Titta

Lärlabbet student

Lärlabbet student

Om Lärlabbet student

Vi tar upp många av de frågor som är svåra att hantera under den första tiden som lärare. Lärarstudenter får här själva möjligheten att diskutera de utmaningar de kan ställas inför och coachas av erfarna pedagoger. Serien tar upp teman som ledarskap, relationsbyggen, konflikthantering och planering. Vi ger råd och redskap för hur man kan lösa olika situationer. Säsong 1.

Till första programmet

Lärlabbet student : RelationsbyggenDela
  1. Välkomna till "Lärlabbet Student",
    som riktar sig till lärarstudenter.

  2. Vi kommer att fokusera på sånt som
    många saknar när de börjar i yrket:

  3. Det som rör själva hantverket.
    I dag handlar det om relationsbyggen.

  4. Jag har själv undrat hur jag ska vara
    för att eleverna ska tycka om mig.

  5. Det finns inget recept, men att jobba
    medvetet med relationer till elever–

  6. –kan vara avgörande för klassrums–
    klimat och resultat. Hur gör man?

  7. Det ska vi prata om. Först säger vi
    välkommen till våra lärarstudenter.

  8. Mimmi Klemetz
    från Mälardalens högskola.

  9. Och Yohanna Araya
    från Borås högskola. Välkomna hit.

  10. Några spontana tankar? Mimmi?

  11. –Stort ämne. Svårt. Väldigt viktigt.
    –Yohanna?

  12. Det är en förutsättning för att
    eleven ska kunna ta in nånting.

  13. Då krävs det goda relationer.

  14. Här är ett exempel på hur man kan
    bygga goda relationer till elever–

  15. –och varför det är viktigt.

  16. Jag heter Emelie Widman. Jag är 34
    år och jobbar som lärare i Kolsva.

  17. Hej! Vad bra att ni kom.
    Vet ni vad jag skulle vilja göra?

  18. Jag undervisar på högstadiet
    i ämnena engelska och bild.

  19. Jag tror att det här med att bygga
    bra relationer till sina elever–

  20. –är nyckeln till
    en fungerande undervisning.

  21. Det betyder inte att man är kompisar.
    Man måste skilja på det.

  22. Man ska ha
    en bra relation till eleverna–

  23. –som gynnar det man ska göra.
    Min uppgift är att lära ut.

  24. Bra relationer bygger på att vi
    respekterar varandra. Vi är schysta.

  25. Vi lyssnar på varandra och kämpar
    tillsammans för att nå dit vi ska.

  26. Det tror jag är viktigt. Jag tjänar
    enormt mycket på att ha dem med mig.

  27. Hej, Simon. Ses vi om en stund?

  28. Det är inte självklart att man
    skapar bra relationer med alla.

  29. En del har problematik
    som gör det svårt–

  30. –att känna tillit,
    att släppa in en lärare.

