Titta

Lärlabbet student

Lärlabbet student

Om Lärlabbet student

Vi tar upp många av de frågor som är svåra att hantera under den första tiden som lärare. Lärarstudenter får här själva möjligheten att diskutera de utmaningar de kan ställas inför och coachas av erfarna pedagoger. Serien tar upp teman som ledarskap, relationsbyggen, konflikthantering och planering. Vi ger råd och redskap för hur man kan lösa olika situationer. Säsong 1.

Till första programmet

Lärlabbet student: Konsten att planeraDela
  1. Välkomna till "Lärlabbet student"-

  2. -som riktar sig till lärarstudenter.

  3. Vi ska fokusera på nåt många saknar
    under sin första tid som lärare:

  4. Det som rör hantverket. I dag ska
    det handla om konsten att planera.

  5. Det har man mycket nytta av
    att behärska.

  6. Särskilt i början, när rutinen saknas
    och uppgifterna känns överväldigande.

  7. Vi ger dig konkreta tips och råd
    om det här.

  8. Vi välkomnar våra lärarstudenter:
    Lydia Sundh, Stockholms universitet-

  9. -och Magnus Lindberg,
    Södertörns högskola.

  10. Vad har ni för spontana tankar
    kring det här ämnet?

  11. Det finns ju så mycket.
    Det är jätteviktigt med planering.

  12. Det är vad jag och mina vänner
    diskuterar hela tiden.

  13. Hur får man ihop det,
    speciellt första året?

  14. -Vad säger du, Magnus?
    -Jag tänker så också.

  15. Det skulle vara så bra om man
    kunde lägga in mer konkreta tips-

  16. -och mer "hands on"-kunskap
    kring planering-

  17. -hur man ska göra,
    vad man bör tänka på, i utbildningen.

  18. Det är en stor del av vardagen,
    märker man när man är i skolan.

  19. Vi ska prata mer om det här-

  20. -men först ska vi se
    ett sätt att planera bättre-

  21. -eller samplanera, som man gör
    på Seminarieskolan i Landskrona.

  22. Man jobbar i block och ämnes-
    övergripande teman, delar upp jobbet-

  23. -och skapar mer tid
    och mindre stress.

  24. Mitt namn är Brett Kemp. Jag arbetar
    på Seminarieskolan i Landskrona.

  25. Jag undervisar i engelska och SO,
    och är förstelärare på skolan.

  26. Schemat ser ut som vanliga scheman,
    men innehållet i olika ämnen-

  27. -är organiserat så
    att man arbetar med det samtidigt.

  28. Om man jobbar med Big Bang,
    så jobbar man i religion-

  29. -med den religiösa tanken
    om hur allt skapades-

  30. -och i fysik jobbar man
    med vetenskapsteori om Big Bang.

  31. I svenskan sätter man ihop dem
    till en debattartikel.

  32. Man använder
    liknande centralt innehåll.

  33. Vi ville hitta centralt innehåll
    i olika ämnen, som passade ihop-

  34. -så vi kunde jobba med dem samtidigt.

  35. Det skulle arbetas på samma sätt,
    med samma innehåll, i 7A, 7B, 7C, 7D-

  36. -8A, 8B, 8C, 8D.

  37. Vi kallar det här för "blockarbete".
    Det genomsyrar allt vi gör på skolan.

  38. Skriv ner det.
    "Reportage om ett fattigt land."

  39. På vår skola har vi
    ett par olika möten varje vecka.

  40. Jag har ämnesmöten, där jag träffar
    andra engelsklärare och samplanerar-

  41. -och sen har vi ett annat möte
    som är block-

  42. -där vi träffar representanter
    från olika ämnesgrupper-

  43. -för att se hur vi
    kan jobba tillsammans kring ett ämne.

  44. Det sparade väldigt mycket tid.

  45. Det funkar
    även om vi krymper tiden för blocken.

  46. Det är en vinst med att samplanera.

  47. Det tar lång tid för en lärare
    att planera alla lektioner på ett år.

  48. Om jag har haft en bra lektion
    kan jag återanvända den-

  49. -och varför skulle jag inte
    dela med mig av den till nya lärare?

