Titta

Lärlabbet

Lärlabbet

Om Lärlabbet

Säsong 2. För lärare, med lärare, av lärare. Tanken med serien är att den ska bidra till reflektion och handlingskraft hos pedagoger kring lärandeprocesser och visa att det ständigt finns möjligheter till yrkesutveckling.

Till första programmet

Lärlabbet : Samarbete för toleransDela
  1. Veckans panelgäster i "Lärlabbet":

  2. Ingela Netz, rektor och förskolechef
    på Parkskolan i Salem.

  3. Dan Arvefjord,
    religions- och musiklärare-

  4. -på Sankt Botvids gymnasium
    i Botkyrka.

  5. -Ska vi sätta igång?
    -Absolut.

  6. För att lyckas i arbetet mot
    intolerans och främlingsfientlighet-

  7. -behöver man hjälpas åt.

  8. I dag handlar "Lärlabbet" om
    hur man samarbetar för tolerans.

  9. Vad är skolans viktigaste uppgift
    för att skapa toleranta elever?

  10. Det handlar om
    att ge varje ung människa-

  11. -en självbild som också gör
    att man kan ha en världsbild-

  12. -som stämmer med
    hur världen faktiskt ser ut.

  13. Vi har ett enormt informationsflöde
    och pratar mycket om källkritik.

  14. I det sammanhanget
    är vårt uppdrag enormt viktigt.

  15. Varje barn ska se att det har
    en plats och har rätt att vara här-

  16. -och kan påverka hur
    andras och ens egen situation ser ut.

  17. Då måste man förstå
    att allting hänger ihop.

  18. Att bli sedd hela tiden...

  19. Jag är glad att jobba i skolvärlden
    för den här bekräftelsen.

  20. Man kan inte gå igenom korridoren-

  21. -utan "Hur mår du?", "Har du klippt
    dig?" eller "Vad du ser trött ut".

  22. Det är bra att man som lärare
    försöker se varje elev.

  23. Det är svårt.
    Jag har just nu 84 religionselever.

  24. Det ställer höga krav att man är
    100 % på och försöker se eleverna.

  25. Begreppet "tolerans" är omdiskuterat.
    Vad lägger ni in i det?

  26. Jag tycker det är lite problematiskt.

  27. Pratar man ur normkritiskt perspektiv
    så räcker det inte att tolerera-

  28. -för då bygger man fortfarande in
    nån form av maktstruktur.

  29. "Jag tolererar att du är annorlunda.
    Du får vara här på mina premisser."

  30. Jag önskar
    att vi tar det lite längre-

  31. -där man faktiskt ser och bekräftar
    varandra fullt ut-

  32. -oavsett vad vi pratar om
    för olikheter.

  33. -Vad tänker du då?
    -Fördragsamhet, tålamod...

  34. Klokhet...
    Man måste reflektera kring tolerans.

  35. Var börjar tolerans?
    Var slutar tolerans?

  36. Det tycker jag är väldigt viktigt.

  37. Videdalsskolan i Malmö gick för tre
    år sen med i ett nätverk mot rasism.

  38. Det samarbetet kom att förändra hela
    skolans verksamhet från grunden.

  39. Jag heter Anna Holmberg och
    undervisar i SO på Videdalsskolan.

  40. Vi hade arbetat under lång tid
    med olika toleransteman-

  41. -i olika projekt i undervisningen.

  42. Vi hade inget speciellt problem
    som gjorde att vi började med det.

  43. Men när vi blev tillfrågade
    om vi ville delta-

  44. -i ett skolnätverk mot rasism i Malmö
    så hoppade vi på det.

  45. I det nätverket
    fanns det då även ett projekt-

  46. -som heter "Normbrytande

  47. Genom projektet fick vi
    en gedigen och bred utbildning-

  48. -för all skolpersonal.

  49. Vi fick en arbetsgrupp för att arbeta
    med likabehandlingsfrågor.

  50. Och vi startade
    en antirasistisk elevgrupp-

  51. -som funkade som en referensgrupp
    till likabehandlingsarbetet.

  52. I dag har ni ett förslag om
    att byta ledare i gruppen-

  53. -så att alla har provat på
    att leda ett arbete i en grupp.

  54. Tillsammans med projektledarna
    arbetade vi fram en modell-

  55. -för hur vi kan arbeta
    med likabehandlingsplan-

  56. -hur vi kan arbeta
    med att skapa planen-

  57. -så att själva processen
    också är demokratisk-

  58. -och inkluderar våra elever
    och oss själva.

  59. Planen gäller faktiskt alla på skolan
    och då måste alla vara med.

  60. Känner ni
    att det var nån av eleverna...

  61. ...som verkligen tog tag i grupper...

  62. För att se vad det handlar om
    utbildar vi oss själva och våra barn-

  63. -kring normer.

  64. Vad är normer? Vad innebär det att
    befinna sig i eller utanför normen?

  65. Hur måste man kämpa mot osäkerhet-

  66. -dåligt självförtroende
    och svag självkänsla?

  67. Man kanske tror att det var mitt fel-

  68. -medan det i själva verket beror på
    att man inte får höra till.

  69. Det arbetar vi mycket med.

  70. Hur är det då med favoritelever?

  71. Favorisering
    har inget med kön att göra.

  72. I vårt arbete ska vi ha både insatser
    som sker här och där-

  73. -men också nåt som finns hela tiden
    i vår undervisning.

  74. Om vi pratar om rasism-

  75. -och utanförskap i alla former-

  76. -tror jag att det tar längre tid-

  77. -och krävs ett större grepp
    i hela samhället-

  78. -att arbeta medvetet
    med de här frågorna.

  79. Oavsett om vi är i klassrummet,
    på utflykt eller vad det nu är-

  80. -så handlar allt om att skapa möten
    och att skapa närhet.

  81. När vi ser varandra som människor
    och slutar se varandra-

  82. -som variationer på en funktion,
    på etnisk härkomst-

  83. -olika kön eller vad det nu är-

  84. -då finns det inte längre
    någon diskrimineringsgrund.

  85. Det finns
    ingen orsak till diskriminering.

  86. Det är viktigt att arbetet handlar om
    att skapa så stor närhet som möjligt.

  87. Förståelse, närhet och nyfikenhet...

  88. En av utmaningarna nu-

  89. -är att öka elevernas engagemang.

  90. Man kan inte bara säga "engagera dig"
    till en elev.

  91. Barn måste känna att de har en plats
    och nånting att göra.

  92. "Nån lyssnar på mig och vill att jag
    ska vara med. Här hör jag hemma."

  93. Den utmaningen
    ser jag som nästa steg.

  94. Det här är ett demokratiprojekt
    i grund och botten.

  95. Det är vi tillsammans.

  96. Vad tänker ni om hur de jobbar här?

  97. Det är viktigt
    att man tar med personalen-

  98. -och alla som jobbar i skolan.

  99. Vi behöver ha kompetens
    kring frågor som rör-

  100. -jämställdhet, likabehandling
    och normkritik.

  101. Jag tror vi måste backa till vad det
    står att vårt uppdrag är-

  102. -i läroplanen.

