Titta

Lärlabbet

Lärlabbet

Om Lärlabbet

Säsong 2. För lärare, med lärare, av lärare. Tanken med serien är att den ska bidra till reflektion och handlingskraft hos pedagoger kring lärandeprocesser och visa att det ständigt finns möjligheter till yrkesutveckling.

Till första programmet

Lärlabbet: Samtala om texterDela
  1. Veckans gäster: Jenny Edvardsson,
    lärare i svenska och historia-

  2. -på Wendesgymnasiet, som är
    ett yrkesgymnasium i Kristianstad.

  3. Joakim Lundman,
    SO-lärare i årskurs 6-9-

  4. -på Ekdalaskolan i Härryda.

  5. Ska vi sätta igång?

  6. Svenska elever har allt svårare
    att förstå vad de läser.

  7. Man kan hjälpa eleverna in i texten-

  8. -genom att ha strukturerade textsamtal i
    alla ämnen.

  9. Men hur gör man det?
    Det pratar vi om i dag.

  10. Hur intresserade ni er
    för textsamtal?

  11. Jag har alltid
    varit intresserad av att läsa.

  12. Särskilt skönlitteratur,
    men också en del faktatexter.

  13. När jag då hade elever som tyckte
    att det var lite svårare-

  14. -så sökte jag vägar in i texterna. Hur
    ska jag jobba med texterna?

  15. Jag blev mer indragen
    i det här med textsamtal-

  16. -av just svensklärare,
    att samarbeta med textsamtal-

  17. -och det var så jag anammade detta.

  18. -Vad vinner man på textsamtal?
    -Jättemycket.

  19. Eleverna får en djupare förståelse-

  20. -och får höra varandras åsikter
    och perspektiv på det de läser.

  21. Att gå från en passiv läsare till
    en aktiv är det hela textsamtals...

  22. Det är det det ska leda fram till.

  23. Att kunna läsa mellan raderna.

  24. -Vad är svårt i det här?
    -Jättemycket.

  25. Att läsa mellan raderna är svårt, och
    att hitta sätt att undervisa i det.

  26. Ja, helt klart.
    Och att få en metod att sätta sig-

  27. -för vi lär oss tillsammans, men
    sen ska man kunna göra det själv.

  28. Och det är ju svårt.
    Att gå från tillsammans-

  29. -till att känna
    att "den här förmågan har jag".

  30. När eleverna pratar tillsammans
    om texter så lyfter de varandra.

  31. De läsovana får redskap och hjälp av
    kompisarna att sätta ord på tankar.

  32. Det säger Malin Öberg, lärare
    i årskurs 6 på Obbola skola i Umeå.

  33. Jag heter Malin Öberg,
    och jag jobbar på Obbola skola.

  34. Jag undervisar i en årskurs sexa,
    där jag också är mentor.

  35. Jag har ämnena svenska, engelska
    och SO, plus svenska i åk 3.

  36. God morgon.

  37. I mellanstadiet
    blir textmassan mycket större.

  38. Den blir mer komprimerad
    och mer faktamässig.

  39. Det blir mycket begrepp
    som är svåra att förstå.

  40. I de lägre åldrarna så bygger det
    fortfarande mer på vardagsspråket-

  41. -medan det blir mer ämnesbundet
    ju högre upp eleverna kommer.

  42. Ni vet ju att vi har gått igenom
    de här lässtrategierna-

  43. -med att förutspå,
    klargöra och sammanfatta.

  44. Vi arbetar med lässtrategier,
    där vi har lärt eleverna-

  45. -hur de kan använda lässtrategier
    när de själva tar sig an en text.

  46. Vi har lärt dem
    de här lässtrategierna-

  47. -men nu jobbar vi inte isolerat
    med varje lässtrategi.

  48. Jag använder det här som en metod
    för att lära mig att förstå en text-

  49. -men det får inte bli lösryckt,
    att lässtrategin är det viktiga.

  50. Gå runt och lyssna på varandra,
    och ställ frågor till varandra-

  51. -om ni undrar nåt
    om det som kompisen har skrivit.

  52. Vi jobbar mycket med kommunikation.

  53. Det här att eleverna
    får kommunicera med varandra.

  54. EPA-metoden,
    som den heter på svenska.

  55. Att enskilt tänka efter,
    att sen diskutera med en kompis-

  56. -och sen lyfta det i hela klassen.

  57. Att kommunicera med andra använde jag
    mig inte av på samma sätt förut-

  58. -och det har jag märkt att det
    har lyft många av de här eleverna-

  59. -som kanske inte har ett ordförråd-

  60. -eller möjlighet
    att dyka djupare in i en text.

  61. Då kan de få redskap av sina kompisar
    för att göra det.

  62. De kan få hjälp av sina kompisar
    att sätta ord på tankarna de har.

  63. Jag tror att Robs pappa-

  64. -anser att gråt
    är ett tecken på svaghet.

  65. Jag tror att Robs pappa inte vill att
    Rob ska gråta, för det är en svaghet.

  66. Kopiator!

  67. Jag tycker att de har blivit bättre på
    att förstå sin egen process-

  68. -och de har fått
    ett bättre metakognitivt tänk.

  69. Men det är fortfarande väldigt svårt-

  70. -och det ligger
    på väldigt olika nivå i en klass.

  71. Men där är det ju också lärarnas uppgift
    att träna dem i det här.

  72. Att ställa frågor
    och lyfta upp frågorna i klassen-

  73. -så att man får höra
    hur andra tänker-

  74. -så att man kan utvecklas som elev.

  75. Vi arbetar ju också med att lära
    eleverna att läsa och förstå texter-

  76. -i alla skolans ämnen, och att
    läsa och förstå olika texttyper.

  77. Vi har jobbat med Läslyftet
    i de lägre åldrarna-

  78. -och kommer att jobba med Läslyftet
    i SO och NO-

  79. -och det är väldigt viktigt att det
    jobbas med språket i alla ämnen.

  80. Då kan vissa lärare känna
    "Nej, jag har mitt ämne".

  81. "Jag har NO" eller "Jag har SO",
    men språket ingår i alla ämnen.

  82. För att lära
    så behöver du använda språket.

  83. Ja, vad får ni för tankar?

  84. Den här sociala aktiviteten,
    att läsning är en social aktivitet...

  85. -...att man ska kommunicera.
    -Precis, att lära med varandra.

  86. Jag känner också att det inte
    får bli en isolerad aktivitet

  87. -att textsamtal eller lässtrategier är
    en enstaka händelse.

  88. Det måste ske i samband med nåt annat,
    så att det blir meningsfullt.

  89. Malin Öberg jobbar med EPA,
    alltså Enskilt-Par-Alla-

  90. -när de pratar om texter.
    Hur organiserar ni era samtal?

  91. Jag jobbar mycket med
    Aidan Chambers modell för boksamtal.

  92. Det är fyra huvudrubriker:
    gilla, ogilla, frågetecken, mönster.

  93. Jag gör dem alltid i mindre grupper, med
    sex till åtta elever i varje-

  94. -och har mindre samtal med dem,
    för att alla ska komma till tals.