  31. Där får man jobba extra hårt. Där
    är det jätteviktigt att ha tålamod.

  32. Man bör vänta ut
    och vara på samma sätt hela tiden.

  33. Varje lektion är ett blankt blad,
    även om man har varit osams innan.

  34. Det brukar vara svårast att skapa
    en relation med dem som är arga.

  35. Nånstans är de ju barn.

  36. Jag är den vuxna och har möjlighet
    att ställa mig över det där arga.

  37. Ingenting blir bättre av
    att jag agerar likadant tillbaka.

  38. Hej på er.

  39. I dag ska vi jobba med porträtt,
    som vi började med förra veckan.

  40. Här har du. Tack för hjälpen.

  41. Nu behöver du en... Du har en...
    Det står F där.

  42. Du behöver en som är mjuk.

  43. Det finns elever som av olika
    anledningar mår dåligt av närkontakt.

  44. Man får då forma en fungerande
    relation utifrån den elevens behov.

  45. Jag har haft en elev som
    inte ville vara i närheten av mig.

  46. Han ville att jag skulle hålla mig
    så långt borta som möjligt.

  47. Vi fick kommunicera skriftligt. Jag
    skrev till honom och han till mig.

  48. Det var min största svårighet:

  49. Att jobba med mitt eget synsätt på
    vad en fungerande relation är.

  50. Där måste jag vara lyhörd
    och tänka om.

  51. Vad funkar för den här eleven?
    Det ska ju inte funka för mig.

  52. Det är inte jag som, i främsta hand,
    ska må bra, utan det är eleverna.

  53. För att få fungerande relationer är
    det bra om man bjuder på sig själv–

  54. –och inte bara är
    lärarpersonen Emelie.

  55. Jag skojar med mina elever. Jag kan
    spela kort och dricka kaffe med dem.

  56. Jag frågar vad de gjort i helgen. De
    lär känna mig och jag lär känna dem.

  57. Jag tror att det gynnar vår relation.

  58. Hej. Hur är läget? Du blir längre
    för varje gång jag ser dig.

  59. Sen måste man också
    kunna vara auktoritär.

  60. Jag måste kunna säga ifrån. Har
    man en bra relation, så kan man det.

  61. Nu ska vi presentera oss.

  62. Vad är det viktigaste
    som vi ska tänka på nu?

  63. –Alex.
    –Vi ska inte skratta åt varandra.

  64. Det gör vi aldrig. Här inne
    är det ett tillåtande klimat.

  65. Vi är hjälpsamma mot varandra när man
    ska göra sånt som är lite läskigt.

  66. Jaha. Vem vill börja?

  67. Mitt främsta råd
    till en nyutexaminerad lärare...

  68. Ett: Var inte rädd att låta dem
    lära känna dig som person.

  69. Bjud på dig själv.
    Visa att det är kul att vara där.

  70. Visa att de är fantastiska. Överös
    dem med beröm när de gör bra saker.

  71. För varje grej som är negativ
    som du måste säga–

  72. –så ska du ha byggt upp
    med fem bra grejer först.

  73. Hej på er.

  74. Ta tid att lära känna eleverna.
    Sätt dig hos dina elever.

  75. Öppna upp ditt klassrum.
    Gå runt. Prata med dem. Se dem.

  76. Jag tror absolut att elevernas
    resultat påverkas positivt–

  77. –av att vi har en fungerande
    relation. Om jag inte har det...

  78. Vissa elever
    får jag inte att göra nåt då.

  79. Om inte vi funkar ihop blir det ingen
    undervisning. De får inga resultat.

  80. Bra jobbat.

  81. Vi ses på måndag. Trevlig helg på er.
    Hej då.

  82. Vad tänker ni kring hur Emelie
    jobbar? Vad säger du, Yohanna?

  83. Det är viktigt att vara samma person
    oavsett vad som har hänt tidigare.

  84. En elev märker av det direkt. Tillit
    är viktigt. Jag håller med Emelie.

  85. –Håller du med, Mimmi?
    –Ja. Det ska vara positivt.

  86. Det får gärna lite vara humor och
    skratt, alltså ett positivt klimat.

  87. Hon påpekade att relationerna till
    eleverna ska främja undervisningen–

  88. –och är inte för att läraren
    ska må bra. Hur självklart är det?

  89. Det är A och O. En elev måste känna
    att den kan lita på läraren–

  90. –och att jag är där
    för elevens bästa.

  91. Annars kommer de
    att börja tänka på annat–

  92. –än att ta till sig
    det vi undervisar om.

  93. Men det är ganska mänskligt
    att vilja vara omtyckt som person.

  94. Är det inte svårt att hålla isär det?
    Vad tycker du, Mimmi?

  95. Jo, jag tror att det är svårt.

  96. Det är nog farligt att bli
    för mycket kompis med eleverna.

  97. Man måste hela tiden gå tillbaka
    till en ömsesidig respekt.

  98. Vi är inte här bara för att ha
    roligt, utan vi ska lära oss nånting.

  99. Så fort jag säger ifrån, så måste det
    respekteras att jag säger ifrån.

  100. Jag är själv ganska dålig på namn–

  101. –och tycker alltid att det är svårt
    när jag möter en ny klass.

