Titta

Lärlabbet

Lärlabbet

Om Lärlabbet

Säsong 2. För lärare, med lärare, av lärare. Tanken med serien är att den ska bidra till reflektion och handlingskraft hos pedagoger kring lärandeprocesser och visa att det ständigt finns möjligheter till yrkesutveckling.

Till första programmet

Lärlabbet : Förståelse och empatiDela
  1. Veckans gäster i "Lärlabbet":

  2. Terese Cannehag Berglund, lärare
    i åk F-5 på Ålstensskolan i Bromma.

  3. Ola Lindgren, SO-lärare i åk 6-9
    på Storsjöskolan i Östersund.

  4. Elever ska lära sig förstå och leva
    sig in i andra människors situation.

  5. Skolan ska arbeta aktivt mot
    främlingsfientlighet och intolerans.

  6. Samtidigt ska alla elever få uttrycka
    sina åsikter. Hur gör man som lärare?

  7. I dag handlar det om förebyggande
    arbete mot intolerans-

  8. -med förståelse och empati.

  9. -Ska vi köra igång?
    -Ja.

  10. Hur gestaltar man tolerans
    som lärare?

  11. Oj. Det är en jättesvår fråga.

  12. Det gäller att föregå
    med gott exempel.

  13. Det är viktigt att aldrig hamna
    i konfrontation med eleverna.

  14. Att visa sig mänsklig
    tror jag är jätteviktigt.

  15. Man ska våga erkänna när man själv
    gör fel inför elever.

  16. Det inger stort förtroende, tror jag.

  17. Bjuda på sig själv
    i alla möjliga sammanhang...

  18. Hur ska man gestalta tolerans
    som skola?

  19. Genom att lyssna på alla.

  20. Det är viktigt att de som aldrig blir
    lyssnade på får göra sin röst hörd-

  21. -och komma till tals
    i alla möjliga sammanhang.

  22. Då är skolans roll att erbjuda
    olika typer av arenor-

  23. -där allas starka sidor
    kan få komma fram.

  24. Vad tänker du, Terese?

  25. Det där med att alla får ta plats
    är jätteviktigt.

  26. Om det finns
    en väldigt stor likriktning-

  27. -som det finns skolor som har-

  28. -kan man bjuda in
    eller se till att påvisa-

  29. -att det finns olika sätt att vara på
    eller olika sätt att leva sitt liv.

  30. Det är ganska enkelt i dag,
    med hjälp av internet-

  31. -att faktiskt få in världen i skolan.
    Det tror jag är viktigt.

  32. Tack. - Vi ska till Norrevångsskolan
    i Mörrum.

  33. Där hade Per Ahlqvist
    och Martin Löfgren problem-

  34. -med hätska diskussioner i klassen.

  35. Men de har de inte
    sen de flyttade samtalen till nätet.

  36. Jag heter Martin Löfgren och arbetar
    på Norrevångsskolan i Mörrum.

  37. Det är en 7-9-skola.
    Jag undervisar i språk.

  38. Jag heter Per Ahlqvist och arbetar
    som SO-lärare på Norrevångsskolan.

  39. Jag har jobbat här i 16 år.

  40. 2008 delade jag och Martin en klass.

  41. Vi samarbetade i ett projekt
    om de mänskliga rättigheterna.

  42. I klassen gick elever
    av många olika ursprung.

  43. Det uppstod debatt, pajkastning
    och ett hätskt samtal i klassrummet-

  44. -som vi lärare gav oss in i.

  45. Vi ville ju att skolans
    och samhällets värderingar-

  46. -som vi försöker ha med
    skulle finnas med i samtalet.

  47. Vi kunde inte hantera situationen-

  48. -och få diskussionen
    att bli saklig och gå framåt.

  49. Vi målade in elever i ett hörn
    med att kunna mycket om ämnena-

  50. -men de hade
    starka känslor och åsikter.

  51. Vi blev illa berörda och tyckte det
    var svårt att hantera diskussionen.

  52. Vi funderade på om vi kunde flytta
    diskussionen till ett annat forum-

  53. -eller göra på nåt annat sätt, och
    då fick vi hjälp av vår IKT-pedagog-

  54. -som föreslog att vi skulle flytta
    det till ett onlineforum.

  55. Från början kom vi på ämnet
    och skrev en fråga-

  56. -och lade ut en filmsnutt
    eller en artikel på sidan.

  57. Sen fick eleverna läsa det
    och skriva sitt första inlägg.

  58. Ofta har det första inlägget
    starka åsikter.

  59. "Så här måste det vara för de har
    de sagt vid köksbordet hemma."

  60. Vi sa: "Ja, så kan man tänka. Finns
    det nåt annat sätt att se på det?"

  61. Så började vi fundera
    från olika perspektiv.

  62. "Kan du använda en källa
    till det du har sagt?"

  63. Plötsligt kunde vi höja kvaliteten
    på diskussionerna avsevärt.

  64. Det blev helt andra samtal än:
    "Du är sån och alla såna gör så."

  65. De försöker från början
    använda källor.

  66. Det är ingen mening att ha en åsikt
    om den kommer från tomma intet.

  67. Jag måste kunna källhänvisa-

  68. -eller i alla fall kunna visa
    varför jag tycker som jag tycker.

  69. Vår roll blev att ge alla elever
    positiv feedback och följdfrågor.

  70. Så måste vi göra
    för att de ska vilja skriva igen.

  71. Alla frågor, allt ifrån killars
    och tjejers skolresultat, tiggeri-

  72. -invandring och kroppsideal-

  73. -kommer från eleverna själva.

  74. Man fortsätter en diskussion-

  75. -där mycket handlar om mänskliga
    rättigheter, demokrati-

  76. -och hur vi behandlar och bemöter
    varandra när vi inte tycker likadant.

  77. Det är ett långsiktigt projekt vi
    kommer tillbaka till många gånger.

  78. Man kan inte se
    att extrema åsikter försvinner-

  79. -men man blir skickligare på
    att ifrågasätta-

  80. -någon som påstår nåt man inte alls
    känner sig bekväm med.

  81. Man ska få lufta sin åsikt men också
    ifrågasättas på ett schyst sätt.

  82. När vi i nian har jobbat med det i
    tre år ser vi en otrolig utveckling.

  83. Den är inte bara kopplad
    till värdegrundsfrågor-

  84. -utan också kopplad till förmågorna.

  85. Eleverna upplever att det här
    är ett jobbigt arbetssätt-

  86. -för det kräver reflektion
    och att man formulerar sig.

  87. Men många säger också
    att det är meningsfullt.

  88. En utmaning är att övertyga
    andra lärare att jobba så här-

  89. -för det kräver nåt annat. Vi tycker
    att det ersätter annan undervisning-

  90. -så vi gör inte detta
    utöver allt vi annars gör.

