Titta

Lärlabbet

Lärlabbet

Om Lärlabbet

Säsong 2. För lärare, med lärare, av lärare. Tanken med serien är att den ska bidra till reflektion och handlingskraft hos pedagoger kring lärandeprocesser och visa att det ständigt finns möjligheter till yrkesutveckling.

Till första programmet

Lärlabbet: Skolämnen och genusDela
  1. Veckans gäster: Joakim Dalenbäck-

  2. -lärare i idrott och NO i årskurs 7-9
    på Önneredsskolan i Västra Frölunda.

  3. Frida Grimm, gymnasielärare
    i samhällskunskap och tyska i Vännäs.

  4. Det är lite olika.
    Ska vi köra i gång?

  5. Skillnaden mellan flickors
    och pojkars resultat blir större.

  6. Hur kan man arbeta
    för att utjämna de här skillnaderna?

  7. Hur ska undervisningen bli bra
    i alla ämnen för alla elever?

  8. I dag pratar vi skolämnen och genus.

  9. Ordet "genus" väcker ju ofta
    starka känslor. Varför är det så?

  10. Jag vet inte. För mig gör det inte det,
    men jag märker att det är så.

  11. Det är nog för att vi
    sätter oss själva under lupp.

  12. Man måste vrida och vända
    på sina egna normer.

  13. När man har pratat med kolleger
    eller lärare på andra skolor-

  14. -så kan det finnas ett motstånd
    för att man inte behärskar ordet.

  15. Man tror att nån ska ändra på en
    eller bestämma vad man ska göra.

  16. Så har jag upplevt det
    när jag har pratat om genus.

  17. Man tänker att man inte duger
    eller att man gör fel.

  18. -Att nån ska säga att man gör fel.
    -Ja. "Ingen ska minsann säga åt mig."

  19. Varför ska man vara
    medveten om genus?

  20. Det hänger ihop med
    demokratiuppdraget och jämlikhet-

  21. -och de bitarna
    som är så centrala i vårt uppdrag.

  22. Det är svårt att inte ta in genus.

  23. Det är viktigt
    att veta hur vi agerar-

  24. -utifrån inte bara genus,
    men genus är...

  25. Varför agerar vi på vissa sätt
    och vad får det för konsekvenser?

  26. Är vi i ett klassrum och gör på ett
    visst sätt, får det en viss utgång.

  27. Där är genus en jätteviktig del
    i att inte förstöra-

  28. -eller sabba vissa utgångar,
    utan göra det så bra som möjligt.

  29. Därför är genus
    extra viktigt för oss som pedagoger.

  30. På Västra skolan i Falun
    har eleverna inget val.

  31. Alla får lika mycket textilslöjd
    som träslöjd, oavsett kön.

  32. För lärarna Lars och Christina
    är frågan om genus ständigt aktuell.

  33. Jag heter Lars Samuelsson, och jag
    undervisar i träslöjd årskurs 7-9.

  34. Jag heter Christina Hedberg
    och kallas för Kikki av eleverna här.

  35. Jag är en sån här
    traditionell textilslöjdslärare-

  36. -som har jobbat
    i över trettio år i slöjdsalar.

  37. Här i Falun har vi På lika villkor,
    nåt som Falun har drivit sen 1994-

  38. -där vi får gå en genusutbildning-

  39. -så att eleverna får vara i skolan
    på lika villkor, helt enkelt.

  40. De får lika mycket av slöjdtyperna.

  41. För eleverna är det inget konstigt att
    ha både trä och textil-

  42. -eftersom man har haft det på låg- och
    mellanstadiet, upp till åk 6.

  43. Vi försöker att inte ha
    pojk- eller flickslöjd.

  44. Vi har arbetsområden som är
    könsneutrala så mycket det går.

  45. Jag tror att det blir naturligt
    för eleverna att det är så.

  46. Man ifrågasätter inte
    vad som är manligt eller kvinnligt-

  47. -utan det blir en naturlig övergång från
    mellanstadiet till högstadiet.

  48. Det blir vardagen,
    och det blir det som är naturligt.

  49. Hur är tekniken när man byter färg?
    Vad är det som händer, liksom?

  50. Då snurrar man den ena färgen
    runt den andra.

  51. -Du kunde ju bara ha gjort så här.
    -Nej.

  52. Vi pratar om vad som är kvinnligt.
    De fick t.ex. diskutera stickning.

  53. De sa: "Det är nåt
    som både tjejer och killar kan göra"-

  54. -"fast det är nog mer tjejer."

  55. Då visade jag bilder
    från en ö som heter Taquile i Peru-

  56. -där det är pojkarna som stickar-

  57. -och där mandomsprovet när de är 14
    handlar om att sticka sin egen mössa-

  58. -och så ska man bära vatten
    från hamnen till öns högsta punkt.

  59. Så vad är kvinnligt och manligt?

  60. Det som är kvinnligt för oss är inte
    alltid kvinnligt i ett annat land-

  61. -så man kan behöva åka ut i världen och
    se att saker inte är könsbundna.

  62. Ska du ha gul och röd, orange,
    då får du ta bort blyertsstrecken.

  63. Vinsterna är ju-

  64. -att alla får träna med mer material och
    jobba med olika material.