  102. Från det ska man gå till att bygga
    individuella relationer till alla.

  103. Vad är nästa steg, skulle ni säga?

  104. Att lära känna individerna. Ett namn,
    ett ansikte och nånting mer.

  105. Är det nån som är tyst? Blyg?
    Behöver den tid för att komma i gång?

  106. Vem är det här?

  107. Det handlar lite om
    vad eleven har med sig i ryggsäcken.

  108. Därifrån
    kan vi bygga våra relationer.

  109. Hur man kan göra
    för att få relationerna att funka–

  110. –ska vi prata mer om med vår gäst
    Anna Wistrand på Örebro universitet.

  111. Hon menar att man måste bejaka
    sin ömhet, empati och kärlek–

  112. –men att det måste vara glasklart
    att du inte är deras kompis.

  113. –Hej, Anna.
    –Hej.

  114. Välkommen. Du håller
    i kursen "Sociala relationer".

  115. Du har skrivit din magisteruppsats
    om det här och är gymnasielärare.

  116. När insåg du–

  117. –att relationer handlar om mer
    än att vara kompis med eleverna.

  118. Det tog inte särskilt lång stund
    i min lärarverksamhet.

  119. Det gick kanske bara ett halvår
    innan jag började förstå att...

  120. I början... Då har man den här
    känslan av att vilja bli omtyckt.

  121. Den är stor i början. Men man kan
    inte leva med den särskilt länge.

  122. Man måste tänka på andra saker också.

  123. Vad kännetecknar en bra relation
    till en elev, skulle du säga?

  124. Tillit, ett förtroende–

  125. –och respekt.

  126. Att det inte bara är
    vad du gör här i skolan–

  127. –utan det är vem du är som också
    är väldigt viktigt och räknas.

  128. Men om man som lärare känner–

  129. –att man vill stå på god fot med sina
    elever och man kommer överens...

  130. Vad är skillnaden mellan att komma
    överens och att ha en god relation?

  131. Om man har en bra relation,
    eller en nära relation–

  132. –så vet man ganska mycket
    om den personen, om den eleven.

  133. Jag måste ha lite kunskap
    om eleven att känna till.

  134. Lite bakgrund som man kan ha fått
    av föräldrar, andra lärare...

  135. Ska det komma från eleven själv
    eller ska det komma från andra?

  136. I skolan får man överlämningar
    och pratar mycket om elever.

  137. Men man bör också bilda sig
    en egen uppfattning–

  138. –och inte låta andras tankar–

  139. –styra min uppfattning
    om det här barnet eller tonåringen.

  140. Det handlar också om att känna in,
    att ha känselspröten ute–

  141. –att vara lyhörd och se: "Vem är du?
    Hur ska jag kunna nå dig?"

  142. "Hur ska vi kunna växa tillsammans?"
    Det händer saker med läraren också.

  143. Som lärare kändes det viktigt att
    gå in i en professionell lärarroll.

  144. Men det är ju också viktigt
    att kunna vara personlig.

  145. –Hur balanserar man de där två?
    –Det är otroligt komplext.

  146. När jag jobbar med lärarutbildningen,
    så står många frågor kring det.

  147. "Hur nära ska jag vara?
    Hur personlig ska jag vara?"

  148. "Var går gränsen mellan personlig och
    privat?" Jag ser en stor skillnad.

  149. Som hon sa i inslaget: Att vara
    professionell är att vara personlig.

  150. Hur gör man distinktionen
    mellan personlig och privat?

  151. Kan du ge nåt exempel på
    var man kan dra en sån gräns?

  152. Det ser olika ut
    beroende på vem jag är som människa.

  153. Jag kan till exempel bjuda på
    vem jag är och prata om min familj.

  154. Det gör inte nån annan lärare.
    Nån använder humor.

  155. Man använder olika karaktärs–
    egenskaper, sin personlighet.

  156. Det kan vara en medveten strategi:

  157. För att hitta nyckeln
    till just den här eleven–

  158. –så krävs det nog humor. Eller:
    Här handlar det om att vara rättvis.