  91. Det är en utmaning
    att få fler att våga testa.

  92. Vad tänker ni om det här?

  93. Jag blir glad.
    Det verkar så spännande.

  94. Det är ett roligt arbetssätt.

  95. Jag tycker det är viktigt
    att se att de är två lärare.

  96. -Hur då?
    -Jo...

  97. När man jobbar med de här frågorna är
    det bra med en stark inre kompass.

  98. Och även om man har det, kan det
    i olika sammanhang vara svårt-

  99. -att tala sakligt eller förklara
    hur man känner och tänker.

  100. Då är det bra att kunna hjälpas åt
    som vuxna.

  101. Man bollar med varandra
    och modellerar för eleverna.

  102. "När du säger så här, Ola,
    så reagerar jag så här."

  103. "Jag pratade med Isabella om det här
    och vi tycker så här."

  104. Då får eleverna se ett scenario
    över hur man kan diskutera.

  105. Det är skickligt gjort-

  106. -att erbjuda en möjlighet för alla
    att komma till tals-

  107. -utan att behöva ställas till svars
    för vad man har tyckt.

  108. Ofta upplever jag
    att om man för fram en åsikt-

  109. -så måste man sen försvara den.

  110. Pratar man om svåra frågor kring
    tolerans och mänskliga rättigheter-

  111. -hamnar man ofta i ett läge där man
    som elev inte har så extrema åsikter-

  112. -men de kanske skiljer sig
    från gruppen.

  113. Och så småningom
    kan man kanske hamna i-

  114. -en intolerant omgivning
    med sitt sätt att vara.

  115. Då kan skolan påskynda utvecklingen
    genom att ta upp frågorna.

  116. Eleven för fram sin lätt intoleranta
    åsikt och tvingas försvara den.

  117. Vi tränar eleven i att argumentera
    för sin intoleranta syn på andra.

  118. Där måste vi komma till rätta med
    hur vi jobbar.

  119. Det här var ett bra exempel.

  120. Hur jobbar ni med det här
    i de lägre åldrarna?

  121. Jag tänkte på hur det här skulle vara
    applicerbart i min verksamhet.

  122. Jag jobbar med de yngsta eleverna
    i grundskolan.

  123. Jag tycker att vi gör det redan.
    Vi arbetar med en blogg.

  124. Man kan ställa en öppen fråga
    kring nånting-

  125. -och be eleverna gå in
    och gör ställningstaganden.

  126. Det kan börja med vilken mat
    man tycker bäst om och varför-

  127. -till att man sen bygger upp-

  128. -och jobbar som man gjorde i inslaget
    när man går högstadiet.

  129. Dessutom tycker jag
    att de exempel som gavs i inslaget-

  130. -var väldigt verklighetsförankrade.

  131. Att diskutera
    kring läxor och ideal, t.ex...

  132. Du brukar använda skönlitteratur
    i din undervisning. Hur då?

  133. Apropå att saker och ting
    måste få ta tid...

  134. Om barnen ska ha en chans
    att förstå svåra saker-

  135. -så måste man ge dem chansen
    att vara i saker en längre tid.

  136. Jag använder skönlitteratur-

  137. -för att förstärka förståelsen
    för historiska skeenden, t.ex.

  138. Det kan man göra även med små barn.

  139. Olle, du arbetar med
    Toleransprojektet. Vad gör ni där?

  140. Vi gör lite grann
    det killarna i inslaget gör.

  141. Med tålamod jobbar vi med en grupp
    elever under ett läsår.

  142. Vi använder autentiska berättelser
    från förintelsens historia-

  143. -för att närma oss
    frågor om oss själva.

  144. Vi lär om oss själva av historien.

  145. För att kunna närma oss frågorna
    på ett djupt plan-

  146. -måste vi börja med att lära känna
    oss själva. Det är vad vi gör.

  147. Med historien låter vi eleverna
    lära känna sig själva.

  148. -Vilka elever deltar?
    -Elever i åk 8 och 9...

  149. ...från högstadieskolor i Östersunds
    kommun, både pojkar och flickor.

  150. Du är också SO-lärare. Vad tar du
    med dig i din undervisning?

  151. Framför allt att tålamod och tid
    är så enormt viktigt.

  152. Ska man lära känna sig själv,
    gör man inte det på en temadag.

  153. Om man har en intolerant syn
    på världen-

  154. -och läraren vill förändra den hos
    eleven så kommer det att ta tid.

  155. Att ifrågasätta sig själv är det
    svåraste vi kan ägna oss åt-

  156. -speciellt om man börjar inse
    att det sätt man såg på världen-

  157. -inte stämmer med hur världen ser ut.

  158. Hugo Wester
    är undervisningsråd på Skolverket-

  159. -och expert på värdegrundsfrågor.

  160. Vad tycker du är viktigast för
    att förebygga intolerans i skolan?

  161. Det viktigaste är att börja
    innan nåt har hänt.

  162. Arbetet mot främlingsfientlighet
    och intolerans-

  163. -startar
    i skolans demokratiska uppdrag.

  164. Om man jobbar i skolan och förskolan-

  165. -arbetar man automatiskt
    för demokrati och mot intolerans.

  166. Det är viktigt med en samsyn
    i arbetet-

  167. -kring vilka värden man arbetar för.

  168. Skolans värdegrund med de fina orden
    måste man försöka konkretisera-

  169. -så att man har en samsyn
    i all personal och med eleverna.

  170. Lärare backar ofta från samtalen
    i kontroversiella frågor.

  171. Vad finns det för problem med det?

  172. Man missar en möjlighet. När eleven
    har prövat åsikten i klassrummet-

  173. -har man en möjlighet
    att jobba med det.

  174. När man möter ett uttryck med öppna
    frågor och leder en diskussion-

  175. -får eleverna möjlighet
    att utveckla viktiga förmågor.

  176. Att lyssna på nåns åsikt.
    Att formulera en egen åsikt.

  177. Att kanske ändra sin åsikt.
    Man jobbar med reflektion-

  178. -och inte minst att kritiskt granska
    nåns argument.

  179. I det öppna samtalet övar eleven upp-

  180. -förmågor som är viktiga för att
    kunna ta aktiv del i demokratin.

  181. Alla frågor och situationer kanske
    inte lämpar sig att ta direkt.

  182. När man har sagt att det inte är okej
    och att det kan uppfattas kränkande-

  183. -och går mot skolans värdegrund-

  184. -så kan man, beroende på hur man
    känner eleven och situationen-

  185. -välja att ta samtalet senare,
    enskilt eller i en mindre grupp.

