Titta

Lärlabbet student

Lärlabbet student

Om Lärlabbet student

Vi tar upp många av de frågor som är svåra att hantera under den första tiden som lärare. Lärarstudenter får här själva möjligheten att diskutera de utmaningar de kan ställas inför och coachas av erfarna pedagoger. Serien tar upp teman som ledarskap, relationsbyggen, konflikthantering och planering. Vi ger råd och redskap för hur man kan lösa olika situationer.

Till första programmet

Lärlabbet student: Ledarskap i klassrummetDela
  1. Välkomna till Lärlabbet Student, ett
    program för dig som är lärarstudent.

  2. Vi fokuserar på sånt
    som många upplever att de saknar-

  3. -sånt som rör hantverket.
    I dag är det ledarskap i klassrummet.

  4. Det är nåt som jag önskar
    att jag hade haft med mig.

  5. Det finns inga födda ledare. Som allt
    annat är det nåt man måste lära sig.

  6. Vi sätter i gång. Välkommen till våra
    studenter Jinnie Stork från Umeå...

  7. -Tack.
    -...och Martin Younakhir, Stockholm.

  8. Kul att ha er här. Helt kort,
    vad tänker ni om det här ämnet?

  9. Det är ett väldigt intressant
    och viktigt ämne-

  10. -speciellt när man är ute på
    arbetsplatsen och får jobba nu.

  11. -Jinnie?
    -Viktigt, men svårt att ta fasta på.

  12. Det angränsar till så mycket annat,
    så det är skönt att få grepp om det.

  13. Vi ska se på ett exempel på hur man
    som lärare kan jobba med ledarskap-

  14. -till och med i skolkorridoren.

  15. Jag heter Dobrila Sandblom,
    ämneslärare i svenska och engelska-

  16. -och förstalärare
    här på Karlbergsskolan i Köping.

  17. Ha-ha-ha... Tack, jag älskar era
    bakverk, men vi gör läxan ändå. Kom!

  18. Att vara en bra ledare i klassrummet,
    tror jag-

  19. -är att eleverna ska vara trygga med
    vad som gäller den här lektionen.

  20. De ska vara trygga med
    "Varför gör vi det här?"-

  21. -"På vilket sätt?" Är det osäkert
    ska jag som ledare förklara.

  22. Säger jag "Nu ska vi bryta och göra
    det här" måste jag ha med mig alla.

  23. Har du varit med om det, att du har
    valt en bok för att den ser bra ut?

  24. Det beror på
    om boken är bra eller dålig.

  25. Ja, Jag väntar på att nån ska säga:
    "Det är bra för att det är roligt!"

  26. Ja! Ja! Jo! Jag hör inte!

  27. Ja, jag hör flera "ja".
    Nu kommer jag skriva dit det.

  28. "Roligt."

  29. I mina klasser och i mitt ledarskap
    använder jag olika verktyg, knep.

  30. Jag använder mig väldigt mycket
    av min röst, jag höjer den-

  31. -men jag kan också sänka rösten
    för att lugna ner dem.

  32. Jag säger aldrig: "Nu lugnar vi ner
    oss!" Då blir ju det negativt.

  33. Jag använder kroppen väldigt mycket,
    speciellt om vi har engelska.

  34. Jag tittar också på elever med
    kroppen. "Vänd dig om", det vet de.

  35. Keps, hörlurar...
    Jag använder mig av det.

  36. Sen har jag ganska ofta
    skor som låter.

  37. Det har eleverna sagt. "Vi hör när
    hon kommer, det klapprar i golvet."

  38. Då använder jag mig av det.
    När jag vill att det ska vara tyst-

  39. -trampar jag på hårdare,
    så de hör mig. Då förbereder de sig.

  40. Så det är en klart medveten strategi.

  41. Då gör vi så här att alla står upp,
    är tysta och vända framåt.

  42. Ville.

  43. Om jag får en jättestökig klass
    vid en ny termin-

  44. -och jag känner att de metoderna
    jag brukar använda inte funkar-

  45. -då skulle jag lägga mina ämnen
    åt sidan och bara prata om det här.