  159. Men i nån mening
    har ju ändå du som lärare makten.

  160. Det är ett maktförhållande
    mellan dig och eleverna.

  161. Det kan aldrig bli
    en riktigt jämlik relation.

  162. Det ska det inte heller vara.
    Eleverna är ju beroende av mig–

  163. –både i form av ledarskap – det är
    jag som är vuxen och har ansvaret –

  164. –men också i det att de ska bedömas
    och utvärderas hela tiden.

  165. Den här asymmetriska relationen
    måste vara asymmetrisk–

  166. –men balansen mellan närhet
    och distans är väldigt viktig.

  167. Jag kan inte komma för nära–

  168. –för då utmanas den asymmetriska
    relationen. Då blir jag kompis.

  169. Det är då man kan
    tappa bort auktoriteten.

  170. Den är också en del av professionen.

  171. Ja, absolut.

  172. Man ska ha en professionell distans
    och en professionell närhet.

  173. Jättespännande. Du ska få svara på
    fler frågor från våra lärarstudenter.

  174. Nu går vi och träffar dem.

  175. Nu har ni chansen att ställa
    en massa frågor till Anna.

  176. Det här med att snart ha en hel drös
    med elever som man står framför–

  177. –som man ska få
    bra relationer till...

  178. Vad tänker du, Yohanna?

  179. Det finns olika typer av elever,
    som vi har mött på VFU.

  180. Vissa elever kommer fram och ställer
    en massa frågor och får bekräftelse.

  181. Och så finns det elever som sitter
    tysta och behöver samma bekräftelse.

  182. Hur möter man båda
    på ett sätt som blir lite rättvist?

  183. Hur lägger man
    lika mycket tid på dem?

  184. Emelie pratade om hur viktigt det är
    att röra sig i klassrummet.

  185. Många elever
    söker upp mig som lärare.

  186. Men det är inte alltid så enkelt.

  187. Då måste jag söka upp dem, och ibland
    är det inte bara i klassrummet.

  188. Det kan vara elevuppehållsrum–

  189. –korridorer, skolgården...
    Var som helst.

  190. Att jag tar alla de här möjligheterna
    att söka upp och nå fram.

  191. Mimmi, är det här nåt
    som du har funderat på?

  192. Jo, men det är det.

  193. När man jobbar med yngre elever
    har man mycket tid med varje klass.

  194. Jag ska bli gymnasielärare.

  195. Om jag har en 50–poängskurs
    en termin–

  196. –i en klass i ett annat arbetslag
    än jag normalt jobbar i–

  197. –hur ska jag då få
    information om eleverna?

  198. Hur ska jag veta vilka de är?

  199. Jag har inte mycket lektionstid
    att lägga på att bygga relationer–

  200. –för jag måste börja undervisa
    för att kunna nå alla mål.

  201. –Hur gör man för att få tid till det?
    –Nu ska jag tala om för er...

  202. Det är svårt när man,
    som du beskriver...

  203. Man kanske går in i en klass
    som inte är min klass.

  204. Det är bra att skaffa sig
    bakgrundskunskap av andra lärare–

  205. –att höra av sig lite grann. Men man
    bör inte ta så hårt på informationen–

  206. –utan verkligen vara öppen
    för din egen känsla.

  207. Jag tror faktiskt att man känner in,
    när man kommer in i grupper.

  208. Man kan läsa av både grupp
    och lite individer.

  209. Även om man har lite tid för rela–
    tionsbygge, kan man vara tillgänglig.