  186. Men hur ser en situation ut när man
    har jobbat bra och främjande?

  187. Jag brukar beskriva det som
    en klassrumssituation-

  188. -där alla känner att de kan räcka upp
    handen och att ingen fråga är dum-

  189. -att du känner dig trygg
    och får vara den du vill vara.

  190. Om vi talar främlingsfientlighet...

  191. Har man jobbat främjande
    kommer elever att reagera-

  192. -om andra elever använder
    främlingsfientliga uttryck.

  193. "Vem sa det där nu? Det är inte okej"

  194. Då har man arbetat främjande-

  195. -med alla elever.

  196. Kan skolan befästa
    fördomar och rasism?

  197. Skolan kan bli en del av problemet.
    Det behöver personalen prata om.

  198. I bemötanden och förväntningar-

  199. -kan man bära på föreställningar
    om "den andre".

  200. Den som i mötet med elever
    kollektiviserar-

  201. -och tänker att det ingår i en grupp-

  202. -ser inte eleven som en individ
    utan som representant för en grupp.

  203. Ett annat sätt där skolan
    kan bli en del av problemet är-

  204. -att man inte har den där samsynen.

  205. Några kanske inte reagerar som de ska
    när de hör rasistiska uttryck.

  206. Om ett grovt språk har normaliserats
    i korridorer och klassrum-

  207. -så att man inte reagerar tidigt-

  208. -så är skolan i sig delaktig i
    att upprätthålla strukturerna.

  209. Det kan leda till grövre saker
    och kriminaliserade handlingar.

  210. Vad tänker ni
    om det Hugo Wester pratar om?

  211. Hugo är klok.

  212. Han säger det vi tänker och pratar om
    på alla skolor.

  213. Han håller delvis med mig om
    att det krävs tålamod och öppenhet-

  214. -och att alla ska få komma till tals.
    Jag känner i alla fall igen mig.

  215. Jag tänkte på att man ibland måste
    vänta med att ta upp saker.

  216. Man ska markera-

  217. -men kan kanske inte ta diskussionen
    där och då.

  218. Jag som jobbar med de yngre barnen
    kanske har mer tid med samma grupp.

  219. Jag har en fråga till dig, Ola.

  220. Jag tänker att det i ditt perspektiv
    skulle vara svårare.

  221. "Vi ses inte förrän nästa torsdag."
    Hur gör man då?

  222. Ja, hur gör man?
    Det finns inget bra svar på det.

  223. Annat än
    att göra det Hugo pratar om...

  224. Se till att kollegiet
    har en samsyn kring frågorna.

  225. Det här är bland det svåraste vi gör.

  226. Då kommer vi till tiden igen.

  227. Det tar tid att ha diskussionerna
    med eleverna-

  228. -och det krävs mycket tid för vuxna
    att få en samsyn.

  229. Den tiden upplever jag inte finns.

  230. När man vill skapa förståelse
    för andra har du sagt-

  231. -att det är viktigt
    att jobba med klassen som grupp-

  232. -innan man jobbar med individen.
    Hur tänker du där?

  233. Jag fick lite stöd.

  234. Hugo pratade om att i en klass
    där man har jobbat förebyggande-

  235. -så vågar man räcka upp handen
    och uttrycka sina åsikter.

  236. Där menar jag
    att det är mycket lättare-

  237. -att släppa kraven på individen
    och få en acceptans-

  238. -om vi först bygger ett vi
    och en känsla av en gemenskap.

  239. -Hur gör man det?
    -Man tar tag i saker konsekvent...

  240. ...vartefter det händer.

  241. Man ska vara tydlig med-

  242. -att man lyfter det
    som är ett gott beteende-

  243. -eller ett gott sätt att vara på.

  244. Tack.

  245. Jannike Grut är konstnärlig ledare
    på moderna teatern.

  246. Hon sysslar med "empatispel"
    i skolan. Hon är med oss nu.

  247. -Hej, Jannike.
    -Hej.

  248. Ni har jobbat med virtual reality,
    VR, för att skapa empati.

  249. Hur kom ni på idén?

  250. Jag har jobbat med teater i skolorna
    i många år i hela Sverige.

  251. Det är stökigt på många platser
    och det har blivit värre och värre.

  252. Vi skulle göra en workshop
    kring etik och empati.

  253. Vi utvecklade
    etik- och empatiprogrammet.

  254. Det var många jobbiga ungar
    som höll på med dataspel.

  255. Alla ungar håller på med teknik
    hela tiden.

  256. Hur ska vi fånga upp dem? De verkar
    helt ointresserade av teaterövningar-

  257. -och iscensättningar
    med teater och text.

  258. Vi jobbade med film
    och de tyckte de var coolt.

  259. De gjorde grejer själva och sen kom
    vi på att VR tycker många är coolt.

  260. De tycker att man är smartare än dem
    och det händer inte så ofta.

  261. Vad är VR - virtual reality?

  262. Jag har med mig ett sånt headset här.

  263. Man sätter på sig det-

  264. -och datavärlden är inne i headsetet.

  265. Man sätter på sig datavärlden
    rakt på näsan-

  266. -och kan se 360 grader och 3D.

  267. Du upplever att du är inne i spelet
    eller filmen.

  268. Vi jobbar i 3D och det är som att
    vara i en tecknad film.

  269. När man går in i VR
    blir man extremt närvarande.

  270. Det är starkare än ett dataspel.

  271. Du upplever
    att du är en av dem i spelet.

  272. Vi har producerat spelet Make Happy-

  273. -där man ska göra
    sin ledsna skolkompis glad.

  274. Du träffar den ledsna kompisen
    inne i VR-

  275. -och väldigt många säger,
    när de tar av sig glasögonen:

  276. "Det var så fint.
    Jag kom in och han var deppig."

  277. "Sen hjälpte jag den ta bort den
    tråkiga verbala kränkningen"-

  278. -"och så fick den de snälla orden i
    stället och sen blev den jätteglad."

  279. Vad tillför VR
    om man jämför med film eller teater?

  280. Spel kan tillföra otroligt mycket.

  281. Det är inte bara
    ett barn som är jobbigt.

  282. Många barn är stökiga
    och har svårt att koncentrera sig.

  283. De är inte dåliga människor
    men tekniken har tagit över mycket-

  284. -och då ska vi lära oss
    utnyttja den till vår fördel.

  285. Man kan spela spel och få barnen
    att engagera sig mycket mer-

  286. -och diskutera värderingar
    utifrån empatispelet.

  287. Hur kändes det? Vad är rätt?
    Vad är en bra kompis?

  288. Vi kan få dem att engagera sig i det
    via nya media.

  289. Vad tänker ni om virtual reality?

  290. Det låter jättespännande. Tänk om
    man kunde få leka tv-spel så...

  291. Jag fastnade för när hon sa att hon
    blir coolare än eleverna.

  292. Hon fångar eleverna-

  293. -som normalt inte är intresserade
    av vår traditionella skola.