  103. Vi modellar hela tiden i alla
    små beslut vi tar och allt vi gör.

  104. Vi är modeller för hur man kan agera.

  105. Sen måste man få med eleverna.

  106. Jag gillar slutsatsen.
    Det är ett demokratiprojekt.

  107. Det är lika viktigt nu
    som efter andra världskriget-

  108. -när svensk grundskola startade.

  109. Vi måste fostra
    en demokratisk befolkning.

  110. -Vad tänker du?
    -Som religionslärare tänker jag på...

  111. ...att vi måste känna
    att vi är ett sammanhang...

  112. ...att vi ingår i en grupp
    och att vi kan leka med grupperna.

  113. Att vi kan ha skolan som ett
    laboratorium och pröva olika delar...

  114. Man ska vara del av nånting
    och inte känna utanförskap.

  115. Vi är människor-

  116. -med frågorna vi närmar oss,
    från vaggan till graven.

  117. Hur gör man för att få skolpersonalen
    att dra åt samma håll?

  118. Jag prövar nu för andra gången...

  119. ...på den skola jag är nu...

  120. ...att backa tillbaka och prata om
    vad syftet med skolan är.

  121. Varför har vi skola?

  122. Jag tror vi har glädje av
    att backa hela vägen.

  123. Vi jobbar oss igenom
    vad uppdraget säger.

  124. Vad bär man med sig själv när man som
    individ jobbar med undervisning?

  125. När det bränner till så är det med
    nån sorts ryggmärg man reagerar.

  126. Det behöver man vara medveten om
    för att kunna vara professionell.

  127. Vi använder oss av en enkel fråga.

  128. Vilka ska våra elever vara
    när de lämnar oss?

  129. Då får vi med allt.
    Då kan vi fylla det.

  130. De behöver den här kunskapen
    och upptäcka de här förmågorna.

  131. De behöver också ha fått med sig
    en etisk kompass-

  132. -så att de använder kunskaperna på
    ett sätt som gynnar dem själva-

  133. -men också världen.

  134. Vi får inte vara rädda för de stora
    orden som finns i uppdraget.

  135. Dan, du jobbar med religionsmöten.
    Vad är bra med det?

  136. Det är spännande.

  137. För att arbeta
    mot extremism och fördomar-

  138. -behövs kunskap. Det är min tes.

  139. Vi behöver ha kunskaper
    om religionens kärna.

  140. Det finns så många likheter.
    "Du ska älska din nästa."

  141. "Du ska inte åsamka någon
    det du inte vill bli åsamkad själv."

  142. Det finns ett mönster.

  143. Man får inte bara gå på massmedias
    bild av olika religioner.

  144. Vi har många religioner på vår skola.
    Muslimer, kristna, hinduer-

  145. -buddhister, sikher och så vidare.
    God knows.

  146. Det blir väldigt intressanta möten.

  147. Att träna tolerans i klassrummet...

  148. ...och ha dialoger
    där folk tar olika...

  149. -Inta varandras religioner...
    -Precis. Det är väldigt intressant.

  150. Vi har bjudit in Tillsammans för
    Sverige med konceptet "storytelling".

  151. Där berättar olika representanter
    sin religiösa resa.

  152. Sen blir det gruppmöten
    där grupper från olika klasser-

  153. -får ställa frågor
    och redovisa sina synpunkter.

  154. Det skapar ett stort intresse
    kring det här med mångfald-

  155. -och respekt och hänsyn.

  156. Möjligheten
    att få ta andra perspektiv-

  157. -och se vad man kan påverka
    kan man börja med tidigt.

  158. Även små barn kan förstå att om vi
    gör det här så kan vi påverka nåt.

  159. -Toleransen börjar i förskolan.
    -Ja, absolut.

  160. En med lång erfarenhet av samarbete
    är Christer Mattson.

  161. Han är tillförordnad föreståndare
    för Segerstedtinstitutet-

  162. -ett nationellt resurscentrum
    som arbetar med kommuner-

  163. -för att motverka rasistiska
    och våldsbejakande ideologier.

  164. Varför är det viktigt att skolan
    samverkar med samhället utanför?

  165. Rasismen är förankrad i samhället
    men inte i skolan.

  166. Den kan spela ut sig i skolan men det
    hör ihop med den omgivande miljön.

  167. Det är viktigt att inkludera
    föräldrar och civilsamhället.

  168. Rasism ser olika ut
    i olika delar av vårt land-

  169. -och är olika starkt förankrad.

  170. Att inte involvera samhället
    är att göra det svårt-

  171. -att långsiktigt
    göra nåt åt rasismen.

  172. -Hur ska man jobba?
    -Jag tror att det är viktigt...

  173. ...att de arenor som skolan skapar...

  174. ...i klassrummet
    och i olika former av mötesplatser...

  175. ...har sin motsvarighet
    i kreativa arenor...

  176. ...på fritiden,
    inom föreningslivet...

  177. Man ska arbeta aktivt
    med att ha fältassistenter-

  178. -som rör sig mellan ungdomsmiljöer
    på fritiden-

  179. -och ungdomsmiljöer i skolan.

  180. Kan du ge nåt exempel
    på de kreativa arenorna?

  181. Är sysslolös och understimulerad
    ökar risken för-

  182. -att man gör destruktiva saker och
    utvecklar en destruktiv identitet.

  183. Man ska vända på det
    och ge ungdomar möjlighet-

  184. -att jobba ihop pengar
    till nåt de vill uppnå.

  185. Om de vill ut och resa
    eller åka på ett spa...

  186. Man ska skapa möjligheter
    att ha disko för mellanstadiet-

  187. -och inventera lokala butiker.
    Det gör en väldig skillnad-

  188. -om du lägger dig på kvällen efter
    att ha ordnat ett mellanstadiedisko-

  189. -än om du har eldat i papperskorgar.

  190. Har du exempel på kommuner
    som har lyckats?

  191. Jag har jobbat Kungälv och 2009
    hade vi problem med bilbränder.

  192. Vi kartlade när bilarna brann
    och såg ett tydligt mönster.

  193. Vi hade ingen brist på medarbetare
    som kunde arbeta med ungdomar-

  194. -men vi satte alla resurser
    på vardagar inne i skolorna-

  195. -fast problemen
    hörde ihop med kvällar och helger.

  196. Vi flyttade om våra resurser
    och det fick en enorm effekt.

  197. Vi såg till att ha fritidsgårdar
    öppet och ha fältassistenter året om.

  198. Den insatsen betalades
    i minskad skadegörelse.

  199. Vad krävs för att skolpersonalen
    ska samarbeta mot intolerans?

  200. Dels krävs ett fungerande chefskap.
    Rektorn ska ta ansvar-

  201. -och se till att man har rätt
    resurser i förhållande till behovet-

  202. -och förmågan att möta upp detta-

  203. -så att man inte bara gör
    pliktskyldiga temadagar.

  204. Sen krävs det adekvat kunskap-

  205. -om rasism, identitetsutveckling
    och samexistens.

  206. Det är komplicerade
    socialpsykologiska fenomen-

  207. -som kräver att man har en idé
    om hur man arbetar-

  208. -och om hur människor
    utvecklas socialpsykologiskt i grupp.

