Titta

Lärlabbet

Lärlabbet

Om Lärlabbet

Säsong 2. För lärare, med lärare, av lärare. Tanken med serien är att den ska bidra till reflektion och handlingskraft hos pedagoger kring lärandeprocesser och visa att det ständigt finns möjligheter till yrkesutveckling.

Till första programmet

Lärlabbet: Att bemöta intoleransDela
  1. Veckans panelgäster:

  2. Amar Enochsson, SO- och språklärare
    i årskurs 4-9 på Bjursåsskolan.

  3. Malin Mattsson Flennegård, svensk-
    och religionslärare i Nyköping.

  4. Då så. Då kör vi i gång.

  5. Varje lärare ska bemöta
    främlingsfientlighet och intolerans.

  6. Hur gör man det? Vad gör man när
    elever är rasister eller hyllar IS?

  7. Hur yttrar sig intoleransen i dag?

  8. Ofta är det inte
    så väldigt starka uttryck.

  9. Det kan vara små glidningar,
    som ett ordval-

  10. -när man pratar om en annan grupp
    än den man vanligtvis umgås med.

  11. Det kan vara små nyanser-

  12. -vilket gör det svårt att veta
    exakt vad man har att hantera.

  13. Ja, det var tydligare förr.

  14. Då uttryckte elever med klädstil
    eller annat att de stod för något.

  15. Man är inte så explicit längre.
    Man är mer nedtonad.

  16. Vad ser och hör ni i skolan?

  17. Dels är det rena uttryck
    som är kränkande eller nedvärderande.

  18. Det kan handla om ras,
    sexuell läggning... Rena uttryck.

  19. Det kan även visa sig på andra sätt-

  20. -men kränkande ord
    är det man hör mest.

  21. Det beror lite på elevgruppen.

  22. Vissa pekar ut en specifik grupp
    - en etnicitet.

  23. Man kan vara på stan-

  24. -och se människor som sitter
    med en kopp utanför en butik.

  25. Vad man kallar dessa människor?

  26. Man kallar dem för tiggare
    eller något annat.

  27. Det kan också ha att göra
    med ens religiösa grupp.

  28. Det handlar om att se vilken grupp
    det är och hur orden används.

  29. Och med vilken laddning - om det är
    nedsättande eller avståndstagande.

  30. På Elof Lindälvs gymnasium hade man
    för några år sen problem med rasism.

  31. Lärarna struntade i temadagarna och
    ändrade i stället på undervisningen.

  32. Morgan Larsson heter jag. Jag jobbar
    på Elof Lindälvs gymnasium.

  33. Jag har varit här i fjorton år
    som yrkeslärare.

  34. Jag har hand om fordonseleverna,
    årskurs 2 och 3.

  35. God morgon!

  36. För ett antal år sen
    lade man in så kallade temadagar-

  37. -om olika... Mot rasism och
    olika saker som är emot värdegrunden.

  38. Vi gick den här vägen:
    att jobba med det dagligen.

  39. Vi jobbar ihop med samhällskunskapen,
    religionen och historian.

  40. Vi kör nyheterna varje morgon.

  41. Det är viktigt att man inte sätter-

  42. -att skolan har en egen värdegrund.

  43. Det finns en i hela världen -
    världens värdegrund.

  44. Hur man ska se på människor
    och allt runtomkring där.

  45. Det är viktigt att inte bara
    poängtera på en prick någonstans.

  46. Det förekommer nog kränkningar
    på alla skolor och arbetsplatser.

  47. Mer eller mindre.

  48. Det viktiga är att agera direkt.

  49. -Vad var det på nyheterna i dag?
    -Flyktingar.

  50. Det har varit en enorm flyktingström
    under ganska lång tid.

  51. Jag brukar börja med att fråga
    vad det var på nyheterna.

  52. Då brukar det komma något.

  53. Är det något
    som jag tycker är viktigt-

  54. -så lyfter jag de bitarna.

  55. Det är mycket familjer och småbarn.

  56. Hur hade ni reagerat
    om ni hade haft en familj?

  57. Ni vet att om ni stannar så kommer
    någon eller några att bli mördade-

  58. -om ni inte ställer upp
    på vissa krav.

  59. -Jag kan inte föreställa mig det.
    -Det är nog svårt.

  60. I en sådan här diskussion är fördelen
    att det lyfts upp.

  61. Man kan hantera den
    i en sådan här situation.

  62. Kör man bara en temadag
    och alltihop... Okej.

  63. De som har fördomar
    spelar bara med en sådan dag.

  64. De gör inget, men eftersom vi kör det
    varje dag så kommer det fram.

  65. Då kan man bemöta på ett annat sätt.

  66. Det är svårt att se utvecklingen,
    men klassrummet är öppnare.

  67. Man känner... Man är inte rädd
    att gå in i vissa diskussioner.

  68. Även jag... Vårt huvudmål
    är att skapa samhällsmedborgare.

  69. Man vågar ta det initiativet
    och driva framåt.

  70. Man vågar ta
    de svåra frågorna dagligen.

  71. Sen tycker jag ändå...

  72. Det här håller på hela tiden.
    De vet att vi startar med nyheterna.

  73. Det gör att klimatet blir öppnare.

  74. Utmaningarna är egentligen mycket
    ren uppfostran-

  75. -på många håll.

  76. Att man håller på med den biten.

  77. Många kommer
    från otrygga hemförhållanden.

  78. Utbildningsmässigt...

  79. Okej, jag ska producera mekaniker
    för våra avnämare.

  80. Men är det det viktigaste, eller är
    det att bygga en samhällsmedborgare?

  81. Vad säger ni?
    Kan nyheter främja tolerans?

  82. Absolut. Jag blir lycklig när jag ser
    eleverna och lyssnar på deras lärare.

  83. Här har man förstått
    vikten av att bygga relationer.

  84. När man som här
    varje dag sätter sig ner-

  85. -tittar på något viktigt
    och för ett samtal kring det...

  86. Om någon säger något jobbigt
    så kan man nästa dag följa upp det.

  87. "Hur menade du nu?" Man kan börja
    komma åt eventuella låsningar-

  88. -som ju ofta är orsaken
    till någon intolerant idé.

  89. När man börjar
    kunna få in nya perspektiv-

  90. -och öva sig i
    att se saker annorlunda...

