Titta

Lärlabbet

Lärlabbet

Om Lärlabbet

Säsong 2. För lärare, med lärare, av lärare. Tanken med serien är att den ska bidra till reflektion och handlingskraft hos pedagoger kring lärandeprocesser och visa att det ständigt finns möjligheter till yrkesutveckling.

Till första programmet

Lärlabbet: Eleven i samhälletDela
  1. Jag är som du då, verkar det som.

  2. Veckans panelgäster i Lärlabbet:
    Carina Hafrén, SO-lärare 4-9-

  3. -på Östra grundskolan i Huddinge-

  4. -och förstalärare
    i Entreprenöriellt lärande.

  5. Pernilla Ericols, rektor
    på Kärrtorps gymnasium i Stockholm.

  6. När eleverna lämnar skolan
    ska de bli aktiva samhällsmedborgare.

  7. Men hur ska skolan och lärare
    rusta unga människor för det?

  8. Hur kan man få dem att tro på att de
    kan påverka sitt liv och samhället?

  9. Det ska vi prata om i dag!

  10. -Ska vi köra i gång?
    -Ja!

  11. Vad kan skolan göra för att få
    ungdomar att delta i samhället?

  12. Jag är övertygad om att det börjar
    med att känna en meningsfullhet.

  13. Att lära sig sånt
    som man känner är meningsfullt-

  14. -för då höjs motivationen och...

  15. Och därifrån se hur man kan ha
    användning av det i samhället.

  16. Vi kan inte förvänta oss engagemang
    om de aldrig engageras på skoltid.

  17. Nej, jag håller med. Man kan tala
    om inflytande och demokrati-

  18. -men om det inte händer nåt i skolan,
    där man direkt ser resultat-

  19. -är det svårt att få det att hända
    när man lämnar skolan.

  20. Det finns en vilja att engagera sig,
    man vill ta del, man vill vara aktiv-

  21. -för det är en drift att söka
    utveckling, det är jag övertygad om.

  22. Men man måste vara medveten
    om vad man tränar.

  23. Ungdomarna måste känna att de tränar
    förmågor som de har nytta av.

  24. Vi lever ju inte i ämnen, vi lever
    i ett samhälle som ska utvecklas.

  25. Vi har stora utmaningar som ska lösas
    och det måste ungdomarna klara av.

  26. Precis. Vad är det de behöver?

  27. Uthållighet är nåt som vi ofta
    glömmer att tala om med barnen.

  28. Vi kan prata om det med kollegor,
    att det är brist på uthållighet-

  29. -men det är sällan vi talar om
    att träna det.

  30. Det är jätteviktigt att ge dem en tro
    på sin egen förmåga, en framtidstro-

  31. -och en positiv bild av de
    möjligheter som finns att påverka.

  32. Men det är där det blir
    så viktigt att få känna det i skolan.

  33. Att testa att ta ansvar
    och få uppgifter och lösa dem-

  34. -och kanske också, det är
    i alla fall jag van att jobba med-

  35. -alltså möta det på riktigt,
    inte bara i skolan-

  36. -utan möta människor utanför skolan.
    Visa vad man har gjort, få respons-

  37. -att det händer nåt utanför skolan
    för att vi har gjort nåt.

  38. Tack! - Ja, hur kan skolan
    ta vara på elevernas engagemang?

  39. På Högastensskolan kan man välja
    en profil, Världen i perspektiv.

  40. Där får de lära sig
    att påverka i praktiken.

  41. Jag heter Karin Olin och jobbar på
    Högastensskolan i Helsingborg.

  42. Just nu undervisar jag åttor och nior
    i SO och har min profil också.

  43. Nu kör vi i gång! - Hej!

  44. För två år sen
    startade vi profilen VIP.

  45. "Världen i perspektiv."

  46. Jag undervisar ju i SO
    och jag kände att eleverna ibland-

  47. -hade en viss vanmakt över att
    de inte kunde påverka samhället.

  48. Vi läste om samhället
    och de var passiva deltagare.

  49. Idén kom kring att starta den här
    profilen för att visa eleverna-

  50. -för att se dem växa med tanken på
    att de absolut kan påverka.

  51. I det lilla, i det stora.
    Att alla kan göra skillnad.

  52. Tillsammans kan vi göra
    en jättestor förändring.

  53. I dag blir det inte en lektion
    där vi ringer sponsorer och grejar-

  54. -utan i dag ska vi faktiskt
    ta stunden till att...

  55. ...titta på hur det har gått.
    Utvärdera.

  56. Initiativet till de projekt vi gör
    utgår helt från eleverna.

  57. Eleverna är med och påverkar
    vad profilen ska innehålla.

  58. Eleverna har en fantastisk
    kreativitet. De vill så mycket!

  59. Rent konkret vad vi gör
    är väldigt varierande.

  60. Det är alltifrån egentillverkade
    vykort som de säljer, till armband-

  61. -till att vi besöker ett äldreboende
    under flera tillfällen-

  62. -och lär känna boende där, till att
    vi anordnar välgörenhetskvällar-

  63. -eller besöker flyktingförläggningar
    där vi har samlat in kläder-

  64. -till att de har gjort mandalaböcker
    som vi ger till lasarettet.

  65. Det är väldigt olika saker!

  66. Men allt ska handla om
    att uppmärksamma en viktig fråga-

  67. -och göra nån förändring
    i positiv bemärkelse.

  68. Och det kan vara i det lilla,
    i närområdet, eller det stora.

  69. Den stora vinsten som jag ser
    med den här profilen-

  70. -förutom alla bra saker de gör-

  71. -i form av att uppmärksamma frågor
    eller dra in pengar-

  72. -är att det är häftigt att se
    hur de växer med ansvar.

  73. De växer som människor
    när de har genomfört nåt-

  74. -när de har varit med och påverkat.

  75. Att se hur de
    rent fysiskt blir stolta-

  76. -och också lär sig mycket
    om hur samhället fungerar.

  77. Att inte skolan är en enskild liten ö
    med samhället runtomkring.

  78. Vi är en del i det hela.
    De är en del.

  79. De kan göra jättemycket,
    och göra skillnad.

  80. När vi kom gjorde vi skillnad i deras
    vardag. De var synd att vi slutade.

  81. Att eleverna ska få inflytande
    i samhället är ju jätteviktigt.

  82. Om bara några år ska de ju rösta-

  83. -de ska sitta i fullmäktige eller
    riksdagen och ta viktiga beslut.

  84. Det är viktigt att de känner att
    de kan påverka och blir engagerade.

  85. Jag tänker att om jag
    i min vanliga undervisning-

  86. -skulle jobba mer som med VIP...
    Det skulle jag jättegärna göra.

  87. Att man är mer ute i samhället,
    åker och besöker mer.

  88. Eleverna får mer aktivt
    ta reda på saker.

  89. Där tror jag det är
    en utmaning för skolor-

  90. -för vi är styrda
    av timplan och kursplan.

  91. "Vi är styrda av timplan"
    säger Karin Olin.