  50. Precis som nya lärare
    kan komma med nya tankar-

  51. -och nya resonemang kring ämnet
    till mig.

  52. Pedagogerna får möjlighet
    att samplanera, att samrätta-

  53. -att använda varandras material, att
    ge varann tips, att arbetsfördela...

  54. Om du och jag är engelsklärare
    bestämmer vi att jag skriver provet-

  55. -och under tiden skapar du en text.

  56. En tanke med detta är mindre stress,
    att skapa mer tid.

  57. Om man tänker att grovplanering
    för årskurs sju-åtta-nio-

  58. -ligger klar
    och bara ska revideras varje år-

  59. -har man mer tid att lägga på
    att säkra kvalitén på innehållet.

  60. När en nyexad lärare
    kommer till den här skolan-

  61. -har den planeringen klar.
    Den är klar.

  62. Det känns som om ämnena hör ihop.

  63. Vi har fördelat arbetet
    på ett sätt som spar oss tid.

  64. Tänk på minnesanteckningar
    och skicka in materialet till Tina-

  65. -så hon får ut det till oss i tid.

  66. Då ses vi nästa vecka.

  67. Ska vi sitta i grupper i ämnesnätverk
    så kan vi diskutera?

  68. Ämnesgrupper nästa tisdag,
    och på onsdag träffas vi.

  69. Då kan vi se vad vi kommit fram till.

  70. Vissa av oss har dataanalys.

  71. Många elever tycker att detta är bra.

  72. De kan arbeta
    med kompisar i andra klasser.

  73. Vi har läxhjälp på skolan
    två kvällar i veckan.

  74. Där är det bra om elever i årskurs 7,
    8 och 9 arbetar med samma saker.

  75. De kan hjälpa varann och arbeta
    tillsammans över klassgränser.

  76. Vi har arbetat så här i tre år nu.

  77. Våra nior är de första
    som haft blockarbete under tre år.

  78. Våra resultat har ökat jättemycket
    de senaste tre åren.

  79. Det är för tidigt
    att säga om det beror på block-

  80. -för det är en kort period
    i skolans värld-

  81. -men förhoppningsvis
    har det bidragit.

  82. Nästa gång fattar vi ett beslut
    om vad vi ska jobba med.

  83. Sätt in stolarna under borden,
    och så ses vi nästa gång.

  84. -Vad säger ni om det arbetssättet?
    -Väldigt intressant.

  85. Nåt jag ser som ganska utmanande sen-

  86. -är hur man ska visa för eleverna
    att nåt är meningsfullt.

  87. Det här går in i andra ämnen.
    Man vill ha en röd tråd.

  88. Det kan ge mycket för eleverna om man
    visar att det man lär sig i engelska-

  89. -kommer tillbaka
    i samhällskunskap och svenska.

  90. Att de är ämnen som kan gå ihop.

  91. -Vilka planeringsvinster kan det ge?
    -Planeringsvinsten är tryggheten.

  92. Han nämnde tryggheten för nya lärare
    att komma in i en färdig planering.

  93. Det finns nog ganska stora vinster
    med det.

  94. Men om man kommer in som ny lärare-

  95. -vill man inte visa framfötterna
    och göra sitt eget upplägg?

  96. Här snor man nån annans uppgift
    och tar in den i sitt rum.

  97. När man kommer ut sen
    som nyexad lärare-

  98. -så har man
    de här idéerna och visionerna-

  99. -om hur man vill att det ska vara.

  100. Att då hamna i nån löpande band-
    situation vore inte heller roligt.

  101. Jag upplever inte det
    i det här inslaget.

  102. De säger
    att förtjänsten är att vinna mer tid.

  103. Man kan använda den tiden
    till sina egna idéer-

  104. -och för elevernas skull
    jobba på det här viset.