  91. Läraren pratade om
    att vara en samhällsmedborgare-

  92. -eller världsmedborgare.

  93. Att känna att man är del
    av ett sammanhang är jätteviktigt-

  94. -för hur man ser på andra
    och sin omgivning.

  95. Inte minst i dag, när många
    kanske inte följer vad som händer.

  96. De tittar inte på nyheterna
    och läser inte tidningarna.

  97. De får en input
    om vad som händer i världen-

  98. -så att man inte plötsligt ser:
    "Oj, det är krig i Syrien."

  99. Här får man reda på vad som händer
    och får ventilera det med läraren-

  100. -som verkligen verkade
    ta sitt uppdrag på allvar.

  101. Det går inte att komma ifrån
    det här med relationer.

  102. Relationen som han har byggt upp
    under några månader...

  103. Innan han kan ha de här samtalen
    måste han bygga upp den relationen.

  104. Allt bygger på en
    väl fungerande relation till eleven.

  105. Annars blir det som i militären.

  106. En kapten kan säga till dig
    precis vad du ska göra.

  107. I skolan ska vi ha kritiskt tänkande
    elever som ifrågasätter.

  108. Man måste ha den här relationen
    för att det ska bli givande för båda.

  109. De ska ju också känna sig trygga,
    utöver att vara kritiskt tänkande.

  110. När de får göra det här som
    ett återkommande inslag i vardagen...

  111. -Är det nyckeln?
    -Exakt. Känner man sig trygg...

  112. "Jag kan lufta det jag tänker."

  113. Då blir man mer öppen för att lyssna
    på nya perspektiv och tankar-

  114. -och ibland rena faktakunskaper.

  115. Mycket av det vi kallar intolerans
    bygger på en verklighetsuppfattning-

  116. -som inte stämmer med hur det är.

  117. Vad krävs det av läraren?

  118. Läraren måste ju veta
    vad han pratar om.

  119. Återigen: Har man ingen relation
    så går det inte att diskutera.

  120. Om man inte... Vi säger så här:

  121. För några år sen...

  122. För 10-15 år sen bemötte vi
    elever med kränkande åsikter-

  123. -på fel sätt.

  124. Det var ett hårt sätt som fick dem
    att sluta sig inom sin grupp.

  125. Det är ett mer lågaffektivt bemötande
    på alla skolor, såvitt jag har hört-

  126. -som gör att man kan få till stånd
    den här nödvändiga dialogen.

  127. Ger man uttryck för intolerans
    och en ganska snäv världsbild-

  128. -fastnar man ofta
    i den rollen och identiteten.

  129. "Jag är den som slänger in det där
    tykna eller ifrågasätter allt."

  130. Om man hela tiden, från läraren
    eller andra, får en nyfiken fråga-

  131. -eller ett litet
    perspektivförskjutande inlägg-

  132. -och ser att man blir lyssnad på...
    Man får fundera ett varv till på det.

  133. Då kan man, på djupet av sig själv-

  134. -börja fundera över sin identitet.
    "Vad säger jag?"

  135. Man hör sina ord på ett annat sätt än
    om man bara har fastnat i sin roll.

  136. Jag tycker att det är så bra
    att de har gått ifrån temadagar.

  137. Det är alla lärares uppgift, oavsett
    om de har SO, svenska eller engelska-

  138. -att bemöta kränkningar
    och intolerans. Det är allas uppdrag.

  139. Det är som att träslöjdsläraren
    ska hjälpa till med svenskan.

  140. Man kan inte skjuta över ansvaret.

  141. Alla lärare
    måste känna det här ansvaret.

  142. Då blir det också väldigt tydligt
    vad vi är för på skolan.

  143. Vad vill vi? Inte: "Vad är vi emot?"

  144. Börjar man varje dag så här
    så blir det uppbyggligt och positivt.

  145. Med en temadag
    markerar man vad vi är emot.

  146. Inte det där man varje dag
    vill visa att man står för.

  147. "Det är vårt uppdrag
    att låta er mötas kring det här"-

  148. -"utifrån ämnen och i relationer
    på skolans alla nivåer."

  149. Inte bara i klassrummet,
    utan på alla platser i skolan.

  150. Bilan Osman är journalist
    och föreläsare på Expo.

  151. Hon utbildar lärare
    i antirasistiskt arbete.

  152. Jag träffade henne tidigare i veckan.

  153. Om man har elever som är främlings-
    fientliga eller extremistiska...

  154. De kanske hyllar IS. Vad gör man?

  155. Skolan ska förstås alltid utgå
    från ett värdegrundsarbete.

  156. Sen får man tänka på olika sätt.

  157. Man kan använda verktyg som att
    prata om källkritik och ha övningar.

  158. Det är viktigt att utgå från att man
    ska komma fram till något gemensamt-

  159. -och inte placerar dessa elever
    i centrum av diskussionen.

  160. Utgångspunkten ska vara att skolan
    aldrig har varit neutral till rasism.

  161. Skolan ska vara antirasistisk.

  162. Därför gör man det, oavsett
    vilka elever som uttrycker något.

  163. Det ska vara ett naturligt inslag.

  164. Det har ofta gått långt. Hur
    kan man upptäcka eleverna tidigare?

  165. Förutsättningen för att upptäcka
    elever med rasistiska åsikter-

  166. -är att ha
    ett fortlöpande värdegrundsarbete.

  167. Då är det lättare
    att snappa upp de eleverna tidigt-

  168. -och försöka skapa en miljö-

  169. -där elever kan prata om olika saker
    som de tycker berör dem.

  170. Förutsättningen är att det
    redan finns ett värdegrundsarbete.

  171. När man upptäcker det får man ta det
    därifrån och försöka fortsätta.

  172. Ta hjälp av andra.

  173. Lärare skulle ofta må bättre av
    att känna att de kan få hjälp ibland.

  174. Allt ska inte landa på deras bord,
    och där måste alla hjälpas åt.

  175. Det finns en islamofobi i samhället.
    Hur jobbar man med den?

  176. Det är viktigt, med islamofobi,
    antisemitism eller annan rasism-

  177. -att koppla det till historien och
    visa att de idéerna under lång tid-

  178. -har uttryckts på ungefär samma sätt.