  209. Det upplever jag ofta saknas
    vid fortbildning av lärare.

  210. Har man det inte med sig
    blir det bara-

  211. -ett försök att kontrollera elever.
    Man får inte säga vissa saker.

  212. I det kontrollerande
    finns inget frigörande.

  213. Undervisningen handlar om att hjälpa
    unga förstå vilka de själva är-

  214. -hjälpa dem förstå
    den tillvaro de lever i-

  215. -och hjälpa dem göra sig förstådda
    i denna tillvaro.

  216. -Vad säger i om det?
    -Det är jätteintressant.

  217. Jag tänker dels på
    att han pratar om ledarskapet-

  218. -men också att se skolan
    som en plats i ett sammanhang.

  219. Skolan är inte isolerad
    från samhället i övrigt.

  220. Vi måste kanske
    ta initiativet mycket mer-

  221. -och öppna fönster mot samhället
    för vi kan inte lösa det själva.

  222. Det i sin tur kräver
    att man tänker lite annorlunda.

  223. Skolan är i dag väldigt styrd-

  224. -av de kunskapsmål som vi kan mäta.

  225. De förmågor och erfarenheter
    som elever har-

  226. -är svårmätbara nu.

  227. Vi kommer att se dem i samhället
    om 10-20 år.

  228. Men det är svårt att sätta
    betyg och kostnad på dem i dag.

  229. Det krävs att man går utanför
    den gängse bilden av vad skolan är.

  230. -Vad tänker du, Dan?
    -Jag tänker på entreprenörskap.

  231. Man ska öppna
    för det kringvarande samhället.

  232. Föreningar...
    Man ska ha en dialog med dem.

  233. Det är viktigt, speciellt i Botkyrka.

  234. Det är stora släkter. Man är kusiner
    och har väldigt starka nätverk.

  235. Det är viktigt
    att ha en relation till föreningar-

  236. -till turkiska och syrianska
    föreningar. Man ska ha en dialog-

  237. -t.o.m. med köpcentret,
    som är vår närmaste granne.

  238. Där spelade vi med våra musikgrupper-

  239. -från musikgymnasiet.

  240. Det kändes väldigt roligt.

  241. Det finns konflikter som bärs med
    från olika hemländer-

  242. -som inte är en aktualitet i
    klassrummet som är en fredad zon.

  243. Det är det kringliggande samhällets
    och familjernas uppfattning-

  244. -som styr mycket
    av elevernas syn på varandra...

  245. ...när det gäller
    religion och kultur. Fördomar...

  246. Jag tänker på det kompensatoriska
    uppdraget som skolan har.

  247. Det är klart att det handlar om
    hur vi tolkar det.

  248. Likväl som vi måste kompensera-

  249. -för kognitiva svårigheter
    av nåt slag-

  250. -så måste vi också kompensera-

  251. -för de barn som växer upp
    i en miljö som inte är tolerant-

  252. -eller inte bygger på
    demokratiska värderingar.

  253. Hur gör vi det?
    Vad ska man kompensera med?

  254. Om vi kommer in
    och försöker bestraffa och styra-

  255. -har vi direkt tappat möjligheten-

  256. -att få de här individerna
    att växa av sig själva-

  257. -och få egna erfarenheter
    som blir nån sorts källkritik-

  258. -mot den värld
    man har utanför skolan.

  259. "Jag upplever att det funkar bra"-

  260. -"att samarbeta med kompisar
    från andra kulturer."

  261. Det kan vara anekdotisk bevisföring
    men kan också funka som källkritik-

  262. -mot ett icke-tolerant sammanhang som
    man är i annars.

  263. Alla kränkningar
    syns inte under skoltid.

  264. Johnny Lindqvist leder medierådets
    projekt "No hate speech movement"-

  265. -som ska motverka hat och rasism
    bland unga på nätet.

  266. Hej, Johnny. Vad gör ni?

  267. Vi tar fram material för pedagoger,
    unga och föräldrar och viktiga vuxna-

  268. -i hur man förebygger hat på nätet.

  269. -Hur kan lärare samarbeta med er?
    -Genom att använda vårt material.

  270. Allt vi tar fram finns på vår sajt.

  271. Man kan ladda ner det gratis
    och använda det som man vill.

  272. Det är det sättet som är bäst
    att samarbeta med oss på.

  273. -Vad erbjuder ni för material?
    -Poddar och lektionsmaterial.

  274. Vi har filmer,
    utbildningar för elever-

  275. -och texter i vad som är rasism
    eller sexism online.

  276. Hur kan lärare jobba tillsammans
    för att förebygga hat och rasism?

  277. En bra grej är att ha en dialog
    kring vad man vill jobba mot-

  278. -och att fler lärare använder
    liknande material.

  279. Man ska inte bara fokusera
    på utsattheten-

  280. -utan bredda det lite
    och prata om källkritik.

  281. Vem delar nånting?
    Varför delar man nånting?

  282. Man kan också prata i kollegiet-

  283. -om hur man ska vara digitalt
    närvarande under skoltid.

  284. På så sätt kan man jobba
    mot den direkta utsattheten-

  285. -men också förebygga så att man inte
    delar länkar med hatiskt innehåll.

  286. Man blir närvarande vuxna
    i de ungas digitala vardag.

  287. Hur hänger man med
    i ungas liv online?

  288. Många vuxna blir lite stressade
    när de ska hänga med.

  289. Man tror att man ska lägga ner mycket
    tid på sociala nätverk och appar.

  290. Men det är viktigt att tänka på
    vad appen används för.

  291. Vem äger den?
    Hur funkar säkerhetsinställningarna?

  292. Hur agerar man om nån blir utsatt?

  293. Har man koll på det så vet man i
    vilken kontext de unga befinner sig.

  294. Om de säger att de har blivit utsatta
    på ett speciellt socialt nätverk-

  295. -och jag förstår vad den primära
    användningen för det nätverket är-

  296. -så blir det lättare att hjälpa.
    Jag behöver inte fråga:

  297. "Vad är det? Hur fungerar det?"

  298. Genom att förstå de stora dragen blir
    det lättare för vuxna att hänga med.

  299. Då behöver man inte spendera timmar
    på nätverken om man inte vill.

  300. -Tack, Johnny.
    -Tack.

  301. Har skolan ansvar för vad eleverna
    gör på nätet utanför skoltid?

  302. Svår fråga. Väldigt svår.

  303. Det är klart
    att gränsdragningen är svår.

  304. Men visst har skolan ett ansvar
    att agera och hantera-

  305. -framför allt fostra
    och rita nån sorts karta.

  306. Jag tänker på
    när saker följer med in i skolan...

  307. Skolan är inte isolerad
    från det övriga livet.

  308. Livet på nätet är lika verkligt som
    det vi kallar "det verkliga livet"-

  309. -för många människor.
    Då måste vi hantera det.

  310. -Pratar ni om näthat på din skola?
    -Nej, inte så mycket.