  65. Mycket under det centrala innehållet är
    viktigt för alla att veta.

  66. Vi har bland annat nåt
    som handlar om hållbara material-

  67. -alltså hur de produceras.

  68. Det skulle kännas konstigt om inte alla
    elever fick ta del av det.

  69. Då lägger man den så,
    med ett mellanrum, och markerar var.

  70. -Ska de sticka ut lika mycket?
    -Ja! Flytta in den lite så där.

  71. En fortsatt utmaning
    i det här arbetet-

  72. -med att jobba med
    både flickor och pojkar i slöjden-

  73. -är våra nya elever som kommer hit,
    alltså elever från andra länder-

  74. -där man kulturellt
    jobbar med olika saker inom könen.

  75. Man kommer in hos oss
    och har inte så mycket förkunskaper-

  76. -utan vi behöver hitta på uppgifter-

  77. -där man kan känna sig bekväm
    även fast man inte har förkunskaper-

  78. -så att man ändå kan göra
    ett arbete som känns okej-

  79. -när man tas emot i en grupp.

  80. -Vad säger ni?
    -Forskaren Erik Sigurdsson...

  81. ...har forskat på träslöjd och genus.

  82. Han menar att om eleverna får välja,
    så väljer 80 % av dem könsuppdelat-

  83. -vilket ju verkligen är ett argument.
    Är det fritt, så blir det stereotypt.

  84. Vilken betydelse
    har lärarens eget kön?

  85. När det är ämnen
    som är traditionellt könskodade-

  86. -som på mitt gymnasium,
    där det finns en fordonsutbildning...

  87. Om det är kvinnliga lärare
    som blir förebilder-

  88. -så kanske fler tjejer väljer det.

  89. Här var det ju väldigt tydligt
    att en man hade träslöjden.

  90. Där har det nog större betydelse
    om det är en man eller kvinna-

  91. -än i till exempel samhällskunskap.

  92. Det är nog samma i NO och idrott, skulle
    jag gissa.

  93. Det finns ju delar
    som skiljer sig åt lite-

  94. -som dans, som har varit...

  95. När jag själv var elev tyckte jag
    att det var starkt könskodat.

  96. Dans skulle man inte tycka om
    om man var kille-

  97. -men för tjejerna var det okej.

  98. Men nu när vi har dansprogram på tv-

  99. -så är det ett helt annat flyt i det.

  100. Det är inte könskodat på samma sätt,
    utan alla kan hålla på med det.

  101. Joakim, hur jobbar du med genus
    i dina ämnen, NO och idrott?

  102. I idrotten
    gör vi inget uppdelat på det sättet.

  103. Vi har flexibla grupperingar.
    Det är aldrig kill- och tjejidrott.

  104. På högstadiet har de i princip
    samma fysiska förutsättningar-

  105. -och det finns ju heller inga krav på
    att springa snabbt eller hoppa högt.

  106. Så jag arbetar bara
    med uppgifter och tydlighet...

  107. ...och andra redovisningsformer.

  108. I NO... Jag återkommer till det
    med representation och den biten.

  109. Om man kollar vilka bilder
    som presenteras i läromedlen-

  110. -så är det lätt-

  111. -att till exempel tjejer som grupp inte
    är så representerade.

  112. Då kan jag välja att ta upp det
    eller att ha alternativa bilder.

  113. Det är inte bara genus då,
    utan jag tänker på allt möjligt-

  114. -synliga fysiska handikapp
    eller olika nationaliteter eller så.

  115. Frida, hur jobbar du med genus?

  116. I samhällskunskap är normen
    att man jobbar mycket med det-

  117. -så jag problematiserar
    genus och normer tidigt i kursen-

  118. -och sen återkommer vi till det
    i olika skeden.

  119. Arbetsmarknaden
    kan kopplas ihop med det och så.

  120. De ska ha koll på vad normer är,
    och vi diskuterar...

  121. Vi använder metodmaterialet Bryt!-

  122. -där man ritar upp ramar.
    Vem kan gå utanför ramarna?

  123. De som inte anser sig ha
    nåt kön alls, var hamnar de?

  124. Sen kan man återkomma till det.

  125. Jag tycker att eleverna är väldigt öppna
    och intresserade av normer.

  126. Sen handlar det om
    vad jag väljer att ta upp-

  127. -och vad jag väljer att lyfta för
    historiska personer, till exempel.

  128. Vilka förebilder jag lyfter fram.
    Vilka problem jag tar upp.

  129. Vems läromedel och vad det uttrycker.

  130. I tyskan handlar det både om
    vad jag tar upp och materialet.

  131. I nybörjarspråk
    är jag ganska läromedelsbunden.

  132. Ju högre upp de kommer,
    desto mer varierat material.

  133. Men jag får komplettera läromedlen, för
    vi har ju inte så mycket pengar-

  134. -och där finns det mer att göra
    när det gäller genus.

  135. Om jag gör meningar att översätta,
    så kompenserar jag.

  136. Jag gör inte
    klassiska familjeuppdelningar.

  137. Om det är olika yrken, så tar jag
    nåt som inte är traditionellt.

  138. Ofta reagerar de inte ens,
    men annars kan man samtala om det.

  139. Om jag tar en bild på en familj,
    så kanske två killar är ihop-

  140. -så jag kompenserar så också.