  105. Man får backa sin egen stolthet
    för lagets skull.

  106. Kan det finnas prestige i att
    göra sitt eget, eller hur tänker ni?

  107. Ja. Jo, men verkligen.

  108. Att samplanera
    kan uppenbarligen spara tid-

  109. -men det kan också ta nånting
    från flexibilitet-

  110. -och möjlighet
    att anpassa det hela på olika sätt.

  111. -Vad tänker du där, Magnus?
    -Det är viktigt att inte bli låst.

  112. Mina ämnen är till exempel
    historia och religion.

  113. Det händer ju mycket saker i världen
    som blir historia-

  114. -och som kan kopplas till religion.

  115. Man gör sig själv en björntjänst om
    man följer en planering by the book.

  116. Man måste skapa utrymme
    i en planering-

  117. -för att kunna jobba med det eleverna
    själva pratar om vid middagsbordet.

  118. Alla jobbar inte som i Landskrona.

  119. Om man är ensam om sin planering kan
    den behöva strategier för att lyckas.

  120. Det kan nästa gäst berätta mer om.

  121. Katja Hvenmark-Nilsson är lärare, och
    skriver böcker för nyexade lärare-

  122. -där hon ger konkreta tips
    om planering.

  123. -Hej, Katja! Roligt att ha dig här.
    -Tack för att jag fick komma hit.

  124. Vad har du märkt att nyexade lärare
    saknar vad det gäller planering?

  125. De saknar ju i princip allt.

  126. Det är ju så himla mycket.
    Man kommer ut första året i yrket.

  127. Man ska hålla samma nivå som sina
    kolleger, men man börjar från noll.

  128. Man har inte åren av erfarenhet
    bakom sig.

  129. Man måste börja från noll,
    och man måste vara jäkligt duktig.

  130. -Var det så när du började jobba?
    -Absolut.

  131. Man kallar de första åren
    för "hundåren" i lärarlivet.

  132. Man jobbar dag och natt, för att
    det är så mycket att hinna med.

  133. Planering kan vara tidskrävande.

  134. -Bör man alltid lägga tid på det?
    -Ja, jag tycker det.

  135. Huvuduppdraget du har som lärare är
    att planera, utföra undervisningen-

  136. -och efterarbeta den i det att du
    bedömer och tänker hur du går vidare.

  137. Planeringen är en stor del av lärares
    yrkesliv, men det är en rolig del.

  138. Planeringen är inte ett gissel
    som läggs på dig.

  139. Planeringen är det man ofta känner
    att man inte får nog mycket tid till.

  140. Då vill man vara bra på att planera.
    Hur blir man det?

  141. Genom att göra det mycket.
    Genom att hela tiden tänka efter:

  142. "Vad gick bra
    i planeringen jag gjorde nu?"

  143. Man utvärderar sitt eget arbete.

  144. Hur kan jag få de bra bitarna
    att hända igen?

  145. Vad berodde det på att nåt gick fel?

  146. Var det nån komponent jag kan ändra
    i mitt förhållningssätt till klassen?

  147. Planeringen är hela fundamentet
    för lektionen och kursen.

  148. Vad är de största tidstjuvarna
    för lärare?

  149. Vi vet det, eller hur?
    Det är den här eviga dokumentationen.

  150. Att man måste skriva ner saker,
    inte för sin egen skull-

  151. -utan för att nån förälder
    kan ringa min chef-

  152. -och ifrågasätta
    ett betyg jag har satt.

  153. En elev kan komma i juni och ifråga-
    sätta nåt vi gjorde i september.

  154. Man dokumenterar
    för att hålla ryggen fri-

  155. -snarare än för att det ska hjälpa
    en själv och eleven.

  156. Det är därför många känner
    "gud, det är så mycket nu".

  157. Vad är dina tre bästa tips
    för att organisera lärarvardagen?

  158. Första tipset är att alltid
    veta syftet med det man gör.

  159. Man är inläst på
    det centrala kursinnehållet-

  160. -ämnets syftestext
    och kunskapskraven.