  46. Vad tycker klassen själva? Hur vill
    ni att det ska vara med arbetsron?

  47. Ungdomarna är jättekloka och smarta.
    De vet precis.

  48. Då skriver jag upp det på tavlan.
    Var tyst, räck upp handen, lyssna...

  49. Sen skulle jag ha det
    uppskrivet jämt. "Låt stå."

  50. Sen skulle jag använda mig av det.
    Peka, peka tills de tröttnar.

  51. "Look at the whiteboard again."

  52. Att jobba med ledarskap
    är ju en process.

  53. Man måste prova sig fram.

  54. Och man känner helt enkelt efter en
    lektion... "Det här var inte bra."

  55. Vad gjorde jag som inte var bra? Jag
    gick för fort fram, lyssnade inte-

  56. -eller blev irriterad
    och lät det påverka mitt ledarskap.

  57. Då ska jag tänka på det.
    Det har med tålamod att göra.

  58. Även om nån kommer sent...
    Jag kan inte låta det påverka alla.

  59. Om nån är sen till klassrummet
    så säger de "ursäkta" och sätter sig.

  60. Jag kommenterar aldrig mer
    djupgående. Lektionen ska flyta på.

  61. "Say after me: Deaf. Hearing aid."

  62. Vi är skyldiga eleverna det,
    att vara en bra ledare.

  63. Jag tror att utan ett tydligt
    ledarskap blir det rörigt och kaos.

  64. Jag som elev
    skulle inte trivas med det.

  65. Det viktiga är att jag och eleverna
    känner att lektionen fungerar.

  66. Sen får man inte glömma
    att de går i skolan för att lära sig.

  67. Mitt jobb är att se till
    att alla når målen.

  68. Mitt bästa tips för nya lärare är
    att det är lite kaotiskt i början.

  69. Men är du tydlig,
    strukturerad och engagerad-

  70. -och tycker om att jobba med ungdomar
    så kommer det gå bra.

  71. "Thank you very much for this
    wonderful lesson! Goodbye!"

  72. Ja. Vad är era tankar
    kring hur Dobrila jobbar? Jinnie?

  73. Det är intressant. Man tänker ofta
    på ledarskap som nånting fysiskt-

  74. -med sin egen kropp, sin egen röst,
    men hon tog upp elevernas engagemang-

  75. -att de ska ha koll på
    vad som händer. Deras trygghet.

  76. Det har jag inte tänkt på tidigare.

  77. -Vad säger du, Martin?
    -Ett väldigt intressant inslag.

  78. Hon var väldigt noga med
    att vara tydlig som lärare-

  79. -för att kunna visa gott ledarskap.
    Det smittar ju av sig.

  80. Man ser att eleverna blir lyhörda
    och gör det de blir instruerade till.

  81. Det här med att vara tydlig
    var nåt jag tänkte på.

  82. Hon pratade ju både om det här
    med kroppsspråk och rösten.

  83. Är det nåt som ni har tänkt på?
    Jinnie?

  84. Jo, man har tänkt på det när man
    har sagt till, att man höjer rösten-

  85. -och att man blir trött
    väldigt snabbt i rösten.

  86. Det var intressant
    att hon tog upp just det.

  87. -Håller du med?
    -Ja.

  88. Jag har själv varit med om det när
    jag har gjort VFU och vikarierat.

  89. Mitt tonläge kan misstolkas ibland.
    Det är ju väldigt viktigt-

  90. -när man uttrycker "dags att ni är
    tysta", att göra det på rätt sätt.

  91. Men hur blir man medveten
    om sitt eget kroppsspråk?

  92. Jag har funderat på om man ska,
    under VFU, filma sig själv.

  93. Det är väldigt läskigt,
    men det ger en väldigt mycket-

  94. -både som ny lärare
    men också under praktiken.

  95. Men Dobrila,
    hon går ju till och med högt.

  96. Vad tänker ni om det?
    Att synas och höras.

  97. Jag har aldrig sett det tidigare,
    vilket gjorde det väldigt kul.

  98. Det finns mycket som gör att elever
    snappar upp att läraren kommer.

  99. En sån sak, höga klackar...

  100. -Du köper det och går i högklackat?
    -Definitivt!

  101. Ja, man får hitta sina sätt
    att synas eller höras.

  102. Mycket att tänka på. Vår nästa gäst
    har svar på det mesta i ämnet!

  103. John Steinberg är doktor i pedagogik
    och har skrivit massor av böcker-

  104. -varav flera handlar om
    just ledarskap.