  311. Jag tänkte på tidigare inlägg
    under programmet.

  312. Vi har väldigt högt uppdrivna kurser.

  313. Det ska gå undan.

  314. Vi är fokuserade på
    att hinna med religionskursen-

  315. -eller fixa de tio gångerna musik
    det handlar om-

  316. -för nyanlända SPR-elever.

  317. Mycket av mitt arbete kretsar kring-

  318. -att fixa kurserna och få med sig
    så många som möjligt-

  319. -och synliggöra elever
    och bli synliggjord.

  320. Jag vet att elever lever
    i kontakt med tänkare och filosofer-

  321. -i olika frågor.

  322. Det kan vara konstiga budskap som
    kommer fram där, har jag förstått.

  323. Men det är väldigt svårt att agera.

  324. Många vet jag att på ett positivt
    sätt förkovrar sig i ämnet religion-

  325. -genom att titta på Youtube-klipp.

  326. Det är den positiva nätkontakten.

  327. Det negativa är om det är ett
    destruktivt budskap i andra ändan.

  328. Skolan ska vara en motkraft till hat.

  329. Du har skrivit på din blogg
    om "skolan som samhällshjärta".

  330. Jag hamnar hela tiden där
    när jag funderar kring skolans roll.

  331. Varför har vi skola
    och vad är syftet?

  332. Vi har en jättestolt historia
    av skola för alla i Sverige.

  333. Det ska vi vara stolta över.
    Där är skolan den plats...

  334. När vi märker att det är en turbulent
    tid med mycket oro i världen-

  335. -är skolan en plats
    där vi kan möta alla unga-

  336. -och bygga utifrån varje människas
    goda egenskaper och potential.

  337. I det sammanhanget tänker jag
    på "skolan mitt i byn"-idén.

  338. Att ta plats i samhället men också
    vara en föregångare för utveckling...

  339. Vi måste våga tänka så om skolan.

  340. Tack för att ni kom hit. Ni får strax
    prata mer i vårt eftersnack.

  341. Gå gärna ut på sociala medier
    och dela med er av era tankar.

  342. Eftersnacket kan ni se på vår blogg.
    Där ser ni även våra andra program.

  343. Vad gör man när man har elever
    med rasistiska åsikter-

  344. -eller som är anhängare av
    antidemokratiska rörelser?

  345. Det ska vi prata om
    i nästa "Lärlabbet". Hej då.

  346. Nu var det över. Vad tänker ni?

  347. Det är mycket. Allt hänger ihop.

  348. Det är
    ett enda stort nystan av trådar.

  349. Det är svårt att ta ut en liten del.
    Jag vill få med allt.

  350. Som ett organ ut i samhället
    med en massa tentakler...

  351. Det är jätteviktigt.

  352. Familjer, släkter, föreningar
    och idrottsklubbar...

  353. ...ska leva i en dialog.

  354. Det kom inte fram under programmet
    men jag tycker:

  355. "Communication and understanding
    are the keys to a peaceful world"-

  356. -sa min utbytesorganisation
    när jag var i USA.

  357. Att ständigt stå i dialog
    är tolerans på djupet.

  358. Det är en aktiv process.

  359. Där måste samhället runtom
    vara med i dialogen.

  360. Jag klippte mig i går
    hos Lindas klippsalong-

  361. -och fick en massa info
    och kontakter.

  362. De var glada att jag kom som lärare.
    Jag fick ett helt nätverk.

  363. Med dialogen är det viktigt med vårt
    professionella språk i skolan.

  364. Vi kommer att hamna i situationer-

  365. -där vår värdegrund
    och det vi står för ifrågasätts.

  366. -Man måste ha på fötterna.
    -Och det har vi.

  367. Där blir vi oftast för försiktiga.
    Vi vet vad vårt uppdrag är.

  368. Vi har ett gemensamt professionellt
    språk som vi skaffar oss.

  369. Vad står det? Vad är vårt uppdrag?

  370. Det är viktigt att du säger "gå på
    uppdraget". Så känner jag med.

  371. Min pappa var gammalmodig.
    Han sa: "Jag är tjänsteman."

  372. Vi har ett ansvar att leva upp
    till de regler som finns.

  373. Samtidigt ska vi tolka de politiska
    visioner som finns i styrdokumenten.

  374. John Hattie pratar om
    att man måste vara passionerad-

  375. -när man jobbar i skolan.
    Det finns forskning som pekar på-

  376. -att den viktigaste framgångsfaktorn
    för rektorer och skolor-

  377. -är att man drivs
    av en stark moralisk passion.

  378. Det räcker inte med att jag vill
    att eleverna ska ha A i alla ämnen.

  379. Det måste till nåt ytterligare.
    Det är då jag når framgång.

  380. Budskapet jag har i musiken
    när jag möter...

  381. ...80-90 nyanlända varje år, varav
    några inte alls kan svenska, är:

  382. "Du är sedd. Du har ett värde."

  383. Det är ett politiskt budskap.
    Folk ska inte diskrimineras.

  384. Folk ska ha rättvisa och få del
    av vårt svenska samhälle-

  385. -oavsett om man stannar en dag,
    tio år eller hela livet.

  386. Det är vårt budskap.
    Jag brinner för det.

  387. Det kanske är mest i musiken
    jag formulerar frågorna.

  388. "Du är sedd och bekräftad.
    Livet vore ingenting utan dig."

  389. Det är viktigt.

  390. Får man fler aktörer i närmiljön
    på tåget-

  391. -blir skolan en oerhört stark aktör-

  392. -för att lyfta ungdomar-

  393. -som kanske lever
    i en ganska hopplös och utsatt miljö-

  394. -till att söka läkarutbildningen-

  395. -och bli tandläkare eller socionom.
    De strävar efter målet.

  396. Du pratade om religionsmötena
    du försöker få till.

  397. -Besöker ni olika samfund?
    -Ja, absolut.

  398. Jag har varit 30 år i Hare Krishna-

  399. -och har väldigt goda kontakter
    med moskén i Fittja och i Stockholm.

  400. Jag brukar ha ett program
    som heter "gud på Söder"-

  401. -där vi går från synagogan
    till storkyrkan, till moskén-

  402. -och sen runt i kyrkor
    och katolska domkyrkan.

  403. Hur skapar mötena tolerans?

  404. De ser att det är vanliga människor.

  405. Vi kommer tillbaka till min tes: Vi
    har alla våra existentiella frågor.

  406. Hur fyller vi livet-

  407. -från vaggan till graven?

  408. Jag tror varenda lärare
    har mött elever-

  409. -när man har pratat om rasism-

  410. -där en elev
    kan uttrycka sig nedsättande-

  411. -om nån med annan hudfärg eller
    en folkgrupp eller en religion.

  412. Sen påpekar man: "Men du är ju kompis
    med X som har den hudfärgen."

  413. "Ja, men han är ju min kompis."

  414. Har man en egen erfarenhet
    av att ha mött människan-

  415. -och inte
    representationen av en hudfärg-

  416. -då kan man
    ta udden av "jag har hört".

  417. Man har sin egen upplevelse
    att spegla sig i.

  418. Jag har haft en del förhör
    med elever-

  419. -och frågat hur det är med
    spänningarna mellan religionerna.