  161. Nummer två: hjälp till självhjälp.

  162. Genom att vara förutsägbar så
    eleverna vet hur lektionen är byggd.

  163. Varje måndag har jag med mig min bok.
    Vi börjar alltid med läsning.

  164. Materialet till uppgiften
    hittar jag alltid här.

  165. Så de blir självständiga.

  166. Nummer tre är att inte vara
    så fokuserad på sin detaljplanering-

  167. -att man planerar allt man ska göra-

  168. -utan att man lämnar utrymme
    för visst elevinflytande.

  169. Att de får känna att de är delaktiga,
    och att deras röst blir viktig.

  170. Jättebra! Du ska få ge mer tips.
    Nu ska vi träffa våra lärarstudenter.

  171. Lydia och Magnus! Nu har ni chansen
    att pumpa Katja på hennes bästa tips.

  172. Jag är lite sugen på det här
    med dokumentation. Kärt ämne...

  173. Lydia, har du nåt du tänker på där?

  174. Verkligen. Jag funderar på
    hur man ska göra under lektionen.

  175. Det är mycket som sker på lektionen
    som är viktigt att dokumentera.

  176. Vokabulär, grammatik,
    hur eleverna uttrycker sig.

  177. Det är inte bara proven,
    utan mycket på lektionerna.

  178. Hur gör man det?

  179. Ibland kan man tro, när man hör
    att man ska dokumentera allt-

  180. -att man ska spela in lektionen och
    komma ihåg allt som alla har sagt.

  181. Det kan du glömma. Du är lärare
    under lektionen, inte sekreterare.

  182. Mitt tips på dokumentation kan vara-

  183. -att, om de redovisar,
    göra en liten filminspelning.

  184. Sen kan du använda den
    i formativt syfte-

  185. -genom att eleven
    får se sin redovisning själv-

  186. -och komma med en självreflektion
    vad hen ska göra nästa gång-

  187. -så att det ska bli ännu bättre,
    och ge feedback på det.

  188. Nästa gång eleven har redovisning
    kanske du filmar igen-

  189. -och låter eleven dokumentera
    vad den tycker om sin egen insats-

  190. -och sen drar du slutsatser när du
    har det materialet att titta på.

  191. Det här handlar också om ambitioner,
    var man lägger ribban.

  192. Vad säger du? Var finns svårigheterna
    i det här med ambitionsnivå?

  193. Hur mycket måste man kompromissa
    med sin själv, om man har idéer..?

  194. Jag har idén om att ha en bandspelare
    fem minuter efter varje lektion...

  195. -Hur lägger man ribban på rätt nivå?
    -Ja, om man har en hög...

  196. Jag förstår, men du kommer att
    upptäcka när du är ute i arbetslivet-

  197. -att du aldrig har tid att
    lyssna igenom allt du har spelat in.

  198. Man ska ha höga ambitioner-

  199. -men då måste man också hitta sätt
    att prioritera i sin tid.

  200. Man kan jobba dag och natt.

  201. Man kan springa in i väggen första
    månaden som nyutexaminerad lärare.

  202. Ingen kommer att stoppa dig från det,
    utom du själv.

  203. Det här med prioriteringar,
    vad man ska prioritera-

  204. -och hur mycket tid det får ta...
    Vad säger du om det, Lydia?

  205. Det är jättesvårt, överlag.

  206. Jag har märkt att ju mer man planerar
    desto mer får man kasta sen-

  207. -för eleverna kommer med ny input och
    det händer nya grejer på lektionen-

  208. -men ibland har man planerat för lite
    för att en aktivitet gick för snabbt-

  209. -och vissa jobbar snabbare än andra.
    Det tycker jag är jättesvårt.

  210. -Har du nåt tips på det?
    -Det är "learning by doing".

  211. Du kommer att lära dig dina grupper.

  212. Den här klassen
    tar så här lång tid på sig-

  213. -innan de kommer i gång
    med uppgiften.