  92. Måste man ha en profil
    för att hinna med det?

  93. Nej, jag tror inte det. Det är ett
    fantastiskt exempel på en bra idé.

  94. Jag tycker om engagemanget och det
    syns nästan fysiskt när de utvecklas.

  95. Vad jag inte riktigt tror på-

  96. -är att ha en profil i grundskolan
    som bara vissa får ta del av-

  97. -för de som behöver det mest kanske
    inte hamnar där. Då missar man målet.

  98. -Men om det är svårt att få in?
    -Ja...

  99. På vår skola
    jobbar vi mycket ämnesövergripande.

  100. Vi jobbar tillsammans, vi pedagoger,
    det är målstyrt och noga-

  101. -och kursplanerna ligger i botten,
    men de här sakerna kan man göra ändå.

  102. Man kan ha bedömningen i botten, men
    lärandet kan gå till som hon visar.

  103. -Vad säger du?
    -Jag håller med.

  104. Det är nåt som vi fastnar i: "Det
    går inte för vi har styrdokumenten."

  105. Men om vi är professionella
    och litar på vår kompetens-

  106. -och om man som lärare har stöd från
    sin ledning finns det möjligheter.

  107. Intressant med ämnesövergripande
    tvärvetenskapliga projekt-

  108. -för det öppnar sig möjligheter
    om vi jobbar så.

  109. Det är min erfarenhet. Då kan man
    hjälpa varandra hitta vinster-

  110. -och få det här utrymmet
    som hon upplever att hon inte hade.

  111. -Vad kan du göra som rektor?
    -Ja...

  112. Min viktigaste uppgift är
    att tro på lärarna och eleverna-

  113. -när det kommer idéer och förslag.

  114. Att våga tänja på gränserna.
    Att inte kanske vara så "safe".

  115. Okej, här är det engagerade människor
    som vill nåt. Det går nog bra.

  116. Att säga "ja" är ganska viktigt.
    Att lita på de initiativ som tas.

  117. Det tror jag också gäller
    kollegiet i stort, pedagogerna.

  118. Vi måste våga släppa kontrollen,
    ha kontroll på allt i ett projekt.

  119. Vi måste våga lita på att ungdomarna
    har ett mål och vill nånstans.

  120. Vi ska styra dem så de inte hamnar
    för långt bort. Det handlar om mod.

  121. Det är väl det vi vill att de ska ha.
    Då måste vi gestalta det.

  122. "Det här tror vi på och
    vi vågar testa. Så våga ni också!"

  123. Man kan inte vara en diktator och sen
    förvänta sig att de ska vara aktiva.

  124. Då lämnar man inte utrymme för det.

  125. Får jag bara fylla på med en sak?

  126. Det är viktigt att fundera kring
    vad vi talar om i skolan.

  127. Vad är det vi sätter fokus på?

  128. Om vi bara fokuserar på
    betyg och ämneskunskaper-

  129. -då blir ju det en signal.

  130. Men om vi lyfter de här
    läroplansmålen och pratar om dem...

  131. Det är viktigt för mig som rektor
    att lyfta upp det.

  132. Och det gynnar ju lärandet.

  133. Kan man skapa det här engagemanget
    och det händer nåt...

  134. En massa kunskap som förhoppningsvis
    ger mig ett betyg, men annat också.

  135. Ni jobbar ju båda projektinriktat.
    Att jobba i grupp kan vara svårt.

  136. -Hur tränar man elever i det?
    -Det har vi pratat jättemycket om.

  137. Vi tar för givet
    att alla kan grupparbeta.

  138. Sen börjar man fundera. "I vilken
    ålder..." Jag har nior och åttor.

  139. "När fick ni lära er grupparbeta?"
    Då kommer de fram till "aldrig".

  140. Kanske nån gång på förskolan
    att man pratade om grupparbete.

  141. Vi tror att det är nåt
    som man har med sig och som man kan.

  142. Även där måste man tala om att det
    är svårt. Man måste lyfta det.

  143. Det är svårt, men det måste finnas
    en möjlighet att lösa saker.

  144. Hur hjälper man dem
    i det rent praktiska?

  145. Man måste se det som en kompetens
    i sig, som man ska lära sig.

  146. På min tidigare skola pekade vi ut
    det. Vi handledde i process-

  147. -så att man fick handledning
    i att fungera i grupp.

  148. Vi tittade på våra roller, hur vi
    skapar förutsättningar för alla.

  149. "Hur gör jag om jag tycker
    att nån annan pratar hela tiden?"

  150. "Hur gör jag för att ta mer plats?"
    Det är nåt man måste lära eleverna!

  151. För att synliggöra det, att vi
    pratar om att handleda process.

  152. Det är inte nåt
    som händer av sig själv.

  153. -Ja, jag håller med.
    -Tack så länge.

  154. Det kan vara svårt att undervisa så
    att eleverna inte tappar intresset.

  155. Johan Sandahl är forskare, utbildare
    och gymnasielärare.

  156. Han har tittat på hur SO-undervisning
    påverkar eleverna som medborgare.

  157. Hur får man elever
    att engagera sig i samhället?

  158. Jag vill vända på det. Hur gör man
    för att inte få dem engagerade?

  159. Det är ett annat sätt att se på det.

  160. Undervisningen måste vara betydligt
    mer inriktad på elevernas värld-

  161. -och sätta den i fokus.

  162. Titta på eleverna, vad de har med sig
    in, när det gäller deras tankar.

  163. Både det som har hänt i det förflutna
    och nu. Det är viktigt.

  164. Hur segregerad skolan än är så finns
    det ändå fler åsikter i ett klassrum-

  165. -än vad det nånsin kan finnas
    runt köksbordet.

  166. I din avhandling har du tittat på
    medborgarbildning. Vad såg du?

  167. Min forskning handlar om den
    kvalificerande delen av ämnet-

  168. -i samhällskunskap och historia.

  169. I de ämnena så finns det ju
    en kvalifikation som skolan ska ge.

  170. Det härstammar från de akademiska
    disciplinerna på universitetet.

  171. I samhällskunskapen är det sociologi,
    statsvetenskap och så vidare.

  172. Vad är det för kunskaper och förmågor
    som ämnet ska ge till eleverna?

  173. En sak handlar om belägg, som är
    en viktig del inom vetenskapen.

  174. Varje vetenskapsämne
    har ju sitt eget sätt.

  175. Historikerna har en verktygslåda
    och samhällsvetarna en annan.

  176. Tanken är att det inte bara handlar
    om att förbereda för vidare studier-

  177. -att de ska gå vidare till
    universitetet eller gymnasiet-

  178. -utan att de också ska använda
    de här sakerna i samhället.

  179. Det är varje lärares hopp att
    eleverna när de diskuterar saker-

  180. -kanske frågar: "Var har du fått det
    där ifrån? Vad har du för belägg?"

  181. Eller perspektivtagande,
    att man kan vända på det.

  182. "Kan man se så på det?" i stället
    för att det blir dogmatiskt.

  183. -Är undervisningen för teoretisk?
    -Ja.

