Titta

Lärlabbet student

Lärlabbet student

Om Lärlabbet student

Vi tar upp många av de frågor som är svåra att hantera under den första tiden som lärare. Lärarstudenter får här själva möjligheten att diskutera de utmaningar de kan ställas inför och coachas av erfarna pedagoger. Serien tar upp teman som ledarskap, relationsbyggen, konflikthantering och planering. Vi ger råd och redskap för hur man kan lösa olika situationer. Säsong 1.

Till första programmet

Lärlabbet student: KonflikthanteringDela
  1. Välkomna! Vårt program riktar sig
    till just dig som är lärarstudent.

  2. Vi ska fokusera på det många saknar
    när de börjar läraryrket.

  3. Det som rör själva hantverket.
    I dag blir det konflikthantering.

  4. Som lärare önskade jag att man kunde
    trycka paus när konflikter uppstod.

  5. För att tänka till och sen agera.
    Paus-knappen finns inte-

  6. -däremot konkreta metoder
    för att hantera konflikter.

  7. Det ska vi prata om. Vi börjar
    med att välkomna våra lärarstudenter.

  8. Jasmin Andersson
    från Lunds universitet.

  9. Och Daniel Darpe
    från Uppsala universitet.

  10. Vad tänker ni om konflikthantering?
    - Jasmin?

  11. Det är så aktuellt. När jag är
    ute på praktik ser det så olika ut.

  12. Att ha en fungerande arbetsmiljö
    är a och o-

  13. -för att det ska funka i klassrummet.
    Jag behöver verktyg för det.

  14. Hur skapar jag en trygg arbetsmiljö?

  15. På min andra praktik har det varit
    extremt mycket konflikter.

  16. -Daniel, håller du med?
    -Hundra procent.

  17. Det vi får i utbildningen är tunt,
    man får lösa det själv.

  18. Jag har varit på två praktiker
    och haft konflikter.

  19. Det är efter eget huvud.

  20. Vi kommer att ha mycket att prata om.

  21. Först ett exempel på
    hur lärare kan arbeta med detta-

  22. -och ge elever redskap
    att själva lösa konflikter.

  23. Jag heter Åsa Sandström
    och är klasslärare-

  24. -i 3a på Kullens skola i Kungälv.

  25. Vi lämnar leken utanför.
    Gå in och sätt er. Vad bra!

  26. -Har ni haft en bra rast?
    -Ja!

  27. Trean jag har nu
    tog jag när jag började ettan.

  28. Det var utmanande. Det
    var jättemånga konflikter i klassen.

  29. Det var bökigt och stökigt
    på alla sätt.

  30. Var och en, fantastiska.
    Tillsammans var det jobbigt.

  31. Det tror jag vi alla kände.

  32. Vi har jobbat mycket med rollspel
    från ettan.

  33. De lär sig sätta ord på känslor,
    på handlingar.

  34. Vad som händer. Man hoppas
    att det är ett redskap för dem-

  35. -att våga ta tag i en konflikt.

  36. Vi ska spela upp en händelse
    som händer ofta.

  37. Inte så ofta nu,
    men förut väldigt ofta.

  38. Det är när man ritar och skriver,
    och någon vill ha just den pennan.

  39. Ni får se vad som händer.

  40. -Vad gör du?
    -Jag behöver den.

  41. -Jag hade den.
    -Jag behöver den.

  42. Vad kunde Leah ha gjort i stället
    för att bara gå fram och ta pennan?

  43. Hon kunde säga
    "kan jag få låna din penna?".

  44. "Får jag låna din penna?"
    Visst kan man säga så.

  45. De är väldigt nöjda när de själva
    inser vad det är som har hänt-

  46. -hur nån annan kan känna,
    och sen komma med egna förslag.

  47. Säger jag det
    har det inte samma verkan.

  48. Om man får vara delaktig
    och spela upp det-

  49. -så lyssnar man.
    Man lyssnar på kompisar.

  50. Kan ni göra det igen
    på ett vänligare sätt?

  51. Med tanke på det vi har sagt?
    Toppen! Då kör vi.

  52. -Får jag låna din penna? Snälla.
    -Okej.

  53. Toppen! Bra.

  54. Konfliktsituationer i klassen
    handlar ofta om övergångar.

  55. Från lektion till rast,
    när man ska ta sig nånstans-

  56. -till slöjd, musik.
    När man går mer fritt.