  179. Man pratar om människor
    från Mellanöstern som odemokratiska.

  180. Man pratar om dem som människor som
    kommer hit för att våldta och råna.

  181. En massa olika myter
    om "de farliga andra".

  182. Det finns en anledning till
    att man demoniserar vissa grupper.

  183. Det är
    rasismens existensberättigande.

  184. Det är likadant med antisemitismen.

  185. Man har länge målat upp judar
    som onda och opålitliga.

  186. Det kan översättas till samtiden
    och hur rasismen betraktar judar.

  187. I dag kanske man pratar om opålitliga
    judar i medier och på banker.

  188. Man pratar om elever, men vad gör man
    åt lärare med odemokratiska åsikter?

  189. Samma sak som man försöker göra
    med eleverna.

  190. Dels att understryka i personalrummet
    att det är en antirasistisk plats.

  191. Man har nog lättare på skolan att se
    när elever ger uttryck för rasism-

  192. -än när lärare gör det.

  193. Självbilden är
    att lärarkåren är tolerant.

  194. "Vi i lärarkåren är antirasister."

  195. Innan man undervisar elever så borde
    undervisningen ske i personalrummet.

  196. -Vad tänker ni om det hon säger?
    -Att hon har helt rätt.

  197. Min utgångspunkt är-

  198. -att om man börjar i klassrummet
    med sina elever-

  199. -utifrån det vi ofta gemensamt
    vill... Det positiva.

  200. Utifrån mänskliga rättigheter
    och att mångfald är positivt.

  201. Om man arbetar med det genom sina
    ämnen så blir det inte lika abstrakt.

  202. "Nu ska vi prata om rasism,
    främlingsfientlighet och intolerans."

  203. Man kan, via en fråga, en berättelse
    eller ett ämne eller faktaområde-

  204. -arbeta med det inifrån och bakifrån.

  205. Då blir det inte fokus på extrema
    situationer och extrema tankar.

  206. Då lockas vi ofta att tänka att en
    människa är extrem och intolerant-

  207. -i stället för att se det
    som ett uttryck för något-

  208. -som vi kan påverka bakifrån.

  209. Hur markerar man,
    utan att stänga dörren?

  210. Man måste markera att man inte får
    säga så enligt Svea rikes lag.

  211. Det är straffbart.

  212. Först kan man förklara
    att man inte får säga så-

  213. -men sen tar man diskussionen.
    "Det här är olagligt."

  214. Det du säger om att man måste...
    "Vad är det här ett uttryck för?"

  215. Bakom fasaden finns det ett barn-

  216. -som man måste se till och fråga:
    "Varför mår du så här?"

  217. En gång frågade jag sådan person:
    "Varför är du så arg?"

  218. "Det är lättare
    att vara arg på andra än mig själv."

  219. Det var ett tag sen,
    men det handlar om det.

  220. En ilska som man tar ut på andra,
    ofta en annan grupp.

  221. Det finns ett Nalle Puh-uttryck.

  222. "Den som mår bra har inget behov
    av att kränka andra."

  223. Det är helt sant,
    så man måste jobba...

  224. Man kan inte exkludera.
    Man måste jobba med hela gruppen.

  225. Man kan inte säga: "Du är extremist.
    Nu ska vi behandla dig."

  226. Precis. Att låta eleven känna
    att den inte bara är det-

  227. -som den kanske var från början.
    Den där arga som skrek.

  228. Man ger den chansen
    att få visa de andra sidorna-

  229. -som vi ju vet att varje barn har.

  230. Kan serier motverka extremism?

  231. Det menar jordaniern Suleiman Bakhit.

  232. Han gör serier med superhjältar
    för arabiska barn.

  233. Det, menar han,
    är ett vaccin mot terrorism.

  234. -Hej, Suleiman.
    -Hej, Isabella.

  235. Du gör serier för arabiska barn.
    Varför är arabiska superhjältar viktiga?

  236. Bra fråga. Vi behöver något
    som är motsatsen till bin Ladin och IS.

  237. Vi behöver förebilder som kan ge
    de unga andra berättelser och hjältar.

  238. Många unga dras till extremistgrupper
    på grund av känslan av tillhörighet-

  239. -men framför allt
    för att de lockas av äventyret.

  240. Chansen att bli hjälte.

  241. De får något att leva för
    som är större än de själva.

  242. Det är viktigt att ge de unga
    positiva berättelser och förebilder.

  243. Du menar att extremism hänger ihop
    med skam. Kan du förklara?

  244. Skam är känslan att inte duga
    som människa och inte förtjäna närhet.

  245. När det blir ens identitet och sätter
    sig på djupet har forskningen visat-

  246. -att sannolikheten
    för att man begår våldsdåd ökar.

  247. Ser man på extremiströrelser, som
    nazister eller muslimska extremister-

  248. -så utnyttjar och förstärker de folks
    skam och riktar den mot "de andra".

  249. Vi ser det hela tiden.

  250. Skam är en
    av de psykologiska faktorer-

  251. -som kan bidra till våldsdåd
    eller extremism.

  252. -Hur kan lärare jobba med skam?
    -Lärare är jätteviktiga.

  253. Först måste de ta reda på vad skam är
    och hur det fungerar-

  254. -framför allt för barn.

  255. Skam påverkar minoriteter-

  256. -eller diskriminerade människor
    mycket starkare.

  257. Det är viktigt att lärarna vet om det
    och diskuterar det med eleverna.

  258. Prata om olika sorters skam.
    Vilken skam upplever eleverna?

  259. Genom att skapa en miljö där lärare
    och elever kan prata och resonera-

  260. -minskar man allas skamkänslor
    och ersätter dem med något bra.

  261. Vi har tonåringar här som sympatiserar
    med IS och vill ansluta sig till dem.

  262. -Hur når vi fram till dem?
    -Man måste jobba förebyggande.

  263. Vi måste börja i ung ålder och ge dem
    positiva förebilder från första början.

  264. Tanken är att vaccinera de unga
    mot det här viruset som sprider sig.

  265. Tiden och platsen är alltid rätt
    för hjältar.

  266. Ni lärare kan väcka barnens hjältemod.

  267. -Tack, Suleiman.
    -Tack.