  141. Titta på organiseringen
    och se över ämnesinnehållet.

  142. Det rådet ger Mia Heikkilä, som
    är forskare och lektor i pedagogik.

  143. Vad är viktigt
    att tänka på som ämneslärare?

  144. Ämneslärare tenderar ibland -
    det visar forskning - att tänka-

  145. -att det bara är kunskapen i ämnet
    som spelar roll för inlärningen.

  146. Man glömmer bort alla
    pedagogiska och didaktiska aspekter.

  147. Hur är eleverna?
    Vilka är deras identiteter?

  148. Det hänger ju samman med lärande.

  149. Hur kan man jobba genusmedvetet
    i ämnen som matematik eller historia?

  150. Det finns två olika sätt.

  151. En del handlar om att titta på genus
    generellt i undervisningen.

  152. Hur organiserar jag undervisningen?
    Hur gör jag gruppindelningar?

  153. Vilka olika delar består
    min undervisning av? Det är en del.

  154. Där finns alltid en genusaspekt,
    för där sker kommunikation.

  155. I varje situation
    där det finns en kommunikativ aspekt-

  156. -så har genus betydelse.

  157. Den andra delen
    handlar om ämnesinnehållet-

  158. -som behöver vara
    specifikt för alla ämnen.

  159. Ämnesinnehållet
    är ju olika för alla lärare.

  160. Hur framställs det här ämnet?
    Hur framställer vi kemi i dag?

  161. Hur framställer vi historia?
    Hur visas det ämnet upp?

  162. Visas det upp som nånting
    för både flickor och pojkar-

  163. -eller appellerar innehållet
    mer till pojkar än till flickor?

  164. Man kan inte direkt säga
    "Så här är det i matte och historia"-

  165. -utan där behöver varje lärare
    göra en egen analys av läget.

  166. Den analysen behöver vi göra
    för att få en bra undervisning-

  167. -inte för att man ska ha ett patos för
    jämställdhet eller genus-

  168. -utan för att få en undervisning
    som är så bra som möjligt för alla-

  169. -som tilltalar
    både flickor och pojkar.

  170. I matematik
    har vi ju Pisa-mätningen från 2012.

  171. Den kan man kritisera på olika sätt, men
    den visar ju-

  172. -att delar av matten kan vara olika
    intressant för flickor och pojkar.

  173. Det behöver man tänka på. Man ska inte
    ha undervisning för flickor-

  174. -utan bara ha det i åtanke och
    tänka på hur man kan nå alla elever.

  175. Ett annat exempel är att en del
    läromedel är skeva vad gäller genus.

  176. I ett läromedel
    om 1900-talets historia-

  177. -så visar man upp sex kvinnor
    från hela 1900-talets historia.

  178. Det verkar ju lite orimligt-

  179. -och de här kvinnorna som fanns med
    var ju kringpersoner, inte aktörer.

  180. Det blir ju tokigt att undervisa det-

  181. -för vi ska ju undervisa
    en sann bild av verkligheten.

  182. Vad gör man i stället då?

  183. Kan man tänka genusmedvetet
    i kursplanerna?

  184. Där är det viktigt
    att titta på var genus är viktigt.

  185. Kursplanen är ju inte
    100 % genusviktig överallt-

  186. -utan sammanhanget
    och innehållet ändras.

  187. Där behöver man göra en analys.

  188. "Här verkar det vara jätteviktigt
    att plocka in genus."

  189. Ingen metod funkar alltid
    och för alla när det gäller genus-

  190. -utan det är en social kategori som
    formas utifrån att vi är tillsammans-

  191. -och det formas olika
    beroende på sammanhanget.

  192. Ja...
    Vad tänker ni om det som Mia sa?

  193. -Det lät rimligt. Det lät bra.
    -Bra att hon nämner olika aspekter.

  194. Man jobbar med genus i ämnet
    men också generellt-

  195. -med talutrymme
    och vad man har för metoder och så.

  196. Och att man ska lyfta alla elever-

  197. -och ge alla förutsättningar.

  198. Det är det som genus är för mig,
    att alla ska ha förutsättningar...

  199. Vi skulle analysera betyg på skolan,
    och då fick vi följdfrågan:

  200. Hur ska vi kunna stärka killarna?

  201. Hur ska måluppfyllelsen ökas för
    killarna? Den frågan blir konstig.

  202. Att alla ska nå så långt som möjligt är
    en mycket bättre utgångspunkt-

  203. -än att lägga fokus på en grupp.

  204. Samtidigt används ju det argumentet
    för att slippa titta på genus också.

  205. -Det är lite så...
    -Jag förstår hur du tänker.

  206. Det händer ibland
    när man vill titta på genus.

  207. "Men vi ska väl inte se kön?"

  208. Då väljer man
    att inte ta i det alls.

  209. Det fanns ju
    satsningar på teknik för tjejer.

  210. Det visade sig ju inte vara
    så superlyckat-

  211. -för då förstärker vi det bara
    utan att få några positiva effekter.

  212. Jag håller med om problematiken,
    men jag tror att fokus måste vara-

  213. -att göra det så bra så möjligt
    för samtliga elever, helt enkelt.