  105. -Välkommen hit, John.
    -Tack så mycket.

  106. Du har ju sysslat med ledarskap
    i klassrummet under lång tid.

  107. Varför är det ett ämne
    som du återkommer till?

  108. Jag är fascinerad av vilka lärare som
    fungerar, vilka som har det svårare.

  109. När man studerar lärare ser man
    att det här är ett ledarskapsyrke.

  110. Om ledarskapet sitter
    följer det mesta bra.

  111. Vad kännetecknar ett gott ledarskap?

  112. Ja, som Dobrila sa i filmen:

  113. Hon sa i slutet att ta hand om
    sina elever men också ha en struktur.

  114. Som eleverna alltid har sagt:
    Sträng men snäll.

  115. Jag säger kärlek och struktur.

  116. Kärlek utan struktur fungerar inte,
    struktur utan kärlek fungerar inte.

  117. Det är balansen och kombinationen
    som gör det.

  118. Många pratar om att man måste våga
    ta ledarskapet i klassrummet.

  119. -Vad innebär det?
    -Att man som vuxen har ett ansvar.

  120. Ett huvudansvar för stämningen.
    Eleverna har sitt ansvar också-

  121. -men jag måste tänka på hur jag går,
    vad jag säger, mitt kroppsspråk-

  122. -hur jag lägger upp mina lektioner,
    hur väl jag är förberedd-

  123. -om jag är i tid, hur jag hälsar...

  124. Det är många faktorer som gör att man
    får följsamhet och en bra stämning.

  125. -Men gör inte lärare det här?
    -Nej...inte alltid.

  126. Man måste ta det här på allvar.
    Jag brukar säga:

  127. Jämför dig med idrottsmän och
    kvinnor, musiker och skådespelare.

  128. Det kräver en viss förberedelse,
    det kräver noggrannhet-

  129. -och det kräver ibland att man
    får en coach och spelar in sig.

  130. Man kan rätta till små detaljer.

  131. Ibland är det detaljerna som gör att
    det tippar åt ena eller andra hållet.

  132. Ja, absolut! Jag pratar med händerna.
    Om jag använder ett finger eller fem-

  133. -om jag gör det underifrån
    är det mer inbjudande än så eller så.

  134. "Hur går det för dig?"
    "Hur går det för dig?"

  135. Men då måste man bli väldigt medveten
    som sin egen personlighet i det här.

  136. Kan man bli så medveten
    att man börjar spela en roll?

  137. Men det är delvis en roll.
    Du spelar en ledare.

  138. Du måste uppträda som ledare.
    "Vad är min roll?"

  139. Det är att få en god stämning
    i gruppen och få gruppen med mig.

  140. Lite spel är det.
    Det tycker jag inte är nåt fel.

  141. Var och en kan bli bättre
    utifrån den personlighet man har.

  142. Vi har två studenter här
    som är entusiaster...

  143. ...och utåtagerande. Det underlättar
    för att få grepp om sina elever.

  144. En del i ledarskapet är ju att få dem
    att lyssna och göra sina uppgifter.

  145. Men man vill ju också att de ska gå
    lite längre, överträffa sig själva.

  146. -Hur ska man tänka då?
    -Ja...

