatiska händelser i barndomen har en mycket högre risk för självmord, ätstörningar och alkoholism. Inspelat den 23 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Centre, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Vi behöver prata om sexuella övergrepp

Många barn förstår inte att de blivit utsatta för ett övergrepp eller att det är fel. Det menar Åsa Landberg som är psykolog och psykoterapeut och arbetar på Allmänna barnhuset. Information är väldigt viktigt även till små barn som varit med om svåra saker. Här berättar hon om kampanjen "Dags att prata om sexuella övergrepp mot barn", en webbplats som tagits fram med hjälp av barn för barn. Inspelat den 23 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Centre, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Liten och trygg

Brottsoffermyndigheten har tagit fram en webbplats för barn om barns rättigheter och vuxnas skyldigheter. För de allra yngsta finns pedagogiska övningar genom spel och till de något äldre barnen via enklare samtalsguider. Uppdraget är att förse förskolepersonal med pedagogiskt material och en handledning om brott mot barn, berättar projektledare Hanna Netzell. Inspelat den 23 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Center, Stockholm. Arrangör: Nordisk Förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Hur kan vi hjälpa våldsutsatta barn?

När våld är vardag och närhet till föräldrar skapar skräck istället för trygghet. Då gäller det att socialtjänsten och samhället kommer in och stöttar dessa barn, det säger Kjerstin Almqvist, professor och chef inom forskningsenheten på landstinget Värmland. Här listar hon det allra viktigaste utsatta och traumatiserade barn behöver. Inspelat den 24 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Center, Stockholm. Arrangör: Nordisk Förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Barnförhör

Hur utför man en bra intervju med barn som varit offer eller vittnen till våld och övergrepp? Linda Cordisco Steele från National children's advocacy center i USA har över 23 år i yrket. Här berättar hon om hur du går tillväga för att få en så korrekt vittneshistoria som möjligt från barn som misstänks vara utsatta för brott. Inspelat den 23 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Centre, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Hantera familjevåld

Forskning visar att ju äldre barnet är desto mer benäget är det att rapportera om våld i familjen. Men erfarenhet säger att det bara är toppen av ett isberg som kommer till samhällets kännedom, säger Nicky Stanley, socionom och professor från University of Lancashire i England. Här presenterar hon tre vanliga felsteg vid hantering av våld i nära relationer. Inspelat den 24 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Center, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Upptäcka våldsutsatta barn

Nästan var sjunde barn uppger att de blivit slagna någon gång. Tre procent blir slagna ofta eller vid upprepade tillfällen enligt Karin Blomgren från Rädda Barnen som här presenterar en ny rapport för hur man bättre kan upptäcka våldsutsatta barn i skolan. Inspelat den 24 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Center, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Sexuella övergrepp i förskolan - så påverkas personal och föräldrar

Hur tar man emot besked om att sexuella övergrepp skett mot barn i förskolan? Cecilia Kjellgren och Christina Carlsson forskar inom socialt arbete på Linnéuniversitetet och presenterar en fallstudie om föräldrars och personals reaktioner från en kommun där övergrepp skett i 30 förskolor. De berättar om den typiske pedofilen, om grooming och vilket stöd man som anhörig kan ge. Inspelat den 24 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Centre, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Barn med sexuella beteenden

Det är en myt att barn som varit offer för sexuella övergrepp senare förgriper sig på andra barn, säger Mimi Strange, chef för Januscentret i Danmark som tar hand om barn och unga med sexuellt gränsöverskridande eller oroväckande beteende. Barn tänker inte på sexualitet som vuxna gör, därför är det viktigt att utreda varför de har ett sexuellt utåtagerande beteende, menar hon. Medverkande: Mimi Strange, Jytte Kofod Andersen, Tove Weis, Stine Tofte, Maja Leth Laursen,Vanessa Rasmussen och Ida Haahr Pedersen. Inspelat den 23 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Centre, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