  214. De här skriver en uppsats på tjugo
    minuter, och tycker att de är klara.

  215. Den här klassen vill ha mycket tid
    till att sitta och älta det här.

  216. Du lär känna dina elever.

  217. Magnus, du var orolig
    för att låsa in dig i en planering.

  218. Att tappa bort
    spontanitet och flexibilitet.

  219. Vad säger du om det, Katja?
    Är det baksidan med planering?

  220. Om man detaljplanerar för mycket
    och har en ambitionsnivå-

  221. -som går ut på att hinna allt det här
    innan vecka fem-

  222. -då kan man gå vilse i det där.

  223. Därför är det viktigt att göra
    en grovplanering för hela året.

  224. Säg att du styr upp året
    i sex olika områden.

  225. Sen, inom dem,
    planerar du lite i taget-

  226. -så att det fortfarande finns utrymme
    för aktuella saker att tas upp-

  227. -och för elever att komma med input.

  228. Nu har vi pratat om
    långsiktiga planeringar.

  229. En bra lektionsplanering...
    Lydia, vad säger du?

  230. Det är så mycket att tänka på,
    tycker jag i alla fall.

  231. Som språk
    - då vill man ju ha in allt.

  232. Eleverna ska lyssna, tala,
    skriva och läsa.

  233. Man vill ha med det kontinuerligt,
    så då ska man tänka på det.

  234. Sen är det vilket material man ska
    använda. Hur ska de arbeta i grupper?

  235. Men just materialet,
    vad ska de använda?

  236. Man kanske inte vill använda boken,
    utan man vill hitta nya källor-

  237. -och det tar tid att hitta några bra.

  238. Där kommer dina kolleger in som en
    fantastisk resurs och kunskapsbank-

  239. -som har en mångårig erfarenhet och
    säkert mycket de kan dela med sig av.

  240. Det är ett tips, att första året
    utnyttja all den här kunskapen.

  241. Man vill köra sina egna idéer också.

  242. Jag har inspirerats mycket av nåt
    de använder mycket i USA och England-

  243. -som heter "literacy hour". Som jag
    tillämpar det, är att jag tänker:

  244. Första tio minuterna pratar vi
    om syftet, vad lektionen går ut på.

  245. Vi återkopplar till vad vi gjort
    innan och till vad vi ska göra sen-

  246. -så de vet vad vi ska göra
    och varför de gör det.

  247. Sen går jag in på en konkret
    aktivitet som jag har tänkt ut-

  248. -och sen, sista tio minuterna, pratar
    vi om vad vi har gjort och lärt oss-

  249. -och hur vi ska gå vidare
    med det här sen.

  250. Då vet de det,
    och de vet hur timmen är uppbyggd.

  251. När jag jobbade som lärare och
    gav mig in på konsten att planera-

  252. -fanns det inte mer redskap än att
    man delade ut och samlade in papper.

  253. Det har hänt en del grejer. Vad finns
    det för redskap att ta hjälp av?

  254. Skolor har ofta intranät inom skolan.

  255. Antingen en digital plattform
    som man har köpt in från ett företag-

  256. -eller att skolan har byggt en egen.

  257. Det får man lära sig där och då.

  258. Där finns alla elever i systemet
    och man kan trycka ut information-

  259. -och de lämnar in digitalt också.

  260. Man kan få dem att dokumentera sig
    själva och skriva egna utvärderingar.

  261. Man kan spela in videor med dem,
    eller de kan spela in videor själva.

  262. Man kan få dem att
    dokumentera sig själva ganska mycket.

  263. Och så kan man ta del av kollegernas,
    för det delar man med sig av.

  264. Jättebra! Tack!

  265. I Landskrona ska vi träffa en lärare
    som gått igenom det första året-

  266. -få höra om svårigheter med planering
    och få tips på hur man löser dem.

  267. Jag heter Sara Massoud och jobbar
    som engelsklärare på Seminarieskolan.

  268. -Hej, allihopa! Hur mår ni?
    -Bra!

  269. Vi har lektion om fem minuter,
    så ni får komma då.

  270. Jag har jobbat snart ett år
    och har kommit in i det lite mer-

  271. -och har kunnat slappna av mer
    än i början.