  184. Eller för vetenskaplig, kanske är
    mer rätt ord. Det blir mycket det.

  185. Skolan har ju
    en annan typ av uppdrag.

  186. Undervisningen ska ju leda till
    mer än bara vidare studier.

  187. Vi hoppas ju att skolan också
    ska göra andra saker.

  188. Skolan ska socialisera eleverna
    in i vår värdegrund.

  189. I samhällskunskapen handlar det om en
    tilltro till politiska institutioner.

  190. De sakerna ska ju också poängteras.

  191. För en samhällslärare
    hamnar man i ett dilemma-

  192. -mellan det kvalificerande, ett
    kritisk granskande av myndigheter...

  193. Att göra både det och samtidigt säga
    att vi kan lita på samhället.

  194. -Men konkret, hur ska man göra då?
    -Släpp in elevernas värld!

  195. De erfarenheter och de hopp och de
    farhågor som man har inför framtiden.

  196. Att lyfta in de typerna av frågorna
    i klassrummet.

  197. Inte bara studera om samhället
    som nåt kallt och distanserat-

  198. -utan att också ta in tankarna
    som eleverna bär med sig.

  199. Vi vet ju att många elever
    är oroliga över klimatförändringar-

  200. -migration och terrorism
    och andra saker. De måste lyftas.

  201. Man kan säga så här:
    På mitt sätt att se det-

  202. -kan ett ämne ha en kall, distanserad
    sida och en känslomässig sida.

  203. Om man tar samhällskunskap eller
    historia innehåller det mycket kallt-

  204. -att man har distans till
    sitt material och är källkritisk.

  205. Men lika viktigt kan vara
    att man känner nåt.

  206. Så fungerar vi människor. Intellektet
    och känslorna går hand i hand.

  207. Man väljer inte ett jobb för att
    man har en passion för det kalla-

  208. -utan det är det där varma
    de hittar inspirationen i.

  209. En historieprofessor kan börja med
    Biggles som gör att de leds in i det.

  210. Inte ett brinnande intresse
    för källkritik.

  211. Det är viktigt
    att de här sidorna balanseras.

  212. Kan du ge nåt exempel på
    hur man tar in elevernas värld?

  213. Ja, man kan ta in
    det som händer i samtiden.

  214. Det oroar mig, vad jag ser och hör
    i allmän debatt om skolan.

  215. Det blir väldigt mycket fokus
    på kunskapskraven och innehållet.

  216. Man har för mycket att göra,
    så man hinner inte.

  217. Man håller på med riksdagen och
    hinner inte prata om klimatfrågan-

  218. -eller klimatförhandlingarna som har
    varit. Att man glömmer bort det.

  219. Det finns en viktig poäng i
    att lyfta in samtidsfrågorna.

  220. Tack, Johan. - Vad tänker ni
    om det som Johan pratade om här?

  221. Det finns mycket väldigt bra i det.

  222. Jag tycker om det här... Det var ju
    också i det första inslaget.

  223. Det handlar inte om att undervisa
    om samhället, göra det vetenskapligt.

  224. Det här handlar om
    att de är med i samhället.

  225. Hur fångar vi upp
    deras värld i samhället?

  226. Det är väldigt sympatiskt. Jag blir
    inte förvånad över hans resultat.

  227. Men det som är spännande är ju att
    han har sett att det händer mycket.

  228. Men det här ställer väldigt
    höga krav på lärare, för att...

  229. Det är lätt att tala om goda
    ämneskunskaper, det är ju självklart-

  230. -men kanske är det
    en annan kompetens som krävs-

  231. -för att kunna fånga upp det som
    eleverna verkar vara intresserade av.

  232. Knyta an till nåt som händer här och
    nu, som jag inte kunnat förbereda.

  233. Det är en annan typ av kompetens,
    som många lärare har-

  234. -men kanske att man ska tala om den
    som en viktig kompetens-

  235. -för att kunna möta unga människor
    och motivera och inspirera dem.

  236. När det gäller grundskolan så tror
    jag att vi har en annan utmaning.

  237. Det är ju att alla samhällsfrågor
    hamnar i SO-ämnet-

  238. -vilket gör att det faller på
    SO-lärarens lott att gå igenom allt.

  239. Man tänker inte som mattelärare
    att man ska ta ställning till det-

  240. -för att det står i våra direktiv
    att vi ska ta upp frågorna.

  241. Man måste hitta olika ämnen,
    att vi gör det som vuxna.

  242. Att vi hittar även sånt i ämnen
    som kanske inte tillhör samhället.

  243. Se att även i andra ämnen kan man
    argumentera och hitta perspektiv.

  244. Det är utmaningen i grundskolan,
    att man inte snöar in på SO-läraren.

  245. Hur möter man starkt engagerade
    elever? Vad har du för erfarenhet?

  246. Det är intressant med balansen
    mellan att bejaka engagemanget-

  247. -och vara positiv till det,
    oavsett om man håller med.

  248. Engagemanget i sig är positivt
    och ska stärkas och stöttas.

  249. Samtidigt måste vi ju i skolan
    säga "stopp" eller...

  250. "Ditt engagemang får konsekvenser
    för andra, så nu måste du hejda dig."

  251. Vi får förklara: "Det är inte
    engagemanget vi har synpunkter på"-

  252. -"men här och nu
    måste du tänka på de här sakerna."

  253. Att prata om det vi håller på med.

  254. Det funkar säkert med yngre barn
    också, men jag tänker på gymnasiet.

  255. Det är nästan vuxna ungdomar.
    De är kloka, de fattar ju.

  256. Om vi vågar tala om
    vad det är vi vill, så... Ja.

  257. Undersökningar visar att ungdomar
    tycker att partipolitik är tråkigt.

  258. I Stockholm har man en demokrati-
    satsning, Ungdomsparlamentet.

  259. Den ska få ungdomar
    att engagera sig i lokalpolitiken.

  260. Martin Nyblom är samordnare där.
    Han är med oss.

  261. -Hej, Martin!
    -Hej!

  262. Vad gör ni på Ungdomsparlamentet?

  263. Ungdomsparlamentet är som en
    terminslång demokrati-workshop-

  264. -för gymnasieskolor
    i Stockholm.

  265. Under en termin får eleverna
    pröva på att arbeta praktiskt-

  266. -på ett...
    i den demokratiska processen.

  267. Vi imiterar
    den kommunala beslutsfattningen.

  268. Så de får träna på
    de här lite tröga sätten?

  269. Ja, och upptäcka hur roligt det är
    när man går på djupet i en fråga-

  270. -och skapar sig... Man läser in sig
    och formulerar argument-

  271. -och vad man vill se för utveckling-

  272. -och sen får man gå loss i bataljer
    med andra, argumentera för sin sak-

  273. -och försöka driva igenom
    sina egna idéer, i form av debatter-

  274. -skriva politiska motioner
    och konkreta förslag den vägen.