  268. Skam och extremism hänger ihop,
    säger han. Vad säger ni?

  269. Jag tror att skam ligger i
    att man själv inte mår bra.

  270. Man behöver ta ut det på någon annan.

  271. Någon "dem",
    så att man kan säga "vi och de".

  272. Man mår inte bra psykiskt.

  273. Skam är ett existentiellt tillstånd
    som alla kan känna igen sig i.

  274. Får man då, som Suleiman är inne på,
    förebilder-

  275. -som kan representera
    det som man känner sig stolt över-

  276. -en berättelse
    att identifiera sig med-

  277. -så blir den existentiella frågan
    något man kan få positiva svar på.

  278. Hans arbete är extremt viktigt,
    och han använder berättelsen.

  279. Han pratade om "the narrative".

  280. Där har vi en väg in i alla
    människors liv som är extremt viktig.

  281. Berättelsen kan vara en arena
    för förståelse, historiska exempel-

  282. -mänskliga öden
    och moraliska dilemman-

  283. -men också
    de djupaste identitetsfrågorna.

  284. "Vem är jag? Vem vill jag vara?"

  285. Där har alla lärare ett stort ansvar.

  286. I skolan är man kanske en förebild
    som de tycker rätt bra om.

  287. De har en relation till dig
    som lärare på två sätt.

  288. Man får inte kränka dem eller vad
    deras föräldrar tror eller tänker-

  289. -men man får föra fram demokratiska
    värderingar och vad som är kränkande.

  290. Det kan bli problem för eleven om
    någon utanför skolan har sagt något.

  291. De har en relation till dig,
    där de kommer som i ett...

  292. Det blir ett problem. De tycker om
    båda och slits mellan dem.

  293. Som lärare har man ett stort ansvar
    att inte vara för på-

  294. -utan att resonera och diskutera.

  295. När folk kommer från platser
    där de har upplevt-

  296. -motsatsen till mänskliga
    rättigheter, tolerans och demokrati-

  297. -så gäller det att fånga upp,
    i vårt samhälle och vår skola-

  298. -all den här erfarenheten
    och skapa de här mötena.

  299. Att få eleverna att känna att de
    är delaktiga och betyder något.

  300. Får man någon som Suleiman
    från sitt håll-

  301. -som skapar
    den här positiva motbilden-

  302. -så stärker det varje ung människa.

  303. Allt som gör det
    är något som arbetar för tolerans-

  304. -och mot dess motsatser.

  305. Stort tack.
    Ni får prata mer i vårt eftersnack.

  306. Vad tänker du som tittar? Dela med
    dig av det på sociala medier.

  307. Ta hashtaggen Lärlabbet.

  308. Eftersnacket kan ni följa
    på vår blogg.

  309. Vårt nästa tema
    är läs- och skrivutveckling.

  310. Hur tar man eleverna vidare
    i skrivandet?

  311. Hej då.

  312. Ja, då var programmet klart.
    Vad tänker du, Amar?

  313. Det var spännande att få vara med om.
    Fantastisk produktion.

  314. -Och roligt att träffa dig.
    -Detsamma.

  315. Det blir intressant
    att se resultatet.

  316. Det bubblar i huvudet av nya trådar
    från alla möjliga håll och kanter.

  317. Jag var på en konferens i Tallinn:
    "The Learning Teacher Network".

  318. Den behandlade fjärde globala målet -
    "quality education". Det gäller här:

  319. Hur man långsiktigt och hållbart
    ska kunna arbeta i skolan-

  320. -med undervisningen i sig
    och allting runt omkring.

  321. Det som jag var inne på tidigare,
    alla nivåer som måste samverka.

  322. Hela vägen från klassrumsnivån
    med elever och lärare-

  323. -vidare upp i skolledningen-

  324. -och vidare till kommunen, som får
    sina riktlinjer från annat håll.

  325. Hur det måste samverka
    kring frågorna-

  326. -för att vi ska kunna prata om
    god utbildning för alla.

  327. Demokratiuppdraget
    är grunden för allt detta-

  328. -oavsett var du befinner dig
    i skolans värld.

  329. Jag tänkte på det Suleiman sa om
    lärarens roll och vad man kan göra.

  330. Hur ser ni på er själva? Kan ni vara
    superhjältarna i elevernas liv?

  331. Man försöker. Det tror jag att alla
    lärare i alla skolor försöker.

  332. Att vara läraren
    som de känner förtroende för.

  333. De känner trygghet.

  334. Att de i alla fall har nån
    de kan ventilera sina tankar för.

  335. Få en kram, höll jag på att säga.
    Inte en kram, men ett snällt ord.

  336. Vi finns som goda förebilder för hur
    man ska vara som samhällsmedborgare.

  337. Inte så att vi inte får göra fel.
    Man ska kunna göra fel också.

  338. -Det är nog ganska viktigt.
    -Överlag att vi är goda förebilder.

  339. Jag blir som gladast när elever
    kommer i efterhand och säger:

  340. "Du var så engagerad. Det kändes som
    om du brann för det du höll på med."

  341. Det blir jag glad för, för det var
    min utgångspunkt som lärare.

  342. Jag hade en fantastisk lärare
    på gymnasiet-

  343. -som fick mig att inse lärarens
    otroliga möjligheter och makt.

  344. Att man kan vara en förebild
    och förändra unga människors liv.

  345. Att de för första gången
    får möta en fråga eller tanke.

  346. Eller att den där morgonen de haft
    det jättejobbigt fråga "Hur mår du?".

  347. Det gör ju läraryrket
    så väldigt speciellt.

  348. Jag hade en sån lärare på högstadiet.
    Nu jobbar han på Dalarnas högskola.

  349. Vi var en grupp killar,
    inte Guds bästa barn på nåt sätt.

  350. Det fanns säkert intolerans
    och främlingsfientlighet också-

  351. -men hans sätt att bemöta oss och
    vara med oss tonade ner allt det där.

  352. Man behövde inte vara på ett visst
    sätt inför den här läraren.

  353. Det var nog lite på grund av den
    SO-läraren som jag blev lärare.

  354. Man såg att man kunde förändra.

  355. Jag tänkte
    på vikten av att lyfta fram-

  356. -hos de elever
    som kanske sympatiserar med IS-

  357. -eller
    har nån annan extremistisk åsikt-

  358. -att man försöker lyfta fram
    det goda i dem.

  359. -Är det nåt ni tänker på?
    -Absolut.

  360. Där jobbar jag utifrån mina ämnen,
    och positiva sidor hos det.

  361. Att man ger möjlighet till det.
    Säg att man har en enkelt uppgift.

  362. Enkel och enkel. "Berätta. Vad tänker
    du när du hör ordet 'frihet'?"

  363. Alla får skriva sina funderingar,
    och så läser man upp några.

  364. "Frihet är att..."