  147. Skolans dilemma, jag är teoretiker,
    utgår ifrån kontrollperspektivet.

  148. Det hörde vi på filmen.
    Man hör mycket om snacket.

  149. Det är fråga om motivation.
    Hur får man eleverna att vilja?

  150. Inte bara det du vill, hur får man
    eleverna att vilja det de vill?

  151. Det blir lättare om eleverna
    kan utgå ifrån sina egna intressen.

  152. Då blir det lättare att utmana dem.
    Det är motivationsdilemmat.

  153. Hur knyter jag an till elevernas
    intresse? Hur kan jag bygga på det?

  154. Det är inte alltid lätt,
    men det hjälper.

  155. Då ska vi gå till studenterna så du
    får svara på deras frågor. Kul, va?

  156. Då gör vi det.

  157. Nu har ni chansen att ställa en massa
    frågor kring ledarskap i klassrummet.

  158. Det här med rösten och röstläget...
    Jinnie, du hade ju lite funderingar.

  159. Ja, precis. Det är ju ett viktigt
    redskap. Hur använder vi oss av det?

  160. Var medveten om
    att rösten är ett verktyg.

  161. Vi pratade tidigare om
    att variera rösten upp och ner.

  162. Men också pauseringens...betydelse.

  163. Hur man ibland kan använda öppna
    meningar, där pausen emellan...

  164. Komikerns bästa verktyg är pausen,
    men det är också viktigt för lärarna.

  165. Inte gå upp i varv,
    veta när man ska...

  166. Och sen sänka. Då får man
    gruppen med sig lite bättre.

  167. Martin, du hade lite funderingar
    kring kroppsspråk när man instruerar.

  168. Jag tänker... Hur ska jag kunna
    bemöta mottagandet av eleverna-

  169. -när jag ska instruera
    om nåt moment eller nåt uppgift?

  170. Vad är viktigt att tänka på?

  171. En av de viktigaste reglerna är
    att komplettera ord med det visuella.

  172. Alltid skriva upp på tavlan, på
    papper, komplettera det du säger.

  173. Orden försvinner, men det
    som är visuellt håller man kvar.

  174. Det är ett bra tips.

  175. Jinnie, har du några funderingar
    kring kroppsspråket?

  176. Ja, kanske lite.
    Jag är ganska liten och kort.

  177. Hur tar man plats i klassrummet?

  178. Ja, men när vi träffades utanför
    studion så såg jag att du tog plats!

  179. Du måste kliva fram i mitten av din
    scen, använd bredden, använd gester.

  180. Fånga in med blicken, stå inte
    bakom stolar, häng inte i stolarna.

  181. Använd breda gester,
    öppna händer, framåtrörelser-

  182. -blicken över hela gruppen,
    fastna inte för en av eleverna.

  183. Det finns ganska många knep för att
    visa att det är jag som är ledare.

  184. Men om man har elever som är stökiga,
    då utmanas ens ledarskap lite.

  185. -Vad tänker du där, Jinnie?
    -Ja...

  186. Jag har varit med om elever
    som vänder ryggen åt en-

  187. -och som inte visar nån respekt.
    Då tappar man ansiktet-

  188. -man tappar ledarskapet och man
    vet inte hur man ska hantera det.

  189. -Vad tänker du, John?
    -Det finns flera saker att göra.

  190. Det grundläggande är relationen.
    Den eleven pratar man genast med.

  191. Diskutera, be om hjälp eller varför
    de reagerade. Försök få en relation.

  192. Sen är det här frågan om motivation.
    Vad är drivkraften?

  193. En sak som ibland hjälper är att gå
    nära eleven, men utan ögonen på dem.

  194. Vi säger att man närmar sig dem,
    ungefär en meter...

  195. De vet att du vet.
    De vet att du vet att du vet.

  196. Och det hjälper. Inte varje gång,
    för det kan vara nåt annat i grunden.

  197. Men bara fysisk närvaro
    gör att de förstår att du förstår.

  198. -Men hur coachar man bra då, John?
    -Jag knyter an till diskussionen...

  199. Jag brukar prata
    om makro-mikro-nivåer.

  200. Vad vi har pratat om är mikro,
    små detaljer, gester, händer.

  201. Men makro är vilken relation man
    vill ha och hur man tolkar uppdraget.

  202. Om eleverna ser att du vill dem väl
    och att du anstränger dig-

  203. -då kan man ta de här små
    svårigheterna på ett enklare sätt.

  204. Det gör inte att det blir enkelt-

  205. -men det blir bättre,
    för de förstår att du vill dem väl.

  206. Hur man använder händer och
    kroppsspråk är små detaljer-

  207. -men fungerar inte om inte eleverna
    förstår att läraren vill dem väl.

  208. Hur mycket kan man vara kompis
    som ledare? - Martin, vad tänker du?

  209. Självklart ska man ha en fin
    relation, fin kemi med eleverna.

  210. Men det är väldigt viktigt att bevara
    det här som John pratade om.

  211. Man uppfyller sin roll som vuxen.

  212. Det är jag som är lärare,
    som ska lära er nåt.

  213. Sen kan ju läraren
    också lära sig nåt.

  214. Men hur långt man kan gå i
    relationen, det är ett stort dilemma.

  215. Men man har alltid
    nån form av utgångspunkt.

  216. -Vad kan vara svårigheten?
    -Att man kommer för nära eleven.