  275. Har ungdomarnas förslag
    lett till några konkreta beslut?

  276. Ja, vi har
    ett ganska tydligt exempel.

  277. För ett par år sen så var det
    en diskussion om källsortering-

  278. -där ungdomarna la ett förslag om
    att soptaxan skulle differentieras.

  279. Ju mer du slänger,
    desto mer ska du betala.

  280. I dag, några år senare, så har vi
    ett liknande system i Stockholm.

  281. Där har ju ungdomarna verkligen
    haft ett finger med i spelet.

  282. -Bra. Tack, Martin!
    -Tack.

  283. -Vad tänker ni om det här sättet?
    -Jättebra!

  284. Det är viktigt på riktigt. Som du
    var inne på, att få brinna för nåt-

  285. -och få chansen att göra det.
    Inte säga "det går inte"-

  286. -"partipolitiken är
    så trög och tråkig"-

  287. -utan att verkligen få pröva
    sina vingar, det växer människor av.

  288. Det är det vi vill ge våra ungdomar,
    att de ser att de kan påverka.

  289. Det är väldigt positivt.

  290. Det är intressant med balans
    mellan att möta ungdomarna-

  291. -i det engagemang de har,
    som de utövar och vill stärkas i-

  292. -och att ändå också ge dem verktyg
    att fungera i den demokrati vi har.

  293. Då är Ungdomsparlamentet
    ett bra sätt.

  294. Det är ett tillfälle att möta
    ungdomar från andra skolor.

  295. Det är ofta en positiv erfarenhet
    från när vi har varit med.

  296. Man får pröva sina argument
    och möta ungdomar som man inte möter.

  297. Hur ska man få med sig skolor
    och elever som inte är så engagerade?

  298. Att väcka intresset
    för de som inte redan har det...

  299. Det finns en massa intresse
    och engagemang, men inte hos alla.

  300. Där kan det vara jätteviktigt
    att börja i skolan.

  301. Ge möjligheter att påverka och se
    skillnader i skolan. Det är konkret.

  302. Och att leda det vidare därifrån.

  303. Att ha möjligheter
    att vara med och påverka i skolan.

  304. Det kan handla om enkla saker som att
    rektorn ställer frågor till eleverna.

  305. "Nu har vi hamnat här, vad tycker ni?
    Jag lyssnar på er."

  306. Att förstå att deras åsikter
    har betydelse i deras skolvardag.

  307. Det kan vara ingången om man inte har
    nåt intresse, nåt man brinner för-

  308. -inte har kommit i gång
    med sitt påverkande.

  309. Vi måste gestalta på skolorna, vi
    vuxna, hur vi vill att de ska vara.

  310. Om inte vi gestaltar nån demokratisk
    röst och sen går in i ett elevråd-

  311. -och säger: "Nu får ni tycka!" Det
    är svårt att tycka på beställning.

  312. Om inte skolvardagen i vanliga fall
    ser ut på det sättet.

  313. Samtidigt är det också en balans, för
    de formella strukturerna är viktiga.

  314. Jag gillar de här informella vägarna,
    jag jobbar mycket så-

  315. -men man måste vara medveten om
    riskerna. Det är bara några som syns.

  316. Det är svårt för mig som rektor
    att prata med alla.

  317. Så det behövs både och. Både formella
    strukturer, kår eller elevråd-

  318. -och det här att vi pratar med
    varandra. Respektera varandra!

  319. Vi är i skolan, vi har olika roller
    men målet är gemensamt.

  320. Du är viktig som lärare, jag som
    rektor, elev... Att förmedla det.

  321. Stort tack för att ni kom hit. Ni ska
    snart få prata mer i eftersnacket.

  322. Vad tänker du som tittar? Dela med
    dig av dina tankar på sociala medier.

  323. Nu följer eftersnacket.
    Det kan ni se på vår blogg.

  324. Nästa tema i "Lärlabbet"
    är "Verktyg för tolerans".

  325. Då tittar vi på vad man kan göra åt
    främlingsfientlighet i klassrummet.

  326. Hej då! - Ja, vad får ni för tankar
    nu när programmet är slut?

  327. Det var mycket fina exempel i
    inslagen som satte i gång tankar.

  328. Man blir väldigt uppfylld
    av nya idéer och tankar.

  329. -Vad då, till exempel?
    -Jo, men Skåne hade fina nya projekt.

  330. Det sätter i gång en massa tankar.
    Det där vill jag prova-

  331. -och prata med kollegorna om.

  332. Att höra Pernilla prata,
    det är inspirerande.

  333. Det var inspirerande och roligt
    att höra dig. Det blir så konkret.

  334. Jag kan känna,
    när vi sitter och pratar...

  335. Jag kan nästan få lite panik att jag
    inte har koll på vad som händer.

  336. Jag hör diskussionerna
    och ser en del av resultaten-

  337. -men det här mötet, där är jag inte
    så ofta. Det är häftigt att höra.

  338. Det är ju som du säger,
    som vi kom fram till.

  339. Det är ett samarbete mellan
    skolledning och pedagoger.

  340. Det är jätteviktigt att få stöd!

  341. Om eleverna kommer till oss med idéer
    så ska vi inte säga nej på instinkt-

  342. -utan se om det finns nån möjlighet
    att göra det som de vill.

  343. På samma sätt vill vi ju att skol-
    ledningen, om vi kommer med tankar...

  344. Vi vill samma sak!
    Du har koll på regler och såna saker.

  345. Då kan du säga: "Vi gör så här
    och så här, men visa mig."

  346. Det betyder ju oerhört mycket
    för att vara modig.

  347. Modet får man ju av att vara sedd
    och hörd och få hjälp.

  348. En sak som inte kom upp, men som är
    viktig både för vuxna och ungdomar...

  349. -...är att ibland blir det fel.
    -Hur då?

  350. Man får en möjlighet men så blir det
    inte som vi tänkte. Det blir dåligt.

  351. När man är med och driver nåt
    blir det inte alltid som man ville.

  352. Det kanske man också ska tala om för
    att skapa en trygghet, så man vågar.

  353. -Hur jobbar du med misslyckanden?
    -Vi gör samma saker flera gånger.

  354. Vi har en årskurs där vi gör nåt lite
    större och så blir det inte jättebra.

  355. Då får man, med eleverna, säga:
    "Vad var det som inte blev bra?"

  356. "Hur kan vi göra det bättre?"
    De kan ju vägleda.

  357. Ett projekt måste man ha 3-4 gånger
    för att kunna se alla farorna.

  358. Sen får man ändra
    och göra nåt annat nästa gång.

  359. Men eftersom vi har målstyrda
    projekt, där ämnen ligger som grund-

  360. -har lärarna ändå bedömningsmaterial.
    Det är pedagogerna rädda för.

  361. Att stå där i maj, juni
    och inte kunna sätta betyg.

  362. Om man har kunskapskraven i botten
    har man gott om bedömningsmaterial.

  363. Sen kanske det inte blev bra i mötet,
    det besöket blev inte bra.

  364. Det kan man ju rätta till.
    De överlever.

  365. Både vi, ungdomarna och skolan
    överlever att göra om det.

  366. Och om vi inte fixar det,
    om vi inte kommer till målet-

  367. -då finns det ju mycket att hämta.
    Finns det andra misslyckanden?

