Titta

Lärlabbet

Lärlabbet

Om Lärlabbet

Säsong 2. För lärare, med lärare, av lärare. Tanken med serien är att den ska bidra till reflektion och handlingskraft hos pedagoger kring lärandeprocesser och visa att det ständigt finns möjligheter till yrkesutveckling.

Till första programmet

Lärlabbet: Utveckla skrivandetDela
  1. Veckans panelgäster:

  2. Margita Rönngren, lärare i årskurs 6,
    Hörnefors centralskola.

  3. Jonas Ingesson, lärare i matematik,
    Kattegattgymnasiet, Halmstad.

  4. -Ska vi köra igång?
    -Ja.

  5. Vi är bra på
    läs- och skrivinlärning-

  6. -men nästa steg, att utveckla
    elevernas skrivande, är svårt.

  7. Hur gör man det?
    Det ska vi undersöka i dag.

  8. Varför blev ni intresserade
    av skrivande?

  9. Vi hade kommit en bra bit på vägen
    med att läsa och förstå texter.

  10. Däremot att ta skrivandet vidare,
    det blev kvar på samma nivå-

  11. -och att få fler på godkänd nivå,
    särskilt pojkar.

  12. Men också att nå högre, det blev
    en skillnad i nationella prov-

  13. -mellan läs- och skrivförmågan.

  14. Jonas, du är lärare i fysik och
    matematik. Hur kom du in på det här?

  15. Jag har krav att utveckla elevernas
    skrivande i mina ämnen.

  16. De ska utveckla ett ämnesspråk
    i matematik och fysik.

  17. Där jag jobbar-

  18. -hade svensklärare
    och fordonslärare jobbat tillsammans-

  19. -och nått goda resultat,
    så vi gjorde det på NO-programmet.

  20. Vi jobbar med ett språk
    som är begreppstungt-

  21. -där eleverna behöver skriva
    för att förstå.

  22. Hur lärde du dig
    att undervisa i skrivande?

  23. Jag har fått lära mig!
    Vi jobbar tätt tillsammans-

  24. -svensklärare och lärare
    i NO- och SO-ämnen-

  25. -i ämnesövergripande projekt
    där vi jobbar med skrivprocess.

  26. Varför är det viktigt att undervisa
    i skrivande i alla ämnen?

  27. Det är tydligt i alla våra kursplaner
    att kunna skriva.

  28. Till exempel i SO,
    att skriva ett utvecklat svar-

  29. -att kunna se samband
    och analysera ett svar-

  30. -orsak till att nåt har hänt,
    att få ner det i en text.

  31. Många elever kan säga det muntligt-

  32. -men kravet är också
    att man ska kunna uttrycka sig...

  33. -...både muntligt och skriftligt.
    -Jonas?

  34. Det är den viktigaste förmågan
    när man lämnar skolan.

  35. Skolans värld
    är väldigt uppdelad i ämnen.

  36. Utanför skolans värld
    har vi ett ämne, så att säga.

  37. Att kunna uttrycka sig i tal
    och skrift är det allra viktigaste-

  38. -oavsett vad du ska göra.
    Ingenjör, läkare, mekaniker-

  39. -du måste kunna prata
    med den du möter-

  40. -och ta till dig och skriva text.

  41. Vi ska till Alviksskolan.
    Malin Larsson är lärare i svenska-

  42. -hennes elever skriver hela tiden,
    läser, analyserar och samtalar.

  43. Allt hänger ihop.

  44. Jag heter Malin Larsson, jag
    undervisar i svenska i Alviksskolan.

  45. Årskurser är 7-9.

  46. God morgon, 8C! Välkomna in.

  47. Språkutveckling sker hela tiden,
    men jag pratar om det som händer här.

  48. Den sker när vi möts på olika sätt.

  49. Man tänker en tanke,
    man får börja tänka själv.

  50. Sen skriver man ner den,
    man lyfter och samtalar om den.

  51. Mina elever får tänka själva
    först kring nånting-

  52. -för att sedan dela det med andra.
    Sen går man tillbaka till sin tanke-

  53. -och kanske justerar
    och utvecklar den.

  54. Ni har arbetat fram
    massor av underlag-

  55. -utifrån projekt Inte stor nog.
    Ni har det framför er.

  56. Ni har massor med utgångspunkter
    för ert grupparbete.

  57. Jag har förenklat förmågorna
    i svenska så det ska bli tydligt.

  58. Vi skriver,
    förmågan att kommunicera i skrift.

  59. Sen analyserar vi all form av text.

  60. Vi jobbar mycket med litteratur,
    men även med muntlig text och film-

  61. -men främst skriven text,
    att analysera text.

  62. Sen samtala. Vi samtalar mycket
    och strukturerat.

  63. Vi skriver med papper och penna,
    vi är ganska analoga.

  64. Det är viktigt
    att de skriver för hand.

  65. Det händer nånting med hjärnan
    när vi skriver.

  66. Jag tror att det vi skriver
    sätter sig bättre.

  67. Elevernas förmåga att skriva
    och bygga texter utvecklas bättre.

  68. Man skriver, lämnar in,
    får feedback och omarbetar.

  69. Det arbetet fungerar också bäst.

  70. Vi har digitala verktyg,
    men papper och penna funkar alltid.

  71. Det hackar inte!

  72. De är vana att skriva så.

  73. När jag säger att vi ska renskriva
    av nån anledning-

  74. -vi ska trycka en bok
    och skriver i digitala verktyg-

  75. -då protesterar de.
    De tycker om papper och penna.

  76. Grundarbetet är analogt.
    Sen använder vi mobiltelefon-

  77. -och ipads
    till att lyfta det vi gör vidare.

  78. Alla har Twitter, där synliggör
    och delar vi det vi gör här inne.

  79. Där blir vårt arbete digitalt.

  80. -Är ni med?
    -Ja.

  81. Har jag en bok-

  82. -så övar vi oss hela tiden
    på förmågan att skriva och analysera.

  83. Vi samtalar om boken och håller tal.
    Det går runt hela tiden.

  84. Det är aldrig en förmåga som vi...
    "den tar vi i årskurs 9".

  85. Alla förmågor, hela tiden, på ett
    centralt innehåll, om och om igen.

  86. Eleverna är språkligt
    på olika nivåer.

  87. Det är min utmaning som lärare
    att se till-

  88. -så att alla får det stöd de behöver.

  89. Skriva, läsa och tala hänger ihop.
    Håller ni med?

  90. Absolut. Vi var med i
    utprövningsomgången till Läslyftet.

  91. Vi gjorde modulen "Samtala om text."

  92. Det var många aha-upplevelser,
    särskilt med skrivandet.

  93. Det händer nåt när man pratar med
    eleverna om texterna-

  94. -eller när jag läser
    det de skriver högt.