  294. Där ligger nåt viktigt i att skapa
    ett tolerant klimat i klassrummet.

  295. Elever som trivs i vår traditionella
    skola kommer att lyckas.

  296. Vi måste skapa undervisningsmetoder-

  297. -som fångar eleverna som inte riktigt
    trivs i en vanlig skola.

  298. -Vad säger du om VR?
    -Man skulle vilja testa.

  299. Kan man göra en variant?

  300. Jag håller med om att det är viktigt-

  301. -att man erbjuder olika typer av
    undervisning för olika typer av barn.

  302. Men hur ska man skapa det där
    inom skolan?

  303. Jag vet inte.

  304. Jag använder mig mycket av narrativ
    undervisning - berättande historia.

  305. Jag målar upp scenarion
    där eleverna lever sig in.

  306. Man kanske inte upplever
    att man är där-

  307. -men jag försöker ta det
    så nära som möjligt.

  308. Jag levandegör historien och placerar
    eleven till viss del där.

  309. Det gäller att ha ett samspel
    med de yngre åldrarna-

  310. -så att man har en relativt
    välutvecklad fantasi som elev-

  311. -så att man kan tillgodogöra sig
    mina berättelser.

  312. Det är ganska nära vad jag försöker
    skapa med skönlitteraturen.

  313. Man kanske blir kompis
    med en karaktär-

  314. -och därmed får en större förståelse
    för ett historiskt skeende-

  315. -eller nåt som händer här och nu
    i dag.

  316. Det här med att leva sig in
    i nån annans liv...

  317. Är det tillräckligt
    för att bli tolerant?

  318. Framför allt kan jag tycka-

  319. -att vi låter eleverna
    lära känna sig själva.

  320. Har man lärt känna sig själv...

  321. ...och på djupet förstått att rätten
    att definiera mig har bara jag...

  322. När jag har förstått det,
    så ligger det i det en förståelse av-

  323. -att om ingen annan
    får tala om vem jag är-

  324. -har inte jag heller
    rätten att definiera dig.

  325. Har vi skapat den typen av elever
    har vi skapat toleranta elever.

  326. Jag tänkte på en annan sak.
    Precis som vi behöver tid-

  327. -måste man ge barnen utrymme
    att tänka.

  328. Ibland ställer man en fråga eller
    diskuterar nåt, och sen släpper det.

  329. Man bör ge barnen
    mer utrymme att tänka-

  330. -och att det är okej för mig att säga
    att en fråga är svår.

  331. "Jag måste fundera på den
    innan jag tycker nåt."

  332. Jag säger att jag
    från början tänkte så här-

  333. -men när ni säger de det här viset
    kanske jag måste ändra mig.

  334. Jag kanske inte vet allt
    utan måste ta reda på mer-

  335. -innan jag kan ta ett beslut.

  336. Jag tänker ibland att vi har
    väldigt höga krav på barnen-

  337. -att vara på ett visst sätt, och det
    är inte alltid vi lever upp till det.

  338. Stort tack för att ni kom hit. Ni får
    strax prata mer i vårt eftersnack.

  339. Dela med er av era tankar och idéer
    på sociala medier.

  340. Eftersnacket kan ni se på vår blogg.

  341. I nästa program ska vi prata om
    samsyn och samarbete-

  342. -i och utanför skolan och på nätet-

  343. -för att motverka intolerans
    och extremism. Hej då.

  344. -Då var det klart.
    -Så där, ja.

  345. -Hur känns det?
    -Det var kul...

  346. -...men nervöst, tycker jag...
    -Jag med.

  347. -Jag förstod inte det där med EQ.
    -Vad är EQ?

  348. -Emotionell intelligens...
    -Det har inte nått till Norrland.

  349. Nej, det kanske inte har det.

  350. -Livskunskap kallades det förr.
    -Och man skulle schemalägga det...

  351. Ibland kan man ju få grupper...

  352. ...där man behöver ha det alla
    veckans timmar i fyra veckor...

  353. ...och inte göra nåt annat.

  354. Ibland kan man ha grupper där det
    räcker att man jobbar förebyggande.

  355. Jag blir lite så ibland...

  356. Jag kan inte schemalägga...
    Det är som du säger med temadagar.

  357. Man kan inte avverka
    mänskliga rättigheter-

  358. -en torsdag i oktober varje år.

  359. Det fungerar inte så,
    särskilt inte om man tror på-

  360. -att det tar tid.

  361. Om man tar den tid
    man jobbar med det utspritt-

  362. -en hel dag varannan vecka-

  363. -och tar de dagarna på rad, så skulle
    man inte få samma effekt.

  364. Tiden är en viktig faktor när vi
    jobbar med synen på vilka vi är.

  365. Tiden till eftertanke
    och att få tänka mellan varje steg...

  366. Ja, det är A och O.
    Det funkar inte utan det.

  367. Hur tänker du med toleransprojektet
    där ni har avsatta dagar och tider...

  368. ...och hur du jobbar som
    högstadielärare...

  369. Vad skulle du önska? Finns det nåt
    i toleransarbetet du vill lyfta in?

  370. Jag skulle önska att det kunde komma
    alla elever till godo.

  371. Men skolan är så fyrkantig med
    scheman och garantitider i ämnen.

  372. Alla lärare är lika pressade
    att uppfylla sina egna krav.

  373. Då är det svårt
    att maka plats för det här.

  374. Det är så hård press
    att nå målen i kursplanen-

  375. -att man måste skala bort lite-

  376. -och då blir det arbetet kring
    tolerans man skalar bort.

  377. Det står i delen i läroplanen
    där det inte finns kunskapskrav.

  378. Det är lite luddigt
    i de två första delarna.

  379. Lärare bläddrar förbi det
    till del tre och sin kursplan.

  380. Del ett och två har till stora delar
    kommit i skymundan.

  381. Men vi är fortfarande
    i en implementeringsfas-

  382. -av läroplanen
    som kom för fem år sen.

  383. Vi är inte klara med det,
    speciellt inte med del ett och två.

  384. Samtidigt tänker jag på killarna
    i inslaget som hävdade-

  385. -att de har tagit bort vissa saker
    och att det fyller det som krävs.

  386. Så ser jag det också.
    Men hur når man dithän?

  387. De sa underförstått att de
    vill få fler att jobba på det viset.

  388. Det får inte bli så
    att det är några enstaka lärare-

  389. -som jobbar mycket
    med den här typen av frågor.

  390. Är det några enstaka lärare
    på olika skolor-

  391. -har vi inte samsynen det talades om.