  210. Man bör bjuda på sig själv.
    Då får man den här öppna atmosfären.

  211. Det gör
    att eleverna vågar vara sig själva.

  212. De vågar bjuda på sig själva.
    Det blir ett öppet klimat.

  213. Man kanske har roligt och trevligt,
    men är också där för att lära sig.

  214. Hur gör man konkret i klassrummet
    när man börjar skapa relationerna?

  215. Ska man sjunga en sång
    eller berätta en rolig historia?

  216. Eller steppa... Det där är svårt.

  217. Det är en del av mig.

  218. Vi ser väldigt olika ut
    i våra roller som lärare.

  219. Man får dra lite grann
    av sina styrkor.

  220. Det är alltid bra, när man kommer ny–

  221. –att fråga runt: "Har ni
    några bra lära känna–övningar?"

  222. Det gjorde jag när jag var ämnes–
    lärare och skulle lära känna nya.

  223. Lära känna–övningar kan vara saker
    som de tycker är jättetöntiga–

  224. –men som öppnar upp.
    Man ska bjuda på sig själv.

  225. Jag blev glad
    när jag såg henne spela pingis.

  226. Det är inte bara i klassrummet man
    formar nåt, utan det är helheten.

  227. Det här med privat och personlig
    hörde vi lite om tidigare–

  228. –och hur mycket man ska vara
    av det ena och det andra.

  229. Vad tänker du om det, Mimmi?

  230. Jag tänker på sociala medier–

  231. –och på att lärare är oense
    om det är okej eller inte okej.

  232. Ska jag ha mina elever på Facebook
    eller inte?

  233. –Varför? Varför inte?
    –Hur gör ni? Vad säger Anna?

  234. För mig, så är det ett blankt nej.

  235. Men jag kan inte säga
    att det är rätt eller fel.

  236. Man kan också skapa andra forum
    på Facebook, andra grupper–

  237. –där man är pedagog och har
    det här snacket och kör med "likes"–

  238. –som ju också har
    en ganska stor funktion i lärandet.

  239. Nu pratar vi om de elever
    som söker upp en–

  240. –och "friendrequestar"
    och vill vara nära.

  241. Men de här eleverna som inte
    bjuder in till relationsbyggandet...

  242. Vad säger du om de svårnådda
    eleverna? De som hellre backar ur.

  243. Att man måste ha tålamod.

  244. Jag tror ändå...
    Nånstans tror jag ändå att...

  245. Jag skulle nog vilja säga att alla
    mår bra av att ha en god relation.

  246. Det hänger så nära samman
    med att faktiskt prestera i skolan.

  247. Om jag ska prestera
    måste jag kunna vara trygg.

  248. Jag måste veta att det finns nån
    som tror på mig. Man bangar inte ur.

  249. "Jag finns här. Även om du talar
    om för mig att du dissar mig"–

  250. –"så vill jag." Man tränger sig inte
    på, men man behåller en viss närhet.

  251. Elever som öppnar sig mycket...
    Nu har vi pratat om de som backar ur.

  252. Vad kan vara svårigheterna där?

  253. Det kan bli problem av att veta
    för mycket om nåns privata liv.

  254. Jag tänker så här:

  255. Man måste inse en begränsning och
    hur långt ens ansvar sträcker sig.

  256. Det finns andra personalkategorier
    som är professionella på skolan.

  257. Risken är att man
    som ung lärare tänker:

  258. "Jag ska klara allt.
    Jag ska rädda alla själv."

  259. Det är viktigt att man bjuder in
    andra professioner.

  260. Det kan handla om skolpsykolog
    eller terapeut.

  261. Men om inte eleven har förtroendet...
    Samtalen kommer med förtroendet.

  262. Det kan vara viktigt
    att sätta gränser.

  263. Det handlar om att måna
    om elevernas integritet.

  264. I dag – på tal om sociala medier – är
    vi så vana vid att fläka ut oss.

  265. Det är viktigt att hjälpa eleverna
    att faktiskt också sätta gränser.

  266. "Det är inte bra för dig
    att berätta allt."