  368. Det finns ju massvis med saker,
    massa företag som har gått under.

  369. Hur kan man tänka nästa gång?
    Det är ju en otrolig lärdom.

  370. Det är om kunskapssyn i alla möjliga
    sammanhang när vi lär oss saker...

  371. Att lära sig saker och att kunna nåt,
    det är sällan rätt eller fel.

  372. Att skapa en trygghet i det från
    början när man jobbar med små barn...

  373. Det känner jag igen, när man jobbar
    med ungdomar. Viljan att göra rätt.

  374. Kanske inte rädslan att göra fel, men
    man vill göra rätt. Det ska bli bra.

  375. Att kunna ge positiv feedback på nåt
    som inte blir bra...

  376. Vi lärde oss nåt på vägen.
    Då kan man få återkoppling på det.

  377. -Det är nånting att tänka på.
    -Ja.

  378. Det är en sak
    att skilja på förmågor vi tränar-

  379. -som har med projekt eller
    entreprenöriella kunskaper att göra.

  380. Att öva kommunikation,
    att öva problemlösning.

  381. Det är ju en sak,
    det ska vi titta på.

  382. Men min bedömning av ämneskunskaperna
    är nåt annat.

  383. Misslyckas man med det så finns det
    andra sätt att visa kunskaperna.

  384. Men om man misslyckas med projektet
    finns det inbyggt: "Vad gör det?"

  385. Vad är det värsta som kan hända
    om vi misslyckas? Vad händer?

  386. Ja, det kanske inte är så farligt.

  387. Det du beskriver, när du pratar,
    hör jag att du har en plan för det.

  388. Det är det som är viktigt i skolan,
    att man planerar för olika scenarier.

  389. Det har ju inte med innehållet
    eller arbetsformen att göra.

  390. Man måste alltid planera.
    Det är ganska självklart.

  391. "Ja, det kan gå så, då gör vi så.
    Eller så hamnar vi där."

  392. Den tryggheten vill jag ha
    hos min skolledare.

  393. Om jag vill prova det här, eller vi
    som kollegium, eller ungdomarna...

  394. Att då få höra: "Det låter
    som en bra idé. Vad kan gå fel?"

  395. Då känns det också skönt,
    för alla behöver den grunden.

  396. Det kanske inte är helt avgörande
    för ens karriär.

  397. Bara man inte skadar eller
    drar ner elevernas självförtroende.

  398. Men det måste finnas utrymme
    för att göra fel i skolan-

  399. -för det utrymmet har ju vi.
    Det har ungdomar svårt att se.

  400. Om vi är lite ärliga så kanske vi
    inte är jättebra på att visa det.

  401. Vi pratar om hur bråttom vi har,
    hur mycket vi ska hinna-

  402. -vad som ska gås igenom. Vi blir
    stressade och ser inte möjligheterna.

  403. Men det är helt grundläggande
    för allt lärande att vi gör fel.

  404. Det är ju nästan nödvändigt,
    för annars blir man inte engagerad.

  405. -Man blir för rädd för att göra fel.
    -Men hur tänker du, för jag...

  406. Jag tycker att det finns ett stort
    engagemang hos unga människor i dag.

  407. Min känsla är inte
    att ungdomar inte bryr sig.

  408. Jag ser att ungdomar bryr sig
    jättemycket.

  409. Men, som inslagen säger, man orkar
    inte gå de gamla vanliga vägarna-

  410. -men även det finns det ett intresse
    för. Föreningsverksamhet.

  411. Ja. Jag tycker också att det finns
    ett samhällsengagemang.

  412. Det räcker ju med att nämna
    en diskussionsfråga så har man...

  413. De är engagerade, så jag tror att det
    finns i oss. Det är jätteviktigt.

  414. Men jag tror också
    att de behöver se de här gammaldags-

  415. -lite tråkiga,
    tröga samhällsfunktionerna.

  416. Det är den demokrati vi har. Det kan
    vi inte ändra på i en handvändning.

  417. Men engagemanget finns,
    och kunskaperna finns!

  418. -Kan skolan fånga upp det?
    -Det är nog varierande.

  419. I vissa skolor kan det finnas
    en rädsla för att nappa tag i det.

  420. Lite som Johan var inne på,
    eller om det var Martin.

  421. Det finns en viss oro, för man
    vill inte förstöra engagemanget-

  422. -och man kanske inte vill förstöra,
    men man måste fånga upp det.

  423. Det är ju förtroendefulla relationer
    mellan pedagog och elever.

  424. Då vågar man ta upp det.

  425. Det är en kompetens i sig
    att kunna möta eleverna i det här-

  426. -för då släpper man loss nåt
    som man inte har kontroll på.

  427. Det måste man våga och
    då måste man vara trygg i sin roll-

  428. -och i att man faktiskt kan få
    eleverna tillbaka dit man vill.

  429. Vi borde prata mer
    om den delen av lärarkompetensen-

  430. -som inte direkt är kopplad till ämne
    eller didaktiska förhållningssätt-

  431. -utan att våga fånga eleverna
    där de är-

  432. -och hjälpa dem i den utvecklingen.

  433. -Tack så mycket för att ni kom hit!
    -Tack själv. Det var roligt.

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Eleven i samhället

Avsnitt 21 av 29

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur jobbar man för elevers inflytande över det egna livet och över sin fortsatta utbildning? Vi besöker Högastensskolan i Helsingborg och träffar elever som går V.I.P-profilen, världen i perspektiv. De arbetar för förändring och arrangerar evenemang, samlar in pengar till välgörande ändamål och uppmärksammar olika samhällsfrågor, allt på eget initiativ. Med sig har de läraren Karin Nolin, som startat profilen. Hon ger praktiska råd och hjälper eleverna att komma vidare med det de vill påverka.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Skola och samhälle
Ämnesord:
Elever, Elevinflytande, Samhällsförändring, Skolan, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Lärlabbet

Säsong 2
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Mottagandet

Avsnitt 1 av 29

Tema: nyanlända elever. På onsdagar kommer nyanlända barn och ungdomar till mottagningsenheten Välkomsten i Helsingborg. Det brukar bli fullt av liv och lite rörigt när alla samlas. Personalen tar reda på vilka olika språkgrupper alla tillhör och därefter påbörjas kartläggningen. Sedan en tid tillbaka har personalen använt sig av en modell som går i linje med de direktiv Skolverket kommer ut med i början av januari 2016. "Det bästa med att göra kartläggning här istället för på skolorna är likvärdigheten, vi erbjuder ju en samlad kompetens som kanske inte alla skolor har", säger Jenny Bladh, pedagogisk utvecklingskonsult på Välkomsten. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkludering

Avsnitt 2 av 29

Tema: nyanlända elever. Eftersom alla elever har olika bakgrund och förutsättningar att lära sig det svenska språket kan det för vissa ta väldigt lång tid att slussas in i det "normala". Därför är det viktigt att nyanlända elever parallellt med lektionerna i svenska får samma undervisning som de andra eleverna på skolan. Den här synen blev utgångspunkten för ett omtalat projekt i Navets språkklass i Örebro. "Det har fungerat positivt, både socialiserings - och resultatmässigt", menar läraren Suzanne Gynnhammar. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärandet

Avsnitt 4 av 29

Tema: nyanlända elever. Vad har nyanlända för kunskaper med sig till skolan och hur kan de kunskaperna omsättas i nya kunskaper? De nyanlända elever som har Åsa Sebelius som lärare utvecklar sitt språk genom genrepedagogik. Eleverna får ämnneskunskapen med sig om de förstår i vilka sammanhang och strukturer språket finns. Enligt modellen som Åsa arbetar med kan språket vara argumenterande, berättande, återgivande eller instruerande. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 5 av 29

Tema: nyanlända elever. Tack vare envishet och en stark vilja kunde de nyanlända lärarna till slut få praktikplatser på Mariedalsskolan i Vänersborg. Nu när en termin har gått konstaterar rektor Christina Hjern att det har varit ett väldigt lyckat projekt. - Det är oerhört viktigt för dem att starta ett liv här och det är oerhört viktigt för oss med många nyanlända elever att få lärare med deras kompetens, säger hon. Med avstamp i reportaget samtalar inbjudna studiogäster kring vikten av samverkan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digitalisering och demokrati

Avsnitt 6 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad innebär en digitaliserad skola i praktiken? Vad måste lärarna kunna och vilka möjligheter finns? Läraren Ylva Pettersson har varit drivande i Katedralskolan i Skaras digitalisering. Hon anser att det viktigaste är att man som lärare vågar släppa taget och lär sig att knyta färdighet till rätt digitalt verktyg. Idag kan Ylva konstatera att hennes elevers klassrum har utvidgats. Ett exempel på detta är att återkopplingen kan komma från människor de inte känner.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Datalogiskt tänkande

Avsnitt 7 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad är datalogiskt tänkande och hur kan det läras ut? Maria Franzén på Högåsskolan i Knivsta är bildläraren som lär eleverna att programmera minirobotar. Hon menar att eleverna tränar många olika förmågor som matematik, logiskt och kritiskt tänkande, tal, bild och samhällskunskap när de programmerar.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Källkritik

Avsnitt 8 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Lärlabbet besöker Murgårdsskolan i Sandviken som arbetar med källkritik i alla ämnen. Vet eleverna hur informationsvägarna fungerar på internet? Eftersom vi möts av så mycket information är det en demokratifråga att elever lär sig finna, värdera och analysera information kritiskt. En lärarpanel följer upp i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Eleven som producent

Avsnitt 9 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Helena von Malortie är slöjd- och bildlärare på Mosaikskolan i Malmö. Där går nyanlända elever från årskurs 7 till 9. Hennes elever får presentera sina kreativa arbeten genom att dokumentera dem digitalt på Ipads. När filmerna visas för andra klasser blir eleverna väldigt stolta och extra motiverade att göra ett bra arbete. En lärarpanel följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digital didaktik

Avsnitt 10 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Varför är lärarens kompetens i medie- och informationskunnighet, MIK, så viktig? Lärlabbet tar upp det digitala perspektivet på lärarrollen och de möjligheter som IT ger. Hur, när och i vilka syften väljer lärare digitala verktyg? Det finns en uppsjö av verktyg att välja mellan när en lärare designar sin undervisning. Vilka krav ställer det på lärarna? Lärlabbet besöker Tobias Ruthenberg på Lärarhögskolan i Borås som undervisar lärare och bibliotekarier i MIK. Skolan satsar även på att integrera MIK-undervisning i grundutbildningen för lärarstudenter.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetikens kraft

Avsnitt 11 av 29

Tema: estetik och lärande. I skolan har de estetiska ämnena samma självständiga roll som andra ämnen. Men de stöder också annat lärande och tränar barnen i betydelsefulla framtidskompetenser som kreativitet, analysförmåga, skapande, förmåga att förstå, tolka, uttrycka och kommunicera. Lärlabbet besöker Hortlaxskolan i Piteå där eleverna i årskurs 7-9 fördjupar sig i både manuella och digitala tekniker med bildläraren Stefan Holmgren. Till skillnad från på många andra håll har man också kvar kurser i fritt skapande. Bild är kommunikation, och målet med lärprocessen är att väcka elevernas fantasi och kreativa potential.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetiska lärprocesser

Avsnitt 12 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Svedala där alla kommunens förskolebarn får upptäcka sina röster och sin musikalitet med sångpedagogen Elinor Fryklund. Det handlar om att ge barnen tillgång till den egna rösten och om sång på barnens villkor. Sedan sångundervisningen infördes på förskolan har man som bonus fått se hur bland annat barnens språkliga utveckling tar stora kliv framåt, berättar förskolechefen Anette Lindh.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetik för alla

Avsnitt 13 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Sannarpsgymnasiet i Halmstad där dramapedagogen Malin Norlings elever går på särskolans individuella program. Funkisar kallar hon sina skådespelare, som alla har olika intellektuella och fysiska funktionsnedsättningar. Med dramapedagogiken som redskap undersöker de både sin egen identitet och samspelet med andra människor. Lärarpanelen följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevhälsans betydelse

Avsnitt 14 av 29

Tema: elevhälsa. Elevhälsan är en avgörande faktor för att eleverna ska nå kunskapsmålen. Det anser man på Ekbackens skola i Fellingsbro. Verksamhetsutvecklare Åsa Jönsson berättar om skolans vision för varje elev: rätt till maximal kunskapsutveckling, rätt att känna trygghet på skolan och rätt till skolro. För att lyckas arbetar lärarna tätt ihop med elevhälsan. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ökad psykisk hälsa

Avsnitt 15 av 29

Tema: elevhälsa. Hur uppnår man ökad psykisk hälsa i skolans värld? På Rotskärsskolan i Älvkarleby ses eleverna som sakkunniga i arbetet med elevhälsa. De vet var bristerna och problemen finns och blir delaktiga i det förebyggande arbetet för bättre fysisk och psykisk skolmiljö. Skolchef GunnMari Nordström berättar om hur vuxna och elever arbetar tillsammans med att förebygga stress, kränkningar och psykisk ohälsa. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Pedagogik och särskilt stöd

Avsnitt 16 av 29

Tema: elevhälsa. Vi besöker Friggaskolan i Östersund där man arbetar aktivt för att förekomma diagnoser och remisser. I kommunen har den gemensamma elevhälsan sökt olika sätt att förebygga koncentrations- och beteendesvårigheter i klassrummet. Skolpsykolog Niklas Fröst berättar hur kommunens skolpsykologer och pedagoger jobbar tillsammans. Eleverna får stöd att hitta strategier för sitt lärande. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Säsong 3
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Steget till ordinarie klass