  392. Det blir oftast nån här och nån där.

  393. Det är alldeles för ofta SO-lärarna.

  394. Vårt ämne ligger närmast till hands,
    kanske tillsammans med svenska-

  395. -där det går att utläsa ur
    kursplanerna att vi ska ta upp det.

  396. I matte är det inte lika nära. Eller
    i hemkunskap eller textilslöjd...

  397. Där ligger den stora utmaningen.

  398. Att få med de lärare som har
    ganska långt till frågor om tolerans.

  399. Det går inte att säga: "Det där är
    ditt bord och dina frågor."

  400. Det ska genomsyra
    hela skolans arbete.

  401. Du inledde med den jättelätta frågan:
    "Hur gestaltar man tolerans?"

  402. Det var ju snällt.
    Det är där vi måste mötas.

  403. Det är där textilfröken måste hitta
    sitt sätt att gestalta tolerans.

  404. Det är ett kollegialt lärande
    där vi som jobbar med frågorna-

  405. -får hjälpas åt att hitta vägar
    framåt, men det är inte lätt.

  406. Fick ni sagt allt ni hade tänkt?

  407. Vi hamnade i det här jag försökte
    fråga om före programmet.

  408. Ska vi ligga på en abstrakt nivå-

  409. -eller ska vi bli konkreta
    i vad jag gör på dagarna?

  410. Där hamnade jag i limbo.
    Det blev varken eller.

  411. Det är därför jag inte vet
    hur jag gjorde ifrån mig.

  412. Blev det stringent, klart och klokt,
    som jag vill att det ska se ut-

  413. -eller blev det tokigt
    och bara rörigt?

  414. Det får du se efteråt.
    Nej, det blev jättebra.

  415. Hela syftet med det här
    är väl att det ska väcka tankar.

  416. Det kanske inte är
    det allra viktigaste.

  417. Jag tolkar det du säger
    utifrån mina förhållanden-

  418. -och så får man
    försöka ta med sig nånting av det.

  419. -Tack för att ni kom hit.
    -Tack för att vi fick komma.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Förståelse och empati

Avsnitt 22 av 29

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Tema: Verktyg för tolerans. Hur ska pedagoger hantera konflikter och hetsiga diskussioner om känsliga ämnen? Lärarna Martin Löfgren och Per Ahlkvist har valt att flyttat klassdiskussioner om värdegrundsfrågorna till ett online-forum. På forumet finns olika policys, alla elever får ha en fri åsikt men måste kunna belägga sina påståenden med fakta. Martin och Per menar att forumet är ett sätt att långsiktigt och kontinuerlig arbeta med värdegrundsfrågor.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > IT, medier och digital kompetens, Värdegrund
Ämnesord:
Barn och datorer, Datorstödd undervisning, Informationskompetens, Skolan, Tolerans, Undervisning, Värdegrund, Värderingar
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Lärlabbet

Lärlabbet
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Se mobbning

Avsnitt 1 av 17

Att jobba framgångsrikt mot mobbning är svårt. En metod som fungerar på en skola, fungerar inte nödvändigtvis på en annan. Många konflikter i skolan startar på rasten. På Håstaskolan i Hudiksvall lyckas man minska mobbningen med hjälp av gemensamma rastaktiviteter. Vi träffar skolans rektor Hege Arola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 2 av 17

Tema: mobbning. Ofta börjar mobbning på skolan och fortsätter sedan på fritiden. Men ibland är det tvärtom, konflikter som börjar efter skoltid följer med in i klassrummet nästa dag. Vilket ansvar har skolan för hur eleverna mår och vad de gör på sin fritid? Hur kan skolan samarbeta med föräldrar, föreningar eller andra delar av samhället för att förebygga mobbning efter skoltid?

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Nätmobbning

Avsnitt 3 av 17

Konflikter som uppstår i skolan fortsätter ofta ute på nätet. Hur ska skolan jobba med mobbningen som sker på nätet? Och är det verkligen skolans ansvar? Vi besöker Drottning Blankas gymnasium i Stockholm där rektor Norma Aznar har bestämt att de måste ta tag i nätmobbningen. De använder bland annat en app där eleverna när som helst på dygnet kan anmäla vad de ser eller råkar ut för.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Skolmiljö

Avsnitt 4 av 17

Tema: mobbning. Hur mycket påverkar skolmiljön mobbningen? Och hur kan man jobba med skolmiljön för att motverka mobbning? Vi besöker nya Raketskolan i Kiruna, en skola arkitektritad för att förebygga mobbning och utanförskap. En som lockades av den här miljön och arbetet på skolan är läraren Maria Isaksson.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Normer

Avsnitt 5 av 17

Tema: mobbning. Normer och värderingar sätts tidigt i livet. Hur kan skolan jobba med normer och värderingar för att förhindra mobbning? Det pedagogiska arbetet på förskolan Rörmokaren går ut på att jobba normkritiskt - mot utanförskap och mobbning. Vi träffar förskolläraren Camilla Liljedahl.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ansvar

Avsnitt 6 av 17

Tema: mobbning. Hur ser ansvaret ut när mobbning är ett faktum? Har eleverna något ansvar? Vi besöker Östergårdsskolan i Halmstad, där man jobbar med kamratstödjare. Det innebär att några elever bland annat ska hålla koll och rapportera till vuxna om de ser att någon blir mobbad. Metoden har varit omdiskuterad och en del menar att det är fel att lägga ansvaret på eleverna. Samtidigt sker ofta mobbning när skolpersonal inte är närvarande. Anna Wälivaara som är lärare på skolan tycker att kamratstödjare, som en del i ett större antimobbningsarbete, fungerar bra.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teknikstöd

Avsnitt 7 av 17

Tema: specialpedagogik. Teknikstöd i form av datorer, surfplattor och mobiler används ofta i skolmiljön. Om elever och lärare ökar kunskapen och medvetenheten kring den nya tekniken, lyckas barn i behov av särskilt stöd mycket bättre, säger specialpedagog Ulrika Jonson, Vallaskolan i Södertälje.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkludering

Avsnitt 8 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur kan skolor lyckas med inkludering? På Rannebergsskolan i Angered har man anställt inkluderingspedagogen Lena Ekstrand. Hennes uppgift är att få alla att känna sig inkluderade.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Flerspråkighet

Avsnitt 9 av 17

Tema: specialpedagogik. Den enskilt svåraste uppgiften för specialpedagogen Anna Hansson på Angereds gymnasium är att kunna utläsa om en nyanländ elev med annat modersmål än svenska har en språkstörning eller av andra skäl inte har den språkprogression man kan förvänta sig i en viss ålder. För att kunna göra en fullständig kartläggning måste det finnas personer på skolan med pedagogisk bakgrund som talar elevernas språk, menar Anna Hansson. Det är en av lösningarna på Angereds gymnasium.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Tidigt stöd