  420. "Dan. I vår klass är vi alla
    bröder och syskon"-

  421. -säger då en muslimsk kurdisk flicka.
    Det var ganska avväpnande.

  422. Klassrummet och skolan
    är ändå en frizon.

  423. Kanske inte korridorerna
    eller runtom...

  424. Men där kan de mötas utan
    att behöva försvara sig hela tiden.

  425. Jag tror det är jätteviktigt
    för demokrati-

  426. -och mot alla destruktiva krafter.

  427. Kunskap, och möjlighet
    att göra de här studiebesöken...

  428. ...och få in aktörer som jobbar
    med religion och politiska dialoger.

  429. Företrädare
    från det omgivande samhället.

  430. Vi har bråttom i skolan.
    Vi ska hela tiden leverera.

  431. Det är bra att vi gör det.
    Det är också en kvalitetssäkring-

  432. -att vi har
    de här tydliga mätpunkterna.

  433. Men vi måste återkommande
    backa tillbaka och reflektera-

  434. -apropå att jag gör det i min blogg.

  435. Jag som rektor
    behöver hitta sammanhang-

  436. -där de jag jobbar
    med får chansen att reflektera.

  437. Det är inte plättlätt.
    Det är komplext.

  438. Det är många perspektiv man
    måste förstå och förhålla sig till.

  439. Då behöver det få ta lite tid.

  440. Jag går från lektionssal
    till lektionssal med gitarren.

  441. Ibland säger eleverna: "Hallå?"

  442. "Du ser oss inte. Du pratar
    om närvaro och respons."

  443. Det är väldigt bra
    att man stannar upp.

  444. Kurserna är i religion
    mycket krävande.

  445. Ska man komma nånstans
    på tioveckorskurser för SPR-elever...

  446. ...är det ingen lek.
    Det är väldigt hårt.

  447. Det är ett uppspeedat liv.

  448. Det är svårt att få in
    punkterna av reflektion-

  449. -och samarbete ut mot samhället.
    Men det är nödvändigt.

  450. Man vinner i längden.

  451. Rasism, om vi nu pratar
    specifikt om just det...

  452. Jag har små barn i min verksamhet,
    från förskoleåldern.

  453. Det är ju inte barnen.

  454. Den här synen på andra
    kommer nån annanstans ifrån.

  455. Den kommer inte inifrån.

  456. Det är samma sak på gymnasiet.
    Vi är bröder och syskon-

  457. -men när det hettar till-

  458. -då kommer
    konflikter som är medärvda.

  459. Där tycker jag det är ett problem.

  460. Då måste man ha en dialog
    med föräldragenerationen.

  461. Samarbete med föräldrar
    kom vi aldrig in på.

  462. En del i det är det här-

  463. -att öppna för alla andra nätverk och
    sammanhang eleverna befinner sig i.

  464. Men vi måste tänka på
    vår professionella tydlighet.

  465. Jag hade en introduktion
    för nya förskoleföräldrar-

  466. -där jag pratar om vad det står
    i skollagen och läroplanen.

  467. Det är inte förhandlingsbart.

  468. Man kan ha åsikter om det. Vi ska
    självklart föra ett samtal om det-

  469. -men att vi gör det är inte
    förhandlingsbart. Det vinner man på.

  470. Föräldrar
    känner inte igen sig i skolan-

  471. -för vi jobbar annorlunda mot förut.

  472. Om man inte talar svenska
    är det väldigt problematiskt.

  473. Är vi tydliga med grunden
    tror jag vi vinner på det.

  474. Trumma in några få enkla principer...

  475. -Stort tack för att ni kom hit.
    -Tack själv.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Samarbete för tolerans

Avsnitt 23 av 29

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Tema: Verktyg för tolerans. Hur ska pedagoger jobba för att motverka diskriminering? På Videdalsskolan i Malmö jobbar lärare och elever tillsammans för att årligen uppdatera skolans likabehandlingsplan. Arbetet väcker många frågor om normer och hur man ska motverka diskriminering på grund av kön, etnicitet, sexualitet eller religion.

Ämnen:
Pedagogiska frågor, Värdegrund
Ämnesord:
Diskriminering, Normer, Pedagogisk metodik, Skolan, Tolerans, Undervisning, Värdegrund
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Lärlabbet

Lärlabbet
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Se mobbning

Avsnitt 1 av 17

Att jobba framgångsrikt mot mobbning är svårt. En metod som fungerar på en skola, fungerar inte nödvändigtvis på en annan. Många konflikter i skolan startar på rasten. På Håstaskolan i Hudiksvall lyckas man minska mobbningen med hjälp av gemensamma rastaktiviteter. Vi träffar skolans rektor Hege Arola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 2 av 17

Tema: mobbning. Ofta börjar mobbning på skolan och fortsätter sedan på fritiden. Men ibland är det tvärtom, konflikter som börjar efter skoltid följer med in i klassrummet nästa dag. Vilket ansvar har skolan för hur eleverna mår och vad de gör på sin fritid? Hur kan skolan samarbeta med föräldrar, föreningar eller andra delar av samhället för att förebygga mobbning efter skoltid?

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Nätmobbning

Avsnitt 3 av 17

Konflikter som uppstår i skolan fortsätter ofta ute på nätet. Hur ska skolan jobba med mobbningen som sker på nätet? Och är det verkligen skolans ansvar? Vi besöker Drottning Blankas gymnasium i Stockholm där rektor Norma Aznar har bestämt att de måste ta tag i nätmobbningen. De använder bland annat en app där eleverna när som helst på dygnet kan anmäla vad de ser eller råkar ut för.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Skolmiljö

Avsnitt 4 av 17

Tema: mobbning. Hur mycket påverkar skolmiljön mobbningen? Och hur kan man jobba med skolmiljön för att motverka mobbning? Vi besöker nya Raketskolan i Kiruna, en skola arkitektritad för att förebygga mobbning och utanförskap. En som lockades av den här miljön och arbetet på skolan är läraren Maria Isaksson.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Normer

Avsnitt 5 av 17

Tema: mobbning. Normer och värderingar sätts tidigt i livet. Hur kan skolan jobba med normer och värderingar för att förhindra mobbning? Det pedagogiska arbetet på förskolan Rörmokaren går ut på att jobba normkritiskt - mot utanförskap och mobbning. Vi träffar förskolläraren Camilla Liljedahl.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ansvar

Avsnitt 6 av 17

Tema: mobbning. Hur ser ansvaret ut när mobbning är ett faktum? Har eleverna något ansvar? Vi besöker Östergårdsskolan i Halmstad, där man jobbar med kamratstödjare. Det innebär att några elever bland annat ska hålla koll och rapportera till vuxna om de ser att någon blir mobbad. Metoden har varit omdiskuterad och en del menar att det är fel att lägga ansvaret på eleverna. Samtidigt sker ofta mobbning när skolpersonal inte är närvarande. Anna Wälivaara som är lärare på skolan tycker att kamratstödjare, som en del i ett större antimobbningsarbete, fungerar bra.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teknikstöd