Avsnitt 1 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Innan många nyanlända svenskar kan delta i skolans ordinarie undervisning går de i en förberedelseklass. Forskning visar att det är viktigt hur övergången mellan förberedelseklassen och ordinarie undervisning sker. Skolinspektionen menar att få skolor har ett pedagogiskt välfungerande system för att vägleda nyanlända elever till ordinarie undervisning. Vi tittar närmare på hur man kan välkomna nyanlända svenskar in i skolans ordinarie undervisning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Vara trygg och höra till

Avsnitt 2 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Nyanlända elever kan uppleva otrygghet när de går från en förberedelseklass till ordinarie undervisning. Känslan kan bero på olika saker som en rädsla för mobbning eller utfrysning. Forskning har visat på att extra stöttning i undervisningen och psykosocialt stöd ökar nyanlända elevers möjligheter att lyckas i skolan. Vi ser närmare på vad psykosocialt stöd innebär och hur pedagoger kan ge nyanlända svenskar trygghet i skolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att utveckla kunskaperna

Avsnitt 3 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Hur stöttar man bäst eleverna i undervisningen så att de inte förlorar kunskap i de andra ämnena för att de inte kan svenska? I gymnasiet Lindesskolan möter vi Agneta Guhrén och hennes kolleger. För att öka motivationen bland nyanlända elever har skolan skapat en individanpassad modell för skolarbetet. En av grundbultarna i den är att eleverna i enskilda ämnen kan gå vidare till nästa steg oavsett när på läsåret de blir klara.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hitta till forskningen

Avsnitt 4 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare hitta forskning som de kan använda i klassrummet? Vad finns det för arenor där de kan ta del av den forskning som finns? Vad finns det för arenor där forskare och lärare kan mötas? I Skåne driver en grupp forskarutbildade lärare producentkooperativet VIS, Vetenskap i skolan, för att göra ny forskning lättillgänglig för lärare ute i kommunernas skolor.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teori i praktiken

Avsnitt 5 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan man som lärare göra sin undervisning bättre med hjälp av forskning? På Globala gymnasiet i Stockholm är många gymnasielärare forskarutbildade. Tillsammans har dessa gymnasielärare börjat erbjuda grundskolelärare fortbildning i ämnesdidaktik. På seminarieträffar diskuterar lärarna olika teoretiska begrepp. Grundskolelärarna kan sedan utifrån diskussionerna skapa praktiskt undervisningsmaterial.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ett forskande förhållningssätt

Avsnitt 6 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare använda ett forskande förhållningssätt i vardagen? De flesta lärare har ett forskande förhållningssätt till sin undervisning. De omprövar sin undervisning, utvärderar lektioner och tar med sig resultaten till kommande undervisningstillfällen. Samma forskande förhållningssätt kan användas utanför undervisningen. Det innebär att man, enskilt eller tillsammans med kollegor, systematiskt utvärderar och omprövar vardagshändelser.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärande för hållbar utveckling

Avsnitt 7 av 17

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Men vad är LHU? Hur får man in de globala målen i skolans vardag på olika stadier och på både lektioner och raster? Vi följer arbetet under en dag på förskolan Tomtebogårdsskolan i Umeå. Gäster i studion: förskolelärare Christine Jokijärvi, lågstadielärare Martin Holmgren och Mari Winter, lärare åk 6.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbart i alla ämnen

Avsnitt 8 av 17

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Hur kan skolan arbeta ämnesövergripande inom LHU? Hur kan lärande om hållbar utveckling se ut i olika skolämnen? Vi följer arbetet under en dag på Skarpatorpsskolan i Skarpnäck. Gäster i studion: lärarna Gunni Karlsson, Mia Möller och Maria Hansson från Skarpatorpsskolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbara initiativ

Avsnitt 9 av 17

Tema: hållbar utveckling. Hur kan skolan främja hållbara elevinitiativ? I skolans styrdokument står att skolan dels ska ge eleverna handlingskompetens och dels bidra till en hållbar samhällsutveckling. Hur kan detta ske i praktiken? Vi besöker Johannebergsskolan Elyseum som arbetar med hållbar utveckling i kombination med entreprenöriellt lärande. Gäster i studion: grundskolelektor Ingela Bursjöö, försteläraren Cecilia Lind och läraren Sandra Löfberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och inlärning

Avsnitt 10 av 17

Det är genom vårt sinnessystem som vi uppfattar och tolkar vår omvärld. Skolan kan genom auditiva, motoriska och visuella hjälpmedel få eleverna att lära sig effektivare. Vi besöker Örnässkolan i Luleå där lärarna arbetar med tester för att förbättra elevernas inlärning och minne. Gäster i studion är lärarna Anna Sandsten, Hans Törnkvist och Maria Nygård.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och motivationen

Avsnitt 11 av 17

Skolan motiverar eleverna med yttre medel som beröm och betyg. Om man som lärare också kommer åt att aktivera elevernas inre motivation stöder man dem till att tro mer på sig själva och bli mer självgående. Den vägen lär de sig också mer, säger Mattias Dahlberg på Spångholmsskolan i Bara. Gäster i studion är lärarna Fredrik Berggren, Linda Sonesson och Mattias Dahlberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnans kondition

Avsnitt 12 av 17

Kan man träna sin hjärna att bli smartare? På Kattegattgymnasiet i Halmstad har lärarna undersökt frågan. Gymnasiet började med ett system med hjärngym för att minska elevernas skolstress och ge bättre förutsättningar för inlärning. Tester visar att unga människors hjärnor förstärks av fysisk aktivitet - de blir mer koncentrerade, minns bättre, tål stress och blir mer kreativa.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Säsong 1
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Se mobbning

Avsnitt 1 av 17

Att jobba framgångsrikt mot mobbning är svårt. En metod som fungerar på en skola, fungerar inte nödvändigtvis på en annan. Många konflikter i skolan startar på rasten. På Håstaskolan i Hudiksvall lyckas man minska mobbningen med hjälp av gemensamma rastaktiviteter. Vi träffar skolans rektor Hege Arola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 2 av 17

Tema: mobbning. Ofta börjar mobbning på skolan och fortsätter sedan på fritiden. Men ibland är det tvärtom, konflikter som börjar efter skoltid följer med in i klassrummet nästa dag. Vilket ansvar har skolan för hur eleverna mår och vad de gör på sin fritid? Hur kan skolan samarbeta med föräldrar, föreningar eller andra delar av samhället för att förebygga mobbning efter skoltid?