  95. Eleverna kommer med synpunkter, nåt
    de vill ändra eller tycker var bra.

  96. -Det lyser hos dem!
    -Tänkte ni på nåt annat?

  97. Jag håller med om väldigt mycket.

  98. Vi vet att tanke/hand
    har en funktion.

  99. Det är viktigt,
    det har hjärnforskningen sagt.

  100. De digitala redskapen ger möjligheter
    som är bra vid skrivandet.

  101. Vi använder mycket digitala redskap-

  102. -där elever skriver samtidigt
    i dokument.

  103. Kamratresponsen är oerhört viktig.

  104. All typ av respons
    är en nyckelstrategi för lärande.

  105. Om man delar ett dokument
    och skriver i det samtidigt-

  106. -så får man en direkt respons-

  107. -vilket man inte når
    om man skriver med penna och papper.

  108. -Både och, naturligtvis.
    -Margita?

  109. Just digitala verktyg,
    dator till exempel-

  110. -fördelen är om jag får respons
    av en kompis eller lärare-

  111. -så är det en lägre tröskel att ändra
    om jag bara kan skriva till-

  112. -det som jag har fått synpunkter på.

  113. Jonas, vilka olika typer av texter
    skriver dina elever?

  114. Vi skriver rapporter, naturligtvis.

  115. De avkrävs en rapport
    i sitt examensarbete.

  116. Vi skriver artiklar, PM,
    vi gör postrar, vi jobbar med film.

  117. -Vi diskuterar texter.
    -Har du nåt exempel?

  118. Vi har ett projekt,
    "Ingen gör mer än ingenjör."

  119. Vi skickar ut eleverna
    till ingenjörer i deras vardag.

  120. Vi pratar om hur de använder
    matematik i sitt yrke-

  121. -men har också frågor om företaget
    eller där de jobbar.

  122. Sen skriver de en artikel om besöket.

  123. Sen låter vi eleverna skicka artikeln
    till den ingenjör de har besökt.

  124. Det har en enorm effekt med reella
    mottagare på det man skriver.

  125. Ofta har vi i skolans värld
    skrivit för en lärare.

  126. Det ger en skärpa
    om man har en reell mottagare.

  127. De ger också en annan typ av respons
    på det man skriver.

  128. -Har du nåt exempel?
    -De är noga med...

  129. Vi pratar mycket om källor,
    det är viktigt redan från årskurs 6.

  130. Det blir viktigare
    med korrekta källor-

  131. -och att man funderar
    vilka källor man använder.

  132. När man har varit ute på ett företag-

  133. -och har fått information ska man
    använda den informationen korrekt-

  134. -annars säger företaget till.

  135. Du är lärare i svenska, SO och bild.

  136. Hur skiljer sig skrivandet
    i svenska från historia?

  137. I historia kan man göra jämförelser.

  138. Vad är det som gör
    att föräldrar på 1600-talet-

  139. -tyckte det var onödigt
    att skicka elever till skolan-

  140. -när beslutet kom att de skulle gå
    till klockaren och läsa?

  141. Vi gör en jämförelse, varför säger
    våra föräldrar att det är viktigt?

  142. Vi gör ett venndiagram,
    en jämförelse.

  143. Hur ser samhället ut i dag,
    hur såg det ut då?

  144. Vad tycker eleverna om skrivandet?

  145. Det är en naturlig del. Man skriver,
    talar och läser olika texter.

  146. När man upptäcker
    att det är ett viktigt redskap-

  147. -så är det självklart
    att man gör det.

  148. Eleverna tycker det är trevligare
    att skriva texter-

  149. -till en reell mottagare.

  150. Texten ska läsas,
    vi skriver inte för skolans skull.

  151. Det är viktigt i mina ämnen...
    Det är ett begreppstungt språk-

  152. -men man ska lära sig
    att använda begreppen-

  153. -på ett rätt sätt. De måste veta
    vilken text de ska välja-

  154. -beroende på
    vem de skriver texten för.

  155. Det har vi tränat mycket på. Vi
    använder yngre elever som mottagare.

  156. Då gäller det
    att anpassa sitt språk till dem-

  157. -utan att göra avkall
    på att det är korrekt.

  158. De ska också skriva en text
    till jämnåriga-

  159. -då ska man ha ett språk som passar.

  160. Vi skriver en artikel
    som ska läsas av ingenjörer-

  161. -då har man en annan typ av språk.

  162. Att anpassa språket efter mottagaren
    är jätteviktigt att jobba med.

  163. -Margita, vad tycker dina elever?
    -De är positiva till att skriva.

  164. Mycket är för att vi gör
    mycket tillsammans.

  165. Det blir ett gemensamt skrivande
    där de har hjälp av varandra.

  166. Catharina Tjernberg är lektor
    i läs- och skrivutveckling.

  167. Hon är intresserad av
    processinriktat skrivande.

  168. Hur ser en framgångsrik
    skrivundervisning ut?

  169. Det som utmärker
    processinriktad skrivundervisning-

  170. -är lärarens positiva tro
    på eleverna-

  171. -att utvecklas till skribenter
    som skriver med självsäkerhet-

  172. -och glädje, det har jag sett
    där jag har följt undervisningen.

  173. Bearbetningen av texten
    är en viktig del i skrivprocessen.

  174. Eleverna får tidigt lära sig
    att se sina texter som formbara.

  175. Lärarens vägledande samtal-

  176. -och kamratresponsen
    är viktiga delar i skrivprocessen.

  177. Då blir man delaktig
    i varandras funderingar-

  178. -och i varandras kunskaper.

  179. På så sätt blir den processinriktade
    skrivundervisningen en helhet.

  180. Den synliggör lärandeprocessen
    för både läraren och eleverna.

  181. Det vägledande samtalet
    är kärnan i skrivundervisningen.

  182. I det vägledande samtalet-

  183. -som bygger på en ömsesidighet
    mellan lärare och elev-

  184. -ser läraren var eleven
    befinner sig i sin text.

  185. Läraren tar ett beslut
    om vad hen ska undervisa om.

  186. Sen stöttar läraren eleven
    att själv komma fram till-

  187. -vad och hur hen ska gå vidare
    med sin text.

  188. Hur kan en skrivlektion se ut
    rent konkret?

  189. Skrivlektionen är väl strukturerad
    och förutsägbar.

  190. Det är för att man ska
    känna igen sig-

  191. -beroende på vilket ämne
    eller sammanhang man än skriver i.

  192. Den tydliga strukturen ger trygghet.

  193. Den kan delas in i tre delar:

  194. Först har vi en inledning
    då läraren undervisar strukturerat-

  195. -om någon del
    som man vill lyfta fram.