  365. Så kanske den man minst trodde, för
    att han ofta uttrycker andra tankar-

  366. -har de mest kärleksfulla
    och ömma tankarna-

  367. -kring andra människor,
    sitt land eller en situation.

  368. Att i alla sammanhang försöka-

  369. -få de här unga människorna,
    eleverna, att locka fram det i sig.

  370. Det handlar om synen på eleven.

  371. Om vi tror att de har det i sig
    eller om vi ska stoppa det i dem.

  372. Jag tänker alltid
    att det där finns där.

  373. Det är en stor och svår uppgift
    att försöka locka fram det.

  374. Att man själv ska vilja
    vara det där allra bästa.

  375. Det ser jag
    hos mina nyanlända elever.

  376. För första gången frågar nån:
    "Vad tänker och tycker du?"

  377. De som varit i en skolsituation
    tidigare är så ovana vid det.

  378. "Får jag berätta och säga nåt?"

  379. "Får jag tänka kring demokrati?
    Vilket ämne hör det till?"

  380. "Det spelar ingen roll. Nu pratar vi
    om det och om diskriminering."

  381. Det behöver inte vara kopplat
    till nåt ämne.

  382. Vi pratar om nåt som är viktigt
    för att vi är människor.

  383. Demokrati och tolerans
    kan man lära sig att leva-

  384. -att prata om och ge uttryck för.

  385. Du kommer inte att kunna se
    det här goda hos eleven-

  386. -om du inte byggt upp
    en relation till eleven.

  387. Han visar inte det för dig då,
    trots att han vet att det finns där.

  388. Ett exempel från när jag började
    som lärare.

  389. Jag hade, som alla nya lärare,
    ambitioner.

  390. Nu skulle jag visa mina vingar.

  391. Jag visade för en erfaren kollega:
    "Det här är de tre första veckorna."

  392. Han tittade på det och sa:
    "Är du helt dum i huvudet?"

  393. "Släng det där och lär känna eleverna
    under tre veckor."

  394. "Sen kan du lattja med det du lärt
    dig." Det handlar om relationer.

  395. Sen kan du ta fram
    det goda hos elever.

  396. Utan en relation
    får du aldrig fram djupet.

  397. Mötet mellan dig och eleven,
    det är där du kan påverka dem.

  398. Som en positiv förebild också.

  399. Tack för att ni kom hit.

  400. Nu ska du få bege dig till Dalarna
    i bil. Kör försiktigt.

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Att bemöta intolerans

Avsnitt 24 av 29

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Tema: Verktyg för tolerans. Lärare förväntas främja förståelsen mellan människor och motverka främlingsfientlighet. Samtidigt ska alla elever få uttrycka sina ideologiska övertygelser, oavsett om de går emot demokrati och de grundläggande mänskliga rättigheterna. Hur ska lärare hantera främlingsfientlighet och intolerans i klassrummet? Hur ska elever med antidemokratiska åsikter bemötas?

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Sociala relationer, Värdegrund
Ämnesord:
Främlingsfientlighet, Intolerans, Pedagogisk metodik, Skolan, Tolerans, Undervisning, Värderingar, Åsiktsfrihet
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Lärlabbet

Säsong 1
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Se mobbning

Avsnitt 1 av 17

Att jobba framgångsrikt mot mobbning är svårt. En metod som fungerar på en skola, fungerar inte nödvändigtvis på en annan. Många konflikter i skolan startar på rasten. På Håstaskolan i Hudiksvall lyckas man minska mobbningen med hjälp av gemensamma rastaktiviteter. Vi träffar skolans rektor Hege Arola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 2 av 17

Tema: mobbning. Ofta börjar mobbning på skolan och fortsätter sedan på fritiden. Men ibland är det tvärtom, konflikter som börjar efter skoltid följer med in i klassrummet nästa dag. Vilket ansvar har skolan för hur eleverna mår och vad de gör på sin fritid? Hur kan skolan samarbeta med föräldrar, föreningar eller andra delar av samhället för att förebygga mobbning efter skoltid?

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Nätmobbning

Avsnitt 3 av 17

Konflikter som uppstår i skolan fortsätter ofta ute på nätet. Hur ska skolan jobba med mobbningen som sker på nätet? Och är det verkligen skolans ansvar? Vi besöker Drottning Blankas gymnasium i Stockholm där rektor Norma Aznar har bestämt att de måste ta tag i nätmobbningen. De använder bland annat en app där eleverna när som helst på dygnet kan anmäla vad de ser eller råkar ut för.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Skolmiljö

Avsnitt 4 av 17

Tema: mobbning. Hur mycket påverkar skolmiljön mobbningen? Och hur kan man jobba med skolmiljön för att motverka mobbning? Vi besöker nya Raketskolan i Kiruna, en skola arkitektritad för att förebygga mobbning och utanförskap. En som lockades av den här miljön och arbetet på skolan är läraren Maria Isaksson.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Normer

Avsnitt 5 av 17

Tema: mobbning. Normer och värderingar sätts tidigt i livet. Hur kan skolan jobba med normer och värderingar för att förhindra mobbning? Det pedagogiska arbetet på förskolan Rörmokaren går ut på att jobba normkritiskt - mot utanförskap och mobbning. Vi träffar förskolläraren Camilla Liljedahl.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ansvar

Avsnitt 6 av 17

Tema: mobbning. Hur ser ansvaret ut när mobbning är ett faktum? Har eleverna något ansvar? Vi besöker Östergårdsskolan i Halmstad, där man jobbar med kamratstödjare. Det innebär att några elever bland annat ska hålla koll och rapportera till vuxna om de ser att någon blir mobbad. Metoden har varit omdiskuterad och en del menar att det är fel att lägga ansvaret på eleverna. Samtidigt sker ofta mobbning när skolpersonal inte är närvarande. Anna Wälivaara som är lärare på skolan tycker att kamratstödjare, som en del i ett större antimobbningsarbete, fungerar bra.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teknikstöd

Avsnitt 7 av 17

Tema: specialpedagogik. Teknikstöd i form av datorer, surfplattor och mobiler används ofta i skolmiljön. Om elever och lärare ökar kunskapen och medvetenheten kring den nya tekniken, lyckas barn i behov av särskilt stöd mycket bättre, säger specialpedagog Ulrika Jonson, Vallaskolan i Södertälje.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkludering

Avsnitt 8 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur kan skolor lyckas med inkludering? På Rannebergsskolan i Angered har man anställt inkluderingspedagogen Lena Ekstrand. Hennes uppgift är att få alla att känna sig inkluderade.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Flerspråkighet

Avsnitt 9 av 17

Tema: specialpedagogik. Den enskilt svåraste uppgiften för specialpedagogen Anna Hansson på Angereds gymnasium är att kunna utläsa om en nyanländ elev med annat modersmål än svenska har en språkstörning eller av andra skäl inte har den språkprogression man kan förvänta sig i en viss ålder. För att kunna göra en fullständig kartläggning måste det finnas personer på skolan med pedagogisk bakgrund som talar elevernas språk, menar Anna Hansson. Det är en av lösningarna på Angereds gymnasium.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Tidigt stöd

Avsnitt 10 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur arbetar bra skolor och lärare för att i tid upptäcka och ge rätt stöd? Vissa forskare menar att Finlands framgångsrika skola bland annat beror på att eleverna redan från tidig skolålder får det stöd de har behov av. Ungefär 20 % av Finlands skolelever har någon gång fått extra stöd för någon typ av skolsvårighet. Prorektor Annika Lassus och specialpedagog Lilian Vestergren på Övningsskolan i Vasa i Finland menar att det är extra viktigt att lägga mycket resurser tidigt på terminen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevens förståelse

Avsnitt 11 av 17

Tema: betyg och bedömning. Malin Carlsson är lärare i årskurs F-3 på Lindblomskolan i Hultsfred. Tillsammans med eleverna har hon utvecklat en PP-vägg. Det är en plansch där det tydligt anges vad man måste kunna inom ett visst ämne för att uppnå målen. Eleverna kan utgå från PP-väggen när de själva ska bedöma hur långt de har kommit i sitt eget lärande. Malin menar att det är viktigt att eleverna redan från början får vara med och bestämma hur de ska uppnå målen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Olika bedömningsunderlag

Avsnitt 12 av 17

Tema: betyg och bedömning. Det finns fler former av underlag än det skriftliga. Muntlig redovisning, grupparbeten, filmproduktion, blogg, podd och så vidare. Hur bedömer du som lärare dessa underlag? Hur mycket frirum har lärare i ett myndighetsutövande fält? Vi träffar Camilla Askebäck Diaz som är lärare i matematik, NO och förstelärare i digitala verktyg på Södermalmsskolan i Stockholm. För henne är det en självklarhet att bedömningen även sker i de digitala verktygen. Hon berättar hur hon jobbar med det.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Återkoppling, motivation och självkänsla

Avsnitt 13 av 17

Tema: betyg och bedömning. Efter några års experimenterande har svenskaläraren Olle Carlgren på Höglandsskolan i Bromma hittat den för honom bästa metoden för systematisk återkoppling till eleverna. - Det är inte det första utkastet som eleverna lämnar in som är det viktigaste, utan det eleverna faktiskt lär sig under tiden, menar Olle.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Sambedömning

Avsnitt 14 av 17

Tema: betyg och bedömning. I Ljusdals kommun storsatsas det på sambedömning. Carina Wikström är lärare på Slottegymnasiet. Hon berättar att likvärdigheten ökar när lärarna gör sambedömningar både inom lärarkollegiet på hennes gymnasium och tillsammans med lärare på andra skolor i kommunen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att erövra yrket

Avsnitt 15 av 17

Tema: lärarprofessionen. Lärlabbet besöker Knutbyskolan och Christina Maelan. Hon är förstelärare och handledare till lärarstudenter som ska omsätta teori till praktik. Lyhördhet och respekt är två av de allra viktigaste komponenterna för att bli en bra lärare, säger Christina och hennes lärarstudent Georgios Varitmadis håller med. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Den lärande läraren

Avsnitt 16 av 17

Tema: lärarprofessionen. Modersmålsläraren Tülay Gürgüns arbetsvecka ser ut som sina kollegors, men till skillnad från de flesta andra lärare ägnar hon nästan all sin fritid åt att ta in information från den digitala världen. På sin blogg samlar hon allt som kan vara intressant för pedagoger i form av övningar och pedagogiska spel. Tülay tycker att hela synsättet på hur lärare kan fortbildas inom det här området måste förändras. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Framtidens lärande

Avsnitt 17 av 17

Tema: lärarprofessionen. Agneta Hedenström är rektor för Antnässkolan utanför Luleå. Hon menar att framtidens klassrum kommer att vara kreativa ytor utan gränser. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Säsong 2
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Mottagandet

Avsnitt 1 av 29

Tema: nyanlända elever. På onsdagar kommer nyanlända barn och ungdomar till mottagningsenheten Välkomsten i Helsingborg. Det brukar bli fullt av liv och lite rörigt när alla samlas. Personalen tar reda på vilka olika språkgrupper alla tillhör och därefter påbörjas kartläggningen. Sedan en tid tillbaka har personalen använt sig av en modell som går i linje med de direktiv Skolverket kommer ut med i början av januari 2016. "Det bästa med att göra kartläggning här istället för på skolorna är likvärdigheten, vi erbjuder ju en samlad kompetens som kanske inte alla skolor har", säger Jenny Bladh, pedagogisk utvecklingskonsult på Välkomsten. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkludering

Avsnitt 2 av 29

Tema: nyanlända elever. Eftersom alla elever har olika bakgrund och förutsättningar att lära sig det svenska språket kan det för vissa ta väldigt lång tid att slussas in i det "normala". Därför är det viktigt att nyanlända elever parallellt med lektionerna i svenska får samma undervisning som de andra eleverna på skolan. Den här synen blev utgångspunkten för ett omtalat projekt i Navets språkklass i Örebro. "Det har fungerat positivt, både socialiserings - och resultatmässigt", menar läraren Suzanne Gynnhammar. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärandet

Avsnitt 4 av 29

Tema: nyanlända elever. Vad har nyanlända för kunskaper med sig till skolan och hur kan de kunskaperna omsättas i nya kunskaper? De nyanlända elever som har Åsa Sebelius som lärare utvecklar sitt språk genom genrepedagogik. Eleverna får ämnneskunskapen med sig om de förstår i vilka sammanhang och strukturer språket finns. Enligt modellen som Åsa arbetar med kan språket vara argumenterande, berättande, återgivande eller instruerande. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 5 av 29