  57. Där kan det hända saker.
    Då får man gå med barnen.

  58. Nån klass kanske behöver gå på led,
    nån annan gå gruppvis till maten.

  59. Man får hitta
    det man känner passar bra.

  60. Det sämsta man kan göra
    är att skrika på barnen.

  61. Det kanske stoppar här och nu,
    men det ger inte barnen verktyg.

  62. Receptet för att få det bra
    i en klass?

  63. Du måste våga stå upp som ledare.
    Inte vara rädd för konflikter.

  64. Lyssna in. Arbeta med det sociala,
    samspelet i klassen.

  65. Fungerar det,
    så går det lättare att ha lektion.

  66. Mina tips till en nyutbildad lärare
    är nog tänket-

  67. -att barn vill göra rätt om de kan.

  68. Vi är där för att hjälpa och stötta.

  69. Det är vår uppgift att bemöta barnet,
    att ge verktyg.

  70. -Inte leksam.
    -Påhittig kanske är ett annat ord?

  71. -Hur skriver man det?
    -Skriv så du förstår. Börja.

  72. Jag kan hjälpa dig om du vill.

  73. -Komma på bra lekar.
    -Ja!

  74. Barn gör så gott de kan
    i alla situationer.

  75. Det får vi utgå ifrån. Vid en
    konflikt är det nåt de inte klarar.

  76. De har gjort så gott de kan. Då
    får vi hitta redskapen och reda ut:

  77. Vad behöver det här barnet?

  78. Konflikter har vi hela livet.
    De måste vi brottas med.

  79. Jag hjälper dem på vägen med redskap
    för att hantera en konflikt-

  80. -när de blir äldre också.

  81. -Hej då.
    -Hej då!

  82. Barn vill göra rätt om de kan,
    säger Åsa. Vill de det?

  83. Absolut. Det var fint sagt.
    Det är det de vill.

  84. Som lärare hjälper man dem med det,
    utöver matten och svenskan.

  85. -Vad säger du, Jasmin?
    -Jag tänker att...

  86. Mina gymnasieelever
    vill säkert också oftast det.

  87. Jag har ansvar för att vara ledare
    och sätta ramarna.

  88. Det kan vara ännu mer...

  89. Kanske står mer på spel.
    Det gör det kanske för yngre också.

  90. På min senaste praktik finns det ett
    arbetsklimat i de flesta klassrum-

  91. -där det är coolt att inte lyssna
    och att vara stöddig mot läraren-

  92. -på ett sätt som kanske
    är mer uträknat när man är äldre.

  93. -Det tror jag.
    -Det är verkligen inte lätt.

  94. Jag tänker på det här med rollspel
    för att lösa konflikter.

  95. -Daniel, vad tänker du?
    -Jag tror det är bra.

  96. Jag tror att yngre barn...
    Jag är F-3-lärarstudent.

  97. Det kan vara svårt att se
    sin egen roll när man är yngre.

  98. Att se sin roll i kollektivet,
    vad man ställer till med.

  99. Man agerar snabbare
    på sina egna behov och känslor.

  100. Om man är äldre
    har man större förståelse.

  101. Det är viktigt med gemensamma ramar
    på skolan. Att rektor ger stöd.

  102. På min första skola
    jobbade man med tydliga ramar.

  103. På den andra visste jag inte
    vilka befogenheter jag hade.

  104. Jag visste inte
    om jag kunde plocka en elevs dator.

  105. Det var tydligt på min första praktik
    att där hade jag rektorns stöd.

  106. Man arbetade lika med ordningsregler.

  107. Jag tänker att rollspel...
    Nu jobbar Åsa med något yngre elever.

  108. Det kommer du också göra. - Funkar
    det på högstadiet och gymnasiet?

  109. Jag tror att det kan vara en del,
    absolut.

  110. I vissa klasser kanske det
    inte funkar alls, man är för osäker.

  111. -I vissa kanske det funkar jättebra.
    -Åsa pratar om att hitta verktyg...

  112. ...för att eleverna själva
    ska lösa konflikter. Vad säger du?