  95. Gruppsamtalet är jätteviktigt, men det
    är bra om jag själv modellerar.

  96. Vi börjar med en text tillsammans, och
    jag tänker högt-

  97. -och blir modellen för
    hur de ska kunna gå vidare själva...

  98. -...i de mindre grupperna.
    -Jobbar du också i mindre grupper?

  99. Man kan göra det i helklass också. Som
    en uppstart är det bra-

  100. -för att känna att alla är med, och att
    det är jag som håller i samtalet.

  101. Men sen i mindre grupper, för att få ett
    interagerande mellan eleverna.

  102. Joakim,
    hur jobbar du annars med textsamtal?

  103. Först måste jag ge eleverna
    vissa förkunskaper-

  104. -för att kunna ta sig an texterna. Det
    kan vara faktaspecifika saker-

  105. -eller viktiga begrepp.
    Och det är ju själva grunden.

  106. Annars utgår man ifrån
    vissa, specifika frågor.

  107. Man kan stanna upp om vi fastnar på
    begrepp eller oklarheter i texten.

  108. Att man ställer frågor till för-
    fattaren. Vad menar författaren här?

  109. Att man sammanfattar text.
    Både efter kortare stycken-

  110. -att man försöker segmentera texten,
    alltså dela in den i kortare sjok-

  111. -men även en helhetssammanfattning.

  112. -Vilka textgenrer jobbar du med?
    -Krönikor, debatter och läromedel.

  113. Men läromedelstexter är ofta
    väldigt fakta- och språktunga.

  114. Det är inte alltid som eleverna
    går igång på den formen av texter.

  115. En debatterande text
    har ofta ett tydligt budskap-

  116. -som kan vara mer spännande att läsa.

  117. -Jenny, hur jobbar du?
    -Om det gäller skönlitteratur...

  118. ...så jobbar jag med Aidan Chambers
    modell, som är enkel och lättanvänd.

  119. Man utgår från fyra frågor. Vad gillar
    du i texten? Vad ogillar du?

  120. Vad finns det för frågetecken?
    Och vilka mönster kan du se?

  121. Elevens läsning och tolkning
    är det intressanta-

  122. -och det är elevernas tolkningar
    som blir utgångspunkt för samtalet.

  123. Som lärare ser jag bara till
    att alla elever får komma till tals-

  124. -men det är elevernas läsning som
    är i botten, och det vi jobbar med.

  125. Försöker du i helklass fånga upp olika
    elevers reflektioner?

  126. Ja, det gör jag, på olika sätt, och
    inför första gången med modellen-

  127. -så visar jag hur modellen fungerar och
    ger eleverna-

  128. -ett redskap för hur de själva ska kunna
    göra och vad de ska kunna göra.

  129. Så att de har det med sig in i läsandet
    och i de här gruppsamtalen.

  130. -Hur gör du med sakprosa?
    -Även där modellerar jag texterna.

  131. Vad är det för texttyp? Vilka språkliga
    kännetecken har den?

  132. Hur är den uppbyggd?
    Kan det finnas svåra ord?

  133. Jag försöker packa upp texten
    och de språkliga särdrag som finns-

  134. -så att eleverna får en förståelse och
    själva kan avgöra-

  135. -om det är en krönika,
    ett referat eller en instruktion.

  136. -Att de får med sig de redskapen.
    -Hur stöttar ni era elever?

  137. -Texturvalet är en form av stöttning.
    -Hur då?

  138. Som jag var inne på tidigare kan
    en text vara oerhört torr och tråkig.

  139. Att kunna hitta texter
    som eleverna går igång på.

  140. Det gör det ju mer intressant,
    och att man går in i texten mer.

  141. Det är en form av stöttning. Det kan
    även finnas språkliga stöttningar.

  142. Det är det som är så bra, att man
    tillsammans reder ut oklarheter.

  143. Eller att jag som lärare gör det genom
    att ge dem vissa förkunskaper.

  144. Det kan också vara att man ger dem de
    här strategierna som vi såg i filmen.

  145. Strategier för att närma sig en text-

  146. -och vad gör man om man hänger upp
    sig på ett stycke eller ett ord?

  147. Den typen av lässtrategier
    är viktiga att delge eleverna-

  148. -och få dem att använda i läsningen.
    Man kan ha grafiska hjälpmodeller.

  149. Om man har en jämförande text
    så kan man jobba med ett Venndiagram.

  150. Två cirklar, och i mitten förenas
    det som är samma i båda texterna-

  151. -och det som är ämnesspecifikt
    hamnar i varsin ände av cirklarna.

  152. Att man även för in den typen
    av redskap vid samtal om text.

  153. Det måste vara
    både språk- och kunskapsutvecklande.

  154. Vi kan inte bara
    fokusera på kunskapsutvecklande-

  155. -för har de inte språket med sig så blir
    det väldigt lite av det ändå.

  156. -Vi är alla språklärare.
    -Ja. Språk i alla ämnen.

  157. Till att börja med måste du fundera över
    hur du själv förstår en text.

  158. Det säger Barbro Westlund,
    lektor i läs- och skrivutveckling.

  159. Jag träffade henne tidigare.

  160. -Vad är textsamtal?
    -En bra fråga.

  161. Först kallade man det för boksamtal-

  162. -och då blev det
    väldigt specificerat mot böcker.

  163. Så man kan fundera på
    vad som är en text.

  164. Det begreppet har ju utvidgats i dag och
    inbegriper även bilder.

  165. Ett textsamtal är att man är
    väldigt fokuserad på just texten.

  166. Om en elev säger nånting, och man vill
    styra in det på texten-

  167. -så kan läraren säga: Var menar du att
    detta kommer fram i texten?

  168. De här strukturerade textsamtalen
    bygger på att man diskuterar text.

  169. Sen kan man lägga in egen erfarenhet,
    men man kan komma fel i samtalen-

  170. -om man blandar in saker som inte
    har med texten att göra - lätt hänt.

  171. Varför
    är det viktigt att prata om texter?

  172. Begreppet läsförståelse
    är väldigt komplext.

  173. Hur vet vi
    hur nån annan förstår eller tänker?

  174. Tidigare har det varit alldeles
    för mycket en individuell akt-

  175. -att läsa en text, och sen har man
    lämnats själv med sin förståelse.

  176. Man vet att kommunikationen
    om texten bygger nya tankar-

  177. -och då kan man säga
    att man lär i ett samspel-

  178. -eller i interaktion med varandra. Det
    är syftet med textsamtalen.

  179. -Hur organiserar man textsamtalen?
    -Man kan ha dem i helklass...

  180. ...men man rekommenderar
    att man är i grupp.

  181. 5-6 elever i en grupp är lagom.
    Sen brukar jag rekommendera...