  196. Sen följer den långa fasen-

  197. -som vi kallar självständigt
    skrivande och vägledande samtal.

  198. Under denna skrivfas-

  199. -praktiserar eleven
    den nyvunna kunskapen-

  200. -under lärarens handledning och stöd.

  201. Läraren går runt och för de
    vägledande samtalen med eleven.

  202. Sen avslutas skrivlektionen
    med en sammanfattande fas.

  203. Det kan se ut på olika sätt:

  204. Läraren kan visa nåt elevexempel
    för hela gruppen.

  205. En elev kan berätta om-

  206. -hur hen har använt sig
    av en skrivstrategi i sitt skrivande.

  207. Att eleverna lyfter exempel
    för varandra, delat skrivande-

  208. -är en högre typ av lärande.

  209. Då sätter du ord
    på vad du själv har gjort.

  210. Då blir man medveten om
    hur man tänkt-

  211. -och kunskapen blir tydlig för en.

  212. Ser ni likheter eller skillnader
    i hur ni jobbar?

  213. Det är lika som vi gör
    i vårt klassrum.

  214. Skrivandet är nåt vi gör tillsammans
    och delar.

  215. Hur gör ni för att få era elever
    vidare i skrivandet?

  216. Ett sätt är att använda
    exempeltexter. Det har god verkan.

  217. Man visar tydligt
    vad som är kvalitet i en text.

  218. Eleverna tycker det är trevligt
    att man visar olika typer av svar-

  219. -oavsett om det är i ett SO-ämne
    eller en instruktion-

  220. -eller en argumenterande text.
    Man kan ta texter från Skolverket.

  221. Vad är ett enkelt svar i SO?

  222. Vad är ett välutvecklat svar?

  223. Vad är det här för typ av svar,
    vad är det här?

  224. Man kan ta de från Skolverket-

  225. -men också elevernas texter
    som jag har skrivit av-

  226. -som de själva får bedöma.

  227. Vad gör det här till en enkel text,
    vad kan man skriva till-

  228. -om vi ska utveckla svaret vidare?

  229. Man samtalar om det så man inte
    blir själv med skrivuppgiften.

  230. Sen ska jag bedömas för min kunskap.

  231. Den största delen i skolan
    ska vara att vi hjälps åt.

  232. Vilken del i skrivprocessen
    är svårast att undervisa i?

  233. Jag tycker att använda
    ett relevant språk.

  234. När man skriver naturvetenskapliga
    ämnen har elever ofta-

  235. -en bild av att det ska vara
    ett läroboksspråk.

  236. Det är inget fel på de texterna-

  237. -men de är stöpta i samma format.

  238. Det är inte alltid det stämmer
    med texten jag ska skriva.

  239. Man tror att texten
    behöver vara svårare.

  240. Vi jobbar med
    begreppsordlistor som stöd-

  241. -när man börjar
    med naturvetenskapliga texter.

  242. Vilka begrepp måste man ha med
    för att texten ska vara relevant?

  243. Vilka kan jag lämna därhän?

  244. För att ha med begrepp i min text
    måste jag själv begripa dem.

  245. Ibland får man texter där man
    naturligtvis inte har skrivit av-

  246. -men där språket är på en nivå
    över där jag befinner mig.

  247. Att sätta språket, på nåt sätt.

  248. I Norge har man nyss avslutat
    ett forskningsprojekt-

  249. -om skrivundervisning
    och skrivbedömning, Normprojektet.

  250. Gustaf Skar är en av forskarna,
    från NTNU i Trondheim.

  251. -Han är med oss nu. - Hej, Gustaf.
    -Hej, Isabella.

  252. Vad är Normprojektet?

  253. Det är ett stort
    skrivundervisningsprojekt-

  254. -som bygger på förväntningsnormer
    och modellen Skrivhjulet.

  255. I projektet har elever
    från 20 skolor ingått.

  256. Vi har kontrollskolor
    för att undersöka-

  257. -om projektet har effekt.

  258. Vad är det för normer?

  259. Förväntningsnormerna
    som vi förkortar till "norm"-

  260. -är kriterier för skrivförmågan.

  261. Normerna etablerade vi
    i projektets första fas-

  262. -för det saknades kriterier i Norge.

  263. Intressant, för skrivande räknas
    som grundläggande i läroplanen-

  264. -ändå fanns det inga kriterier
    för att bedöma elevers skrivande.

  265. Ni har tagit fram en modell
    som ni kallar för Skrivhjulet.

  266. Vad är speciellt med den?

  267. I Norge är skrivandet
    en grundläggande färdighet-

  268. -och alla lärare
    måste undervisa i skrivande.

  269. Skrivhjulet beskriver
    vad skrivande är i generella termer-

  270. -så att alla lärare kan använda den.

  271. Rent konkret
    innehåller den tre delar:

  272. Skrivhandlingen,
    syftet med skrivandet och redskapen.

  273. Man kan vrida på cirklarna
    som syns i bild.

  274. För den som skriver med syftet
    att påverka nån-

  275. -så kan man göra som Astrid Lindgren
    och skriva om Pomperipossa-

  276. -eller en debattartikel,
    beroende på sammanhang och publik.

  277. -Vad har ni sett för resultat?
    -Vi har sett blandade resultat...

  278. ...särskilt positiva för elever som
    startade i projektet i årskurs tre.

  279. De vann nästan 1,5 år
    i jämförelse med kontrollgruppen.

  280. Ett annat positivt resultat
    är att skillnaderna mellan könen-

  281. -har försvunnit i projektet.

  282. Vi vet att den är stor
    i övrigt i Norge.

  283. Vad drar ni för slutsatser av det?

  284. En slutsats är att man bör börja
    tidigt med skrivundervisning.

  285. En del av resultaten kan förklaras
    med att kontrollskolorna-

  286. -liksom elever i övriga Norge, inte
    får mycket skrivundervisning tidigt.

  287. Därför ser vi så stora effekter
    på årskurs tre-eleverna.

  288. -Tack, snälla Gustaf.
    -Tack så mycket.

  289. Vad tänker ni om
    gemensamma förväntningskriterier-

  290. -att man vet vad man ska skriva
    i olika årskurser?

  291. Det tror jag är bra, att det blir
    en progression i deras skrivande.

  292. Vad förväntas man kunna skriva
    för text i trean?

  293. Var vill jag att de ska nå i sexan
    och var tar man vid i högstadiet?

  294. Hur gör du
    när du bedömer elevernas texter?

  295. Vi bedömer med svensklärare.

  296. Svenskläraren
    bedömer artikelformatet-

  297. -jag tittar på
    det naturvetenskapliga språket-

  298. -och om det är anpassat
    till mottagaren.