  113. Konflikthantering handlar väl om
    att lära dem lösa egna konflikter.

  114. Man kan ju bara säga till.

  115. Ja, men då ligger konflikten kvar.

  116. Det är viktigt
    att ha ansvaret i klassrummet.

  117. Sen är det ett vuxenansvar på skolan.

  118. Att lämna över ansvaret till eleverna
    är att svika dem.

  119. Speciellt där det är som stökigast,
    där behövs undervisningen som mest.

  120. Det är frustrerande att se...

  121. I detta kaoset, hur ska de klara
    kunskapskraven och livet?

  122. När det blir stök kan man lätt känna
    att man ryter till.

  123. Det har jag gjort,
    sagt ifrån på skarpen.

  124. Har ni erfarenhet av det,
    att säga ifrån på skarpen?

  125. Om man alltid skriker gör det ingen
    verkan. Men nånstans går gränsen.

  126. Jag undrar när det är läge att ta ut
    en elev. När ska jag bryta lektionen?

  127. Lärare har fått avbryta lektionen.

  128. De kan inte garantera
    elevernas säkerhet.

  129. Vad man ska göra när det bränner till
    vet vår nästa gäst mer om.

  130. Psykolog Bo Hejlskov Elvén utbildar
    pedagoger i konflikthantering-

  131. -enligt metoden
    lågaffektivt bemötande.

  132. Principen är att om du visar ilska,
    kommer vissa elever svara med-

  133. -att bli ännu argare tillbaka.

  134. Hej, Bo! Kul att du är här.

  135. Jag börjar med att fråga
    vad en konflikt är enligt dig?

  136. När två försöker lösa sina problem
    var för sig-

  137. -men så att det blir problem
    för den andra. Lösning blir problem-

  138. -som måste lösas, som blir problem.
    Så håller man på tills det skriker.

  139. Hur blir man bra på det?

  140. Genom att inse
    att man inte ska vinna.

  141. Om läraren vinner förlorar eleven.

  142. Det hör inte hemma i skolan.
    Hur gör vi så att ingen förlorar?

  143. Det innebär att ingen ska vinna.

  144. Du förespråkar lågaffektivt
    bemötande. Vad innebär det?

  145. Det är ett sätt att handskas med
    stressade personer så de blir lugna.

  146. Egentligen är det
    en hanteringsmetod i grunden-

  147. -och inte en pedagogisk metod
    för förändring.

  148. Sen har vi lagt till
    förändringsmetoder.

  149. Pedagogiken har metoder för
    förändring, men hanteringen fattas.

  150. Där är tanken att om du är lugn,
    så är de andra också lugna.

  151. Man kan lugna konflikter genom att
    själv vara lugn och hitta lösningar.

  152. Kan det inte vara tvärtom, då?
    Att om man ryter till-

  153. -så löses konflikten där och då?

  154. Den kan funka ibland,
    men den funkar inte alla gånger.

  155. -Hur menar du?
    -Det är skillnad på människor.

  156. Den funkar för 90 % av alla elever.
    För 10 % blir det en större konflikt.

  157. Om man har 28 elever och ryter,
    får man konflikt med 2,8 elever.

  158. Det blir kaos.
    Det är ingen bra metod.

  159. Det här med lågaffektivt bemötande,
    att vara så lugn-

  160. -förlorar man då inte sin auktoritet
    som lärare?

  161. Nej.
    Auktoritet är nåt man måste förtjäna.

  162. Försök ta den,
    men det går inte med alla.

  163. Du måste jobba så att eleverna vill
    lämna över auktoriteten till dig.

  164. Du måste bygga upp tillit och vara
    förutsägbar, det är det långa jobbet.

  165. Att gå in och ryta ger dig inte
    auktoritet. Du skrämmer 90 % av dem.

  166. 10 % kommer att kasta saker på dig.
    Det räcker för att det ska bli kaos.

  167. Vad är de största missarna en lärare
    kan göra vid konflikthantering?

  168. Framförallt att gå i affekt.
    Då går eleven i affekt.

  169. Att bli förbannad. Över huvud taget?

  170. Det finns ingen orsak att bli arg
    på en elev. Du är på jobbet.

  171. Inte hjälper det om bilmekanikern
    blir arg på bilen.

  172. Det är likadant i klassrummet.
    Vi måste hitta en metod som funkar.

  173. Det hjälper inte att bli förbannad.

  174. Bra! Då träffar vi lärarstudenterna.
    Du ska få svara på lite frågor.

  175. -Absolut.
    -Kom.