  182. Ett snabbt textsamtal
    kan handla om Think, Pair, Share.

  183. Man delar tankar med varandra - jag
    brukar säga att man bildar tankepar.

  184. Det kan vara ett litet problem
    som man ska diskutera med sin granne.

  185. Sen kan det lyftas i hela klassen.

  186. Just den här organisationen,
    hur man strukturerar textsamtalet-

  187. -blir avgörande
    för vilka samtal man får.

  188. -Vad innehåller ett bra textsamtal?
    -Det innehåller...

  189. Man måste förhålla sig
    till texten man diskuterar.

  190. Det är ett bra textsamtal
    när vi förhåller oss till texten.

  191. Och man måste lyssna på varandras
    tankar. Det är nästan så att läraren-

  192. -också blir en tolkare av text.
    Det är farligt att bli normerande-

  193. -och med sina gester
    visa att man är nöjd-

  194. -så att eleverna upplever
    att det är rätt eller fel svar.

  195. Vi är ju intresserade, ungefär
    som i de gamla sokratiska samtalen-

  196. -av hur eleverna tänker -
    man bollar elever mellan varandra.

  197. Så det är en konst
    att föra de här textsamtalen-

  198. -men det går att lära sig
    hur man gör.

  199. Vad måste man kunna som lärare?

  200. För att både föra ett textsamtal-

  201. -och kunna utveckla elevers
    läsförståelse, för det hänger ihop-

  202. -så måste man förstå sig själv
    som läsare. Var är problemen?

  203. För om vi ska ha textsamtal, och det
    finns många svåra ord eller begrepp-

  204. -så kanske det är det som är hindret.
    Hur reagerar jag själv?

  205. Just att gå in själv och
    ställa frågor, både på vuxennivå-

  206. -men även att föreställa sig texten ur
    elevernas synsätt.

  207. Vad är svårt? Vad är lätt?
    Hur engagerar texten?

  208. Det duger inte med vilken text som
    helst. Den måste hålla hög kvalitet.

  209. Det är lärarens ansvar
    att se till att de texterna används.

  210. Man kan inte ha textsamtal
    om vilka texter som helst.

  211. -Hur väljer ni texter?
    -Jag tänker på elevgruppen...

  212. ...men också vad syftet är.
    Vad vi ska göra med texten.

  213. Det finns ju en fortsättning
    efter textsamtalet.

  214. Man kanske ska ha en skrivuppgift eller
    en muntlig uppgift-

  215. -i nästa steg, så det är viktigt
    att man har det med sig.

  216. Det är klokt att visa en texttyp-

  217. -innan eleven själv
    ska kunna producera en sån.

  218. Det kan vara svårt att hitta lämpliga
    texter. Det kan ta lång tid-

  219. -att hitta den där texten
    som kan fungera för hela gruppen.

  220. För det är ju viktigt.
    Alla måste kunna förstå texten.

  221. Och att den är utmanande för alla. Det
    är svårt att hitta de texterna.

  222. Läromedelstexter,
    använder ni er av det?

  223. Ja, det gör vi.
    Många är rätt så tunga för eleverna-

  224. -så det gäller att jobba aktivt med dem.
    Man visar hur de är uppbyggda-

  225. -hur eleverna själva
    ska kunna skapa såna texter-

  226. -och ger dem strategier
    för att närma sig texten.

  227. Där handlar textsamtalet mer om
    att kunna bryta igenom, egentligen.

  228. Det kanske inte
    blir så mycket samtal-

  229. -utan mer nån form av avkodning -
    vad är det som står egentligen?

  230. -Håller du med?
    -Ja, och man fokuserar mycket...

  231. ...på ämnesspecifika begrepp
    och sambandsord-

  232. -och tittar på hur de skapar en text.

  233. Det är viktigt att man lyfter dem,
    så att eleverna får in dem i språket-

  234. -och i sina vidare uppgifter.

  235. Man kan använda ganska svåra texter-

  236. -men då måste man vara väldigt tydlig
    i den explicita undervisningen-

  237. -så att eleverna får stöd, och
    tillsammans med kompisar och läraren-

  238. -kan få en förståelse för texten.

  239. Så att man jobbar med den
    i flera steg i klassrummet.

  240. Där är det viktigt
    hur man sätter ihop grupperna-

  241. -så att
    man kan få draghjälp av några.

  242. Det är viktigt att kunna sätta ord
    på sin förståelse av texten.

  243. Det är också lärande.

  244. Det är också viktigt att man blandar
    läsvana och läsovana elever-

  245. -så att det blir en blandning
    i grupperna.

  246. Och så måste man tänka på
    gruppkemin, för i början av ett läsår-

  247. -är det viktigt att de känner sig trygga
    i gruppen, så att alla vågar.

  248. Absolut. Man måste ha ett klimat
    i klassrummet där man vågar fråga-

  249. -och vågar erkänna
    att man inte förstår.

  250. Svetsteknik, träteknik och svenska. Tre
    helt skilda ämnen-

  251. -men alla vinner på textsamtal.
    Pia Visén har forskat om-

  252. -hur man talar om texter med
    yrkeselever, och hon är med oss nu.

  253. -Hej, Pia.
    -Hej.

  254. Du har undersökt textsamtal
    på industritekniska programmet.

  255. Varför ville du titta på det?

  256. Mina forskningsintressen
    rör hur läsande-

  257. -kunskapsutveckling och lässtöttande
    arbetssätt hänger ihop.

  258. I samtal i skolorna med yrkeslärare-

  259. -så lyfte de ofta elevers problem
    att förstå yrkestexterna.

  260. Det väckte mitt intresse för hur man
    arbetar med läsandet och texter...

  261. -...på yrkesprogram.
    -Vad såg du?

  262. Jag såg att eleverna
    samtalade väldigt olika om texterna-

  263. -beroende på
    hur läraren byggde upp samtalet.

  264. I träteknik
    var det ett kontrollerande samtal.

  265. Läraren kontrollerade hur långt de
    kommit, vilka faktorer de hittade-

  266. -och eleverna gissade sig till de svar
    som de trodde läraren ville ha.

  267. De hade svårt att förstå frågorna.

  268. I svetsteknik läste man korta stycken
    och lyfte fram centrala begrepp-

  269. -som man relaterade
    till erfarenheter och kunskaper-

  270. -ur verkstadspraktiken.

  271. I svenska sökte man
    efter personliga lärdomar-

  272. -ur de här myttexterna.

  273. Vilka olika typer av texterna
    läste eleverna?

  274. På svetstekniken läste de
    en lärobok i svetsmetallurgi.

  275. I trätekniken läste de ett läromedel som
    handlade om arbetsmiljö-

  276. -i en träindustri.

  277. Och i svenska
    läste de klassiska antika myter.

  278. Om en lärare i svetsteknik
    är osäker på de här textsamtalen...

  279. Vad ska man tänka på?

  280. Att man själv behöver ha god kunskap
    om texten innan man börjar-

  281. -så att man verkligen
    har tänkt igenom vad...

  282. Hur texten är uppbyggd, hur de olika
    delarna av texten samspelar-

  283. -vilken information som finns i
    bilderna, vilken som finns i texten.