  214. I den förra filmen pratade de
    om genuskunskap för lärarna.

  215. Det är en viktig grund,
    för alla har inte det med sig.

  216. Utan glasögonen, hur gör man då?

  217. Hur ska man kunna göra det jobbet
    om man inte har de glasögonen på sig?

  218. Man bör få fortbildning i det.
    Det är ju en skolledarfråga.

  219. -Ja, och en samhällsfråga...
    -Absolut!

  220. Hur gör ni med läromedlen, då?

  221. Det är som Frida sa,
    vi har ju inte obegränsat med pengar-

  222. -och det är svårt att hitta
    perfekta läromedel ur alla aspekter.

  223. De ser ut som de gör, så man får ju
    visa att de ser ut på ett visst sätt.

  224. Gå in på bakomliggande orsaker:
    Varför tror vi att det ser ut så?

  225. När jag väljer annat stoff,
    så väljer jag-

  226. -stoff som breddar bilden
    eller ger andra exempel och så.

  227. Där kommer källkritik in.
    De möter ju könsstereotypa källor-

  228. -som inte lyfter vissa frågor,
    så det är en bra sak att diskutera.

  229. "I våra läromedel står det så här",
    och så lyfter man in och kompenserar.

  230. Det har vi ju möjlighet att göra,
    särskilt med en mer digital skola.

  231. Kristina Andersson
    är lärarutbildare i Uppsala.

  232. Hon har tittat på genus
    i undervisningen i naturvetenskap.

  233. Hej, Kristina! I din forskning
    så följde du förskollärare-

  234. -som ville jobba genusmedvetet i
    naturvetenskapliga ämnen. Vad såg du?

  235. Några saker
    som stod fram och blev viktiga var-

  236. -att förskollärargruppen, som inte hade
    naturvetenskaplig utbildning...

  237. Det som kom fram under årens lopp var-

  238. -att hur de själva
    hade upplevt ämnena under skoltiden-

  239. -påverkade deras inställning
    till naturvetenskap.

  240. De hade känt sig underlägsna
    och fördummade i de här ämnena-

  241. -och fått med sig att naturvetenskap
    var svårt och nästan ouppnåeligt.

  242. Hur syntes det i deras undervisning?

  243. När de hade naturvetenskap med barnen
    fick de svårt att ställa följdfrågor-

  244. -och få barnen att undersöka vidare.
    De kände sig låsta och ängsliga.

  245. De här lärarna kände sig
    ganska hemma med just genusfrågan-

  246. -men när de höll på
    med naturvetenskap-

  247. -så blev deras syn på barnen
    väldigt könsstereotyp.

  248. De såg det pojkarna gjorde-

  249. -som mer naturvetenskapligt
    och tekniskt än det flickorna gjorde.

  250. De beskrev också pojkarna
    i termer av att vara mer kunniga-

  251. -och att de hade en bättre förmåga
    än flickorna.

  252. Flickorna beskrevs som intresserade av
    att pyssla och designa-

  253. -om de höll på
    med tekniska apparater.

  254. Det var inte så,
    men de könade de här situationerna.

  255. -Vad kan det få för följder?
    -Genuskunskap och -medvetenhet...

  256. ...ska vara en del
    av lärares ämnesdidaktiska kompetens.

  257. Att man kopplar ihop kön med ämne-

  258. -gör att stora grupper av elever
    inte får tillgång till de här ämnena.

  259. Det stänger ute elever
    från att kunna utvecklas-

  260. -och faktiskt bli intresserade av
    och kunniga i ämnena.

  261. Att det är så ser vi ju för att...

  262. Vi har en väldigt könssegregerad
    högskola och även arbetsmarknad-

  263. -och det är ju ett slags facit-

  264. -på att det fortfarande är så
    att man gör könade val.

  265. -Tack, Kristina!
    -Tack så mycket!

  266. Fanns det nåt särskilt
    som ni fastnade för?

  267. Hon är inne på jätteviktiga bitar. Jag
    blev sugen på att läsa mer!

  268. Naturvetenskapen är en kul ingång,
    tycker jag, som naturvetare.

  269. Och att hon är
    inne på väldigt små barn-

  270. -och så plockar hon upp alla nivåer.

  271. -Var nånting nytt för dig, Joakim?
    -Det är jättespännande, det här.

  272. Det visar på att man måste jobba
    med sig själv i de här frågorna.

  273. Ju mer man lär sig,
    desto mer märker man att man gör fel.

  274. Det är en process
    men lärorikt och väldigt nyttigt.

  275. Men att de hade sett...

  276. Trots att forskarna ser
    att barnen inte betedde sig olika...

  277. ...så hade pedagogerna
    tillskrivit dem olika...

  278. Ja, vad ska jag säga?
    Attribut eller nånting.

  279. -Det är starkt.
    -Vad tänker du om det, då?

  280. "Vad gör jag i min undervisning,
    och vad får det för konsekvenser?"

  281. Hur gör ni, då? Hur jobbar ni med
    er själva och era egna förväntningar?

  282. Man måste göra det synligt.

  283. Man kan gå med en kollega
    eller be en kollega att titta på en-

  284. -utifrån vissa frågeställningar.

  285. Man kan ha kollegialt lärande
    och följa varandra enligt nåt schema.

  286. Eller filma sig själv
    och titta på filmen med kolleger.

  287. -Har du gjort det?
    -Ja, det var jätteläskigt.