Tema: nyanlända elever. Tack vare envishet och en stark vilja kunde de nyanlända lärarna till slut få praktikplatser på Mariedalsskolan i Vänersborg. Nu när en termin har gått konstaterar rektor Christina Hjern att det har varit ett väldigt lyckat projekt. - Det är oerhört viktigt för dem att starta ett liv här och det är oerhört viktigt för oss med många nyanlända elever att få lärare med deras kompetens, säger hon. Med avstamp i reportaget samtalar inbjudna studiogäster kring vikten av samverkan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digitalisering och demokrati

Avsnitt 6 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad innebär en digitaliserad skola i praktiken? Vad måste lärarna kunna och vilka möjligheter finns? Läraren Ylva Pettersson har varit drivande i Katedralskolan i Skaras digitalisering. Hon anser att det viktigaste är att man som lärare vågar släppa taget och lär sig att knyta färdighet till rätt digitalt verktyg. Idag kan Ylva konstatera att hennes elevers klassrum har utvidgats. Ett exempel på detta är att återkopplingen kan komma från människor de inte känner.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Datalogiskt tänkande

Avsnitt 7 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad är datalogiskt tänkande och hur kan det läras ut? Maria Franzén på Högåsskolan i Knivsta är bildläraren som lär eleverna att programmera minirobotar. Hon menar att eleverna tränar många olika förmågor som matematik, logiskt och kritiskt tänkande, tal, bild och samhällskunskap när de programmerar.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Källkritik

Avsnitt 8 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Lärlabbet besöker Murgårdsskolan i Sandviken som arbetar med källkritik i alla ämnen. Vet eleverna hur informationsvägarna fungerar på internet? Eftersom vi möts av så mycket information är det en demokratifråga att elever lär sig finna, värdera och analysera information kritiskt. En lärarpanel följer upp i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Eleven som producent

Avsnitt 9 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Helena von Malortie är slöjd- och bildlärare på Mosaikskolan i Malmö. Där går nyanlända elever från årskurs 7 till 9. Hennes elever får presentera sina kreativa arbeten genom att dokumentera dem digitalt på Ipads. När filmerna visas för andra klasser blir eleverna väldigt stolta och extra motiverade att göra ett bra arbete. En lärarpanel följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digital didaktik

Avsnitt 10 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Varför är lärarens kompetens i medie- och informationskunnighet, MIK, så viktig? Lärlabbet tar upp det digitala perspektivet på lärarrollen och de möjligheter som IT ger. Hur, när och i vilka syften väljer lärare digitala verktyg? Det finns en uppsjö av verktyg att välja mellan när en lärare designar sin undervisning. Vilka krav ställer det på lärarna? Lärlabbet besöker Tobias Ruthenberg på Lärarhögskolan i Borås som undervisar lärare och bibliotekarier i MIK. Skolan satsar även på att integrera MIK-undervisning i grundutbildningen för lärarstudenter.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetikens kraft

Avsnitt 11 av 29

Tema: estetik och lärande. I skolan har de estetiska ämnena samma självständiga roll som andra ämnen. Men de stöder också annat lärande och tränar barnen i betydelsefulla framtidskompetenser som kreativitet, analysförmåga, skapande, förmåga att förstå, tolka, uttrycka och kommunicera. Lärlabbet besöker Hortlaxskolan i Piteå där eleverna i årskurs 7-9 fördjupar sig i både manuella och digitala tekniker med bildläraren Stefan Holmgren. Till skillnad från på många andra håll har man också kvar kurser i fritt skapande. Bild är kommunikation, och målet med lärprocessen är att väcka elevernas fantasi och kreativa potential.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetiska lärprocesser

Avsnitt 12 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Svedala där alla kommunens förskolebarn får upptäcka sina röster och sin musikalitet med sångpedagogen Elinor Fryklund. Det handlar om att ge barnen tillgång till den egna rösten och om sång på barnens villkor. Sedan sångundervisningen infördes på förskolan har man som bonus fått se hur bland annat barnens språkliga utveckling tar stora kliv framåt, berättar förskolechefen Anette Lindh.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetik för alla

Avsnitt 13 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Sannarpsgymnasiet i Halmstad där dramapedagogen Malin Norlings elever går på särskolans individuella program. Funkisar kallar hon sina skådespelare, som alla har olika intellektuella och fysiska funktionsnedsättningar. Med dramapedagogiken som redskap undersöker de både sin egen identitet och samspelet med andra människor. Lärarpanelen följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevhälsans betydelse

Avsnitt 14 av 29

Tema: elevhälsa. Elevhälsan är en avgörande faktor för att eleverna ska nå kunskapsmålen. Det anser man på Ekbackens skola i Fellingsbro. Verksamhetsutvecklare Åsa Jönsson berättar om skolans vision för varje elev: rätt till maximal kunskapsutveckling, rätt att känna trygghet på skolan och rätt till skolro. För att lyckas arbetar lärarna tätt ihop med elevhälsan. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ökad psykisk hälsa

Avsnitt 15 av 29

Tema: elevhälsa. Hur uppnår man ökad psykisk hälsa i skolans värld? På Rotskärsskolan i Älvkarleby ses eleverna som sakkunniga i arbetet med elevhälsa. De vet var bristerna och problemen finns och blir delaktiga i det förebyggande arbetet för bättre fysisk och psykisk skolmiljö. Skolchef GunnMari Nordström berättar om hur vuxna och elever arbetar tillsammans med att förebygga stress, kränkningar och psykisk ohälsa. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Pedagogik och särskilt stöd

Avsnitt 16 av 29

Tema: elevhälsa. Vi besöker Friggaskolan i Östersund där man arbetar aktivt för att förekomma diagnoser och remisser. I kommunen har den gemensamma elevhälsan sökt olika sätt att förebygga koncentrations- och beteendesvårigheter i klassrummet. Skolpsykolog Niklas Fröst berättar hur kommunens skolpsykologer och pedagoger jobbar tillsammans. Eleverna får stöd att hitta strategier för sitt lärande. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Säsong 3
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Steget till ordinarie klass