  284. Vad texten syftar till
    att ge eleverna för kunskap-

  285. -och hur innehållet,
    både i språk och sättet att beskriva-

  286. -bär kunskapen
    som eleverna kan hitta i den.

  287. Har ni några kommentarer på detta?

  288. Hon tar upp många kloka aspekter.

  289. Vikten av att vara väldigt strukturerad
    vid ett textsamtal.

  290. Att man som lärare
    har läst texten flera gånger-

  291. -och gått igenom
    de olika sakerna man vill ta upp-

  292. -så att man
    har tränat in det i förväg.

  293. Precis. Man vet syftet med texten och
    vilka problem man kanske stöter på.

  294. I den ena gruppen hade eleverna
    lämnats själva med sin läsning.

  295. Jag jobbar mycket med högläsning.
    Vi läser en text ihop-

  296. -och ofta läser jag högt.
    Vi kan stanna efter ett stycke-

  297. -och fokusera på vad texten handlar om
    och vilka svåra ord som finns.

  298. Jag ser till så att alla får höra
    hur de konstiga begreppen uttalas-

  299. -och sen kan de själva använda dem, för
    nu vet de hur de låter.

  300. Jenny, du har svenska och historia. Hur
    skiljer sig texterna åt?

  301. Det skiljer sig rätt så mycket.

  302. Svenska
    har ju också sakprosa av olika slag-

  303. -men jag jobbar mycket med
    skönlitterära texter i svenska.

  304. I historia är det mer
    traditionella lärobokstexter-

  305. -men jag försöker kombinera det med
    filmer och andra typer av texter.

  306. Med bilder och fotografier, och då
    är det kring dem vi för ett samtal.

  307. Vad kan vi se utifrån
    ett foto eller en film?

  308. Hur kopplar vi det till läroboken? Vilka
    likheter, vilka skillnader?

  309. Kan man använda dessa begrepp
    till fotot?

  310. Att man kombinerar
    flera texttyper i ett samtal.

  311. Vad är typiskt för lärobokstexter,
    Jenny?

  312. Det beror ju på läroboken,
    men det som ofta är väldigt typiskt-

  313. -är att de är
    språkligt ganska avancerade.

  314. Det kan vara passiva satser
    och nominaliseringar.

  315. Man kanske måste hjälpa eleverna
    att packa upp de här fraserna-

  316. -så att de förstår vad de innebär.

  317. En lektionsplanering
    är en planering av en lektion.

  318. Att man hjälper eleven
    med de här begreppen.

  319. Man brukar säga att läromedelstexten
    saknar mycket av själva murbruket-

  320. -som många elever behöver
    för att kunna förstå texten.

  321. Man radar upp fakta och begrepp,
    som är svåra att tränga igenom.

  322. Man får lägga sin energi på att avkoda
    texten - vad är det som står?

  323. Och mycket undanhålls. Man måste läsa
    mycket mellan raderna för att förstå-

  324. -och det är ju inte så lätt
    om man inte har den förförståelsen.

  325. Har ni nåt att tillägga
    innan vi slutar?

  326. Det är viktigt att man som lärare känner
    sig trygg i sitt ämne.

  327. Det är där man får börja. Man måste
    själv veta hur man läser en text.

  328. Vad kan det finnas för svårigheter?

  329. Och att man vågar visa för sina elever
    att man själv har det svårt.

  330. Mitt tips är:
    Samverka med dina kollegor.

  331. Hitta gemensamma texter som ni kan
    arbeta med utifrån flera olika ämnen.

  332. Det har varit en jätteframgång.
    Och försök få med svensklärarna-

  333. -för de är i grund och botten
    ganska stabila på textsamtal.

  334. Jag har förmånen att få samarbeta
    med mig själv i svenska och historia.

  335. Stort tack. Ni ska få prata mer
    i vårt eftersnack.

  336. Fortsätta prata om det här på sociala
    medier under hashtagg Lärlabbet.

  337. Eftersnacket ser ni på vår blogg. Där
    hittar ni även våra andra program.

  338. Nästa gång pratar vi
    om film, datorspel, tv-serier-

  339. -och andra former av texter, och
    hur man kan lyfta in dem i skolan.

  340. Ha det bra. Hej!

  341. Då så. Var det nåt ni kände
    att ni inte fick sagt?

  342. Är det nåt ni ruvar på?

  343. -Joakim.
    -Jag får tänka här. Usch.

  344. -Vad svårt det är.
    -Men du var ju tryggheten själv.

  345. Vad svårt det är att ha
    ett textsamtal. Det tänker jag.

  346. Det är inte så lätt alla gånger.

  347. Det är också svårt...
    Man övar en metod-

  348. -där syftet är att eleven
    faktiskt ska kunna nyttja den.

  349. Men det gör sig inte av sig självt.

  350. Man försöker att få in det
    som en vana att textsamtalet-

  351. -nästan ständigt finns med.

  352. Släpper man det,
    kommer många att falla tillbaka-

  353. -och fortsätta
    med strategin man hade tidigare.

  354. Man kan inte textsamtala om alla
    texterna man har i alla läroböckerna.

  355. Man får välja typiska exempel
    och utgå ifrån dem-

  356. -så att eleverna får en modell
    för hur texter är uppbyggda.

  357. -Annars hinner man inget annat.
    -Risken är att vi curlar våra elever.

  358. Det blir enklare
    att jag som lärare berättar.

  359. Det går snabbare, och man känner att
    det är mycket som ska hinnas med.

  360. Det måste vi tänka bortom, för
    vi gör inte eleverna nån god gärning-

  361. -genom att bara berätta.

  362. Nej, precis. De måste få möta
    den här typen av texter.

  363. Vilka är de svåraste momenten
    när ni håller i ett textsamtal?

  364. Vad är utmaningarna?

  365. I lärobokstexter
    är det ofta de här språkliga dragen.

  366. De kan vara kluriga, för många
    av mina elever har inte grammatiken.

  367. -Vad är substantiv och såna grejer?
    -Nej, just det.

  368. Om man inte har de begreppen med sig
    och börjar prata om passiva satser...

  369. -Det är en alldeles för hög nivå.
    -Vad gör man då?

  370. Man får börja där eleverna är
    och gå igenom ett exempel.

  371. Det här är en passiv sats. Den kallas
    passiv för att det är ett S där.

  372. Så att man är tydlig.

  373. Sen kan man låta eleverna skriva om
    från en aktiv till en passiv sats.

  374. Sen kan man använda det begreppet,
    för att de har fått prova det.

  375. Man låter dem
    vara delaktiga hela tiden.

  376. Det finns en bekvämlighetsaspekt
    som elev också.

  377. Ibland tycker man:
    "Det här är jobbigt. Låt oss läsa."

  378. Det kanske är de goda läsarna
    som har knäckt detta som säger det.

  379. De undrar varför de ska göra det
    om och om igen.

  380. Att kunna motivera varför vi
    ska göra det är inte alltid enkelt.

  381. De måste också
    få känna att de har en utmaning.

  382. Vi får inte anpassa-

  383. -så att de starka blir förlorare
    i slutändan. Då har vi gjort fel.