  288. Jag tycker ju att jag
    har jobbat jättemycket med genus-

  289. -men jag hade ett klassrum med tjejer på
    ena sidan och killar på andra-

  290. -och så satte jag in en filmkamera
    och såg att killarna var mer aktiva-

  291. -och jag stod vänd mot killarna.

  292. Det var jättejobbigt!
    Det blev många funderingar.

  293. Vill ni tillägga nåt?

  294. Genus är nåt som förändras. Könsroller
    förändras med tiden.

  295. Vi måste hela tiden jobba med det
    och inte släppa den här frågan.

  296. Det ska vara en röd tråd,
    att man förhåller sig till normerna.

  297. Som det forskaren sa, att man
    ska fokusera på genus och ämnen...

  298. Man har varit inne på genus och fördela
    ordet, men inte innehållet.

  299. Och sen att prata om att det finns
    ett tredje kön, där är vi inte alls.

  300. De elever som inte ser sig
    som ett kön är också viktiga.

  301. Och för att skicka med nåt:
    Man kommer att göra fel.

  302. Låt det inte bli en ursäkt för att inte
    göra nåt, utan jobba med det.

  303. Det får bli fel,
    och så får man lösa det.

  304. -Och läsa på.
    -Ja, absolut.

  305. Tack för att ni kom hit!
    Ni får prata mer i eftersnacket.

  306. Dela med er av era tankar på sociala
    medier under hashtagg Lärlabbet.

  307. Eftersnacket kan ni se på vår blogg. Där
    finns även våra andra program.

  308. Nästa gång: Hur ska eleverna lämna
    skolan som jämställda medborgare-

  309. -och kunna välja fritt, oavsett kön. Det
    pratar vi om då. Hej då!

  310. Ja! Då är det slut. Är ni slut?

  311. Ja. Lång dag.

  312. Det är alltid rörigt
    när man vill få med mycket.

  313. Det finns ju
    så många aspekter att ta upp.

  314. Ska man problematisera
    eller prata om möjligheterna man har?

  315. Vi borde ha snackat ihop oss
    om vad vi ville få fram.

  316. -Ska vi peppa eller problematisera?
    -Vi har kört lite allt.

  317. Ni fick inte prata om ämnet
    innan ni kom hit. Hur kändes det?

  318. Konstig, märkligt, svårt.

  319. Det kändes bra att prata annat,
    men vi ville prata om genus.

  320. -Det var vår gemensamma nämnare.
    -Vi fick hitta annat.

  321. Ni problematiserade
    ett tag i programmet.

  322. Vad vill ni prata mer om
    när det gäller det?

  323. Det finns jättemycket.

  324. Jag tänker att det finns lärare som
    fortfarande inte vill ta i frågan.

  325. Det är ett jätteproblem.
    Det har varit ett kallt ämne ett tag.

  326. Jag har stött på skolledare
    som inte prioriterar det.

  327. Politiskt har det varit ett mål,
    men det har inte varit prioriterat.

  328. Det får konsekvenser för det hela,
    så det är ytterst viktigt.

  329. Tycker man att man inte ska prata om
    genus för att man gör en grej av det?

  330. När man problematiserar... Ska man
    prata om kön eller strunta i det?

  331. Man tycker nog att det är en obekväm
    fråga. Den är jobbig att ta i.

  332. Sen kan det säkert
    vara det också, men...

  333. Sätter man sig in i ämnet, blir
    inte den aspekten ett stort argument.

  334. Pratar man inte om det,
    har man inget att undersöka.

  335. Alla måste förhålla sig
    till kursplan-

  336. -läroplan, skollag och konventioner. Det
    kan man inte bortse från.

  337. Men man kan inte
    tvinga alla att bli genusmedvetna.

  338. Det är en svår balansgång.
    Alla måste hantera det.

  339. Man kan jobba mycket med strukturer.

  340. Man ska komma in i ämnet. Det är läge
    att titta på ämnesinnehåll mer.

  341. Vi har kunskap, det görs forskning och
    det finns mycket att hämta.

  342. Men för att hjälpa personal i skolan-

  343. -och göra strukturer
    som gör det bättre för alla elever...

  344. Forskning visar att pojkar som grupp-

  345. -har det svårare att arbeta
    med fria arbetsuppgifter.

  346. Om det är...
    Ja, fria arbetsuppgifter.

  347. Då kan man hjälpa till
    och ha mer strukturerade...

  348. Man ska fortfarande jobba på
    ett fritt sätt, men ha en struktur.

  349. Om det hämmar en grupp-

  350. -blir det konstigt att fortsätta använda
    ett visst arbetssätt.

  351. Jag tycker att genus
    är nåt killarna tjänar på.

  352. Jag har manliga kollegor som tycker
    att det blir extremfeminism-

  353. -men genus
    är för de manliga eleverna.

  354. Kvinnliga elever
    har problem med könsroller-

  355. -men framför allt killar har problem i
    skolan med att orka prestera-

  356. -att skapa arbetsro
    och att hålla fokus.

  357. Om vi redan tidigt grundlägger
    att killar inte kan sitta still...

  358. Och antipluggkultur
    kopplat till machokultur.

  359. Det finns mycket vinster
    att arbeta med det-

  360. -för samtliga och
    väldigt mycket för gruppen killar.