  217. Att det blir lite för personligt,
    lite privat.

  218. Man kanske säger saker som de inte
    vill att nån annan elev ska veta.

  219. Om en elev har nån störning eller
    problematik och tar det med mig-

  220. -som person, inte bara som lärare-

  221. -och jag påminner eleven om samtalet
    genom att trycka på...

  222. Det kan verkligen ha en bieffekt.

  223. -Hur mycket kan man vara kompis?
    -Man måste ha en viss distans.

  224. "Min lärare vill mig väl", men jag
    är lärare, jag har min uppgift.

  225. Det här är väldigt fysiskt. Om jag
    går för nära blir det besvärligt.

  226. Men om jag är försvunnen och aldrig
    hjälper till är det inte heller bra.

  227. Du ska ju alltid känna min närvaro,
    och min välvilja.

  228. Ja, närhet, vara kompis,
    ska man vara kompis i sociala medier?

  229. Det kan fungera för några och inte
    för andra. Men balansen är viktig.

  230. Jag tänker på yngre elever,
    som du har, Jinnie.

  231. Hur upplever du
    den relationen och ledarskapsbiten?

  232. Det har ju hänt att elever kommer
    fram och vill kramas, ha kramkalas.

  233. Jag tänker att det är för nära-

  234. -men det finns ju de på lågstadiet
    som tycker att de behöver närheten.

  235. Så det tror jag är precis som du sa,
    man måste avväga det själv.

  236. En av de mest intressanta detaljerna
    är hur man hälsar och säger adjö.

  237. Kram ibland, ta i hand ibland,
    högstadiet, gymnasiet, ögonkontakt...

  238. Också när de lämnar. "Jag är här, jag
    ser dig, jag kommer se dig i morgon."

  239. Det kan vara lite kul,
    för vi hann prata utanför studion-

  240. -och en sak, Martin, med dig: Du
    hejar på varje person i korridoren.

  241. Det är lite extrovert. Jag är lite
    mer introvert. Jag avundas det.

  242. Det är bra. Jag ser dig
    gå i korridoren och hälsa.

  243. Sen ser jag dig med din entusiasm. Du
    har en glädje, du strålar i ögonen.

  244. Det här är viktigt. Eleverna läser av
    oss hela tiden och fattar beslut.

  245. "Är det här en person
    jag ska följa eller inte?"

  246. Entusiasmen, engagemang, glödande
    ögon och hälsning, det hjälper.

  247. Härligt! Det finns mycket att tänka
    på, som hur man inleder en lektion.

  248. En konst
    som Dobrila Sandblom har förfinat.

  249. Jag brukar inleda en lektion här uppe
    redan i korridoren.

  250. Vad som händer i korridoren kan
    skilja på hur jag börjar lektionen.

  251. "Good morning."

  252. Om eleverna kommer fram med frågor
    måste jag stanna till.

  253. Så hälsar jag på alla. Går de in
    långsamt hinner jag säga allas namn.

  254. "Liam, don't forget. Good."

  255. Bara att jag ställer mig så här
    inför klassen...inger en signal.

  256. "Nu ska ni titta hitåt."

  257. Medan jag tar närvaron frågar jag
    "Hur är det i dag? Mår ni bra?"-

  258. -för att få elevernas förtroende.
    Det är ett trevligt sätt att börja.

  259. Lektionen börjar
    när jag skriver på tavlan.

  260. Jag brukar skriva upp på tavlan
    4-5 punkter.

  261. Jag brukar säga
    "Öppna inga böcker än"-

  262. -för då tittar de inte på tavlan.

  263. När jag pekar ska jag inte
    stå med kroppen för-

  264. -utan öppnar. Då ser jag
    vilka som tittar på tavlan.

  265. När vi väl har gjort en sak
    går jag fram och stryker den.

  266. Det jag vill uppnå i mina lektioner
    är ett lugn.

  267. Det måste vara lugnt i klassen
    för att ta till sig min lektion.

  268. Det är för elevernas skull. "Nu är
    det slut på rasten, vi sätter oss."

  269. Det är viktigt för mig. Jag kan inte
    sätta i gång om de gör nåt annat.

  270. Det är både för elevernas skull
    och för min.

  271. Så jag vill uppnå absolut tydlighet,
    vad som gäller, och arbetsro.

  272. -Vad säger ni om Dobrilas inledning?
    -Ja, jätteengagerande.