Avsnitt 7 av 17

Tema: specialpedagogik. Teknikstöd i form av datorer, surfplattor och mobiler används ofta i skolmiljön. Om elever och lärare ökar kunskapen och medvetenheten kring den nya tekniken, lyckas barn i behov av särskilt stöd mycket bättre, säger specialpedagog Ulrika Jonson, Vallaskolan i Södertälje.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkludering

Avsnitt 8 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur kan skolor lyckas med inkludering? På Rannebergsskolan i Angered har man anställt inkluderingspedagogen Lena Ekstrand. Hennes uppgift är att få alla att känna sig inkluderade.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Flerspråkighet

Avsnitt 9 av 17

Tema: specialpedagogik. Den enskilt svåraste uppgiften för specialpedagogen Anna Hansson på Angereds gymnasium är att kunna utläsa om en nyanländ elev med annat modersmål än svenska har en språkstörning eller av andra skäl inte har den språkprogression man kan förvänta sig i en viss ålder. För att kunna göra en fullständig kartläggning måste det finnas personer på skolan med pedagogisk bakgrund som talar elevernas språk, menar Anna Hansson. Det är en av lösningarna på Angereds gymnasium.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Tidigt stöd

Avsnitt 10 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur arbetar bra skolor och lärare för att i tid upptäcka och ge rätt stöd? Vissa forskare menar att Finlands framgångsrika skola bland annat beror på att eleverna redan från tidig skolålder får det stöd de har behov av. Ungefär 20 % av Finlands skolelever har någon gång fått extra stöd för någon typ av skolsvårighet. Prorektor Annika Lassus och specialpedagog Lilian Vestergren på Övningsskolan i Vasa i Finland menar att det är extra viktigt att lägga mycket resurser tidigt på terminen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevens förståelse

Avsnitt 11 av 17

Tema: betyg och bedömning. Malin Carlsson är lärare i årskurs F-3 på Lindblomskolan i Hultsfred. Tillsammans med eleverna har hon utvecklat en PP-vägg. Det är en plansch där det tydligt anges vad man måste kunna inom ett visst ämne för att uppnå målen. Eleverna kan utgå från PP-väggen när de själva ska bedöma hur långt de har kommit i sitt eget lärande. Malin menar att det är viktigt att eleverna redan från början får vara med och bestämma hur de ska uppnå målen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Olika bedömningsunderlag

Avsnitt 12 av 17

Tema: betyg och bedömning. Det finns fler former av underlag än det skriftliga. Muntlig redovisning, grupparbeten, filmproduktion, blogg, podd och så vidare. Hur bedömer du som lärare dessa underlag? Hur mycket frirum har lärare i ett myndighetsutövande fält? Vi träffar Camilla Askebäck Diaz som är lärare i matematik, NO och förstelärare i digitala verktyg på Södermalmsskolan i Stockholm. För henne är det en självklarhet att bedömningen även sker i de digitala verktygen. Hon berättar hur hon jobbar med det.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Återkoppling, motivation och självkänsla

Avsnitt 13 av 17

Tema: betyg och bedömning. Efter några års experimenterande har svenskaläraren Olle Carlgren på Höglandsskolan i Bromma hittat den för honom bästa metoden för systematisk återkoppling till eleverna. - Det är inte det första utkastet som eleverna lämnar in som är det viktigaste, utan det eleverna faktiskt lär sig under tiden, menar Olle.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Sambedömning

Avsnitt 14 av 17

Tema: betyg och bedömning. I Ljusdals kommun storsatsas det på sambedömning. Carina Wikström är lärare på Slottegymnasiet. Hon berättar att likvärdigheten ökar när lärarna gör sambedömningar både inom lärarkollegiet på hennes gymnasium och tillsammans med lärare på andra skolor i kommunen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att erövra yrket

Avsnitt 15 av 17

Tema: lärarprofessionen. Lärlabbet besöker Knutbyskolan och Christina Maelan. Hon är förstelärare och handledare till lärarstudenter som ska omsätta teori till praktik. Lyhördhet och respekt är två av de allra viktigaste komponenterna för att bli en bra lärare, säger Christina och hennes lärarstudent Georgios Varitmadis håller med. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Den lärande läraren

Avsnitt 16 av 17

Tema: lärarprofessionen. Modersmålsläraren Tülay Gürgüns arbetsvecka ser ut som sina kollegors, men till skillnad från de flesta andra lärare ägnar hon nästan all sin fritid åt att ta in information från den digitala världen. På sin blogg samlar hon allt som kan vara intressant för pedagoger i form av övningar och pedagogiska spel. Tülay tycker att hela synsättet på hur lärare kan fortbildas inom det här området måste förändras. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Framtidens lärande

Avsnitt 17 av 17

Tema: lärarprofessionen. Agneta Hedenström är rektor för Antnässkolan utanför Luleå. Hon menar att framtidens klassrum kommer att vara kreativa ytor utan gränser. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Lärlabbet
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Mottagandet

Avsnitt 1 av 29

Tema: nyanlända elever. På onsdagar kommer nyanlända barn och ungdomar till mottagningsenheten Välkomsten i Helsingborg. Det brukar bli fullt av liv och lite rörigt när alla samlas. Personalen tar reda på vilka olika språkgrupper alla tillhör och därefter påbörjas kartläggningen. Sedan en tid tillbaka har personalen använt sig av en modell som går i linje med de direktiv Skolverket kommer ut med i början av januari 2016. "Det bästa med att göra kartläggning här istället för på skolorna är likvärdigheten, vi erbjuder ju en samlad kompetens som kanske inte alla skolor har", säger Jenny Bladh, pedagogisk utvecklingskonsult på Välkomsten. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkludering

Avsnitt 2 av 29

Tema: nyanlända elever. Eftersom alla elever har olika bakgrund och förutsättningar att lära sig det svenska språket kan det för vissa ta väldigt lång tid att slussas in i det "normala". Därför är det viktigt att nyanlända elever parallellt med lektionerna i svenska får samma undervisning som de andra eleverna på skolan. Den här synen blev utgångspunkten för ett omtalat projekt i Navets språkklass i Örebro. "Det har fungerat positivt, både socialiserings - och resultatmässigt", menar läraren Suzanne Gynnhammar. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärandet

Avsnitt 4 av 29

Tema: nyanlända elever. Vad har nyanlända för kunskaper med sig till skolan och hur kan de kunskaperna omsättas i nya kunskaper? De nyanlända elever som har Åsa Sebelius som lärare utvecklar sitt språk genom genrepedagogik. Eleverna får ämnneskunskapen med sig om de förstår i vilka sammanhang och strukturer språket finns. Enligt modellen som Åsa arbetar med kan språket vara argumenterande, berättande, återgivande eller instruerande. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 5 av 29

Tema: nyanlända elever. Tack vare envishet och en stark vilja kunde de nyanlända lärarna till slut få praktikplatser på Mariedalsskolan i Vänersborg. Nu när en termin har gått konstaterar rektor Christina Hjern att det har varit ett väldigt lyckat projekt. - Det är oerhört viktigt för dem att starta ett liv här och det är oerhört viktigt för oss med många nyanlända elever att få lärare med deras kompetens, säger hon. Med avstamp i reportaget samtalar inbjudna studiogäster kring vikten av samverkan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digitalisering och demokrati