  384. -Hur kan man göra då?
    -Som Jenny sa. Hitta texter.

  385. För vissa kommer de
    att vara hur utmanande som helst-

  386. -och för några är de bara utmanande.

  387. Då är det viktigt att jag som lärare
    går in och modellerar mycket.

  388. Att visa och tänka högt kring
    en text samtidigt som man läser.

  389. -Precis. Att tänka högt.
    -Ja, det är jättebra för alla.

  390. Hur långa
    eller korta texter kan det vara?

  391. De kan vara väldigt korta. Det kan
    vara en insändare på några rader.

  392. Då kan det vara:
    "Vad kännetecknar den här texttypen?"

  393. Det kanske är nån åsikt, tes eller nån
    typ av argument. Nån uppmaning...

  394. Det behöver inte vara långa texter.

  395. Det är skillnad utifrån gruppen,
    men även utifrån åldern.

  396. När jag undervisar de yngre
    är det korta texter.

  397. Med de äldre kan jag försöka att brassa
    på med mer omfattande texter.

  398. Samtidigt ska det vara som en del
    av en lektion. Det kan inte bli-

  399. -ett långt textsamtal, utan det ska
    vara en del av lektionsinnehållet.

  400. Man anpassar.

  401. Hur ofta
    håller ni textsamtal med era elever?

  402. Det beror på hur man definierar det. Jag
    pratar om texter varje lektion.

  403. Men det kan vara på olika sätt. Ibland
    diskuterar vi-

  404. -bara ett avsnitt ur en text.

  405. Ibland går vi igenom mer ingående
    för att de inte har mött texttypen.

  406. Då kan det ta
    en längre del av lektionen.

  407. Har ni några nyanlända, flerspråkiga
    elever? Hur jobbar man där?

  408. Då är stöttningen ännu mer central.

  409. Jag har inte
    nyanlända i mina historiegrupper-

  410. -men vissa har svenska som andraspråk
    och har inte varit i Sverige länge.

  411. Då tänker jag på högläsning.
    De behöver höra hur ord låter.

  412. Men de behöver också få
    ett större sammanhang för texten.

  413. Annars fastnar de på ordnivå
    och hinner inte läsa texten vi har.

  414. Mycket högläsning, stöttning...

  415. Hur gör ni med gruppbildningar, då?

  416. Jag tänkte på ett bra samarbete
    med studiehandledare-

  417. -så att eleven hinner bekanta
    sig med texten inför lektionen-

  418. -och får de viktigaste begreppen
    förklarade på sitt modersmål.

  419. I gruppen
    blir det såklart jättesvårt-

  420. -men eleven är ändå med och lyssnar
    och kan flika in med nåt.

  421. Hur stöttar man som lärare så att
    de känner sig delaktiga och pratar?

  422. Man kanske vet vad eleven kan,
    och så får eleven den frågan-

  423. -så att de växer
    med att kunna svaret.

  424. Jobba med elevens språkliga resurser.
    Även om vi läser på svenska...

  425. Om de inte har de svenska begreppen
    kanske de förstår på sitt modersmål.

  426. Man jobbar med eleven så att den kan
    läsa in innehållet på sitt modersmål.

  427. Kan den ta del av texten om man
    översätter den i Google translate?

  428. Man får göra såna grejer
    så att de får innehållet.

  429. Sen börjar man
    med hjälp av studiehandledare-

  430. -hjälpa till
    med specifika begrepp i svenskan.

  431. Då använder de sina språkliga resurser
    som ett stöd i lärandet.

  432. Det går framåt på läromedelsfronten.

  433. Inläsningstjänster som har mycket
    på arabiska och på dari.

  434. Det täcker inte alla, men många
    kan få stöttning på sitt modersmål.

  435. Det kan vara jättesvårt.

  436. Till exempel, Google translate
    eller om de söker en Wiki-text.

  437. Jag kan ju inte läsa
    vad som står där.

  438. Det är inte bara Google translate.

  439. Ska man jobba
    med ett specifikt område-

  440. -kan man kanske hitta en Youtube-film
    en lärare har gjort på det språket.

  441. Då kan det funka som en ingång,
    och man vidgar textbegreppet lite.

  442. Ja, precis.
    - Men nog är det en jätteutmaning.

  443. Det är inte lätt.

  444. Innan vi slutar. Är det nåt mer
    ni vill ta upp om textsamtal?

  445. Att det är väldigt roligt.
    Det är väl bra att få sagt?

  446. -Vad är det som är så roligt?
    -Att få höra elevernas åsikter.

  447. Och höra deras läsning, framför allt
    när man jobbar med skönlitteratur.

  448. Saker som de snappar upp,
    som man själv inte har snappat upp.

  449. Och hur man växer i det
    när man får fler perspektiv-

  450. -och får en annan förståelse
    för texten genom samtalet.

  451. Är det lätt att samtalen drar iväg? Att
    det är en utmaning...

  452. Det kan det vara. Det beror på hur
    mycket texten fångar deras intresse.

  453. Hur mycket möjlighet man har till
    att ställa såna här öppna frågor-

  454. -om varför och hur.
    Nån spinner vidare på nåt...

  455. Där måste man ibland säga:
    "Stopp. Står det här i texten?"

  456. Samtidigt
    vill man inte ta bort glädjen-

  457. -om nån av eleverna
    hittar nåt stickspår.

  458. Men det är klart det är en avvägning.

  459. Tack för att ni kom.

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Samtala om texter

Avsnitt 26 av 29

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Tema: Läs- och skrivutveckling. Andelen passiva läsare ökar bland Sveriges elever. Detta innebär att eleverna har svårt att tolka och reflektera över texter de läser. En effektiv metod för att utveckla läsförståelse är textsamtal. Följ med till Obbola skola där lärarna i allt större utsträckning använder textsamtal för att utveckla elevernas läsförståelse.

Ämnen:
Svenska > Läsning, Svenska > Skrivande
Ämnesord:
Läsförståelse, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Textförståelse, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Lärlabbet

Säsong 1
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Se mobbning

Avsnitt 1 av 17

Att jobba framgångsrikt mot mobbning är svårt. En metod som fungerar på en skola, fungerar inte nödvändigtvis på en annan. Många konflikter i skolan startar på rasten. På Håstaskolan i Hudiksvall lyckas man minska mobbningen med hjälp av gemensamma rastaktiviteter. Vi träffar skolans rektor Hege Arola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 2 av 17

Tema: mobbning. Ofta börjar mobbning på skolan och fortsätter sedan på fritiden. Men ibland är det tvärtom, konflikter som börjar efter skoltid följer med in i klassrummet nästa dag. Vilket ansvar har skolan för hur eleverna mår och vad de gör på sin fritid? Hur kan skolan samarbeta med föräldrar, föreningar eller andra delar av samhället för att förebygga mobbning efter skoltid?