  273. Det är intressant med elevens namn,
    att det betyder så mycket.

  274. Vad är det Dobrila gör bra här?

  275. Hon har tänkt. Hon har
    ett medvetet förhållningssätt.

  276. Det gör att allting blir enklare.
    Hon har tänkt igenom det.

  277. Nu känner ju Dobrila
    sina elever ganska väl...

  278. Martin,
    du har jobbat en del som vikarie.

  279. Hur kan det vara svårt när det gäller
    att starta en lektion i en ny klass?

  280. Jag har sett en tendens till att
    eleverna vill testa de här nya...

  281. ...personerna som kommer, utanför
    de ordinarie lärarna. Vikarier.

  282. De har en tendens att testa genom att
    låta högt eller sätta sig konstigt.

  283. Det gäller för mig att komma in och
    visa med min kropp att jag är där.

  284. Det kan vara vad som helst, som att
    starta med att presentera mig själv-

  285. -men lite ståtligt kan man säga,
    med lite auktoritet.

  286. Ståtligt låter ju grymt.
    John, några mer tips?

  287. Hur inleder man
    när man inte känner eleverna?

  288. Ja, då är det ännu viktigare
    att ta scenen.

  289. Gå in i rummet,
    stäng dörren, ta bestämda steg.

  290. Kryp inte in i rummet,
    det är det värsta man kan göra.

  291. Första ljudet ur munnen, starkt.

  292. Men... Okej, det är ändå
    kontroll-agerande.

  293. Det finns annat för att lyckas, men
    när man är ny ska man ta kommandot.

  294. Det är du som är ledare för gruppen.
    Definiera dig som ledare.

  295. Du brukar ju prata om
    övergångar som viktiga moment.

  296. Inledningen är ju en övergång.
    Vad kan vara svårt med övergångar?

  297. Om inte eleverna vet vad de ska göra,
    var de ska vara, hur länge-

  298. -hur det ska bedömas, användas...
    Då kan det uppstå svårigheter.

  299. Det är en av de saker
    som Dobrila är väldigt duktig på.

  300. Det är tydliga förhållningssätt.

  301. Förhoppningsvis har de en uppgift
    som är stimulerande och intressant.

  302. Även med bra order, om inte det
    är intressant tappar man lusten.

  303. Jag gillar korta tydliga saker.

  304. Tre korta tips, John, hur man
    inleder en lektion, att ta med sig?

  305. Ta scenen! Det är nummer ett.
    Visa med ögonen att du vill väl-

  306. -och visa att du är entusiast. Det
    här blir kul, det vi ska göra i dag.

  307. -Två?
    -Det var tre! Gå i skolan igen!

  308. Entusiasmen är nummer ett, det har ni
    båda två. Det kommer ni långt med.

  309. Sen måste man ha en god plan
    och vara väl förberedd-

  310. -och ha en hälsningsrutin
    och entrérutin in i rummet.

  311. Ja, värt att tänka på.
    Vill ni veta mer, gå in på vår blogg.

  312. Där hittar ni en intervju
    med forskaren Marcus Samuelsson.

  313. Han håller på att avsluta ett projekt
    om datorsimulerat ledarskap.

  314. Man kan prova olika ledarskapsstilar
    innan man möter verkligheten.

  315. Mycket intressant, så kolla på det.

  316. Som avslutning frågar jag er vad ni
    tar med er från det här programmet.

  317. Jinnie, vad säger du?

  318. Jag vet redan att jag har svårt med
    struktur, att visa det för eleverna.

  319. Jag tar med
    just det här med tydligheten.

  320. -Martin?
    -Entusiasmen och tydligheten.

  321. Sen har man stått i rampljuset,
    så det känns ju extra kul.

  322. John, man blir aldrig fullärd.
    Vad tar du med dig?

  323. En påminnelse om just den här
    entusiasmens betydelse. Engagemanget.

  324. Och ni har bra förutsättningar för
    att lyckas, ni tycker att det är kul.

  325. -Lycka till!
    -Tack så hemskt mycket.

  326. Det var jätteroligt att ha er här.

  327. Dela gärna med er av era tankar
    med #lärlabbet-

  328. -och missa inte
    våra andra tre program i serien.