Avsnitt 1 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Innan många nyanlända svenskar kan delta i skolans ordinarie undervisning går de i en förberedelseklass. Forskning visar att det är viktigt hur övergången mellan förberedelseklassen och ordinarie undervisning sker. Skolinspektionen menar att få skolor har ett pedagogiskt välfungerande system för att vägleda nyanlända elever till ordinarie undervisning. Vi tittar närmare på hur man kan välkomna nyanlända svenskar in i skolans ordinarie undervisning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Vara trygg och höra till

Avsnitt 2 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Nyanlända elever kan uppleva otrygghet när de går från en förberedelseklass till ordinarie undervisning. Känslan kan bero på olika saker som en rädsla för mobbning eller utfrysning. Forskning har visat på att extra stöttning i undervisningen och psykosocialt stöd ökar nyanlända elevers möjligheter att lyckas i skolan. Vi ser närmare på vad psykosocialt stöd innebär och hur pedagoger kan ge nyanlända svenskar trygghet i skolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att utveckla kunskaperna

Avsnitt 3 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Hur stöttar man bäst eleverna i undervisningen så att de inte förlorar kunskap i de andra ämnena för att de inte kan svenska? I gymnasiet Lindesskolan möter vi Agneta Guhrén och hennes kolleger. För att öka motivationen bland nyanlända elever har skolan skapat en individanpassad modell för skolarbetet. En av grundbultarna i den är att eleverna i enskilda ämnen kan gå vidare till nästa steg oavsett när på läsåret de blir klara.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hitta till forskningen

Avsnitt 4 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare hitta forskning som de kan använda i klassrummet? Vad finns det för arenor där de kan ta del av den forskning som finns? Vad finns det för arenor där forskare och lärare kan mötas? I Skåne driver en grupp forskarutbildade lärare producentkooperativet VIS, Vetenskap i skolan, för att göra ny forskning lättillgänglig för lärare ute i kommunernas skolor.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teori i praktiken

Avsnitt 5 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan man som lärare göra sin undervisning bättre med hjälp av forskning? På Globala gymnasiet i Stockholm är många gymnasielärare forskarutbildade. Tillsammans har dessa gymnasielärare börjat erbjuda grundskolelärare fortbildning i ämnesdidaktik. På seminarieträffar diskuterar lärarna olika teoretiska begrepp. Grundskolelärarna kan sedan utifrån diskussionerna skapa praktiskt undervisningsmaterial.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ett forskande förhållningssätt

Avsnitt 6 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare använda ett forskande förhållningssätt i vardagen? De flesta lärare har ett forskande förhållningssätt till sin undervisning. De omprövar sin undervisning, utvärderar lektioner och tar med sig resultaten till kommande undervisningstillfällen. Samma forskande förhållningssätt kan användas utanför undervisningen. Det innebär att man, enskilt eller tillsammans med kollegor, systematiskt utvärderar och omprövar vardagshändelser.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärande för hållbar utveckling

Avsnitt 7 av 17

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Men vad är LHU? Hur får man in de globala målen i skolans vardag på olika stadier och på både lektioner och raster? Vi följer arbetet under en dag på förskolan Tomtebogårdsskolan i Umeå. Gäster i studion: förskolelärare Christine Jokijärvi, lågstadielärare Martin Holmgren och Mari Winter, lärare åk 6.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbart i alla ämnen

Avsnitt 8 av 17

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Hur kan skolan arbeta ämnesövergripande inom LHU? Hur kan lärande om hållbar utveckling se ut i olika skolämnen? Vi följer arbetet under en dag på Skarpatorpsskolan i Skarpnäck. Gäster i studion: lärarna Gunni Karlsson, Mia Möller och Maria Hansson från Skarpatorpsskolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbara initiativ

Avsnitt 9 av 17

Tema: hållbar utveckling. Hur kan skolan främja hållbara elevinitiativ? I skolans styrdokument står att skolan dels ska ge eleverna handlingskompetens och dels bidra till en hållbar samhällsutveckling. Hur kan detta ske i praktiken? Vi besöker Johannebergsskolan Elyseum som arbetar med hållbar utveckling i kombination med entreprenöriellt lärande. Gäster i studion: grundskolelektor Ingela Bursjöö, försteläraren Cecilia Lind och läraren Sandra Löfberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och inlärning

Avsnitt 10 av 17

Det är genom vårt sinnessystem som vi uppfattar och tolkar vår omvärld. Skolan kan genom auditiva, motoriska och visuella hjälpmedel få eleverna att lära sig effektivare. Vi besöker Örnässkolan i Luleå där lärarna arbetar med tester för att förbättra elevernas inlärning och minne. Gäster i studion är lärarna Anna Sandsten, Hans Törnkvist och Maria Nygård.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och motivationen

Avsnitt 11 av 17

Skolan motiverar eleverna med yttre medel som beröm och betyg. Om man som lärare också kommer åt att aktivera elevernas inre motivation stöder man dem till att tro mer på sig själva och bli mer självgående. Den vägen lär de sig också mer, säger Mattias Dahlberg på Spångholmsskolan i Bara. Gäster i studion är lärarna Fredrik Berggren, Linda Sonesson och Mattias Dahlberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnans kondition

Avsnitt 12 av 17

Kan man träna sin hjärna att bli smartare? På Kattegattgymnasiet i Halmstad har lärarna undersökt frågan. Gymnasiet började med ett system med hjärngym för att minska elevernas skolstress och ge bättre förutsättningar för inlärning. Tester visar att unga människors hjärnor förstärks av fysisk aktivitet - de blir mer koncentrerade, minns bättre, tål stress och blir mer kreativa.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Inspirerande matematik

Matematiken och politiken

Kunskap, vetenskap och forskning är svaret på hur Sverige framöver ska kunna konkurrera ute i världen. Det säger utbildningsminister Jan Björklund (FP). Sverker Olofsson leder en frågestund med utbildningsministern. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Umeå universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Skolval - lek eller nytta?

Vi tittar närmare på skolornas demokratiuppdrag och hur ett skolval passar in i den bilden. På närmare 1 800 skolor landet över har det arrangerats skolval. Här möter vi elever och lärare från skolor med olika sätt att förbereda sig. Demokratiminister Birgitta Ohlsson (FP) och Mattias Hallberg, ordförande i Sveriges elevkårer, berättar hur de ser på skolvalens roll.

Fråga oss