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Nätmobbning

Avsnitt 3 av 17

Konflikter som uppstår i skolan fortsätter ofta ute på nätet. Hur ska skolan jobba med mobbningen som sker på nätet? Och är det verkligen skolans ansvar? Vi besöker Drottning Blankas gymnasium i Stockholm där rektor Norma Aznar har bestämt att de måste ta tag i nätmobbningen. De använder bland annat en app där eleverna när som helst på dygnet kan anmäla vad de ser eller råkar ut för.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Skolmiljö

Avsnitt 4 av 17

Tema: mobbning. Hur mycket påverkar skolmiljön mobbningen? Och hur kan man jobba med skolmiljön för att motverka mobbning? Vi besöker nya Raketskolan i Kiruna, en skola arkitektritad för att förebygga mobbning och utanförskap. En som lockades av den här miljön och arbetet på skolan är läraren Maria Isaksson.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Normer

Avsnitt 5 av 17

Tema: mobbning. Normer och värderingar sätts tidigt i livet. Hur kan skolan jobba med normer och värderingar för att förhindra mobbning? Det pedagogiska arbetet på förskolan Rörmokaren går ut på att jobba normkritiskt - mot utanförskap och mobbning. Vi träffar förskolläraren Camilla Liljedahl.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ansvar

Avsnitt 6 av 17

Tema: mobbning. Hur ser ansvaret ut när mobbning är ett faktum? Har eleverna något ansvar? Vi besöker Östergårdsskolan i Halmstad, där man jobbar med kamratstödjare. Det innebär att några elever bland annat ska hålla koll och rapportera till vuxna om de ser att någon blir mobbad. Metoden har varit omdiskuterad och en del menar att det är fel att lägga ansvaret på eleverna. Samtidigt sker ofta mobbning när skolpersonal inte är närvarande. Anna Wälivaara som är lärare på skolan tycker att kamratstödjare, som en del i ett större antimobbningsarbete, fungerar bra.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teknikstöd

Avsnitt 7 av 17

Tema: specialpedagogik. Teknikstöd i form av datorer, surfplattor och mobiler används ofta i skolmiljön. Om elever och lärare ökar kunskapen och medvetenheten kring den nya tekniken, lyckas barn i behov av särskilt stöd mycket bättre, säger specialpedagog Ulrika Jonson, Vallaskolan i Södertälje.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkludering

Avsnitt 8 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur kan skolor lyckas med inkludering? På Rannebergsskolan i Angered har man anställt inkluderingspedagogen Lena Ekstrand. Hennes uppgift är att få alla att känna sig inkluderade.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Flerspråkighet

Avsnitt 9 av 17

Tema: specialpedagogik. Den enskilt svåraste uppgiften för specialpedagogen Anna Hansson på Angereds gymnasium är att kunna utläsa om en nyanländ elev med annat modersmål än svenska har en språkstörning eller av andra skäl inte har den språkprogression man kan förvänta sig i en viss ålder. För att kunna göra en fullständig kartläggning måste det finnas personer på skolan med pedagogisk bakgrund som talar elevernas språk, menar Anna Hansson. Det är en av lösningarna på Angereds gymnasium.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Tidigt stöd

Avsnitt 10 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur arbetar bra skolor och lärare för att i tid upptäcka och ge rätt stöd? Vissa forskare menar att Finlands framgångsrika skola bland annat beror på att eleverna redan från tidig skolålder får det stöd de har behov av. Ungefär 20 % av Finlands skolelever har någon gång fått extra stöd för någon typ av skolsvårighet. Prorektor Annika Lassus och specialpedagog Lilian Vestergren på Övningsskolan i Vasa i Finland menar att det är extra viktigt att lägga mycket resurser tidigt på terminen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevens förståelse

Avsnitt 11 av 17

Tema: betyg och bedömning. Malin Carlsson är lärare i årskurs F-3 på Lindblomskolan i Hultsfred. Tillsammans med eleverna har hon utvecklat en PP-vägg. Det är en plansch där det tydligt anges vad man måste kunna inom ett visst ämne för att uppnå målen. Eleverna kan utgå från PP-väggen när de själva ska bedöma hur långt de har kommit i sitt eget lärande. Malin menar att det är viktigt att eleverna redan från början får vara med och bestämma hur de ska uppnå målen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Olika bedömningsunderlag

Avsnitt 12 av 17

Tema: betyg och bedömning. Det finns fler former av underlag än det skriftliga. Muntlig redovisning, grupparbeten, filmproduktion, blogg, podd och så vidare. Hur bedömer du som lärare dessa underlag? Hur mycket frirum har lärare i ett myndighetsutövande fält? Vi träffar Camilla Askebäck Diaz som är lärare i matematik, NO och förstelärare i digitala verktyg på Södermalmsskolan i Stockholm. För henne är det en självklarhet att bedömningen även sker i de digitala verktygen. Hon berättar hur hon jobbar med det.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Återkoppling, motivation och självkänsla

Avsnitt 13 av 17

Tema: betyg och bedömning. Efter några års experimenterande har svenskaläraren Olle Carlgren på Höglandsskolan i Bromma hittat den för honom bästa metoden för systematisk återkoppling till eleverna. - Det är inte det första utkastet som eleverna lämnar in som är det viktigaste, utan det eleverna faktiskt lär sig under tiden, menar Olle.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Sambedömning

Avsnitt 14 av 17

Tema: betyg och bedömning. I Ljusdals kommun storsatsas det på sambedömning. Carina Wikström är lärare på Slottegymnasiet. Hon berättar att likvärdigheten ökar när lärarna gör sambedömningar både inom lärarkollegiet på hennes gymnasium och tillsammans med lärare på andra skolor i kommunen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att erövra yrket

Avsnitt 15 av 17

Tema: lärarprofessionen. Lärlabbet besöker Knutbyskolan och Christina Maelan. Hon är förstelärare och handledare till lärarstudenter som ska omsätta teori till praktik. Lyhördhet och respekt är två av de allra viktigaste komponenterna för att bli en bra lärare, säger Christina och hennes lärarstudent Georgios Varitmadis håller med. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Den lärande läraren

Avsnitt 16 av 17

Tema: lärarprofessionen. Modersmålsläraren Tülay Gürgüns arbetsvecka ser ut som sina kollegors, men till skillnad från de flesta andra lärare ägnar hon nästan all sin fritid åt att ta in information från den digitala världen. På sin blogg samlar hon allt som kan vara intressant för pedagoger i form av övningar och pedagogiska spel. Tülay tycker att hela synsättet på hur lärare kan fortbildas inom det här området måste förändras. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Framtidens lärande

Avsnitt 17 av 17

Tema: lärarprofessionen. Agneta Hedenström är rektor för Antnässkolan utanför Luleå. Hon menar att framtidens klassrum kommer att vara kreativa ytor utan gränser. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Säsong 2
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Mottagandet