  299. Vi utgår från de kriterier som finns.

  300. De ser rätt snarlika ut
    i både svenska och fysik...

  301. -...om man tittar på språkbitarna.
    -Hur gör du?

  302. Jag jobbar parallellt
    med en annan sexa-

  303. -där läraren har svenska,
    matte och NO.

  304. Jag har svenska,
    SO, engelska och bild.

  305. Jag kan ta texten de har skrivit-

  306. -till exempel en insändare
    om att vi inte ska kasta mat-

  307. -eller öka insektsätandet.

  308. Då kan jag bedöma svenskan och
    innehållet i samhällsvetenskap.

  309. Vad har ni för råd till andra lärare
    som vill arbeta med skrivande?

  310. Rådet är att hitta glädjen.

  311. Om jag tycker det är kul när vi
    skriver, då smittar det av sig.

  312. Att vi pratar om det vi skriver
    och vi skriver ihop.

  313. Vi kan prova och göra om
    och ändra så att det blir bra.

  314. Om du är ämneslärare,
    hitta bra svensklärare att jobba med.

  315. Det blir ämnesövergripande projekt-

  316. -om man jobbar med svenska
    och fysik eller biologi eller kemi.

  317. Utveckla projekt
    där skrivandet är en del.

  318. Ha med alla delar, skriva, läsa
    texter och muntlig presentation-

  319. -så får man en språkutveckling
    varenda gång.

  320. Jag tänker på reportaget
    från Alviksskolan-

  321. -att hon vill ha med alla delar,
    att hon inte sparar nåt till sen.

  322. Tack för att ni kom. Ni ska
    få prata mer i vårt eftersnack.

  323. Vad tänker du? Dela med dig på
    sociala medier, hashtag Lärlabbet.

  324. Eftersnacket kan ni se på vår blogg,
    där hittar ni även andra program.

  325. Nästa gång pratar vi om textsamtal
    och hur man jobbar med det. Hej då!

  326. Så! Då så. Ja...

  327. -Får vi resa oss upp?
    -Nej.

  328. Ställ er upp om ni vill.
    Det går jättebra.

  329. Var det nånting som jag glömde
    fråga om vad gäller skrivande?

  330. Just nu är det bara tomt. Vad har
    vi pratat om? Vad har vi sagt?

  331. Vi ville få fram hur centralt det är-

  332. -med att skriva, läsa och tala
    i alla ämnen.

  333. Det är svårt att känna nu
    om det gick fram.

  334. Det är allas ansvar,
    inte bara svensklärarens.

  335. Det är ibland kanske viktigare
    än mycket annat som vi gör-

  336. -även i de här andra ämnena. Är man
    duktig på svenska klarar man sig bra.

  337. Det är efterfrågas mycket
    efter universitetsstudier.

  338. Man ska vara duktig
    på att kommunicera.

  339. Vi tyckte att många elever
    kanske inte når så högt i SO-ämnena-

  340. -som de borde ha förmåga till.

  341. Om man tänker på
    hur vi jobbar muntligt i klassrummet.

  342. Får de en skriftlig uppgift
    blir deras svar bara så platt.

  343. Vi hjälper dem och tillsammans
    går vi igenom det pratade om.

  344. "Vad är orsaken till det här?
    Vad blir det för konsekvenser?"

  345. Att lyfta det
    och ta det i flera steg.

  346. Jag tror att vi måste hjälpas åt
    med enklare uppgifter tillsammans-

  347. -för att jag själv ska kunna
    använda det i en bedömningssituation.

  348. Det har nog bara förväntats att man
    ska kunna skriva de där svaren.

  349. Vi har inte riktigt undervisat i
    hur man kan skriva utvecklade svar.

  350. Om man tänker på andra ämnen.

  351. Att skrivandet är en process
    är också viktigt.

  352. Man får möjlighet och lov
    att omarbeta och förbättra.

  353. Vi har kommit ganska långt
    när vi pratar om formativ bedömning-

  354. -och resan fram till den slutgiltiga
    bedömningen som vi åker på att göra.

  355. Men vi nyttjar oss av det här-

  356. -som Hattie och Dylan Williams
    pratar om.

  357. Kamratrespons, självrespons
    och lärarrespons.

  358. Vi jobbar inte riktigt så mycket
    med rättandet.

  359. Att inte få tillbaka en rättad text
    som sen inte behandlas.

  360. Det minskar väl kanske
    men det förekommer nog fortfarande-

  361. -att texten kommer tillbaka röd-
    markerad och sen händer det inte mer.

  362. Vi gör texter levande för varandra.

  363. Poster-formatet är jättetrevligt-

  364. -för att få andra
    att titta på min text.

  365. Häng upp det på skolan.
    Låt andra läsa det.

  366. Vi gjorde en jätterolig uppgift
    precis före sommarlovet.

  367. Vi bröt all undervisning under
    en dag. Eleverna visste om det innan.

  368. Vi hade satt upp en affisch. "Umeå
    kommuns politiker måste expandera."

  369. "Det finns en plats att bygga på i
    Umeå. Man ska expandera i Hörnefors."

  370. "Ni har fått i uppdrag att lyfta fram
    det bästa med Hörnefors."

  371. De fick välja målgrupp. Pensionärer,
    barnfamiljer eller studenter.

  372. De fick veta grupperna och uppgiften
    dagen innan.

  373. De skulle presentera uppgiften
    som en affisch, ett bildspel-

  374. -eller en folder.
    Det blev helt fantastiska jobb.

  375. Det var en argumenterande text
    med ett syfte.

  376. Det bästa bidraget premierades.

  377. Det hängde vi upp i trapphuset
    till biblioteket.

  378. -Vilka texter gillar eleverna bäst?
    -Det där gick de ju igång på.

  379. Debatterande texter
    tycker eleverna ofta är roliga.

  380. Artikelformatet är trevligt.
    Det är ju också känt för eleverna.

  381. Många har läst nån typ av tidning.
    Det är lite bildbehandling i det.

  382. Sen tycker jag att poster-formatet
    är trevligt också.

  383. Man får jobba både...

  384. Det får också lov att vara
    lite estetiskt att skapa text.

  385. Det är trevligt att man kan lägga
    till bilder och göra bildtexter.

  386. Det blir ju snyggt när man senare
    lär sig att skriva en rapport.

  387. Men det är ju ett språk
    och ett format...

  388. ...framför allt i naturvetenskapliga
    rapporter, som är rätt styrt.