  267. I bästa fall är man inte själv
    om det här med relationsbyggandet.

  268. Vi ska tillbaka till Malmaskolan,
    där alla jobbar med relationsbyggen.

  269. Det har varit en viktig del i att man
    kunnat höja elevernas resultat.

  270. Jag heter Johan Hallberg
    och är rektor på Malmaskolan.

  271. När jag och min kollega Gun–Marie
    tillträdde, så funderade vi kring–

  272. –varför 15 procent av våra elever
    inte kunde komma in på gymnasiet.

  273. Vi började studera pusselbitar kring
    relationen mellan lärande och hälsa–

  274. –och det relationsskapande
    mellan lärare och elever.

  275. Man säger att om jag jobbar
    i en skolmiljö där jag mår bra–

  276. –så kan jag prestera bättre.
    Då blir det ett steg i rätt riktning.

  277. Det kan man kalla skolkultursarbete:
    Hur det känns att gå till skolan–

  278. –eller hur det känns att tänka på
    att det är skola i morgon.

  279. Det ska finnas människor där som bryr
    sig om hur jag utvecklas och mår.

  280. Här finns det minst en vuxen
    som jag litar på och kan prata med.

  281. Så du vill bli domare?

  282. När man lägger pussel med relations–
    bygge och övrigt skolkultursarbete–

  283. –att eleverna får stöd på ett annat
    sätt än tidigare, så ser vi resultat.

  284. På tio år har andelen som klarar
    grundskolan förbättrats avsevärt.

  285. I flera år har alla elever som slutat
    nian kommit in på gymnasiet.

  286. –Vem vet?
    –Det är det som är så konstigt.

  287. Lärare behöver fungera på olika sätt
    i goda relationer med elever.

  288. Man måste hitta sitt eget sätt att
    nå den goda relationen med eleven.

  289. Vad säger ni om det här sättet att
    arbeta övergripande med relationer?

  290. Det tror jag är viktigt.
    Alla måste vara med i arbetet.

  291. Jag kommer att byta VFU–skola i höst–

  292. –och på den skolan har de lagt
    mentorskapet utanför lärartjänsten.

  293. Eleverna har en mentor
    som bara är mentor–

  294. –som man kan gå till och prata med
    och som ingår i ett elevhälsoteam.

  295. Anna, vad säger du?
    Ett mentorskap som inte är läraren.

  296. Det finns nog både fördelar
    och nackdelar.

  297. Om man är mentor och lärare
    och har dem i undervisning–

  298. –så får man
    en väldigt bred bild av eleven.

  299. Du ser dem "in action", så att säga–

  300. –hur de är och samspelar med
    kompisar. Man skapar sig en bild–

  301. –som jag kan ta med mig i mitt
    mentorskap och ha god användning för.

  302. Samtidigt som det
    ur ett elevperspektiv kan vara bra–

  303. –att det är nån annan
    som inte ser mig i min vardag–

  304. –där jag kanske kan få en annan
    slags relation, ett annat förtroende.

  305. Det kan säkert ha fördelar också.
    Det finns både och.

  306. Johan efterlyste flera vuxna som
    eleverna har goda relationer till.

  307. Varför skulle du säga
    att det är viktigt?

  308. Det är inte säkert–

  309. –att det är min mentor
    som jag känner mest förtroende för.

  310. Det kanske är svenskläraren, idrotts–
    läraren eller en fritidspedagog.

  311. Då blir det ett delat ansvar.
    Det hänger inte bara på mig.

  312. –Vad säger du, Yohanna?
    –Jag tänkte fråga Anna:

  313. Tycker du att det är
    en förutsättning–

  314. –att lärare och övriga aktörer på
    skolan, rektorer och kurator–

  315. –att de samarbetar
    för en elevs välmående?

  316. Ja! Ja, men det tror jag.
    Jag tror att det är en förutsättning.

  317. En elev är ju som ett pussel.

  318. Vi har olika pusselbitar, både vad
    gäller relationer och kompetenser.

  319. Om vi ska få eleverna att må bra
    och växa och utvecklas–

  320. –så behöver vi en helhetsbild.