Avsnitt 1 av 29

Tema: nyanlända elever. På onsdagar kommer nyanlända barn och ungdomar till mottagningsenheten Välkomsten i Helsingborg. Det brukar bli fullt av liv och lite rörigt när alla samlas. Personalen tar reda på vilka olika språkgrupper alla tillhör och därefter påbörjas kartläggningen. Sedan en tid tillbaka har personalen använt sig av en modell som går i linje med de direktiv Skolverket kommer ut med i början av januari 2016. "Det bästa med att göra kartläggning här istället för på skolorna är likvärdigheten, vi erbjuder ju en samlad kompetens som kanske inte alla skolor har", säger Jenny Bladh, pedagogisk utvecklingskonsult på Välkomsten. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkludering

Avsnitt 2 av 29

Tema: nyanlända elever. Eftersom alla elever har olika bakgrund och förutsättningar att lära sig det svenska språket kan det för vissa ta väldigt lång tid att slussas in i det "normala". Därför är det viktigt att nyanlända elever parallellt med lektionerna i svenska får samma undervisning som de andra eleverna på skolan. Den här synen blev utgångspunkten för ett omtalat projekt i Navets språkklass i Örebro. "Det har fungerat positivt, både socialiserings - och resultatmässigt", menar läraren Suzanne Gynnhammar. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärandet

Avsnitt 4 av 29

Tema: nyanlända elever. Vad har nyanlända för kunskaper med sig till skolan och hur kan de kunskaperna omsättas i nya kunskaper? De nyanlända elever som har Åsa Sebelius som lärare utvecklar sitt språk genom genrepedagogik. Eleverna får ämnneskunskapen med sig om de förstår i vilka sammanhang och strukturer språket finns. Enligt modellen som Åsa arbetar med kan språket vara argumenterande, berättande, återgivande eller instruerande. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 5 av 29

Tema: nyanlända elever. Tack vare envishet och en stark vilja kunde de nyanlända lärarna till slut få praktikplatser på Mariedalsskolan i Vänersborg. Nu när en termin har gått konstaterar rektor Christina Hjern att det har varit ett väldigt lyckat projekt. - Det är oerhört viktigt för dem att starta ett liv här och det är oerhört viktigt för oss med många nyanlända elever att få lärare med deras kompetens, säger hon. Med avstamp i reportaget samtalar inbjudna studiogäster kring vikten av samverkan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digitalisering och demokrati

Avsnitt 6 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad innebär en digitaliserad skola i praktiken? Vad måste lärarna kunna och vilka möjligheter finns? Läraren Ylva Pettersson har varit drivande i Katedralskolan i Skaras digitalisering. Hon anser att det viktigaste är att man som lärare vågar släppa taget och lär sig att knyta färdighet till rätt digitalt verktyg. Idag kan Ylva konstatera att hennes elevers klassrum har utvidgats. Ett exempel på detta är att återkopplingen kan komma från människor de inte känner.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Datalogiskt tänkande

Avsnitt 7 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad är datalogiskt tänkande och hur kan det läras ut? Maria Franzén på Högåsskolan i Knivsta är bildläraren som lär eleverna att programmera minirobotar. Hon menar att eleverna tränar många olika förmågor som matematik, logiskt och kritiskt tänkande, tal, bild och samhällskunskap när de programmerar.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Källkritik

Avsnitt 8 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Lärlabbet besöker Murgårdsskolan i Sandviken som arbetar med källkritik i alla ämnen. Vet eleverna hur informationsvägarna fungerar på internet? Eftersom vi möts av så mycket information är det en demokratifråga att elever lär sig finna, värdera och analysera information kritiskt. En lärarpanel följer upp i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Eleven som producent

Avsnitt 9 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Helena von Malortie är slöjd- och bildlärare på Mosaikskolan i Malmö. Där går nyanlända elever från årskurs 7 till 9. Hennes elever får presentera sina kreativa arbeten genom att dokumentera dem digitalt på Ipads. När filmerna visas för andra klasser blir eleverna väldigt stolta och extra motiverade att göra ett bra arbete. En lärarpanel följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digital didaktik

Avsnitt 10 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Varför är lärarens kompetens i medie- och informationskunnighet, MIK, så viktig? Lärlabbet tar upp det digitala perspektivet på lärarrollen och de möjligheter som IT ger. Hur, när och i vilka syften väljer lärare digitala verktyg? Det finns en uppsjö av verktyg att välja mellan när en lärare designar sin undervisning. Vilka krav ställer det på lärarna? Lärlabbet besöker Tobias Ruthenberg på Lärarhögskolan i Borås som undervisar lärare och bibliotekarier i MIK. Skolan satsar även på att integrera MIK-undervisning i grundutbildningen för lärarstudenter.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetikens kraft

Avsnitt 11 av 29

Tema: estetik och lärande. I skolan har de estetiska ämnena samma självständiga roll som andra ämnen. Men de stöder också annat lärande och tränar barnen i betydelsefulla framtidskompetenser som kreativitet, analysförmåga, skapande, förmåga att förstå, tolka, uttrycka och kommunicera. Lärlabbet besöker Hortlaxskolan i Piteå där eleverna i årskurs 7-9 fördjupar sig i både manuella och digitala tekniker med bildläraren Stefan Holmgren. Till skillnad från på många andra håll har man också kvar kurser i fritt skapande. Bild är kommunikation, och målet med lärprocessen är att väcka elevernas fantasi och kreativa potential.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetiska lärprocesser

Avsnitt 12 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Svedala där alla kommunens förskolebarn får upptäcka sina röster och sin musikalitet med sångpedagogen Elinor Fryklund. Det handlar om att ge barnen tillgång till den egna rösten och om sång på barnens villkor. Sedan sångundervisningen infördes på förskolan har man som bonus fått se hur bland annat barnens språkliga utveckling tar stora kliv framåt, berättar förskolechefen Anette Lindh.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetik för alla

Avsnitt 13 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Sannarpsgymnasiet i Halmstad där dramapedagogen Malin Norlings elever går på särskolans individuella program. Funkisar kallar hon sina skådespelare, som alla har olika intellektuella och fysiska funktionsnedsättningar. Med dramapedagogiken som redskap undersöker de både sin egen identitet och samspelet med andra människor. Lärarpanelen följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevhälsans betydelse

Avsnitt 14 av 29

Tema: elevhälsa. Elevhälsan är en avgörande faktor för att eleverna ska nå kunskapsmålen. Det anser man på Ekbackens skola i Fellingsbro. Verksamhetsutvecklare Åsa Jönsson berättar om skolans vision för varje elev: rätt till maximal kunskapsutveckling, rätt att känna trygghet på skolan och rätt till skolro. För att lyckas arbetar lärarna tätt ihop med elevhälsan. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ökad psykisk hälsa

Avsnitt 15 av 29

Tema: elevhälsa. Hur uppnår man ökad psykisk hälsa i skolans värld? På Rotskärsskolan i Älvkarleby ses eleverna som sakkunniga i arbetet med elevhälsa. De vet var bristerna och problemen finns och blir delaktiga i det förebyggande arbetet för bättre fysisk och psykisk skolmiljö. Skolchef GunnMari Nordström berättar om hur vuxna och elever arbetar tillsammans med att förebygga stress, kränkningar och psykisk ohälsa. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Pedagogik och särskilt stöd