  389. Det är svårt att ta till sig det.
    "Varför måste jag göra så?"

  390. Jo, för att man skriver en natur-
    vetenskaplig rapport på det sättet.

  391. Går det att få in nån passion
    i det där rapportskrivandet?

  392. Man kan ju se nyttan i formatet-

  393. -om man gör nånting som passar
    väldigt väl in i rapporten.

  394. Jag har ju de sista åren-

  395. -haft rätt mycket
    slutarbeten i matematik-

  396. -och formatet på den natur-
    vetenskapliga rapporten stämmer inte-

  397. -för den bygger på att man gör något
    laborativt som man sen sammanställer.

  398. Men gör man något laborativt
    så är rapportformatet tacksamt.

  399. Men det är så det ser ut, och de
    ska ju vidare till nästa instans-

  400. -och där skriver man rapporter
    på universitet och högskola.

  401. Då har det ett visst format.

  402. Ni var inne på kamratrespons förut.

  403. Hur jobbar ni med det i era klassrum?

  404. Dels läser vi bara upp texterna för
    varandra och kommer med synpunkter.

  405. Om vi skriver dagbokstexter.

  406. Vad var typiskt? Kunde man känna igen
    att det var en dagbokstext?

  407. Man även titta. Om vi har tränat på
    att skriva en argumenterande text-

  408. -med en inledning, där åsikten
    presenteras, och sen argumenten-

  409. -då kanske man bara tittar på det.
    Finns det en åsikt och argument?

  410. Om man bara tittar på en bit i texten
    blir det lättare för eleverna.

  411. Jag tycker
    att vi har blivit bättre på att...

  412. ...komma fram till
    vad man vill att de ska skriva.

  413. Förut när jag läste en elevs text
    kunde jag tycka att den var bra.

  414. Men det var svårt att sätta fingret
    på det som gjorde texten bra.

  415. Med samtal...

  416. -När man samtalar om det...
    -Ja, precis.

  417. "Det var ett varierat språk. Vi skrev
    om cirkusar och du hade cirkusord"-

  418. -"som akrobater, manager, clowner
    och cirkusdirektörer"-

  419. -"som kanske lyfte texten
    för att det var specifika ord."

  420. Då kan man säga: "Kolla vad många
    ämnesspecifika ord du hade."

  421. Vi har ju en form av
    direkt kamratrespons-

  422. -om vi jobbar digitalt
    med de här delade dokumenten.

  423. De korrekturläser ju varandra
    hela tiden.

  424. "Jag har ändrat lite i det du skrev.
    Det låter lite konstigt."

  425. Det är ju en träningsprocess.

  426. Man får ju hjälpa dem ganska mycket
    med vad de ska titta på.

  427. Det är svårt att ge respons.

  428. Vi brukar ju prata om
    "two stars and wish five stars".

  429. Men vad ska vi ge beröm för
    och vad ska vi leta efter?

  430. Där behöver de stöd.
    "Den här gången ska ni leta efter..."

  431. Om vi är intresserade av stavfel
    kan vi leta efter det-

  432. -men nu vill jag att ni ska
    leta efter ställen i texten-

  433. -där det på ett tydligt sätt framgår
    vad något begrepp betyder.

  434. "Hitta ett ställe i texten där ni
    inte förstår vad begreppet betyder"-

  435. -"där de skulle behöva lägga ut
    texten mer för att man ska förstå."

  436. Det behöver man hjälpa dem
    med långt upp på gymnasiet.

  437. Det är svårt att ge respons för oss
    lärare och ännu svårare för eleverna.

  438. Att ge självrespons är ännu svårare.

  439. De behöver de också
    jättemycket stöd med.

  440. Men det är framgångsfaktorer.
    Det är det viktigaste vi har.

  441. Det som leder allt lärande framåt
    är att man får respons på resan.

  442. Och att få dem att själva känna
    att de har nytta av det.

  443. Redan på mellanstadiet inser de
    flesta elever att de blir bättre.

  444. "Då kommer jag på att jag
    behövde ändra det här i min text."

  445. -Tack så mycket.
    -Tack själv.

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Utveckla skrivandet

Avsnitt 25 av 29

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Tema: Läs- och skrivutveckling. Var och hur utvecklas språket? Hur främjas skrivande i skolan? Svenskläraren Malin Larsson menar att ungdomars språkutveckling är i ständig utveckling och att utvecklingen sker parallellt på olika plan. Därför bör svenskundervisningen varieras så att eleverna får träna upp olika förmågor samtidigt.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Didaktik och metod, Svenska
Ämnesord:
Didaktik, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Skrivundervisning, Skrivutveckling, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Lärlabbet

Säsong 2
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Mottagandet

Avsnitt 1 av 29

Tema: nyanlända elever. På onsdagar kommer nyanlända barn och ungdomar till mottagningsenheten Välkomsten i Helsingborg. Det brukar bli fullt av liv och lite rörigt när alla samlas. Personalen tar reda på vilka olika språkgrupper alla tillhör och därefter påbörjas kartläggningen. Sedan en tid tillbaka har personalen använt sig av en modell som går i linje med de direktiv Skolverket kommer ut med i början av januari 2016. "Det bästa med att göra kartläggning här istället för på skolorna är likvärdigheten, vi erbjuder ju en samlad kompetens som kanske inte alla skolor har", säger Jenny Bladh, pedagogisk utvecklingskonsult på Välkomsten. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkludering

Avsnitt 2 av 29

Tema: nyanlända elever. Eftersom alla elever har olika bakgrund och förutsättningar att lära sig det svenska språket kan det för vissa ta väldigt lång tid att slussas in i det "normala". Därför är det viktigt att nyanlända elever parallellt med lektionerna i svenska får samma undervisning som de andra eleverna på skolan. Den här synen blev utgångspunkten för ett omtalat projekt i Navets språkklass i Örebro. "Det har fungerat positivt, både socialiserings - och resultatmässigt", menar läraren Suzanne Gynnhammar. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärandet

Avsnitt 4 av 29

Tema: nyanlända elever. Vad har nyanlända för kunskaper med sig till skolan och hur kan de kunskaperna omsättas i nya kunskaper? De nyanlända elever som har Åsa Sebelius som lärare utvecklar sitt språk genom genrepedagogik. Eleverna får ämnneskunskapen med sig om de förstår i vilka sammanhang och strukturer språket finns. Enligt modellen som Åsa arbetar med kan språket vara argumenterande, berättande, återgivande eller instruerande. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 5 av 29

Tema: nyanlända elever. Tack vare envishet och en stark vilja kunde de nyanlända lärarna till slut få praktikplatser på Mariedalsskolan i Vänersborg. Nu när en termin har gått konstaterar rektor Christina Hjern att det har varit ett väldigt lyckat projekt. - Det är oerhört viktigt för dem att starta ett liv här och det är oerhört viktigt för oss med många nyanlända elever att få lärare med deras kompetens, säger hon. Med avstamp i reportaget samtalar inbjudna studiogäster kring vikten av samverkan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digitalisering och demokrati