  272. På högskolan fick man detaljplanera.

  273. Det skulle vara perfekt, i
    ett snyggt format och allt i detalj.

  274. Väl ute i verkligheten
    har man inte tid med det.

  275. Man ska hinna skapa relation
    med eleverna och planera lektionerna.

  276. Man har en allmän planering för alla-

  277. -men vissa elever klarar inte den
    utan behöver anpassning.

  278. Man måste också planera
    för de eleverna.

  279. Det var en chock. Jag har tjugo
    elever, men de är inte likadana.

  280. Varje elev har sitt speciella sätt
    som behövs tittas på.

  281. Jag brukar ha en mall
    på själva lektionsplaneringen-

  282. -med mål, syfte och förberedelser.

  283. Jag behöver bara sätta in
    när jag ska ha en lektionsplanering.

  284. Det är det som får mig
    att hantera planeringen.

  285. Fyra tips till blivande lärare är:

  286. Våga fråga kollegerna.
    Var inte rädd för det.

  287. Det andra är att inte detaljplanera.
    Det hinner man inte.

  288. Det ska vara
    en övergripande planering.

  289. Det tredje är
    att ha en planeringsmall-

  290. -med mål, syfte, förberedelser
    och material, så man har det klart.

  291. Det fjärde är att inte stressa,
    utan försöka vara lugn.

  292. Om man har stressat upp sig måste man
    lugna ner sig och hantera det.

  293. Att göra en planering för tjugo,
    trettio elever med olika förmågor...

  294. -Hur ser du på det, Lydia?
    -Jag känner igen mig i det hon säger.

  295. Vad gör vi på universitetet
    när vi gör lektionsplaneringar?

  296. Det är fyra, fem sidor
    för en lektion.

  297. Det ska vara grundat, man ska ha stöd
    och allt går helt smärtfritt-

  298. -och alla elever är på samma nivå.

  299. I verkligheten ser det inte ut så.

  300. Man har väl absolut inte tid
    att skriva fem sidor för en lektion?

  301. -Hur ser du på det, Katja?
    -En kvart, visade en undersökning.

  302. I Lund
    brukar de göra en undersökning.

  303. Femton minuter att planera
    en lektion, har man enligt dem.

  304. Det är ungefär vad jag har haft.

  305. Man hinner inte skriva
    långa välformulerade meningar.

  306. Jag har ofta en post it-lapp
    med nyckelord-

  307. -men ju fler gånger man gör det,
    då vet man syftena.

  308. Man har det i bakhuvudet.
    Man vet det centrala innehållet.

  309. De här sex veckorna kommer vi
    att jobba med det här området.

  310. Mitt syfte är... Det har man
    i huvudet hela tiden vad man än gör.

  311. När de mer oförutsedda sakerna
    händer-

  312. -är man ändå på väg nånstans.

  313. Det är större än bara lektionen. En
    sekvens lektioner ska leda nånstans.

  314. Sara sa att inte detaljplanera.
    Vad tänker du om det, Magnus?

  315. Jag tänker så här... Jag kommer in
    som vikarie på olika skolor.

  316. Då är det skönt att det finns
    en detaljerad lektionsplanering.

  317. Att det inte bara är "visa en film
    och låt dem gå tidigare"-

  318. -utan att det finns en tanke
    bakom allt-

  319. -så att inte eleverna blir lidande
    för att ordinarie lärare inte är där.

  320. På det viset är en lektionsplanering
    viktig både för mig och för eleverna.

  321. Vi låser oss i tankarna på att det
    är viktigt för oss hur vi planerar-

  322. -men ytterst handlar det om
    vad eleverna vinner på det.

  323. Det där är ju så sant. Det är
    hela essensen av att vara lärare.

  324. Man gör inte saker för sin
    egen skull, utan för elevernas skull.

  325. Hur bra man än är på att planera
    är det svårt att undvika stress.

  326. Hur hanterar man stress?
    Det får ni veta på vår blogg.

  327. Där intervjuar vi
    livsstilspedagog Anna Nygren.

  328. Hon jobbar med stresshantering
    för lärare-

  329. -och delar med sig
    av sina bästa tips.