  176. -Hej.
    -Hej!

  177. Ni har hört hur Bo tänker.
    Vad skulle ni säga?

  178. Vad är det svåraste när det gäller
    att hantera konflikter som uppstår?

  179. Jag har en fråga om lågaffektivt.
    Om man med små barn...

  180. Det kan ju vara att de söker kontakt
    genom att provocera.

  181. Jag tänker att det är som utsläckning
    att man inte bemöter det.

  182. Du måste bemöta det,
    men inte med samma känsla.

  183. Det är klart man bemöter det.
    Ett bra exempel:

  184. Om nån säger "jävla" och ett fult
    ord, kan jag säga "nej, psykolog".

  185. Jag bemöter det ändå,
    med glimten i ögat.

  186. Hela tiden måste vi ha kontakten.
    Man ska aldrig ignorera barnet.

  187. Jag tänker
    när elever är våldsamma mot varandra.

  188. Då måste man som lärare kunna markera
    och ibland kanske ta ut en elev.

  189. Det är en hanteringssituation.
    Markeringen gör ingen skillnad-

  190. -men du kanske måste sära på dem.

  191. Det får vi göra efter bästa förmåga.
    Vi tränar personal i olika metoder.

  192. Det är inte jätteviktigt. Det viktiga
    är att sen bedöma varför det hände-

  193. -och vilka förändringar
    vi måste göra.

  194. Problemet är att vi blandar ihop
    hantering och pedagogik.

  195. "Om jag höjer rösten, kommer de inte
    att göra så nästa gång."

  196. Vansinne.
    Nästa gång är en ny situation.

  197. Beteendet uppstod för att nåt
    blev fel. Det måste vi ändra på.

  198. -Nu hanterar vi det så gott vi kan.
    -Du har haft förbannade elever.

  199. Vad var det svåraste?

  200. Jag hade en elev som började säga att
    det var synd att Malala Yousafzai-

  201. -som vann fredspriset,
    inte blev mördad av talibaner.

  202. "Är det rätt att skjuta barn?"
    Det kunde han inte argumentera för.

  203. Man måste ju markera
    vad som är okej och inte okej.

  204. Du säger inte "du gör fel", du
    ställer en reflekterande fråga. Bra.

  205. Det som är viktigt är
    att du inte ställer frågan i ilska.

  206. Du ställer frågan. Det är en
    reflektion, ett pedagogiskt arbete.

  207. Du sa tekniker
    för att få elever isär.

  208. Jag har haft elever som bråkar
    och säger saker till varandra.

  209. "Nu får vi sära, du får sitta här."
    Eleven vägrar.

  210. Eleven är två meter, jag kan inte
    göra nåt. Vad finns det för tekniker?

  211. Där kan du inte använda nån teknik.
    Stör han lektionen så in i norden-

  212. -så får vi avbryta lektionen.
    "Nästa gång sitter du där."

  213. -Ska man förstöra för alla?
    -Det gör du ändå.

  214. Om du avbryter nu eller tar ett bråk
    resten av lektionen, det kvittar.

  215. Daniel, har du varit med
    om elever som blir fly förbannade?

  216. Där det verkligen bränner till.

  217. Ja, flera gånger
    under båda mina praktikperioder.

  218. Då ärver man en konflikt från rasten.
    Så är det näsan alltid i lågstadiet.

  219. -De tar med konflikten in.
    -Hur gör man när den tas in, Bo?

  220. -Ska man reda ut det?
    -Före 90-talet gjorde man inget.

  221. Vi hade matte ändå.
    Under 90-talet började vi ta in dem.

  222. Vi blandar ihop
    pedagogiken med hanteringen.

  223. Vi tror att diskussionen blir en
    inlärning. I lågstadiet använder vi-

  224. -ofta tre, fyra lektioner på skolan
    varje dag åt att lösa konflikter-

  225. -som ändå inte blir lösta.
    Vi ska bara undervisa.

  226. Sen går vi tillbaka:
    "Vad är det som är fel på rasten?"

  227. Det är oftast att barnen
    inte har en plan för rasten.

  228. Vi vuxna är aldrig i en situation
    där vi inte har en plan.

  229. Vi vet vad vi gör.
    Vi dricker kaffe på rasten.

  230. Vi tänker att barnen ska ha massor
    med möjligheter. 90 % fixar det bra.

  231. 10 % går bara ut,
    de har vi konflikter med.