Avsnitt 6 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad innebär en digitaliserad skola i praktiken? Vad måste lärarna kunna och vilka möjligheter finns? Läraren Ylva Pettersson har varit drivande i Katedralskolan i Skaras digitalisering. Hon anser att det viktigaste är att man som lärare vågar släppa taget och lär sig att knyta färdighet till rätt digitalt verktyg. Idag kan Ylva konstatera att hennes elevers klassrum har utvidgats. Ett exempel på detta är att återkopplingen kan komma från människor de inte känner.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Datalogiskt tänkande

Avsnitt 7 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad är datalogiskt tänkande och hur kan det läras ut? Maria Franzén på Högåsskolan i Knivsta är bildläraren som lär eleverna att programmera minirobotar. Hon menar att eleverna tränar många olika förmågor som matematik, logiskt och kritiskt tänkande, tal, bild och samhällskunskap när de programmerar.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Källkritik

Avsnitt 8 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Lärlabbet besöker Murgårdsskolan i Sandviken som arbetar med källkritik i alla ämnen. Vet eleverna hur informationsvägarna fungerar på internet? Eftersom vi möts av så mycket information är det en demokratifråga att elever lär sig finna, värdera och analysera information kritiskt. En lärarpanel följer upp i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Eleven som producent

Avsnitt 9 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Helena von Malortie är slöjd- och bildlärare på Mosaikskolan i Malmö. Där går nyanlända elever från årskurs 7 till 9. Hennes elever får presentera sina kreativa arbeten genom att dokumentera dem digitalt på Ipads. När filmerna visas för andra klasser blir eleverna väldigt stolta och extra motiverade att göra ett bra arbete. En lärarpanel följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digital didaktik

Avsnitt 10 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Varför är lärarens kompetens i medie- och informationskunnighet, MIK, så viktig? Lärlabbet tar upp det digitala perspektivet på lärarrollen och de möjligheter som IT ger. Hur, när och i vilka syften väljer lärare digitala verktyg? Det finns en uppsjö av verktyg att välja mellan när en lärare designar sin undervisning. Vilka krav ställer det på lärarna? Lärlabbet besöker Tobias Ruthenberg på Lärarhögskolan i Borås som undervisar lärare och bibliotekarier i MIK. Skolan satsar även på att integrera MIK-undervisning i grundutbildningen för lärarstudenter.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetikens kraft

Avsnitt 11 av 29

Tema: estetik och lärande. I skolan har de estetiska ämnena samma självständiga roll som andra ämnen. Men de stöder också annat lärande och tränar barnen i betydelsefulla framtidskompetenser som kreativitet, analysförmåga, skapande, förmåga att förstå, tolka, uttrycka och kommunicera. Lärlabbet besöker Hortlaxskolan i Piteå där eleverna i årskurs 7-9 fördjupar sig i både manuella och digitala tekniker med bildläraren Stefan Holmgren. Till skillnad från på många andra håll har man också kvar kurser i fritt skapande. Bild är kommunikation, och målet med lärprocessen är att väcka elevernas fantasi och kreativa potential.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetiska lärprocesser

Avsnitt 12 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Svedala där alla kommunens förskolebarn får upptäcka sina röster och sin musikalitet med sångpedagogen Elinor Fryklund. Det handlar om att ge barnen tillgång till den egna rösten och om sång på barnens villkor. Sedan sångundervisningen infördes på förskolan har man som bonus fått se hur bland annat barnens språkliga utveckling tar stora kliv framåt, berättar förskolechefen Anette Lindh.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetik för alla

Avsnitt 13 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Sannarpsgymnasiet i Halmstad där dramapedagogen Malin Norlings elever går på särskolans individuella program. Funkisar kallar hon sina skådespelare, som alla har olika intellektuella och fysiska funktionsnedsättningar. Med dramapedagogiken som redskap undersöker de både sin egen identitet och samspelet med andra människor. Lärarpanelen följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevhälsans betydelse

Avsnitt 14 av 29

Tema: elevhälsa. Elevhälsan är en avgörande faktor för att eleverna ska nå kunskapsmålen. Det anser man på Ekbackens skola i Fellingsbro. Verksamhetsutvecklare Åsa Jönsson berättar om skolans vision för varje elev: rätt till maximal kunskapsutveckling, rätt att känna trygghet på skolan och rätt till skolro. För att lyckas arbetar lärarna tätt ihop med elevhälsan. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ökad psykisk hälsa

Avsnitt 15 av 29

Tema: elevhälsa. Hur uppnår man ökad psykisk hälsa i skolans värld? På Rotskärsskolan i Älvkarleby ses eleverna som sakkunniga i arbetet med elevhälsa. De vet var bristerna och problemen finns och blir delaktiga i det förebyggande arbetet för bättre fysisk och psykisk skolmiljö. Skolchef GunnMari Nordström berättar om hur vuxna och elever arbetar tillsammans med att förebygga stress, kränkningar och psykisk ohälsa. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Pedagogik och särskilt stöd

Avsnitt 16 av 29

Tema: elevhälsa. Vi besöker Friggaskolan i Östersund där man arbetar aktivt för att förekomma diagnoser och remisser. I kommunen har den gemensamma elevhälsan sökt olika sätt att förebygga koncentrations- och beteendesvårigheter i klassrummet. Skolpsykolog Niklas Fröst berättar hur kommunens skolpsykologer och pedagoger jobbar tillsammans. Eleverna får stöd att hitta strategier för sitt lärande. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Säsong 3
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Steget till ordinarie klass

Avsnitt 1 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Innan många nyanlända svenskar kan delta i skolans ordinarie undervisning går de i en förberedelseklass. Forskning visar att det är viktigt hur övergången mellan förberedelseklassen och ordinarie undervisning sker. Skolinspektionen menar att få skolor har ett pedagogiskt välfungerande system för att vägleda nyanlända elever till ordinarie undervisning. Vi tittar närmare på hur man kan välkomna nyanlända svenskar in i skolans ordinarie undervisning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Vara trygg och höra till

Avsnitt 2 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Nyanlända elever kan uppleva otrygghet när de går från en förberedelseklass till ordinarie undervisning. Känslan kan bero på olika saker som en rädsla för mobbning eller utfrysning. Forskning har visat på att extra stöttning i undervisningen och psykosocialt stöd ökar nyanlända elevers möjligheter att lyckas i skolan. Vi ser närmare på vad psykosocialt stöd innebär och hur pedagoger kan ge nyanlända svenskar trygghet i skolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att utveckla kunskaperna