  321. Det finns mycket att säga. Vill ni
    veta mer ska ni gå in på vår blogg.

  322. Där finns en intervju
    med forskaren Anneli Frelin.

  323. Hon har undersökt hur man kan jobba
    med relationerna till sina elever–

  324. –men också hur man främjar
    goda relationer mellan elever.

  325. Nog så viktigt. Kolla på det.

  326. Avslutningsvis undrar jag vad ni tar
    med er från programmet. Yohanna?

  327. Att lägga tid på eleverna för att
    skapa relationer före undervisningen.

  328. –Mimmi?
    –Jag håller med. Det lönar sig nog.

  329. Även om det kostar i början, så
    tror jag att man har igen det senare.

  330. Anna, vad säger du?

  331. Vägen till de goda relationerna
    ser väldigt olika ut.

  332. Man ska inte jämföra sig med
    nån annan, utan lita på sig själv.

  333. Jag tar med mig åtskilligt från det
    här programmet. Tack för att ni kom.

  334. Dela gärna med er av era tankar och
    missa inte våra andra tre program.

  335. Där får ni råd i ämnena ledarskap,
    konflikthantering och planering.

  336. Alla program finns på vår blogg. Gå
    in där, så ses vi snart igen. Hej då.

  337. Textning: Marie Ekenstav
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Relationsbyggen

Avsnitt 2 av 4

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Att bygga goda relationer till sina elever kan vara avgörande för hur man lyckas som lärare. Hur gör man och hur personlig kan man vara utan att bli privat? Anna Wistrand som undervisar på lärarprogrammet i Örebro ger råd och tips. Vi möter också Emelie Widman som är lärare för årskurs 6-9 i Kolsva och får se hur hon jobbar med relationer till sina elever i och utanför klassrummet. Vi får bland annat se hur man kan möta elever som har svårt att kommunicera.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Lärarroll och ledarskap, Pedagogiska frågor > Sociala relationer
Ämnesord:
Lärare och elever, Lärarrollen, Skolan, Skolpersonal, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Lärlabbet student

Lärlabbet student
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet student

Ledarskap i klassrummet

Avsnitt 1 av 4

Varför är det viktigt med ledarskap i klassrummet? Och hur blir man bra på det? John Steinberg är föreläsare och författare med mångårig erfarenhet av att lära ut ledarskap till pedagoger. Här möter han lärarstudenter och ger konkreta råd på hur man kan leda undervisningen. Vi får också möta Dobrila Sandblom som är lärare för årskurs 6-9. Hon berättar om hur man tar ledarrollen i klassrummet, hur man engagerar eleverna och förmedlar mål och syfte med lektionerna.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet student

Relationsbyggen

Avsnitt 2 av 4

Att bygga goda relationer till sina elever kan vara avgörande för hur man lyckas som lärare. Hur gör man och hur personlig kan man vara utan att bli privat? Anna Wistrand som undervisar på lärarprogrammet i Örebro ger råd och tips. Vi möter också Emelie Widman som är lärare för årskurs 6-9 i Kolsva och får se hur hon jobbar med relationer till sina elever i och utanför klassrummet. Vi får bland annat se hur man kan möta elever som har svårt att kommunicera.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet student

Konflikthantering

Avsnitt 3 av 4

Att förebygga och hantera konflikter är en av de största utmaningarna som nybliven lärare. Psykologen och föreläsaren Bo Hejlskov Elvén ger konkreta råd och verktyg för att hantera olika sorters konflikter i skolan. Vi får bland annat höra hur man kan hantera elever som utmanar ens auktoritet och hur man med metoden lågaffektivt bemötande kan hantera utbrott från utagerande elever. Vi möter även Åsa Sandström, F-6 lärare i Kungälv, som jobbar med bland annat rollspel för att lära eleverna att själva lösa konflikter.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet student