De överlevde Utöya

Hur har barnen som överlevde terrorattacken på Utöya i Norge återhämtat sig? Och hur har skolan och polisen bemött offren? Om det berättar forskarna och lärarna Åse Langballe och Jon-Håkon Schultz som forskat om krishanteringen och beredskapen i samhället efter terrorattentatet på Utöya. Inspelat den 25 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Centre, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Barnen i slaskpärmen

Barn som finns med i Socialtjänstens system för barnavårdsärenden glöms bort. Vilka barn får inte samhällets stöd? Här berättar Ann-Charlotte Münger om vad som utmärker de socialtjänstärenden som hamnat i den så kallade "slaskpärmen", ärenden där barnen inte fångas upp trots att många av dem behöver samhällets skydd. Inspelat den 25 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Center, Stockholm. Arrangör: Nordisk Förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Våld och skydd hos Socialen

Hur vanligt är det att socialen griper in i familjer enligt lagen om vård av unga (LVU) för att det förekommer våld? Hanna Linell som forskar inom socialt arbete på Stockholms universitet föreläser om en undersökning som genomförts under ett år i Sveriges alla kommuner. Hon berättar om att det ofta är de unga själva som söker skydd och hur viktiga deras berättelser är för insatserna. Inspelat den 25 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Centre, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Hur fånga upp anmälda föräldrar?

Hur gör man för att fånga upp föräldrar som blivit anmälda för våld mot barn? Psykologen Anna Mautner ger konkreta tips på hur man får föräldrar att ta emot hjälp eller erkänna att de behöver hjälp i sitt föräldraskap. Här presenteras också riktlinjer för att förebygga och förhindra våld i hemmet. Inspelat den 25 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Centre, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Samhällets stöd till barn med funktionsnedsättning

Respekt heter Barnombudsmannens årsrapport 2016 som handlar om barn med funktionsnedsättning. 97 barn har djupintervjuats om reflektioner kring sin diagnos och sin identitet. Hör en rad berättelser från en ung kämpande grupp människor som ofta glöms bort. Där föräldrar ofta är det avgörande stödet för att de ska fungera i samhället. Medverkande: Ellinor Triay Strömvall och Janna Törneman, Barnombudsmannen.Inspelat den 24 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Center, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Unga, sex och nätet

Här presenteras de senaste siffrorna om ungas sexvanor. Säljer unga mer sex idag när de ständigt är uppkopplade på nätet? Hur många unga skadar sig själva genom sex? Hur många barn har blivit offer för människohandel och barnäktenskap i Sverige? Medverkande: Carl Göran Svedin, professor på Linköpings universitet, Linda Jonsson, forskare på Linköpings universitet och Gisela Priebe, universitetslektor på Lunds universitet. Inspelat den 24 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Center, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Tänder hos barn som far illa

Det mesta av tandhälsan som man får med sig upp i vuxen ålder grundläggs i barndomen, säger Therese Kvist, ST-tandläkare på Karolinska institutet. Föräldrarnas tandvårdstraditioner överförs på barnen. Studier tyder på att försummad tandhälsa är en indikator på våld i hemmet. När tandläkare anmält oro har det i de flesta fall redan funnits en orosanmälan om barnet. Inspelat den 25 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Center, Stockholm. Arrangör: Nordisk Förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samhällets utmaningar

Markanvändningen i utvecklingsländer

Mats Sandewall, forskare i skogsresurser vid SLU, berättar om hur vi har sett på skog och mark genom tiderna. Rätt användning av skog och mark kan ge utvecklingsländerna den framåtrörelse de behöver. Moderator: Sverker Olofsson. Inspelat 5 mars på SLU i Umeå. Arrangör: Umeå universitet och SLU.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - sex

Det pirrar i kroppen

Många med intellektuell funktionsnedsättning har liten eller ingen erfarenhet av sex vilket skapar osäkerhet vid intimitet. Samtidigt är omgivningen ofta överbeskyddande. Sexologen Lotta Löfgren Mårtensson talar om problemet.

Fråga oss