Avsnitt 3 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Hur stöttar man bäst eleverna i undervisningen så att de inte förlorar kunskap i de andra ämnena för att de inte kan svenska? I gymnasiet Lindesskolan möter vi Agneta Guhrén och hennes kolleger. För att öka motivationen bland nyanlända elever har skolan skapat en individanpassad modell för skolarbetet. En av grundbultarna i den är att eleverna i enskilda ämnen kan gå vidare till nästa steg oavsett när på läsåret de blir klara.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hitta till forskningen

Avsnitt 4 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare hitta forskning som de kan använda i klassrummet? Vad finns det för arenor där de kan ta del av den forskning som finns? Vad finns det för arenor där forskare och lärare kan mötas? I Skåne driver en grupp forskarutbildade lärare producentkooperativet VIS, Vetenskap i skolan, för att göra ny forskning lättillgänglig för lärare ute i kommunernas skolor.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teori i praktiken

Avsnitt 5 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan man som lärare göra sin undervisning bättre med hjälp av forskning? På Globala gymnasiet i Stockholm är många gymnasielärare forskarutbildade. Tillsammans har dessa gymnasielärare börjat erbjuda grundskolelärare fortbildning i ämnesdidaktik. På seminarieträffar diskuterar lärarna olika teoretiska begrepp. Grundskolelärarna kan sedan utifrån diskussionerna skapa praktiskt undervisningsmaterial.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ett forskande förhållningssätt

Avsnitt 6 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare använda ett forskande förhållningssätt i vardagen? De flesta lärare har ett forskande förhållningssätt till sin undervisning. De omprövar sin undervisning, utvärderar lektioner och tar med sig resultaten till kommande undervisningstillfällen. Samma forskande förhållningssätt kan användas utanför undervisningen. Det innebär att man, enskilt eller tillsammans med kollegor, systematiskt utvärderar och omprövar vardagshändelser.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärande för hållbar utveckling

Avsnitt 7 av 17

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Men vad är LHU? Hur får man in de globala målen i skolans vardag på olika stadier och på både lektioner och raster? Vi följer arbetet under en dag på förskolan Tomtebogårdsskolan i Umeå. Gäster i studion: förskolelärare Christine Jokijärvi, lågstadielärare Martin Holmgren och Mari Winter, lärare åk 6.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbart i alla ämnen

Avsnitt 8 av 17

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Hur kan skolan arbeta ämnesövergripande inom LHU? Hur kan lärande om hållbar utveckling se ut i olika skolämnen? Vi följer arbetet under en dag på Skarpatorpsskolan i Skarpnäck. Gäster i studion: lärarna Gunni Karlsson, Mia Möller och Maria Hansson från Skarpatorpsskolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbara initiativ

Avsnitt 9 av 17

Tema: hållbar utveckling. Hur kan skolan främja hållbara elevinitiativ? I skolans styrdokument står att skolan dels ska ge eleverna handlingskompetens och dels bidra till en hållbar samhällsutveckling. Hur kan detta ske i praktiken? Vi besöker Johannebergsskolan Elyseum som arbetar med hållbar utveckling i kombination med entreprenöriellt lärande. Gäster i studion: grundskolelektor Ingela Bursjöö, försteläraren Cecilia Lind och läraren Sandra Löfberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och inlärning

Avsnitt 10 av 17

Det är genom vårt sinnessystem som vi uppfattar och tolkar vår omvärld. Skolan kan genom auditiva, motoriska och visuella hjälpmedel få eleverna att lära sig effektivare. Vi besöker Örnässkolan i Luleå där lärarna arbetar med tester för att förbättra elevernas inlärning och minne. Gäster i studion är lärarna Anna Sandsten, Hans Törnkvist och Maria Nygård.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och motivationen

Avsnitt 11 av 17

Skolan motiverar eleverna med yttre medel som beröm och betyg. Om man som lärare också kommer åt att aktivera elevernas inre motivation stöder man dem till att tro mer på sig själva och bli mer självgående. Den vägen lär de sig också mer, säger Mattias Dahlberg på Spångholmsskolan i Bara. Gäster i studion är lärarna Fredrik Berggren, Linda Sonesson och Mattias Dahlberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnans kondition

Avsnitt 12 av 17

Kan man träna sin hjärna att bli smartare? På Kattegattgymnasiet i Halmstad har lärarna undersökt frågan. Gymnasiet började med ett system med hjärngym för att minska elevernas skolstress och ge bättre förutsättningar för inlärning. Tester visar att unga människors hjärnor förstärks av fysisk aktivitet - de blir mer koncentrerade, minns bättre, tål stress och blir mer kreativa.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Säsong 1
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Se mobbning

Avsnitt 1 av 17

Att jobba framgångsrikt mot mobbning är svårt. En metod som fungerar på en skola, fungerar inte nödvändigtvis på en annan. Många konflikter i skolan startar på rasten. På Håstaskolan i Hudiksvall lyckas man minska mobbningen med hjälp av gemensamma rastaktiviteter. Vi träffar skolans rektor Hege Arola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 2 av 17

Tema: mobbning. Ofta börjar mobbning på skolan och fortsätter sedan på fritiden. Men ibland är det tvärtom, konflikter som börjar efter skoltid följer med in i klassrummet nästa dag. Vilket ansvar har skolan för hur eleverna mår och vad de gör på sin fritid? Hur kan skolan samarbeta med föräldrar, föreningar eller andra delar av samhället för att förebygga mobbning efter skoltid?

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Nätmobbning

Avsnitt 3 av 17

Konflikter som uppstår i skolan fortsätter ofta ute på nätet. Hur ska skolan jobba med mobbningen som sker på nätet? Och är det verkligen skolans ansvar? Vi besöker Drottning Blankas gymnasium i Stockholm där rektor Norma Aznar har bestämt att de måste ta tag i nätmobbningen. De använder bland annat en app där eleverna när som helst på dygnet kan anmäla vad de ser eller råkar ut för.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Skolmiljö

Avsnitt 4 av 17

Tema: mobbning. Hur mycket påverkar skolmiljön mobbningen? Och hur kan man jobba med skolmiljön för att motverka mobbning? Vi besöker nya Raketskolan i Kiruna, en skola arkitektritad för att förebygga mobbning och utanförskap. En som lockades av den här miljön och arbetet på skolan är läraren Maria Isaksson.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Normer

Avsnitt 5 av 17

Tema: mobbning. Normer och värderingar sätts tidigt i livet. Hur kan skolan jobba med normer och värderingar för att förhindra mobbning? Det pedagogiska arbetet på förskolan Rörmokaren går ut på att jobba normkritiskt - mot utanförskap och mobbning. Vi träffar förskolläraren Camilla Liljedahl.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ansvar