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Nätmobbning

Avsnitt 3 av 17

Konflikter som uppstår i skolan fortsätter ofta ute på nätet. Hur ska skolan jobba med mobbningen som sker på nätet? Och är det verkligen skolans ansvar? Vi besöker Drottning Blankas gymnasium i Stockholm där rektor Norma Aznar har bestämt att de måste ta tag i nätmobbningen. De använder bland annat en app där eleverna när som helst på dygnet kan anmäla vad de ser eller råkar ut för.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Skolmiljö

Avsnitt 4 av 17

Tema: mobbning. Hur mycket påverkar skolmiljön mobbningen? Och hur kan man jobba med skolmiljön för att motverka mobbning? Vi besöker nya Raketskolan i Kiruna, en skola arkitektritad för att förebygga mobbning och utanförskap. En som lockades av den här miljön och arbetet på skolan är läraren Maria Isaksson.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Normer

Avsnitt 5 av 17

Tema: mobbning. Normer och värderingar sätts tidigt i livet. Hur kan skolan jobba med normer och värderingar för att förhindra mobbning? Det pedagogiska arbetet på förskolan Rörmokaren går ut på att jobba normkritiskt - mot utanförskap och mobbning. Vi träffar förskolläraren Camilla Liljedahl.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ansvar

Avsnitt 6 av 17

Tema: mobbning. Hur ser ansvaret ut när mobbning är ett faktum? Har eleverna något ansvar? Vi besöker Östergårdsskolan i Halmstad, där man jobbar med kamratstödjare. Det innebär att några elever bland annat ska hålla koll och rapportera till vuxna om de ser att någon blir mobbad. Metoden har varit omdiskuterad och en del menar att det är fel att lägga ansvaret på eleverna. Samtidigt sker ofta mobbning när skolpersonal inte är närvarande. Anna Wälivaara som är lärare på skolan tycker att kamratstödjare, som en del i ett större antimobbningsarbete, fungerar bra.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teknikstöd

Avsnitt 7 av 17

Tema: specialpedagogik. Teknikstöd i form av datorer, surfplattor och mobiler används ofta i skolmiljön. Om elever och lärare ökar kunskapen och medvetenheten kring den nya tekniken, lyckas barn i behov av särskilt stöd mycket bättre, säger specialpedagog Ulrika Jonson, Vallaskolan i Södertälje.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkludering

Avsnitt 8 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur kan skolor lyckas med inkludering? På Rannebergsskolan i Angered har man anställt inkluderingspedagogen Lena Ekstrand. Hennes uppgift är att få alla att känna sig inkluderade.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Flerspråkighet

Avsnitt 9 av 17

Tema: specialpedagogik. Den enskilt svåraste uppgiften för specialpedagogen Anna Hansson på Angereds gymnasium är att kunna utläsa om en nyanländ elev med annat modersmål än svenska har en språkstörning eller av andra skäl inte har den språkprogression man kan förvänta sig i en viss ålder. För att kunna göra en fullständig kartläggning måste det finnas personer på skolan med pedagogisk bakgrund som talar elevernas språk, menar Anna Hansson. Det är en av lösningarna på Angereds gymnasium.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Tidigt stöd

Avsnitt 10 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur arbetar bra skolor och lärare för att i tid upptäcka och ge rätt stöd? Vissa forskare menar att Finlands framgångsrika skola bland annat beror på att eleverna redan från tidig skolålder får det stöd de har behov av. Ungefär 20 % av Finlands skolelever har någon gång fått extra stöd för någon typ av skolsvårighet. Prorektor Annika Lassus och specialpedagog Lilian Vestergren på Övningsskolan i Vasa i Finland menar att det är extra viktigt att lägga mycket resurser tidigt på terminen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevens förståelse

Avsnitt 11 av 17

Tema: betyg och bedömning. Malin Carlsson är lärare i årskurs F-3 på Lindblomskolan i Hultsfred. Tillsammans med eleverna har hon utvecklat en PP-vägg. Det är en plansch där det tydligt anges vad man måste kunna inom ett visst ämne för att uppnå målen. Eleverna kan utgå från PP-väggen när de själva ska bedöma hur långt de har kommit i sitt eget lärande. Malin menar att det är viktigt att eleverna redan från början får vara med och bestämma hur de ska uppnå målen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Olika bedömningsunderlag

Avsnitt 12 av 17

Tema: betyg och bedömning. Det finns fler former av underlag än det skriftliga. Muntlig redovisning, grupparbeten, filmproduktion, blogg, podd och så vidare. Hur bedömer du som lärare dessa underlag? Hur mycket frirum har lärare i ett myndighetsutövande fält? Vi träffar Camilla Askebäck Diaz som är lärare i matematik, NO och förstelärare i digitala verktyg på Södermalmsskolan i Stockholm. För henne är det en självklarhet att bedömningen även sker i de digitala verktygen. Hon berättar hur hon jobbar med det.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Återkoppling, motivation och självkänsla

Avsnitt 13 av 17

Tema: betyg och bedömning. Efter några års experimenterande har svenskaläraren Olle Carlgren på Höglandsskolan i Bromma hittat den för honom bästa metoden för systematisk återkoppling till eleverna. - Det är inte det första utkastet som eleverna lämnar in som är det viktigaste, utan det eleverna faktiskt lär sig under tiden, menar Olle.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Sambedömning

Avsnitt 14 av 17

Tema: betyg och bedömning. I Ljusdals kommun storsatsas det på sambedömning. Carina Wikström är lärare på Slottegymnasiet. Hon berättar att likvärdigheten ökar när lärarna gör sambedömningar både inom lärarkollegiet på hennes gymnasium och tillsammans med lärare på andra skolor i kommunen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att erövra yrket

Avsnitt 15 av 17

Tema: lärarprofessionen. Lärlabbet besöker Knutbyskolan och Christina Maelan. Hon är förstelärare och handledare till lärarstudenter som ska omsätta teori till praktik. Lyhördhet och respekt är två av de allra viktigaste komponenterna för att bli en bra lärare, säger Christina och hennes lärarstudent Georgios Varitmadis håller med. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Den lärande läraren

Avsnitt 16 av 17

Tema: lärarprofessionen. Modersmålsläraren Tülay Gürgüns arbetsvecka ser ut som sina kollegors, men till skillnad från de flesta andra lärare ägnar hon nästan all sin fritid åt att ta in information från den digitala världen. På sin blogg samlar hon allt som kan vara intressant för pedagoger i form av övningar och pedagogiska spel. Tülay tycker att hela synsättet på hur lärare kan fortbildas inom det här området måste förändras. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Framtidens lärande

Avsnitt 17 av 17

Tema: lärarprofessionen. Agneta Hedenström är rektor för Antnässkolan utanför Luleå. Hon menar att framtidens klassrum kommer att vara kreativa ytor utan gränser. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Framtidens skolpolitik

Panelsamtal

Ett samtal om framtidens skola. Deltagare: Kristina Björn, Scandinavian education; Gustav Fridolin, språkrör för Miljöpartiet; Marie Carlsson, förlagschef Liber; John Steinberg, författare och pedagog; Edna Eriksson, utbildare och idéutvecklare; samt Gunilla Essén, pedagogisk handledare. Inspelat i januari 2014. Arrangör: Steinbergs utbildning.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Forskare kritiserar En läsande klass

Efter chocksiffror om sjunkande läsförståelse hos svenska elever är det många som vill hjälpa till att vända trenden. Läsförståelseprojektet ”En läsande klass” har på kort tid blivit mycket uppmärksammat. Men nu kommer kritik från forskarhåll.

Fråga oss