Avsnitt 6 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad innebär en digitaliserad skola i praktiken? Vad måste lärarna kunna och vilka möjligheter finns? Läraren Ylva Pettersson har varit drivande i Katedralskolan i Skaras digitalisering. Hon anser att det viktigaste är att man som lärare vågar släppa taget och lär sig att knyta färdighet till rätt digitalt verktyg. Idag kan Ylva konstatera att hennes elevers klassrum har utvidgats. Ett exempel på detta är att återkopplingen kan komma från människor de inte känner.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Datalogiskt tänkande

Avsnitt 7 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad är datalogiskt tänkande och hur kan det läras ut? Maria Franzén på Högåsskolan i Knivsta är bildläraren som lär eleverna att programmera minirobotar. Hon menar att eleverna tränar många olika förmågor som matematik, logiskt och kritiskt tänkande, tal, bild och samhällskunskap när de programmerar.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Källkritik

Avsnitt 8 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Lärlabbet besöker Murgårdsskolan i Sandviken som arbetar med källkritik i alla ämnen. Vet eleverna hur informationsvägarna fungerar på internet? Eftersom vi möts av så mycket information är det en demokratifråga att elever lär sig finna, värdera och analysera information kritiskt. En lärarpanel följer upp i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Eleven som producent

Avsnitt 9 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Helena von Malortie är slöjd- och bildlärare på Mosaikskolan i Malmö. Där går nyanlända elever från årskurs 7 till 9. Hennes elever får presentera sina kreativa arbeten genom att dokumentera dem digitalt på Ipads. När filmerna visas för andra klasser blir eleverna väldigt stolta och extra motiverade att göra ett bra arbete. En lärarpanel följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digital didaktik

Avsnitt 10 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Varför är lärarens kompetens i medie- och informationskunnighet, MIK, så viktig? Lärlabbet tar upp det digitala perspektivet på lärarrollen och de möjligheter som IT ger. Hur, när och i vilka syften väljer lärare digitala verktyg? Det finns en uppsjö av verktyg att välja mellan när en lärare designar sin undervisning. Vilka krav ställer det på lärarna? Lärlabbet besöker Tobias Ruthenberg på Lärarhögskolan i Borås som undervisar lärare och bibliotekarier i MIK. Skolan satsar även på att integrera MIK-undervisning i grundutbildningen för lärarstudenter.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetikens kraft

Avsnitt 11 av 29

Tema: estetik och lärande. I skolan har de estetiska ämnena samma självständiga roll som andra ämnen. Men de stöder också annat lärande och tränar barnen i betydelsefulla framtidskompetenser som kreativitet, analysförmåga, skapande, förmåga att förstå, tolka, uttrycka och kommunicera. Lärlabbet besöker Hortlaxskolan i Piteå där eleverna i årskurs 7-9 fördjupar sig i både manuella och digitala tekniker med bildläraren Stefan Holmgren. Till skillnad från på många andra håll har man också kvar kurser i fritt skapande. Bild är kommunikation, och målet med lärprocessen är att väcka elevernas fantasi och kreativa potential.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetiska lärprocesser

Avsnitt 12 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Svedala där alla kommunens förskolebarn får upptäcka sina röster och sin musikalitet med sångpedagogen Elinor Fryklund. Det handlar om att ge barnen tillgång till den egna rösten och om sång på barnens villkor. Sedan sångundervisningen infördes på förskolan har man som bonus fått se hur bland annat barnens språkliga utveckling tar stora kliv framåt, berättar förskolechefen Anette Lindh.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetik för alla

Avsnitt 13 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Sannarpsgymnasiet i Halmstad där dramapedagogen Malin Norlings elever går på särskolans individuella program. Funkisar kallar hon sina skådespelare, som alla har olika intellektuella och fysiska funktionsnedsättningar. Med dramapedagogiken som redskap undersöker de både sin egen identitet och samspelet med andra människor. Lärarpanelen följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevhälsans betydelse

Avsnitt 14 av 29

Tema: elevhälsa. Elevhälsan är en avgörande faktor för att eleverna ska nå kunskapsmålen. Det anser man på Ekbackens skola i Fellingsbro. Verksamhetsutvecklare Åsa Jönsson berättar om skolans vision för varje elev: rätt till maximal kunskapsutveckling, rätt att känna trygghet på skolan och rätt till skolro. För att lyckas arbetar lärarna tätt ihop med elevhälsan. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ökad psykisk hälsa

Avsnitt 15 av 29

Tema: elevhälsa. Hur uppnår man ökad psykisk hälsa i skolans värld? På Rotskärsskolan i Älvkarleby ses eleverna som sakkunniga i arbetet med elevhälsa. De vet var bristerna och problemen finns och blir delaktiga i det förebyggande arbetet för bättre fysisk och psykisk skolmiljö. Skolchef GunnMari Nordström berättar om hur vuxna och elever arbetar tillsammans med att förebygga stress, kränkningar och psykisk ohälsa. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Pedagogik och särskilt stöd

Avsnitt 16 av 29

Tema: elevhälsa. Vi besöker Friggaskolan i Östersund där man arbetar aktivt för att förekomma diagnoser och remisser. I kommunen har den gemensamma elevhälsan sökt olika sätt att förebygga koncentrations- och beteendesvårigheter i klassrummet. Skolpsykolog Niklas Fröst berättar hur kommunens skolpsykologer och pedagoger jobbar tillsammans. Eleverna får stöd att hitta strategier för sitt lärande. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Lärlabbet
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Steget till ordinarie klass

Avsnitt 1 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Innan många nyanlända svenskar kan delta i skolans ordinarie undervisning går de i en förberedelseklass. Forskning visar att det är viktigt hur övergången mellan förberedelseklassen och ordinarie undervisning sker. Skolinspektionen menar att få skolor har ett pedagogiskt välfungerande system för att vägleda nyanlända elever till ordinarie undervisning. Vi tittar närmare på hur man kan välkomna nyanlända svenskar in i skolans ordinarie undervisning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Vara trygg och höra till

Avsnitt 2 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Nyanlända elever kan uppleva otrygghet när de går från en förberedelseklass till ordinarie undervisning. Känslan kan bero på olika saker som en rädsla för mobbning eller utfrysning. Forskning har visat på att extra stöttning i undervisningen och psykosocialt stöd ökar nyanlända elevers möjligheter att lyckas i skolan. Vi ser närmare på vad psykosocialt stöd innebär och hur pedagoger kan ge nyanlända svenskar trygghet i skolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att utveckla kunskaperna

Avsnitt 3 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Hur stöttar man bäst eleverna i undervisningen så att de inte förlorar kunskap i de andra ämnena för att de inte kan svenska? I gymnasiet Lindesskolan möter vi Agneta Guhrén och hennes kolleger. För att öka motivationen bland nyanlända elever har skolan skapat en individanpassad modell för skolarbetet. En av grundbultarna i den är att eleverna i enskilda ämnen kan gå vidare till nästa steg oavsett när på läsåret de blir klara.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hitta till forskningen

