Titta

Automatiseringens tidevarv

Automatiseringens tidevarv

Om Automatiseringens tidevarv

Den accelererande teknikutvecklingen i form av digitalisering, robotisering och automatisering formar om samhället och kan komma att påverka vår framtida arbetsmarknad. Vad händer med jobben i en värld som alltmer sköts av datorer och maskiner? Kommer vi kunna skapa nya jobb i samma takt som de gamla försvinner? Om inte, vad ska alla människor göra i en framtid där hälften av alla jobb kan ha ersatts av maskiner och algoritmer?

Till första programmet

Automatiseringens tidevarv: Ludditerna var de första teknikmotståndarnaDela
  1. Ett alternativ
    till mycket automatisering-

  2. -vore riktlinjer
    som reglerar automatiseringen.

  3. Tekniken kan ge oss möjlighet
    att automatisera vissa aktiviteter-

  4. -men vi måste inte välja det.

  5. Automatisering gör att allt färre
    arbetare av kött och blod behövs-

  6. -och i historien finns det få tecken
    på att det går att göra nåt åt saken.

  7. Förhållandet mellan teknik
    och arbetarnas representation-

  8. -är intressant. Facket ser det som
    sitt jobb att representera arbetarna.

  9. Och teknikens frammarsch
    är inte alltid gynnsam-

  10. -för arbetsförhållandena.

  11. Inom dagens fackföreningar vill man
    visserligen jobba med tekniken-

  12. -men även skydda jobben, och ibland
    innebär det en motsättning.

  13. I tidningsbranschen drog tryckare
    ut på användandet av tryckteknik-

  14. -som hade blivit ersatt
    om det inte vore för facken.

  15. Människor och maskiner har alltid
    haft en komplicerad kärleksrelation.

  16. Tekniken har alltid oroat arbetare.
    För 200 år sen i Storbritannien-

  17. -slog ludditerna sönder vävmaskiner
    för att skydda jobben.

  18. Det var här i Nottinghamshire
    som luddismen uppstod.

  19. Det är uppror och förstörelse
    av maskiner-

  20. -som en protestform.

  21. Det här är maskinerna som stickarna
    motsatte sig så kraftigt.

  22. Ett antal saker ledde till uppror:

  23. Maskinerna förenklade processen
    och lönen sjönk.

  24. Sen minskade exporten
    på grund av franska revolutionen.

  25. Dessutom hade vi
    en väldigt dålig skörd 1811.

  26. Det höga priset på bröd
    ledde till kravaller.

  27. Allt detta sammantaget gjorde
    Storbritanniens fattigaste människor-

  28. -mycket, mycket fattigare.

  29. Under upploppen var det olagligt-

  30. -att gå med i ett gille
    eller en proteströrelse.

  31. De var tvungna att ta till våld,
    då fredliga protester var olagliga.

  32. Man förstörde inte alla fabriker-

  33. -utan riktade in sig på dem
    som sänkte lönerna.

  34. De kom på natten med hammare och
    skjutvapen och förstörde maskinerna-

  35. -som de såg som skälet
    till deras försämrade ekonomi.

  36. Luddismen varade under en kort tid,
    var rätt så brutal-

  37. -och försvann, men ordet levde kvar.

  38. Luddism har blivit en synonym för
    ett irrationellt motstånd mot maskiner.

  39. Det ersatte folk.
    De som arbetade med vävstolar-

  40. -ersattes när det jobbet
    gjordes fortare med en maskin.

  41. Hantverkarna var en viktig grupp
    men utgjorde inte en majoritet.

  42. Nu när maskinerna inte bara tar jobb
    från fabriksarbetare-

  43. -utan från servicearbetare
    och yrkesmänniskor-

  44. -då är det en annan nivå
    av oro än år 1800.

  45. Det verkar osannolikt att enskilda
    branscher eller nationer-

  46. -skulle välja att begränsa
    automatisering för att rädda jobben.

  47. Man kan räkna med att alla företag,
    försvar och regeringar-

  48. -lär använde teknik för att minska
    kostnader, göra bättre affärer-

  49. -och förbättra relationen
    till kunderna.