  330. Avslutningsvis, helt kort.

  331. Vad tar ni med er från det här
    samtalet? Lydia, vad säger du?

  332. Att använda kollegerna
    man har omkring sig. Främst det.

  333. Jag tänker på det vi har pratat om,
    att planeringen frigör tid också.

  334. Vi hamnar i diskussioner om att vi
    har lite tid att dokumentera och så.

  335. Om vi hittar saker som ger oss tid-

  336. -kan vi också göra ett bättre jobb
    i slutändan.

  337. -Katja, vad tar du med dig?
    -Hopp för de framtida lärarna.

  338. Ni blir fantastiska lärare, båda två.
    Ni är så kloka och eftertänksamma.

  339. Det tar jag med mig.

  340. Tack ska ni ha!
    Det har känts jättebra att ha er här.

  341. Dela gärna med er av era tankar kring
    programmet på hashtaggen Lärlabbet.

  342. Missa inte de andra tre programmen
    i serien, där ni får tips och råd-

  343. -om ledarskap, konflikthantering
    och relationsbyggen.

  344. Alla programmen hittar ni
    på vår blogg, så gå in där. Hej då!

  345. Textning: Frida Jorlin
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Konsten att planera

Avsnitt 4 av 4

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur blir man bra på att planera sitt arbete som nybliven lärare? Många nyblivna lärare vittnar om att de först åren i yrket är tuffa och arbetsdagarna långa. Katja Hvenmark-Nilsson, lärare och författare, ger konkreta råd och tips på hur man planerar för att vinna tid och minska stressen. Vi möter även Brett Kemp, 7-9-lärare i Landskrona, som tillsammans med kollegor samplanerar för att frigöra mer tid till innehållet i undervisningen.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Lärarroll och ledarskap
Ämnesord:
Arbetsplanering, Lärare, Skolan, Skolpersonal, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Lärlabbet student

Säsong 1
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet student

Ledarskap i klassrummet

Avsnitt 1 av 4

Varför är det viktigt med ledarskap i klassrummet? Och hur blir man bra på det? John Steinberg är föreläsare och författare med mångårig erfarenhet av att lära ut ledarskap till pedagoger. Här möter han lärarstudenter och ger konkreta råd på hur man kan leda undervisningen. Vi får också möta Dobrila Sandblom som är lärare för årskurs 6-9. Hon berättar om hur man tar ledarrollen i klassrummet, hur man engagerar eleverna och förmedlar mål och syfte med lektionerna.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet student

Relationsbyggen

Avsnitt 2 av 4

Att bygga goda relationer till sina elever kan vara avgörande för hur man lyckas som lärare. Hur gör man och hur personlig kan man vara utan att bli privat? Anna Wistrand som undervisar på lärarprogrammet i Örebro ger råd och tips. Vi möter också Emelie Widman som är lärare för årskurs 6-9 i Kolsva och får se hur hon jobbar med relationer till sina elever i och utanför klassrummet. Vi får bland annat se hur man kan möta elever som har svårt att kommunicera.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet student

Konflikthantering

Avsnitt 3 av 4

Att förebygga och hantera konflikter är en av de största utmaningarna som nybliven lärare. Psykologen och föreläsaren Bo Hejlskov Elvén ger konkreta råd och verktyg för att hantera olika sorters konflikter i skolan. Vi får bland annat höra hur man kan hantera elever som utmanar ens auktoritet och hur man med metoden lågaffektivt bemötande kan hantera utbrott från utagerande elever. Vi möter även Åsa Sandström, F-6 lärare i Kungälv, som jobbar med bland annat rollspel för att lära eleverna att själva lösa konflikter.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet student