Avsnitt 16 av 29

Tema: elevhälsa. Vi besöker Friggaskolan i Östersund där man arbetar aktivt för att förekomma diagnoser och remisser. I kommunen har den gemensamma elevhälsan sökt olika sätt att förebygga koncentrations- och beteendesvårigheter i klassrummet. Skolpsykolog Niklas Fröst berättar hur kommunens skolpsykologer och pedagoger jobbar tillsammans. Eleverna får stöd att hitta strategier för sitt lärande. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Säsong 3
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Steget till ordinarie klass

Avsnitt 1 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Innan många nyanlända svenskar kan delta i skolans ordinarie undervisning går de i en förberedelseklass. Forskning visar att det är viktigt hur övergången mellan förberedelseklassen och ordinarie undervisning sker. Skolinspektionen menar att få skolor har ett pedagogiskt välfungerande system för att vägleda nyanlända elever till ordinarie undervisning. Vi tittar närmare på hur man kan välkomna nyanlända svenskar in i skolans ordinarie undervisning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Vara trygg och höra till

Avsnitt 2 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Nyanlända elever kan uppleva otrygghet när de går från en förberedelseklass till ordinarie undervisning. Känslan kan bero på olika saker som en rädsla för mobbning eller utfrysning. Forskning har visat på att extra stöttning i undervisningen och psykosocialt stöd ökar nyanlända elevers möjligheter att lyckas i skolan. Vi ser närmare på vad psykosocialt stöd innebär och hur pedagoger kan ge nyanlända svenskar trygghet i skolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att utveckla kunskaperna

Avsnitt 3 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Hur stöttar man bäst eleverna i undervisningen så att de inte förlorar kunskap i de andra ämnena för att de inte kan svenska? I gymnasiet Lindesskolan möter vi Agneta Guhrén och hennes kolleger. För att öka motivationen bland nyanlända elever har skolan skapat en individanpassad modell för skolarbetet. En av grundbultarna i den är att eleverna i enskilda ämnen kan gå vidare till nästa steg oavsett när på läsåret de blir klara.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hitta till forskningen

Avsnitt 4 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare hitta forskning som de kan använda i klassrummet? Vad finns det för arenor där de kan ta del av den forskning som finns? Vad finns det för arenor där forskare och lärare kan mötas? I Skåne driver en grupp forskarutbildade lärare producentkooperativet VIS, Vetenskap i skolan, för att göra ny forskning lättillgänglig för lärare ute i kommunernas skolor.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teori i praktiken

Avsnitt 5 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan man som lärare göra sin undervisning bättre med hjälp av forskning? På Globala gymnasiet i Stockholm är många gymnasielärare forskarutbildade. Tillsammans har dessa gymnasielärare börjat erbjuda grundskolelärare fortbildning i ämnesdidaktik. På seminarieträffar diskuterar lärarna olika teoretiska begrepp. Grundskolelärarna kan sedan utifrån diskussionerna skapa praktiskt undervisningsmaterial.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ett forskande förhållningssätt

Avsnitt 6 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare använda ett forskande förhållningssätt i vardagen? De flesta lärare har ett forskande förhållningssätt till sin undervisning. De omprövar sin undervisning, utvärderar lektioner och tar med sig resultaten till kommande undervisningstillfällen. Samma forskande förhållningssätt kan användas utanför undervisningen. Det innebär att man, enskilt eller tillsammans med kollegor, systematiskt utvärderar och omprövar vardagshändelser.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärande för hållbar utveckling

Avsnitt 7 av 17

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Men vad är LHU? Hur får man in de globala målen i skolans vardag på olika stadier och på både lektioner och raster? Vi följer arbetet under en dag på förskolan Tomtebogårdsskolan i Umeå. Gäster i studion: förskolelärare Christine Jokijärvi, lågstadielärare Martin Holmgren och Mari Winter, lärare åk 6.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbart i alla ämnen

Avsnitt 8 av 17

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Hur kan skolan arbeta ämnesövergripande inom LHU? Hur kan lärande om hållbar utveckling se ut i olika skolämnen? Vi följer arbetet under en dag på Skarpatorpsskolan i Skarpnäck. Gäster i studion: lärarna Gunni Karlsson, Mia Möller och Maria Hansson från Skarpatorpsskolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbara initiativ

Avsnitt 9 av 17

Tema: hållbar utveckling. Hur kan skolan främja hållbara elevinitiativ? I skolans styrdokument står att skolan dels ska ge eleverna handlingskompetens och dels bidra till en hållbar samhällsutveckling. Hur kan detta ske i praktiken? Vi besöker Johannebergsskolan Elyseum som arbetar med hållbar utveckling i kombination med entreprenöriellt lärande. Gäster i studion: grundskolelektor Ingela Bursjöö, försteläraren Cecilia Lind och läraren Sandra Löfberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och inlärning

Avsnitt 10 av 17

Det är genom vårt sinnessystem som vi uppfattar och tolkar vår omvärld. Skolan kan genom auditiva, motoriska och visuella hjälpmedel få eleverna att lära sig effektivare. Vi besöker Örnässkolan i Luleå där lärarna arbetar med tester för att förbättra elevernas inlärning och minne. Gäster i studion är lärarna Anna Sandsten, Hans Törnkvist och Maria Nygård.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och motivationen

Avsnitt 11 av 17

Skolan motiverar eleverna med yttre medel som beröm och betyg. Om man som lärare också kommer åt att aktivera elevernas inre motivation stöder man dem till att tro mer på sig själva och bli mer självgående. Den vägen lär de sig också mer, säger Mattias Dahlberg på Spångholmsskolan i Bara. Gäster i studion är lärarna Fredrik Berggren, Linda Sonesson och Mattias Dahlberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnans kondition

Avsnitt 12 av 17

Kan man träna sin hjärna att bli smartare? På Kattegattgymnasiet i Halmstad har lärarna undersökt frågan. Gymnasiet började med ett system med hjärngym för att minska elevernas skolstress och ge bättre förutsättningar för inlärning. Tester visar att unga människors hjärnor förstärks av fysisk aktivitet - de blir mer koncentrerade, minns bättre, tål stress och blir mer kreativa.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flerspråkighet i fokus

Språkutvecklande arbete

Läraren Hanna Stehagen pratar om vikten av att språkutvecklande klassrumsaktiviteter måste ske i skolans alla ämnen. Hon visar även hur digitala verktyg kan fungera som stöd för elevers språk- och kunskapsutveckling. Inspelat 13 mars 2014 på Folkets hus i Stockholm. Arrangör: Gothia fortbildning.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Vad går förlorat med handskriften?

I takt med att digitala verktyg som surfplattor, datorer och mobiler blir vanligare hamnar den gamla konsten att skriva för hand i bakgrunden. Så även i skolan där många barn först lär sig skriva på surfplattor. Är det ett välkommet framsteg - ett hinder mindre i läs- och skrivinlärningen? Eller riskerar något viktigt att gå förlorat i övergången från analogt till digitalt?

Fråga oss