  50. Där sätter du fingret
    på den ömma punkten.

  51. Ett enskilt land kan inte bromsa
    automatiseringen och rädda jobb.

  52. Då blir effekten den omvända.
    Man tappar i konkurrenskraft-

  53. -och förlorar jobb ännu snabbare.

  54. Översättning: Richard Schicke
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Ludditerna var de första teknikmotståndarna

Avsnitt 3

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

De första att råka ut för teknikutvecklingens mer negativa sida - jobbförstörelse - var textilarbetare i Nottingham. De så kallade Ludditerna tog till våld för att bekämpa konsekvenserna av den nya tekniken. Idag kallas de som vill begränsa teknikutvecklingen för neo-ludditer. Det är dock lite som tyder på att lagar och regler mot automatisering skulle vara en framkomlig väg för att skydda jobben.

Ämnen:
Samhällskunskap > Arbetsmarknad och arbetsliv, Teknik > Teknikhistoria
Ämnesord:
Arbete, Arbetsmarknad, Automatisering, Industri, Kommunikationer, Ludditer, Teknik, Teknik och samhälle, Teknikutveckling
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund

Alla program i Automatiseringens tidevarv

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaAutomatiseringens tidevarv

Förstör maskinerna jobben?

Avsnitt 1

Eric Brynolfson, författare till The second machine age, menar att vi på grund av robotisering, digitalisering och automatisering står inför en kommande massarbetslöshet. Det skulle i så fall vara ett trendbrott. Historiskt har vi hittills alltid kunnat ersätta jobben som tekniken förstör med nya jobb.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaAutomatiseringens tidevarv

Digital teknik skapar få jobb

Avsnitt 2

Teknikutvecklingen kommer med ett inbyggt problem. För varje nytt teknikskifte skapas allt färre nya jobb. Börsens stora teknikbolag gör enorma vinster men behöver väldigt få arbetare. Det är ett av tecknen på att vi skulle kunna stå inför en kommande teknologisk arbetslöshet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaAutomatiseringens tidevarv

Ludditerna var de första teknikmotståndarna

Avsnitt 3

De första att råka ut för teknikutvecklingens mer negativa sida - jobbförstörelse - var textilarbetare i Nottingham. De så kallade Ludditerna tog till våld för att bekämpa konsekvenserna av den nya tekniken. Idag kallas de som vill begränsa teknikutvecklingen för neo-ludditer. Det är dock lite som tyder på att lagar och regler mot automatisering skulle vara en framkomlig väg för att skydda jobben.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaAutomatiseringens tidevarv

Hur förbereder vi oss för en automatiserad framtid?

Avsnitt 4

I Schweiz används ett lärlingssystem som nationalekonomer menar är anledningen till att landets ungdomsarbetslöshetssiffror länge varit rekordlåga. Frågan är om det kommer räcka till när automatiseringen accelererar. Vad händer när det blir mer fördelaktigt för arbetsplatserna att ta in maskiner istället för lärlingar?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaAutomatiseringens tidevarv

Kan tekniken ge oss mer fri tid?

Avsnitt 5

När datorer och robotar hanterar alltfler av våra arbetsuppgifter kan man fråga sig varför vi människor behöver jobba så mycket som vi gör. En av 1930-talets viktigaste nationalekonomer, John Maynard Keynes, förutspådde att teknikutvecklingen skulle göra det möjligt att sänka arbetsveckan till 15 timmar år 2000. Varför blev det inte så?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning

Mer folkhögskola / studieförbund & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tryggare ekonomi på äldre dar

Fondsparande

Vad är en fond? Hur kan man tänka när man ska välja en fond, och hur gör man när det är dags att sälja? Hanna Helgeson från Fondbolagens förening talar om smarta tips och oberoende verktyg för att jämföra fonder med varandra. Inspelat i februari 2014. Arranagör: Finaninspektionen och Pensionsmyndigheten.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaEldsjälar

Johan Wendt

"Det som verkligen driver mig är att alla barn ska få möjlighet att förverkliga sina drömmar och nå sin fulla potential". Johan Wendt var 29 år när han grundade Mattecentrum, som idag ger gratis läxhjälp åt 165 000 barn och ungdomar i Sverige.

Fråga oss