  232. När vi hade haft stora konflikter
    i klassen jag hade sist-

  233. -så drog vi glasspinnar rasterna
    efter och parade ihop dem slumpvis.

  234. De skulle leka. Vid inget av de
    tillfällena blev det konflikter.

  235. Jag tror att man inte hade
    nån kontinuitet i det-

  236. -för att man inte trodde
    att barnen skulle tycka om det.

  237. Det var aldrig konflikter
    under de anordnade rastaktiviteterna.

  238. De fick själva sköta aktiviteterna,
    men de var hopparade.

  239. Det är strukturen vi behöver.

  240. Jasmin, du har upplevt
    att du har blivit utmanad-

  241. -av elever i klassen
    som ifrågasätter och provocerar dig.

  242. -Vad är svårigheterna där?
    -Svårigheten är...

  243. Jag håller med,
    mitt grunduppdrag är att undervisa.

  244. Då krävs arbetsro,
    och att vi inte trakasserar varandra.

  245. Det har hänt
    att jag ber elever ta ner skärmar.

  246. "Du ska inte säga till mig vad jag
    ska göra. Min match är inte slut."

  247. Det är ett arbetsklimat som är okej.
    På en skola där jag har varit-

  248. -var det normen,
    att inte lyssna på lärare.

  249. Där får du gå in
    och lösa det efter bästa förmåga.

  250. Du kan säga att på mina lektioner
    börjar vi jobba när vi börjar.

  251. Sen börjar du undervisa
    och struntar i honom.

  252. "Tyck att jag är dum i huvudet,
    men gör det därborta."

  253. Det handlar om
    att han försöker utmana din makt.

  254. Säger du "utmana mig inte",
    så säger du att ni är likvärdiga.

  255. Säg "vad bra att du utmanar mig,
    du har förstått att jag bestämmer".

  256. "Vi har matte. Vill du inte ha det,
    sätt dig där borta."

  257. -När de inte flyttar på sig, då?
    -Då måste vi ibland avbryta.

  258. Avbryt i stället för att sabba
    lektionen. Du förlorar auktoritet-

  259. -om han vinner. Ingen ska vinna.
    Det är viktigt att ingen vinner.

  260. Vinner nån, så förlorar den andra.
    Eleven ska inte det, inte vi heller.

  261. -Då bryter vi.
    -Tack.

  262. Tillbaka till Kungälv.
    Konflikter uppstår överallt.

  263. Det behövs ett gemensamt
    förhållningssätt för hur de hanteras.

  264. Jag heter Edina Olsson.

  265. Jag är fritidspedagog sedan 25 år.

  266. Vi hade inte mycket konflikthantering
    i min utbildning. Man gick på känsla.

  267. Man tog isär barnen.

  268. "Nu får du gå därifrån."
    Man löste det ganska kortsiktigt.

  269. Då gjorde barnet om samma saker
    när man själv inte var i närheten.

  270. De lärde sig inget av det.
    Samarbetet med skolan är bra.

  271. Vi på fritidshemmet
    är inne på klasserna på förmiddagen.

  272. Det innebär att man har en helhetssyn
    på barnet. Man följer det i skolan-

  273. -och vet vad som kan ha hänt
    under skoldagen.

  274. Om det har varit konflikter så vet vi
    det, eller om det har varit bra.

  275. Vi hjälper barnen
    att få verktyg att lösa konflikter.

  276. Konflikt är nån form av problem.
    De ska sansa sig om de är i affekt.

  277. De ska hitta lösningar.
    Vi vill stärka dem.

  278. Man får inte ändra reglerna.

  279. Om vi spelar fotboll eller nåt spel,
    och de inte gillar att förlora...

  280. Där blir det mycket. Då får man vara
    med och gå igenom regler i förväg.

  281. Annars kan de hitta på regler
    under resans gång.

  282. Jag tycker att man ska vara lugn.
    Du ska vara lyhörd.

  283. Du ska lyssna aktivt på barnet-

  284. -så att barnet förstår att du förstår
    varför konflikten har uppstått.

  285. Du måste skapa en relation
    till barnet för att vinna förtroende.

  286. Jaha! Vad bra.

  287. -Ja... Vad säger du, Bo?
    -Det är strålande.