Avsnitt 6 av 17

Tema: mobbning. Hur ser ansvaret ut när mobbning är ett faktum? Har eleverna något ansvar? Vi besöker Östergårdsskolan i Halmstad, där man jobbar med kamratstödjare. Det innebär att några elever bland annat ska hålla koll och rapportera till vuxna om de ser att någon blir mobbad. Metoden har varit omdiskuterad och en del menar att det är fel att lägga ansvaret på eleverna. Samtidigt sker ofta mobbning när skolpersonal inte är närvarande. Anna Wälivaara som är lärare på skolan tycker att kamratstödjare, som en del i ett större antimobbningsarbete, fungerar bra.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teknikstöd

Avsnitt 7 av 17

Tema: specialpedagogik. Teknikstöd i form av datorer, surfplattor och mobiler används ofta i skolmiljön. Om elever och lärare ökar kunskapen och medvetenheten kring den nya tekniken, lyckas barn i behov av särskilt stöd mycket bättre, säger specialpedagog Ulrika Jonson, Vallaskolan i Södertälje.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkludering

Avsnitt 8 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur kan skolor lyckas med inkludering? På Rannebergsskolan i Angered har man anställt inkluderingspedagogen Lena Ekstrand. Hennes uppgift är att få alla att känna sig inkluderade.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Flerspråkighet

Avsnitt 9 av 17

Tema: specialpedagogik. Den enskilt svåraste uppgiften för specialpedagogen Anna Hansson på Angereds gymnasium är att kunna utläsa om en nyanländ elev med annat modersmål än svenska har en språkstörning eller av andra skäl inte har den språkprogression man kan förvänta sig i en viss ålder. För att kunna göra en fullständig kartläggning måste det finnas personer på skolan med pedagogisk bakgrund som talar elevernas språk, menar Anna Hansson. Det är en av lösningarna på Angereds gymnasium.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Tidigt stöd

Avsnitt 10 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur arbetar bra skolor och lärare för att i tid upptäcka och ge rätt stöd? Vissa forskare menar att Finlands framgångsrika skola bland annat beror på att eleverna redan från tidig skolålder får det stöd de har behov av. Ungefär 20 % av Finlands skolelever har någon gång fått extra stöd för någon typ av skolsvårighet. Prorektor Annika Lassus och specialpedagog Lilian Vestergren på Övningsskolan i Vasa i Finland menar att det är extra viktigt att lägga mycket resurser tidigt på terminen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevens förståelse

Avsnitt 11 av 17

Tema: betyg och bedömning. Malin Carlsson är lärare i årskurs F-3 på Lindblomskolan i Hultsfred. Tillsammans med eleverna har hon utvecklat en PP-vägg. Det är en plansch där det tydligt anges vad man måste kunna inom ett visst ämne för att uppnå målen. Eleverna kan utgå från PP-väggen när de själva ska bedöma hur långt de har kommit i sitt eget lärande. Malin menar att det är viktigt att eleverna redan från början får vara med och bestämma hur de ska uppnå målen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Olika bedömningsunderlag

Avsnitt 12 av 17

Tema: betyg och bedömning. Det finns fler former av underlag än det skriftliga. Muntlig redovisning, grupparbeten, filmproduktion, blogg, podd och så vidare. Hur bedömer du som lärare dessa underlag? Hur mycket frirum har lärare i ett myndighetsutövande fält? Vi träffar Camilla Askebäck Diaz som är lärare i matematik, NO och förstelärare i digitala verktyg på Södermalmsskolan i Stockholm. För henne är det en självklarhet att bedömningen även sker i de digitala verktygen. Hon berättar hur hon jobbar med det.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Återkoppling, motivation och självkänsla

Avsnitt 13 av 17

Tema: betyg och bedömning. Efter några års experimenterande har svenskaläraren Olle Carlgren på Höglandsskolan i Bromma hittat den för honom bästa metoden för systematisk återkoppling till eleverna. - Det är inte det första utkastet som eleverna lämnar in som är det viktigaste, utan det eleverna faktiskt lär sig under tiden, menar Olle.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Sambedömning

Avsnitt 14 av 17

Tema: betyg och bedömning. I Ljusdals kommun storsatsas det på sambedömning. Carina Wikström är lärare på Slottegymnasiet. Hon berättar att likvärdigheten ökar när lärarna gör sambedömningar både inom lärarkollegiet på hennes gymnasium och tillsammans med lärare på andra skolor i kommunen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att erövra yrket

Avsnitt 15 av 17

Tema: lärarprofessionen. Lärlabbet besöker Knutbyskolan och Christina Maelan. Hon är förstelärare och handledare till lärarstudenter som ska omsätta teori till praktik. Lyhördhet och respekt är två av de allra viktigaste komponenterna för att bli en bra lärare, säger Christina och hennes lärarstudent Georgios Varitmadis håller med. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Den lärande läraren

Avsnitt 16 av 17

Tema: lärarprofessionen. Modersmålsläraren Tülay Gürgüns arbetsvecka ser ut som sina kollegors, men till skillnad från de flesta andra lärare ägnar hon nästan all sin fritid åt att ta in information från den digitala världen. På sin blogg samlar hon allt som kan vara intressant för pedagoger i form av övningar och pedagogiska spel. Tülay tycker att hela synsättet på hur lärare kan fortbildas inom det här området måste förändras. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Framtidens lärande

Avsnitt 17 av 17

Tema: lärarprofessionen. Agneta Hedenström är rektor för Antnässkolan utanför Luleå. Hon menar att framtidens klassrum kommer att vara kreativa ytor utan gränser. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Inspirerande matematik

Begripliga kunskapskrav för gymnasiet

Det finns några problem de flesta lärare känner igen. Hur bedömer man en elev som uppfyller kraven i nästan alla moment, men saknar några nästan helt? Det finns lösningar, menar Johan Falk, gymnasielärare i NO och matematik. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Umeå universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

En pionjär inom jämställd pedagogik

Det började som ett experiment i mitten av nittiotalet där pedagogerna på förskoleavdelningarna Tittmyran och Björntomten i Trödje utanför Gävle filmade sig själva i arbetet med barnen. Upptäckten av hur olika man bemötte flickor och pojkar ledde till en förändring av pedagogiken som kom att väcka stor uppmärksamhet. Som förskolechef var Kajsa Wahlström drivande bakom projektet och än idag föreläser hon om lärdomarna från det som har kallats Sveriges första jämställda förskola. Vi träffar Kajsa Wahlström för ett samtal om hennes drivkrafter, och om hur hon ser på den jämställda pedagogikens ställning då och nu.

Fråga oss