Avsnitt 10 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur arbetar bra skolor och lärare för att i tid upptäcka och ge rätt stöd? Vissa forskare menar att Finlands framgångsrika skola bland annat beror på att eleverna redan från tidig skolålder får det stöd de har behov av. Ungefär 20 % av Finlands skolelever har någon gång fått extra stöd för någon typ av skolsvårighet. Prorektor Annika Lassus och specialpedagog Lilian Vestergren på Övningsskolan i Vasa i Finland menar att det är extra viktigt att lägga mycket resurser tidigt på terminen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevens förståelse

Avsnitt 11 av 17

Tema: betyg och bedömning. Malin Carlsson är lärare i årskurs F-3 på Lindblomskolan i Hultsfred. Tillsammans med eleverna har hon utvecklat en PP-vägg. Det är en plansch där det tydligt anges vad man måste kunna inom ett visst ämne för att uppnå målen. Eleverna kan utgå från PP-väggen när de själva ska bedöma hur långt de har kommit i sitt eget lärande. Malin menar att det är viktigt att eleverna redan från början får vara med och bestämma hur de ska uppnå målen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Olika bedömningsunderlag

Avsnitt 12 av 17

Tema: betyg och bedömning. Det finns fler former av underlag än det skriftliga. Muntlig redovisning, grupparbeten, filmproduktion, blogg, podd och så vidare. Hur bedömer du som lärare dessa underlag? Hur mycket frirum har lärare i ett myndighetsutövande fält? Vi träffar Camilla Askebäck Diaz som är lärare i matematik, NO och förstelärare i digitala verktyg på Södermalmsskolan i Stockholm. För henne är det en självklarhet att bedömningen även sker i de digitala verktygen. Hon berättar hur hon jobbar med det.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Återkoppling, motivation och självkänsla

Avsnitt 13 av 17

Tema: betyg och bedömning. Efter några års experimenterande har svenskaläraren Olle Carlgren på Höglandsskolan i Bromma hittat den för honom bästa metoden för systematisk återkoppling till eleverna. - Det är inte det första utkastet som eleverna lämnar in som är det viktigaste, utan det eleverna faktiskt lär sig under tiden, menar Olle.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Sambedömning

Avsnitt 14 av 17

Tema: betyg och bedömning. I Ljusdals kommun storsatsas det på sambedömning. Carina Wikström är lärare på Slottegymnasiet. Hon berättar att likvärdigheten ökar när lärarna gör sambedömningar både inom lärarkollegiet på hennes gymnasium och tillsammans med lärare på andra skolor i kommunen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att erövra yrket

Avsnitt 15 av 17

Tema: lärarprofessionen. Lärlabbet besöker Knutbyskolan och Christina Maelan. Hon är förstelärare och handledare till lärarstudenter som ska omsätta teori till praktik. Lyhördhet och respekt är två av de allra viktigaste komponenterna för att bli en bra lärare, säger Christina och hennes lärarstudent Georgios Varitmadis håller med. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Den lärande läraren

Avsnitt 16 av 17

Tema: lärarprofessionen. Modersmålsläraren Tülay Gürgüns arbetsvecka ser ut som sina kollegors, men till skillnad från de flesta andra lärare ägnar hon nästan all sin fritid åt att ta in information från den digitala världen. På sin blogg samlar hon allt som kan vara intressant för pedagoger i form av övningar och pedagogiska spel. Tülay tycker att hela synsättet på hur lärare kan fortbildas inom det här området måste förändras. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Framtidens lärande

Avsnitt 17 av 17

Tema: lärarprofessionen. Agneta Hedenström är rektor för Antnässkolan utanför Luleå. Hon menar att framtidens klassrum kommer att vara kreativa ytor utan gränser. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Lärlabbet
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Mottagandet

Avsnitt 1 av 29

Tema: nyanlända elever. På onsdagar kommer nyanlända barn och ungdomar till mottagningsenheten Välkomsten i Helsingborg. Det brukar bli fullt av liv och lite rörigt när alla samlas. Personalen tar reda på vilka olika språkgrupper alla tillhör och därefter påbörjas kartläggningen. Sedan en tid tillbaka har personalen använt sig av en modell som går i linje med de direktiv Skolverket kommer ut med i början av januari 2016. "Det bästa med att göra kartläggning här istället för på skolorna är likvärdigheten, vi erbjuder ju en samlad kompetens som kanske inte alla skolor har", säger Jenny Bladh, pedagogisk utvecklingskonsult på Välkomsten. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkludering

Avsnitt 2 av 29

Tema: nyanlända elever. Eftersom alla elever har olika bakgrund och förutsättningar att lära sig det svenska språket kan det för vissa ta väldigt lång tid att slussas in i det "normala". Därför är det viktigt att nyanlända elever parallellt med lektionerna i svenska får samma undervisning som de andra eleverna på skolan. Den här synen blev utgångspunkten för ett omtalat projekt i Navets språkklass i Örebro. "Det har fungerat positivt, både socialiserings - och resultatmässigt", menar läraren Suzanne Gynnhammar. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärandet

Avsnitt 4 av 29

Tema: nyanlända elever. Vad har nyanlända för kunskaper med sig till skolan och hur kan de kunskaperna omsättas i nya kunskaper? De nyanlända elever som har Åsa Sebelius som lärare utvecklar sitt språk genom genrepedagogik. Eleverna får ämnneskunskapen med sig om de förstår i vilka sammanhang och strukturer språket finns. Enligt modellen som Åsa arbetar med kan språket vara argumenterande, berättande, återgivande eller instruerande. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 5 av 29

Tema: nyanlända elever. Tack vare envishet och en stark vilja kunde de nyanlända lärarna till slut få praktikplatser på Mariedalsskolan i Vänersborg. Nu när en termin har gått konstaterar rektor Christina Hjern att det har varit ett väldigt lyckat projekt. - Det är oerhört viktigt för dem att starta ett liv här och det är oerhört viktigt för oss med många nyanlända elever att få lärare med deras kompetens, säger hon. Med avstamp i reportaget samtalar inbjudna studiogäster kring vikten av samverkan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digitalisering och demokrati

Avsnitt 6 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad innebär en digitaliserad skola i praktiken? Vad måste lärarna kunna och vilka möjligheter finns? Läraren Ylva Pettersson har varit drivande i Katedralskolan i Skaras digitalisering. Hon anser att det viktigaste är att man som lärare vågar släppa taget och lär sig att knyta färdighet till rätt digitalt verktyg. Idag kan Ylva konstatera att hennes elevers klassrum har utvidgats. Ett exempel på detta är att återkopplingen kan komma från människor de inte känner.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Datalogiskt tänkande