  361. Killar som är hemma...
    Om man tittar på elever...

  362. Det tar nog längre tid att få killar
    till elevhälsan, till exempel.

  363. Det finns forskning som visar att
    de är hemma för att de har ångest.

  364. Med tjejerna tillskriver vi
    snabbare det som ett problem.

  365. Killarna förlorar på
    att vi inte tar tag i genusfrågan.

  366. Då gäller det att man tar tag
    i genusfrågan på rätt sätt.

  367. Det gör det. Det är inte så att det inte
    spelar nån roll hur vi gör det.

  368. Det gäller att ha kunskap kring det
    och att man har ett arbetsklimat-

  369. -där man känner sig trygg att våga
    utmana normerna och sig själv.

  370. Det är ett kollegialt lärande där
    man känner sig trygg att prova saker.

  371. Definitivt. Och nåt som dyker upp...

  372. Du pratade om förväntningar. Att
    vi inte har olika förväntningar...

  373. Förväntar vi oss inte att
    killarna kan diska i hemkunskapen-

  374. -då kommer de inte att kunna det.
    Då man förmedlar man det.

  375. Det är ett lite banalt exempel.
    Jag tror inte att det är så, men...

  376. Förväntar vi oss
    att killarna inte kan sitta stilla-

  377. -så kommer de inte
    att kunna hålla fokus.

  378. Precis.

  379. Vad tänker ni
    om det ni har hört av varandra?

  380. Är det nåt ni tänker att ni
    ska ta med er i undervisningen?

  381. Jag är sugen på att läsa på mer om
    genus i moderna språk-undervisningen-

  382. -och titta mer på forskningen.
    Det var ett tag sen jag dök in i den.

  383. Absolut.
    Inte bara genusteori eller den delen-

  384. -utan i ett specifikt ämne.
    Det tar jag med mig.

  385. -Nu glömde jag vad hon hette.
    -Kristina Andersson.

  386. Jag ska kolla upp lite
    vad hon har gjort. Det ska jag göra.

  387. Är det nåt sista
    ni vill delge varandra?

  388. -Vi ska ju åka taxi...
    -Fortsätt där.

  389. Tack.

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Skolämnen och genus

Avsnitt 28 av 29

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Tema: Genus. Är kön en viktig faktor i skolan? Är undervisning könsneutral och finns skillnader i elevers skolprestationer baserade på kön? Här undersöker vi om lärarnas och samhällets föreställningar om kön påverka det svenska skolväsendet. Pedagogikforskare och gymnasielärare diskuterar kön, undervisning och normer.

Ämnen:
Pedagogiska frågor, Värdegrund > Genus och jämställdhet
Ämnesord:
Didaktik, Genusfrågor, Genus (socialt kön), Pedagogik, Pedagogisk metodik, Samhällsvetenskap, Skolan, Sociala frågor, Undervisning, Ungdomar och könsroller
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Lärlabbet

Säsong 1
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Se mobbning

Avsnitt 1 av 17

Att jobba framgångsrikt mot mobbning är svårt. En metod som fungerar på en skola, fungerar inte nödvändigtvis på en annan. Många konflikter i skolan startar på rasten. På Håstaskolan i Hudiksvall lyckas man minska mobbningen med hjälp av gemensamma rastaktiviteter. Vi träffar skolans rektor Hege Arola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 2 av 17

Tema: mobbning. Ofta börjar mobbning på skolan och fortsätter sedan på fritiden. Men ibland är det tvärtom, konflikter som börjar efter skoltid följer med in i klassrummet nästa dag. Vilket ansvar har skolan för hur eleverna mår och vad de gör på sin fritid? Hur kan skolan samarbeta med föräldrar, föreningar eller andra delar av samhället för att förebygga mobbning efter skoltid?

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Nätmobbning

Avsnitt 3 av 17

Konflikter som uppstår i skolan fortsätter ofta ute på nätet. Hur ska skolan jobba med mobbningen som sker på nätet? Och är det verkligen skolans ansvar? Vi besöker Drottning Blankas gymnasium i Stockholm där rektor Norma Aznar har bestämt att de måste ta tag i nätmobbningen. De använder bland annat en app där eleverna när som helst på dygnet kan anmäla vad de ser eller råkar ut för.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Skolmiljö

Avsnitt 4 av 17

Tema: mobbning. Hur mycket påverkar skolmiljön mobbningen? Och hur kan man jobba med skolmiljön för att motverka mobbning? Vi besöker nya Raketskolan i Kiruna, en skola arkitektritad för att förebygga mobbning och utanförskap. En som lockades av den här miljön och arbetet på skolan är läraren Maria Isaksson.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Normer

Avsnitt 5 av 17

Tema: mobbning. Normer och värderingar sätts tidigt i livet. Hur kan skolan jobba med normer och värderingar för att förhindra mobbning? Det pedagogiska arbetet på förskolan Rörmokaren går ut på att jobba normkritiskt - mot utanförskap och mobbning. Vi träffar förskolläraren Camilla Liljedahl.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ansvar

Avsnitt 6 av 17

Tema: mobbning. Hur ser ansvaret ut när mobbning är ett faktum? Har eleverna något ansvar? Vi besöker Östergårdsskolan i Halmstad, där man jobbar med kamratstödjare. Det innebär att några elever bland annat ska hålla koll och rapportera till vuxna om de ser att någon blir mobbad. Metoden har varit omdiskuterad och en del menar att det är fel att lägga ansvaret på eleverna. Samtidigt sker ofta mobbning när skolpersonal inte är närvarande. Anna Wälivaara som är lärare på skolan tycker att kamratstödjare, som en del i ett större antimobbningsarbete, fungerar bra.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teknikstöd