  288. Hon säger
    att vi måste skapa en struktur-

  289. -och vara där så att inget händer.
    Hon är ute i förändringsprocessen.

  290. Hon säger nåt spännande:
    Då lär de sig.

  291. Det är spännande. Man får inte bättre
    kondition av att köpa löparskor.

  292. Man måste springa. Vi måste skapa bra
    situationer för att låta barnen öva.

  293. Dåliga situationer ger inget.
    Barn lär sig inte av att misslyckas.

  294. Vuxna gör det.
    Barn lär sig av att lyckas.

  295. Här säkrar hon att de lyckas, så att
    tillit och allt annat sätts i spel.

  296. Att de tränar i att lugna sig själva.
    Då blir de duktigare och duktigare.

  297. Vi var inne på det tidigare,
    att ha gemensamma strategier.

  298. Kan det inte vara bra att utgå från
    sig själv, och ha det lite olika?

  299. -Man är ju olika personer.
    -Givetvis så är det ditt klassrum.

  300. Du sätter strukturen,
    och det kan göras på olika sätt.

  301. Men att vissa tillåter dataspel
    och andra inte-

  302. -det skapar ingen tydlig struktur
    för eleverna.

  303. Det blir ingen kontinuitet om rektor
    och lärare säger olika saker...

  304. Det behövs ett gemensamt regelverk.

  305. Sen exakt hur läraren ska göra,
    det är upp till professionen.

  306. De flesta studenter är beredda
    på att hamna i konflikt med elever.

  307. Men om man hamnar i konflikt
    med föräldrarna?

  308. På vår blogg finns en intervju
    om hur man löser konflikter-

  309. -och skapar goda relationer
    med just föräldrar. Kolla in den.

  310. Avslutningsvis helt kort,
    vad tar ni med er? - Daniel?

  311. Det var kul
    att se inslagens lyckade exempel.

  312. Att det finns utbildning
    i att hantera konflikter.

  313. Att det finns ett stort behov
    av att prata om det.

  314. Att det finns metoder
    och lyckade projekt.

  315. Att vi inte är ensamma i detta,
    att gå vidare och finna verktyg-

  316. -för att lösa det här.
    Arbetsro i skolan är så viktigt.

  317. Det är spännande
    att man kommer till en skola-

  318. -och genast vet om ledningen
    har tänkt till eller inte.

  319. -Du får lära dig mer av studenter.
    -Precis.

  320. Tack ska ni ha!

  321. Dela med er av era tankar
    på hashtaggen lärlabbet.

  322. Missa inte våra tre andra program.

  323. Där får ni tips
    kring ledarskap i klassrummet-

  324. -relationsbyggen och konsten att
    planera. Ni hittar dem på vår blogg.

  325. Gå in där. Vi ses snart igen.
    Hej då!

  326. Textning: Johannes Hansson
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Konflikthantering

Avsnitt 3 av 4

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Att förebygga och hantera konflikter är en av de största utmaningarna som nybliven lärare. Psykologen och föreläsaren Bo Hejlskov Elvén ger konkreta råd och verktyg för att hantera olika sorters konflikter i skolan. Vi får bland annat höra hur man kan hantera elever som utmanar ens auktoritet och hur man med metoden lågaffektivt bemötande kan hantera utbrott från utagerande elever. Vi möter även Åsa Sandström, F-6 lärare i Kungälv, som jobbar med bland annat rollspel för att lära eleverna att själva lösa konflikter.

Ämnesord:
Konfliktlösning, Lärare och elever, Lärarrollen, Skolan, Skolpersonal, Sociala konflikter, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Lärlabbet student

Säsong 1
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet student

Ledarskap i klassrummet

Avsnitt 1 av 4

Varför är det viktigt med ledarskap i klassrummet? Och hur blir man bra på det? John Steinberg är föreläsare och författare med mångårig erfarenhet av att lära ut ledarskap till pedagoger. Här möter han lärarstudenter och ger konkreta råd på hur man kan leda undervisningen. Vi får också möta Dobrila Sandblom som är lärare för årskurs 6-9. Hon berättar om hur man tar ledarrollen i klassrummet, hur man engagerar eleverna och förmedlar mål och syfte med lektionerna.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet student