Konsten att planera

Avsnitt 4 av 4

Hur blir man bra på att planera sitt arbete som nybliven lärare? Många nyblivna lärare vittnar om att de först åren i yrket är tuffa och arbetsdagarna långa. Katja Hvenmark-Nilsson, lärare och författare, ger konkreta råd och tips på hur man planerar för att vinna tid och minska stressen. Vi möter även Brett Kemp, 7-9-lärare i Landskrona, som tillsammans med kollegor samplanerar för att frigöra mer tid till innehållet i undervisningen.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Lärlabbet student
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet student

Lektionsplanering

Avsnitt 1 av 4

Hur man gör ett bra lektionsupplägg? Hur får man sina elever att lära sig det man avsett? Och hur får man med sig klassen på lektionen? Vi följer lärarstudenter ute på praktik och är med på deras lektioner och när de får feedback av sina handledare. I studion diskuterar lärarstudenterna Filip Månsson och Hanan Khalil hur de jobbat med sina lektionsplaneringar och vad de tycker är ett bra upplägg för att nå målen i undervisningen. Med som coach är läraren Gennet Sätherlund.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet student

Utvärdering

Avsnitt 2 av 4

Det finns olika metoder för att ta reda på hur undervisningen fungerat för eleverna. "Exit tickets" är små lappar som eleverna skriver efter lektionen. Lärarstudenten Cecilia Benson testar en egen "exit ticket". Angelika Kullberg är forskare i pedagogik vid Göteborgs universitet. Hon menar att ett viktigt syfte med utvärderingen är att försöka ta reda på vilka svårigheter eleverna upplever i ett visst ämne och sedan utforma undervisningen efter det. I studion finns också lärarstudenterna Alexander Antonisen och Malin Holmgren. Nyutexaminerade läraren Ellen Ljungqvist ger sina bästa tips.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet student

Lärande i grupp

Avsnitt 3 av 4

Hur skapar man bra gruppkommunikation bland eleverna? Och hur delar man in i grupper och fördelar arbetet? Vi följer studenten Anna Musicanti som ska använda sig av kommunikationsmodellen EPA på en lektion i retorik. I studion diskuterar lärarstudenterna Jeannie Olsson Frisk och Walid Mohammadian samt forskaren och gymnasieläraren Jörgen Holmberg för- och nackdelar med att låta elever arbeta i grupp. Martin Younakhir berättar hur det varit för honom att ta steget ut i yrkeslivet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet student

Bredda normerna i klassrummet

Avsnitt 4 av 4

Hur bemöter du som lärare uttryck för fördomar eller extrema åsikter i skolan? Lärarstudenterna Sammy Vallgren och Markus Eriksson har båda upplevt situationer där fördomar kommit upp till ytan på ett laddat sätt under sin praktik. Samuel Engelhardt, pedagog på Angeredsgymnasiet i Göteborg, har utarbetat samtalsmetoder för att lösa konflikter och uttryck för fördomar bland elever. Lärarstudenten Tommie Campbell testar ett normkritiskt undervisningsmaterial på en niondeklass i Katrineholm. Nyutexaminerade läraren Robin Aronsson berättar om det bästa med första året som lärare.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Inspirerande matematik

Solrosor, tempel, badringar och matematik

Alla är matematiker, fast vi inte alltid tänker på det, utan räknar intuitivt. Det säger Kristin Dahl, hedersdoktor vid Umeå universitet och författare till en rad matteböcker. Själv hoppade hon av matematikstudier som ung. Men idag vet hon att matte kan vara en rolig lek. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Umeå universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaLärarrummet

Minnesträning för hjärnskadade

Pia Roxell är lärare på Skarpnäcks folkhögskola och håller i Minneskursen, en utbildning för unga vuxna som drabbats av hjärnskador. Pia hjälper eleverna att träna upp hjärnans kapacitet och hitta strategier för att kompensera bestående skador. En av hennes viktigaste uppgifter är att hjälpa eleverna att gilla och acceptera sina nya jag.

Fråga oss