Avsnitt 7 av 17

Tema: specialpedagogik. Teknikstöd i form av datorer, surfplattor och mobiler används ofta i skolmiljön. Om elever och lärare ökar kunskapen och medvetenheten kring den nya tekniken, lyckas barn i behov av särskilt stöd mycket bättre, säger specialpedagog Ulrika Jonson, Vallaskolan i Södertälje.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkludering

Avsnitt 8 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur kan skolor lyckas med inkludering? På Rannebergsskolan i Angered har man anställt inkluderingspedagogen Lena Ekstrand. Hennes uppgift är att få alla att känna sig inkluderade.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Flerspråkighet

Avsnitt 9 av 17

Tema: specialpedagogik. Den enskilt svåraste uppgiften för specialpedagogen Anna Hansson på Angereds gymnasium är att kunna utläsa om en nyanländ elev med annat modersmål än svenska har en språkstörning eller av andra skäl inte har den språkprogression man kan förvänta sig i en viss ålder. För att kunna göra en fullständig kartläggning måste det finnas personer på skolan med pedagogisk bakgrund som talar elevernas språk, menar Anna Hansson. Det är en av lösningarna på Angereds gymnasium.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Tidigt stöd

Avsnitt 10 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur arbetar bra skolor och lärare för att i tid upptäcka och ge rätt stöd? Vissa forskare menar att Finlands framgångsrika skola bland annat beror på att eleverna redan från tidig skolålder får det stöd de har behov av. Ungefär 20 % av Finlands skolelever har någon gång fått extra stöd för någon typ av skolsvårighet. Prorektor Annika Lassus och specialpedagog Lilian Vestergren på Övningsskolan i Vasa i Finland menar att det är extra viktigt att lägga mycket resurser tidigt på terminen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevens förståelse

Avsnitt 11 av 17

Tema: betyg och bedömning. Malin Carlsson är lärare i årskurs F-3 på Lindblomskolan i Hultsfred. Tillsammans med eleverna har hon utvecklat en PP-vägg. Det är en plansch där det tydligt anges vad man måste kunna inom ett visst ämne för att uppnå målen. Eleverna kan utgå från PP-väggen när de själva ska bedöma hur långt de har kommit i sitt eget lärande. Malin menar att det är viktigt att eleverna redan från början får vara med och bestämma hur de ska uppnå målen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Olika bedömningsunderlag

Avsnitt 12 av 17

Tema: betyg och bedömning. Det finns fler former av underlag än det skriftliga. Muntlig redovisning, grupparbeten, filmproduktion, blogg, podd och så vidare. Hur bedömer du som lärare dessa underlag? Hur mycket frirum har lärare i ett myndighetsutövande fält? Vi träffar Camilla Askebäck Diaz som är lärare i matematik, NO och förstelärare i digitala verktyg på Södermalmsskolan i Stockholm. För henne är det en självklarhet att bedömningen även sker i de digitala verktygen. Hon berättar hur hon jobbar med det.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Återkoppling, motivation och självkänsla

Avsnitt 13 av 17

Tema: betyg och bedömning. Efter några års experimenterande har svenskaläraren Olle Carlgren på Höglandsskolan i Bromma hittat den för honom bästa metoden för systematisk återkoppling till eleverna. - Det är inte det första utkastet som eleverna lämnar in som är det viktigaste, utan det eleverna faktiskt lär sig under tiden, menar Olle.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Sambedömning

Avsnitt 14 av 17

Tema: betyg och bedömning. I Ljusdals kommun storsatsas det på sambedömning. Carina Wikström är lärare på Slottegymnasiet. Hon berättar att likvärdigheten ökar när lärarna gör sambedömningar både inom lärarkollegiet på hennes gymnasium och tillsammans med lärare på andra skolor i kommunen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att erövra yrket

Avsnitt 15 av 17

Tema: lärarprofessionen. Lärlabbet besöker Knutbyskolan och Christina Maelan. Hon är förstelärare och handledare till lärarstudenter som ska omsätta teori till praktik. Lyhördhet och respekt är två av de allra viktigaste komponenterna för att bli en bra lärare, säger Christina och hennes lärarstudent Georgios Varitmadis håller med. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Den lärande läraren

Avsnitt 16 av 17

Tema: lärarprofessionen. Modersmålsläraren Tülay Gürgüns arbetsvecka ser ut som sina kollegors, men till skillnad från de flesta andra lärare ägnar hon nästan all sin fritid åt att ta in information från den digitala världen. På sin blogg samlar hon allt som kan vara intressant för pedagoger i form av övningar och pedagogiska spel. Tülay tycker att hela synsättet på hur lärare kan fortbildas inom det här området måste förändras. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Framtidens lärande

Avsnitt 17 av 17

Tema: lärarprofessionen. Agneta Hedenström är rektor för Antnässkolan utanför Luleå. Hon menar att framtidens klassrum kommer att vara kreativa ytor utan gränser. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Säsong 2
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Mottagandet