  329. Där får ni tips om konflikthantering,
    relationsbyggen och planering.

  330. Alla programmen och mycket annat
    hittar ni på vår blogg. Vi ses!

  331. Hej då!

  332. Textning: Elin Csisar
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Ledarskap i klassrummet

Avsnitt 1 av 4

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Varför är det viktigt med ledarskap i klassrummet? Och hur blir man bra på det? John Steinberg är föreläsare och författare med mångårig erfarenhet av att lära ut ledarskap till pedagoger. Här möter han lärarstudenter och ger konkreta råd på hur man kan leda undervisningen. Vi får också möta Dobrila Sandblom som är lärare för årskurs 6-9. Hon berättar om hur man tar ledarrollen i klassrummet, hur man engagerar eleverna och förmedlar mål och syfte med lektionerna.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Lärarroll och ledarskap
Ämnesord:
Ledarskap, Lärarrollen, Pedagogisk metodik, Skolan, Skolpersonal, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Lärlabbet student

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet student

Ledarskap i klassrummet

Avsnitt 1 av 4

Varför är det viktigt med ledarskap i klassrummet? Och hur blir man bra på det? John Steinberg är föreläsare och författare med mångårig erfarenhet av att lära ut ledarskap till pedagoger. Här möter han lärarstudenter och ger konkreta råd på hur man kan leda undervisningen. Vi får också möta Dobrila Sandblom som är lärare för årskurs 6-9. Hon berättar om hur man tar ledarrollen i klassrummet, hur man engagerar eleverna och förmedlar mål och syfte med lektionerna.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet student

Relationsbyggen

Avsnitt 2 av 4

Att bygga goda relationer till sina elever kan vara avgörande för hur man lyckas som lärare. Hur gör man och hur personlig kan man vara utan att bli privat? Anna Wistrand som undervisar på lärarprogrammet i Örebro ger råd och tips. Vi möter också Emelie Widman som är lärare för årskurs 6-9 i Kolsva och får se hur hon jobbar med relationer till sina elever i och utanför klassrummet. Vi får bland annat se hur man kan möta elever som har svårt att kommunicera.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet student

Konflikthantering

Avsnitt 3 av 4

Att förebygga och hantera konflikter är en av de största utmaningarna som nybliven lärare. Psykologen och föreläsaren Bo Hejlskov Elvén ger konkreta råd och verktyg för att hantera olika sorters konflikter i skolan. Vi får bland annat höra hur man kan hantera elever som utmanar ens auktoritet och hur man med metoden lågaffektivt bemötande kan hantera utbrott från utagerande elever. Vi möter även Åsa Sandström, F-6 lärare i Kungälv, som jobbar med bland annat rollspel för att lära eleverna att själva lösa konflikter.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet student

Konsten att planera

Avsnitt 4 av 4

Hur blir man bra på att planera sitt arbete som nybliven lärare? Många nyblivna lärare vittnar om att de först åren i yrket är tuffa och arbetsdagarna långa. Katja Hvenmark-Nilsson, lärare och författare, ger konkreta råd och tips på hur man planerar för att vinna tid och minska stressen. Vi möter även Brett Kemp, 7-9 lärare i Landskrona, som tillsammans med kollegor samplanerar för att frigöra mer tid till innehållet i undervisningen.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Inspirerande matematik

Invigning av matematikbiennalen

Peter Nyström, föreståndare för Nationellt centrum för matematikutbildning, inleder Matematikbiennalen 2014. Han talar om att ge lärarna stöd att hjälpa eleverna hitta sin väg till matematiken. Margareta Rönngren (S), ordförande För- och grundskolenämnden, Umeå, talar om vikten av kompetensutveckling för mattelärare. Inspelat i februari 2014. Arrngör Umeå universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Inför valet: Den segregerade skolan

Skolan ska erbjuda alla elever samma förutsättningar men det är en uppgift många skolor inte klarar. Orsaken anges ofta vara den ökande segregationen – att vissa skolor blir en slags andrasortering. Vi träffar lärare, föräldrar och politiker i Göteborgsstadsdelen Biskopsgården. Och så frågar vi riksdagspartierna vad de tänker göra för att minska segregationen mellan skolorna.

Fråga oss