Relationsbyggen

Avsnitt 2 av 4

Att bygga goda relationer till sina elever kan vara avgörande för hur man lyckas som lärare. Hur gör man och hur personlig kan man vara utan att bli privat? Anna Wistrand som undervisar på lärarprogrammet i Örebro ger råd och tips. Vi möter också Emelie Widman som är lärare för årskurs 6-9 i Kolsva och får se hur hon jobbar med relationer till sina elever i och utanför klassrummet. Vi får bland annat se hur man kan möta elever som har svårt att kommunicera.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet student

Konflikthantering

Avsnitt 3 av 4

Att förebygga och hantera konflikter är en av de största utmaningarna som nybliven lärare. Psykologen och föreläsaren Bo Hejlskov Elvén ger konkreta råd och verktyg för att hantera olika sorters konflikter i skolan. Vi får bland annat höra hur man kan hantera elever som utmanar ens auktoritet och hur man med metoden lågaffektivt bemötande kan hantera utbrott från utagerande elever. Vi möter även Åsa Sandström, F-6 lärare i Kungälv, som jobbar med bland annat rollspel för att lära eleverna att själva lösa konflikter.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet student

Konsten att planera

Avsnitt 4 av 4

Hur blir man bra på att planera sitt arbete som nybliven lärare? Många nyblivna lärare vittnar om att de först åren i yrket är tuffa och arbetsdagarna långa. Katja Hvenmark-Nilsson, lärare och författare, ger konkreta råd och tips på hur man planerar för att vinna tid och minska stressen. Vi möter även Brett Kemp, 7-9-lärare i Landskrona, som tillsammans med kollegor samplanerar för att frigöra mer tid till innehållet i undervisningen.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Säsong 2
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet student

Lektionsplanering

Avsnitt 1 av 4

Hur man gör ett bra lektionsupplägg? Hur får man sina elever att lära sig det man avsett? Och hur får man med sig klassen på lektionen? Vi följer lärarstudenter ute på praktik och är med på deras lektioner och när de får feedback av sina handledare. I studion diskuterar lärarstudenterna Filip Månsson och Hanan Khalil hur de jobbat med sina lektionsplaneringar och vad de tycker är ett bra upplägg för att nå målen i undervisningen. Med som coach är läraren Gennet Sätherlund.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet student

Utvärdering

Avsnitt 2 av 4

Det finns olika metoder för att ta reda på hur undervisningen fungerat för eleverna. "Exit tickets" är små lappar som eleverna skriver efter lektionen. Lärarstudenten Cecilia Benson testar en egen "exit ticket". Angelika Kullberg är forskare i pedagogik vid Göteborgs universitet. Hon menar att ett viktigt syfte med utvärderingen är att försöka ta reda på vilka svårigheter eleverna upplever i ett visst ämne och sedan utforma undervisningen efter det. I studion finns också lärarstudenterna Alexander Antonisen och Malin Holmgren. Nyutexaminerade läraren Ellen Ljungqvist ger sina bästa tips.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet student

Lärande i grupp

Avsnitt 3 av 4

Hur skapar man bra gruppkommunikation bland eleverna? Och hur delar man in i grupper och fördelar arbetet? Vi följer studenten Anna Musicanti som ska använda sig av kommunikationsmodellen EPA på en lektion i retorik. I studion diskuterar lärarstudenterna Jeannie Olsson Frisk och Walid Mohammadian samt forskaren och gymnasieläraren Jörgen Holmberg för- och nackdelar med att låta elever arbeta i grupp. Martin Younakhir berättar hur det varit för honom att ta steget ut i yrkeslivet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet student

Bredda normerna i klassrummet

Avsnitt 4 av 4

Hur bemöter du som lärare uttryck för fördomar eller extrema åsikter i skolan? Lärarstudenterna Sammy Vallgren och Markus Eriksson har båda upplevt situationer där fördomar kommit upp till ytan på ett laddat sätt under sin praktik. Samuel Engelhardt, pedagog på Angeredsgymnasiet i Göteborg, har utarbetat samtalsmetoder för att lösa konflikter och uttryck för fördomar bland elever. Lärarstudenten Tommie Campbell testar ett normkritiskt undervisningsmaterial på en niondeklass i Katrineholm. Nyutexaminerade läraren Robin Aronsson berättar om det bästa med första året som lärare.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Fråga oss