Konsten att planera

Avsnitt 4 av 4

Hur blir man bra på att planera sitt arbete som nybliven lärare? Många nyblivna lärare vittnar om att de först åren i yrket är tuffa och arbetsdagarna långa. Katja Hvenmark-Nilsson, lärare och författare, ger konkreta råd och tips på hur man planerar för att vinna tid och minska stressen. Vi möter även Brett Kemp, 7-9-lärare i Landskrona, som tillsammans med kollegor samplanerar för att frigöra mer tid till innehållet i undervisningen.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Säsong 2
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet student

Lektionsplanering

Avsnitt 1 av 4

Hur man gör ett bra lektionsupplägg? Hur får man sina elever att lära sig det man avsett? Och hur får man med sig klassen på lektionen? Vi följer lärarstudenter ute på praktik och är med på deras lektioner och när de får feedback av sina handledare. I studion diskuterar lärarstudenterna Filip Månsson och Hanan Khalil hur de jobbat med sina lektionsplaneringar och vad de tycker är ett bra upplägg för att nå målen i undervisningen. Med som coach är läraren Gennet Sätherlund.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet student

Utvärdering

Avsnitt 2 av 4

Det finns olika metoder för att ta reda på hur undervisningen fungerat för eleverna. "Exit tickets" är små lappar som eleverna skriver efter lektionen. Lärarstudenten Cecilia Benson testar en egen "exit ticket". Angelika Kullberg är forskare i pedagogik vid Göteborgs universitet. Hon menar att ett viktigt syfte med utvärderingen är att försöka ta reda på vilka svårigheter eleverna upplever i ett visst ämne och sedan utforma undervisningen efter det. I studion finns också lärarstudenterna Alexander Antonisen och Malin Holmgren. Nyutexaminerade läraren Ellen Ljungqvist ger sina bästa tips.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet student

Lärande i grupp

Avsnitt 3 av 4

Hur skapar man bra gruppkommunikation bland eleverna? Och hur delar man in i grupper och fördelar arbetet? Vi följer studenten Anna Musicanti som ska använda sig av kommunikationsmodellen EPA på en lektion i retorik. I studion diskuterar lärarstudenterna Jeannie Olsson Frisk och Walid Mohammadian samt forskaren och gymnasieläraren Jörgen Holmberg för- och nackdelar med att låta elever arbeta i grupp. Martin Younakhir berättar hur det varit för honom att ta steget ut i yrkeslivet.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet student

Bredda normerna i klassrummet

Avsnitt 4 av 4

Hur bemöter du som lärare uttryck för fördomar eller extrema åsikter i skolan? Lärarstudenterna Sammy Vallgren och Markus Eriksson har båda upplevt situationer där fördomar kommit upp till ytan på ett laddat sätt under sin praktik. Samuel Engelhardt, pedagog på Angeredsgymnasiet i Göteborg, har utarbetat samtalsmetoder för att lösa konflikter och uttryck för fördomar bland elever. Lärarstudenten Tommie Campbell testar ett normkritiskt undervisningsmaterial på en niondeklass i Katrineholm. Nyutexaminerade läraren Robin Aronsson berättar om det bästa med första året som lärare.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Inspirerande matematik

Bedöma kunskaper med diagnosverktyget Diamant

Diagnosmaterialet Diamant spänner från årskurs 1 till 9. Det är tänkt som ett stöd att hjälpa lärarna bedöma eleverna, men också som en hjälp att planera undervisningen. Madeleine Löwing, konstruktör av Diamant och Maj Götefelt, undervisningsråd vid Skolverkets enhet för prov och bedömning, förklarar hur materialet är uppbyggt. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Umeå universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Måste killar halka efter i skolan?

Att tjejer i genomsnitt får bättre betyg än killar konstateras nästan pliktskyldigt varje höst när skolresultaten analyseras. Skillnaderna har funnits länge och syns globalt. Vi ställer frågan om varför det ser ut så här? Och vad kan man göra åt det? Vi besöker en skola där betygsskillnaderna mellan killar och tjejer började jämna ut sig när skolan satsade på att höja allas resultat.

Fråga oss