Avsnitt 7 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad är datalogiskt tänkande och hur kan det läras ut? Maria Franzén på Högåsskolan i Knivsta är bildläraren som lär eleverna att programmera minirobotar. Hon menar att eleverna tränar många olika förmågor som matematik, logiskt och kritiskt tänkande, tal, bild och samhällskunskap när de programmerar.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Källkritik

Avsnitt 8 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Lärlabbet besöker Murgårdsskolan i Sandviken som arbetar med källkritik i alla ämnen. Vet eleverna hur informationsvägarna fungerar på internet? Eftersom vi möts av så mycket information är det en demokratifråga att elever lär sig finna, värdera och analysera information kritiskt. En lärarpanel följer upp i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Eleven som producent

Avsnitt 9 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Helena von Malortie är slöjd- och bildlärare på Mosaikskolan i Malmö. Där går nyanlända elever från årskurs 7 till 9. Hennes elever får presentera sina kreativa arbeten genom att dokumentera dem digitalt på Ipads. När filmerna visas för andra klasser blir eleverna väldigt stolta och extra motiverade att göra ett bra arbete. En lärarpanel följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digital didaktik

Avsnitt 10 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Varför är lärarens kompetens i medie- och informationskunnighet, MIK, så viktig? Lärlabbet tar upp det digitala perspektivet på lärarrollen och de möjligheter som IT ger. Hur, när och i vilka syften väljer lärare digitala verktyg? Det finns en uppsjö av verktyg att välja mellan när en lärare designar sin undervisning. Vilka krav ställer det på lärarna? Lärlabbet besöker Tobias Ruthenberg på Lärarhögskolan i Borås som undervisar lärare och bibliotekarier i MIK. Skolan satsar även på att integrera MIK-undervisning i grundutbildningen för lärarstudenter.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetikens kraft

Avsnitt 11 av 29

Tema: estetik och lärande. I skolan har de estetiska ämnena samma självständiga roll som andra ämnen. Men de stöder också annat lärande och tränar barnen i betydelsefulla framtidskompetenser som kreativitet, analysförmåga, skapande, förmåga att förstå, tolka, uttrycka och kommunicera. Lärlabbet besöker Hortlaxskolan i Piteå där eleverna i årskurs 7-9 fördjupar sig i både manuella och digitala tekniker med bildläraren Stefan Holmgren. Till skillnad från på många andra håll har man också kvar kurser i fritt skapande. Bild är kommunikation, och målet med lärprocessen är att väcka elevernas fantasi och kreativa potential.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetiska lärprocesser

Avsnitt 12 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Svedala där alla kommunens förskolebarn får upptäcka sina röster och sin musikalitet med sångpedagogen Elinor Fryklund. Det handlar om att ge barnen tillgång till den egna rösten och om sång på barnens villkor. Sedan sångundervisningen infördes på förskolan har man som bonus fått se hur bland annat barnens språkliga utveckling tar stora kliv framåt, berättar förskolechefen Anette Lindh.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetik för alla

Avsnitt 13 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Sannarpsgymnasiet i Halmstad där dramapedagogen Malin Norlings elever går på särskolans individuella program. Funkisar kallar hon sina skådespelare, som alla har olika intellektuella och fysiska funktionsnedsättningar. Med dramapedagogiken som redskap undersöker de både sin egen identitet och samspelet med andra människor. Lärarpanelen följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevhälsans betydelse

Avsnitt 14 av 29

Tema: elevhälsa. Elevhälsan är en avgörande faktor för att eleverna ska nå kunskapsmålen. Det anser man på Ekbackens skola i Fellingsbro. Verksamhetsutvecklare Åsa Jönsson berättar om skolans vision för varje elev: rätt till maximal kunskapsutveckling, rätt att känna trygghet på skolan och rätt till skolro. För att lyckas arbetar lärarna tätt ihop med elevhälsan. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ökad psykisk hälsa

Avsnitt 15 av 29

Tema: elevhälsa. Hur uppnår man ökad psykisk hälsa i skolans värld? På Rotskärsskolan i Älvkarleby ses eleverna som sakkunniga i arbetet med elevhälsa. De vet var bristerna och problemen finns och blir delaktiga i det förebyggande arbetet för bättre fysisk och psykisk skolmiljö. Skolchef GunnMari Nordström berättar om hur vuxna och elever arbetar tillsammans med att förebygga stress, kränkningar och psykisk ohälsa. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Pedagogik och särskilt stöd

Avsnitt 16 av 29

Tema: elevhälsa. Vi besöker Friggaskolan i Östersund där man arbetar aktivt för att förekomma diagnoser och remisser. I kommunen har den gemensamma elevhälsan sökt olika sätt att förebygga koncentrations- och beteendesvårigheter i klassrummet. Skolpsykolog Niklas Fröst berättar hur kommunens skolpsykologer och pedagoger jobbar tillsammans. Eleverna får stöd att hitta strategier för sitt lärande. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Lärlabbet
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Steget till ordinarie klass

Avsnitt 1 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Innan många nyanlända svenskar kan delta i skolans ordinarie undervisning går de i en förberedelseklass. Forskning visar att det är viktigt hur övergången mellan förberedelseklassen och ordinarie undervisning sker. Skolinspektionen menar att få skolor har ett pedagogiskt välfungerande system för att vägleda nyanlända elever till ordinarie undervisning. Vi tittar närmare på hur man kan välkomna nyanlända svenskar in i skolans ordinarie undervisning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Vara trygg och höra till

Avsnitt 2 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Nyanlända elever kan uppleva otrygghet när de går från en förberedelseklass till ordinarie undervisning. Känslan kan bero på olika saker som en rädsla för mobbning eller utfrysning. Forskning har visat på att extra stöttning i undervisningen och psykosocialt stöd ökar nyanlända elevers möjligheter att lyckas i skolan. Vi ser närmare på vad psykosocialt stöd innebär och hur pedagoger kan ge nyanlända svenskar trygghet i skolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att utveckla kunskaperna

Avsnitt 3 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Hur stöttar man bäst eleverna i undervisningen så att de inte förlorar kunskap i de andra ämnena för att de inte kan svenska? I gymnasiet Lindesskolan möter vi Agneta Guhrén och hennes kolleger. För att öka motivationen bland nyanlända elever har skolan skapat en individanpassad modell för skolarbetet. En av grundbultarna i den är att eleverna i enskilda ämnen kan gå vidare till nästa steg oavsett när på läsåret de blir klara.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hitta till forskningen

Avsnitt 4 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare hitta forskning som de kan använda i klassrummet? Vad finns det för arenor där de kan ta del av den forskning som finns? Vad finns det för arenor där forskare och lärare kan mötas? I Skåne driver en grupp forskarutbildade lärare producentkooperativet VIS, Vetenskap i skolan, för att göra ny forskning lättillgänglig för lärare ute i kommunernas skolor.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teori i praktiken