Avsnitt 4 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare hitta forskning som de kan använda i klassrummet? Vad finns det för arenor där de kan ta del av den forskning som finns? Vad finns det för arenor där forskare och lärare kan mötas? I Skåne driver en grupp forskarutbildade lärare producentkooperativet VIS, Vetenskap i skolan, för att göra ny forskning lättillgänglig för lärare ute i kommunernas skolor.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teori i praktiken

Avsnitt 5 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan man som lärare göra sin undervisning bättre med hjälp av forskning? På Globala gymnasiet i Stockholm är många gymnasielärare forskarutbildade. Tillsammans har dessa gymnasielärare börjat erbjuda grundskolelärare fortbildning i ämnesdidaktik. På seminarieträffar diskuterar lärarna olika teoretiska begrepp. Grundskolelärarna kan sedan utifrån diskussionerna skapa praktiskt undervisningsmaterial.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ett forskande förhållningssätt

Avsnitt 6 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare använda ett forskande förhållningssätt i vardagen? De flesta lärare har ett forskande förhållningssätt till sin undervisning. De omprövar sin undervisning, utvärderar lektioner och tar med sig resultaten till kommande undervisningstillfällen. Samma forskande förhållningssätt kan användas utanför undervisningen. Det innebär att man, enskilt eller tillsammans med kollegor, systematiskt utvärderar och omprövar vardagshändelser.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärande för hållbar utveckling

Avsnitt 7 av 17

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Men vad är LHU? Hur får man in de globala målen i skolans vardag på olika stadier och på både lektioner och raster? Vi följer arbetet under en dag på förskolan Tomtebogårdsskolan i Umeå. Gäster i studion: förskolelärare Christine Jokijärvi, lågstadielärare Martin Holmgren och Mari Winter, lärare åk 6.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbart i alla ämnen

Avsnitt 8 av 17

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Hur kan skolan arbeta ämnesövergripande inom LHU? Hur kan lärande om hållbar utveckling se ut i olika skolämnen? Vi följer arbetet under en dag på Skarpatorpsskolan i Skarpnäck. Gäster i studion: lärarna Gunni Karlsson, Mia Möller och Maria Hansson från Skarpatorpsskolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbara initiativ

Avsnitt 9 av 17

Tema: hållbar utveckling. Hur kan skolan främja hållbara elevinitiativ? I skolans styrdokument står att skolan dels ska ge eleverna handlingskompetens och dels bidra till en hållbar samhällsutveckling. Hur kan detta ske i praktiken? Vi besöker Johannebergsskolan Elyseum som arbetar med hållbar utveckling i kombination med entreprenöriellt lärande. Gäster i studion: grundskolelektor Ingela Bursjöö, försteläraren Cecilia Lind och läraren Sandra Löfberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och inlärning

Avsnitt 10 av 17

Det är genom vårt sinnessystem som vi uppfattar och tolkar vår omvärld. Skolan kan genom auditiva, motoriska och visuella hjälpmedel få eleverna att lära sig effektivare. Vi besöker Örnässkolan i Luleå där lärarna arbetar med tester för att förbättra elevernas inlärning och minne. Gäster i studion är lärarna Anna Sandsten, Hans Törnkvist och Maria Nygård.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och motivationen

Avsnitt 11 av 17

Skolan motiverar eleverna med yttre medel som beröm och betyg. Om man som lärare också kommer åt att aktivera elevernas inre motivation stöder man dem till att tro mer på sig själva och bli mer självgående. Den vägen lär de sig också mer, säger Mattias Dahlberg på Spångholmsskolan i Bara. Gäster i studion är lärarna Fredrik Berggren, Linda Sonesson och Mattias Dahlberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnans kondition

Avsnitt 12 av 17

Kan man träna sin hjärna att bli smartare? På Kattegattgymnasiet i Halmstad har lärarna undersökt frågan. Gymnasiet började med ett system med hjärngym för att minska elevernas skolstress och ge bättre förutsättningar för inlärning. Tester visar att unga människors hjärnor förstärks av fysisk aktivitet - de blir mer koncentrerade, minns bättre, tål stress och blir mer kreativa.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Källkritisk förmåga

Avsnitt 13 av 17

Eric Haraldsson är bibliotekarie på Ringsbergskolan i Växjö. Han är lika ofta tillsammans med lärarna i klassrummen som han är i biblioteket. Målet är att ge eleverna redskap att bli kritiska mediekonsumenter. Källkritiken behöver vara integrerad i undervisningen, menar Eric. "Jag är det ifrågasättande filtret som kompletterar lärarnas ämneskompetens."

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Programmering

Avsnitt 14 av 17

Alla behöver inte bli programmerare, men alla behöver veta vad kodning är och hur det används. På Helenelundsskolan i Sollentuna har programmering en självklar plats i teknikundervisningen. Läraren Emma Forsberg vill att eleverna både ska träna problemlösning och förstå grunderna i programmering. Hon menar att det alltid finns en människa bakom allt en dator kan göra.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digital undervisning

Avsnitt 15 av 17

På Alviksskolan i Luleå har några lärare byggt upp en digital miljö där man kan arbeta ämnesövergripande. De kallar konceptet "Storyfication". Eleverna tar sig an olika uppdrag med stort engagemang. Katarina Eriksson säger att de digitala verktygen bidrar till variation i undervisningen men att det är den pedagogiska idén som styr.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digitaliseringens påverkan

Avsnitt 16 av 17

Hur förbereder man eleverna för en digitaliserad framtid som ingen kan förutspå? Vilka förmågor behöver de träna? På Mörbyskolan i Danderyd får eleverna prova på att vara politiker genom rollspel med digitala inslag. SO-läraren Henrik Isacsson vill lära eleverna att ta in fakta och att se på frågor ur olika perspektiv för att kunna fatta bra beslut.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Annorlunda kognition

Avsnitt 17 av 17

Tema: Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Hur kan skol- och lärmiljön göras tillgänglig för elever med olika behov, och hur bygger man en positiv skolanknytning? På Rosengårdsskolan i Malmö byggs extra anpassningar som enskilda elever behöver in i undervisningen alla tar del av. Stommen för läraren Jenny Esbjörnsdotter-Karlssons lektioner är ledning och stimulans, vilket några elever i klassen behöver och alla gagnas av. Med sina kollegor läraren Daniel Scotford och specialpedagogen Eva Sundberg diskuterar hon hur läraren ser, anpassar och följer upp.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaSpråket bär kunskapen

Maaike Hajer om att förstå och bli förstådd

Maaike Hajer är språkforskare från Nederländerna. Som gästprofessor vid Malmö Högskola vill hon bidra till ett ökat samarbete mellan språkdidaktiker och ämneslärare. Både i lärarutbildningen och i skolan.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaSkolministeriet

Att välja väg inför valet

Det har varit vanligt att olika politiska partier besöker skolor i valtider. Men nu har det börjat uppstå problem. Hur ska skolan förhålla sig till att vissa politiska partier och deras åsikter inte är önskvärda av lärare och elever? Kan, och bör man, säga nej till vissa partier för att en del känner sig kränkta?

Fråga oss