Avsnitt 5 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan man som lärare göra sin undervisning bättre med hjälp av forskning? På Globala gymnasiet i Stockholm är många gymnasielärare forskarutbildade. Tillsammans har dessa gymnasielärare börjat erbjuda grundskolelärare fortbildning i ämnesdidaktik. På seminarieträffar diskuterar lärarna olika teoretiska begrepp. Grundskolelärarna kan sedan utifrån diskussionerna skapa praktiskt undervisningsmaterial.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ett forskande förhållningssätt

Avsnitt 6 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare använda ett forskande förhållningssätt i vardagen? De flesta lärare har ett forskande förhållningssätt till sin undervisning. De omprövar sin undervisning, utvärderar lektioner och tar med sig resultaten till kommande undervisningstillfällen. Samma forskande förhållningssätt kan användas utanför undervisningen. Det innebär att man, enskilt eller tillsammans med kollegor, systematiskt utvärderar och omprövar vardagshändelser.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärande för hållbar utveckling

Avsnitt 7 av 17

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Men vad är LHU? Hur får man in de globala målen i skolans vardag på olika stadier och på både lektioner och raster? Vi följer arbetet under en dag på förskolan Tomtebogårdsskolan i Umeå. Gäster i studion: förskolelärare Christine Jokijärvi, lågstadielärare Martin Holmgren och Mari Winter, lärare åk 6.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbart i alla ämnen

Avsnitt 8 av 17

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Hur kan skolan arbeta ämnesövergripande inom LHU? Hur kan lärande om hållbar utveckling se ut i olika skolämnen? Vi följer arbetet under en dag på Skarpatorpsskolan i Skarpnäck. Gäster i studion: lärarna Gunni Karlsson, Mia Möller och Maria Hansson från Skarpatorpsskolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbara initiativ

Avsnitt 9 av 17

Tema: hållbar utveckling. Hur kan skolan främja hållbara elevinitiativ? I skolans styrdokument står att skolan dels ska ge eleverna handlingskompetens och dels bidra till en hållbar samhällsutveckling. Hur kan detta ske i praktiken? Vi besöker Johannebergsskolan Elyseum som arbetar med hållbar utveckling i kombination med entreprenöriellt lärande. Gäster i studion: grundskolelektor Ingela Bursjöö, försteläraren Cecilia Lind och läraren Sandra Löfberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och inlärning

Avsnitt 10 av 17

Det är genom vårt sinnessystem som vi uppfattar och tolkar vår omvärld. Skolan kan genom auditiva, motoriska och visuella hjälpmedel få eleverna att lära sig effektivare. Vi besöker Örnässkolan i Luleå där lärarna arbetar med tester för att förbättra elevernas inlärning och minne. Gäster i studion är lärarna Anna Sandsten, Hans Törnkvist och Maria Nygård.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och motivationen

Avsnitt 11 av 17

Skolan motiverar eleverna med yttre medel som beröm och betyg. Om man som lärare också kommer åt att aktivera elevernas inre motivation stöder man dem till att tro mer på sig själva och bli mer självgående. Den vägen lär de sig också mer, säger Mattias Dahlberg på Spångholmsskolan i Bara. Gäster i studion är lärarna Fredrik Berggren, Linda Sonesson och Mattias Dahlberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnans kondition

Avsnitt 12 av 17

Kan man träna sin hjärna att bli smartare? På Kattegattgymnasiet i Halmstad har lärarna undersökt frågan. Gymnasiet började med ett system med hjärngym för att minska elevernas skolstress och ge bättre förutsättningar för inlärning. Tester visar att unga människors hjärnor förstärks av fysisk aktivitet - de blir mer koncentrerade, minns bättre, tål stress och blir mer kreativa.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Källkritisk förmåga

Avsnitt 13 av 17

Eric Haraldsson är bibliotekarie på Ringsbergskolan i Växjö. Han är lika ofta tillsammans med lärarna i klassrummen som han är i biblioteket. Målet är att ge eleverna redskap att bli kritiska mediekonsumenter. Källkritiken behöver vara integrerad i undervisningen, menar Eric. "Jag är det ifrågasättande filtret som kompletterar lärarnas ämneskompetens."

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Programmering

Avsnitt 14 av 17

Alla behöver inte bli programmerare, men alla behöver veta vad kodning är och hur det används. På Helenelundsskolan i Sollentuna har programmering en självklar plats i teknikundervisningen. Läraren Emma Forsberg vill att eleverna både ska träna problemlösning och förstå grunderna i programmering. Hon menar att det alltid finns en människa bakom allt en dator kan göra.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digital undervisning

Avsnitt 15 av 17

På Alviksskolan i Luleå har några lärare byggt upp en digital miljö där man kan arbeta ämnesövergripande. De kallar konceptet "Storyfication". Eleverna tar sig an olika uppdrag med stort engagemang. Katarina Eriksson säger att de digitala verktygen bidrar till variation i undervisningen men att det är den pedagogiska idén som styr.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digitaliseringens påverkan

Avsnitt 16 av 17

Hur förbereder man eleverna för en digitaliserad framtid som ingen kan förutspå? Vilka förmågor behöver de träna? På Mörbyskolan i Danderyd får eleverna prova på att vara politiker genom rollspel med digitala inslag. SO-läraren Henrik Isacsson vill lära eleverna att ta in fakta och att se på frågor ur olika perspektiv för att kunna fatta bra beslut.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Annorlunda kognition

Avsnitt 17 av 17

Tema: Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Hur kan skol- och lärmiljön göras tillgänglig för elever med olika behov, och hur bygger man en positiv skolanknytning? På Rosengårdsskolan i Malmö byggs extra anpassningar som enskilda elever behöver in i undervisningen alla tar del av. Stommen för läraren Jenny Esbjörnsdotter-Karlssons lektioner är ledning och stimulans, vilket några elever i klassen behöver och alla gagnas av. Med sina kollegor läraren Daniel Scotford och specialpedagogen Eva Sundberg diskuterar hon hur läraren ser, anpassar och följer upp.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Inspirerande matematik

Att laborera med matte i datorn

Med hjälp av datorn kan eleverna aktiveras och begripa matematiken från ett annat håll. Bengt Aspvall, professor i datalogi, visar hur det går att arbeta praktiskt och lekfullt med matten i klassrummet. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Umeå universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaNPF-podden

Hur blir alla en del av klassen?

Hur ska skolan göra för att elever som behöver sitta ensamma med sitt skolarbete ändå blir en del av klassen och den sociala gemenskapen? Vilka krav kan man ställa i sociala sammanhang? Det pratar logoped Ulrika Aspeflo och psykolog Bo Hejlskov Elvén om.

Fråga oss