Avsnitt 1 av 29

Tema: nyanlända elever. På onsdagar kommer nyanlända barn och ungdomar till mottagningsenheten Välkomsten i Helsingborg. Det brukar bli fullt av liv och lite rörigt när alla samlas. Personalen tar reda på vilka olika språkgrupper alla tillhör och därefter påbörjas kartläggningen. Sedan en tid tillbaka har personalen använt sig av en modell som går i linje med de direktiv Skolverket kommer ut med i början av januari 2016. "Det bästa med att göra kartläggning här istället för på skolorna är likvärdigheten, vi erbjuder ju en samlad kompetens som kanske inte alla skolor har", säger Jenny Bladh, pedagogisk utvecklingskonsult på Välkomsten. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkludering

Avsnitt 2 av 29

Tema: nyanlända elever. Eftersom alla elever har olika bakgrund och förutsättningar att lära sig det svenska språket kan det för vissa ta väldigt lång tid att slussas in i det "normala". Därför är det viktigt att nyanlända elever parallellt med lektionerna i svenska får samma undervisning som de andra eleverna på skolan. Den här synen blev utgångspunkten för ett omtalat projekt i Navets språkklass i Örebro. "Det har fungerat positivt, både socialiserings - och resultatmässigt", menar läraren Suzanne Gynnhammar. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärandet

Avsnitt 4 av 29

Tema: nyanlända elever. Vad har nyanlända för kunskaper med sig till skolan och hur kan de kunskaperna omsättas i nya kunskaper? De nyanlända elever som har Åsa Sebelius som lärare utvecklar sitt språk genom genrepedagogik. Eleverna får ämnneskunskapen med sig om de förstår i vilka sammanhang och strukturer språket finns. Enligt modellen som Åsa arbetar med kan språket vara argumenterande, berättande, återgivande eller instruerande. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 5 av 29

Tema: nyanlända elever. Tack vare envishet och en stark vilja kunde de nyanlända lärarna till slut få praktikplatser på Mariedalsskolan i Vänersborg. Nu när en termin har gått konstaterar rektor Christina Hjern att det har varit ett väldigt lyckat projekt. - Det är oerhört viktigt för dem att starta ett liv här och det är oerhört viktigt för oss med många nyanlända elever att få lärare med deras kompetens, säger hon. Med avstamp i reportaget samtalar inbjudna studiogäster kring vikten av samverkan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digitalisering och demokrati

Avsnitt 6 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad innebär en digitaliserad skola i praktiken? Vad måste lärarna kunna och vilka möjligheter finns? Läraren Ylva Pettersson har varit drivande i Katedralskolan i Skaras digitalisering. Hon anser att det viktigaste är att man som lärare vågar släppa taget och lär sig att knyta färdighet till rätt digitalt verktyg. Idag kan Ylva konstatera att hennes elevers klassrum har utvidgats. Ett exempel på detta är att återkopplingen kan komma från människor de inte känner.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Datalogiskt tänkande

Avsnitt 7 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad är datalogiskt tänkande och hur kan det läras ut? Maria Franzén på Högåsskolan i Knivsta är bildläraren som lär eleverna att programmera minirobotar. Hon menar att eleverna tränar många olika förmågor som matematik, logiskt och kritiskt tänkande, tal, bild och samhällskunskap när de programmerar.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Källkritik

Avsnitt 8 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Lärlabbet besöker Murgårdsskolan i Sandviken som arbetar med källkritik i alla ämnen. Vet eleverna hur informationsvägarna fungerar på internet? Eftersom vi möts av så mycket information är det en demokratifråga att elever lär sig finna, värdera och analysera information kritiskt. En lärarpanel följer upp i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Eleven som producent

Avsnitt 9 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Helena von Malortie är slöjd- och bildlärare på Mosaikskolan i Malmö. Där går nyanlända elever från årskurs 7 till 9. Hennes elever får presentera sina kreativa arbeten genom att dokumentera dem digitalt på Ipads. När filmerna visas för andra klasser blir eleverna väldigt stolta och extra motiverade att göra ett bra arbete. En lärarpanel följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digital didaktik

Avsnitt 10 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Varför är lärarens kompetens i medie- och informationskunnighet, MIK, så viktig? Lärlabbet tar upp det digitala perspektivet på lärarrollen och de möjligheter som IT ger. Hur, när och i vilka syften väljer lärare digitala verktyg? Det finns en uppsjö av verktyg att välja mellan när en lärare designar sin undervisning. Vilka krav ställer det på lärarna? Lärlabbet besöker Tobias Ruthenberg på Lärarhögskolan i Borås som undervisar lärare och bibliotekarier i MIK. Skolan satsar även på att integrera MIK-undervisning i grundutbildningen för lärarstudenter.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetikens kraft

Avsnitt 11 av 29

Tema: estetik och lärande. I skolan har de estetiska ämnena samma självständiga roll som andra ämnen. Men de stöder också annat lärande och tränar barnen i betydelsefulla framtidskompetenser som kreativitet, analysförmåga, skapande, förmåga att förstå, tolka, uttrycka och kommunicera. Lärlabbet besöker Hortlaxskolan i Piteå där eleverna i årskurs 7-9 fördjupar sig i både manuella och digitala tekniker med bildläraren Stefan Holmgren. Till skillnad från på många andra håll har man också kvar kurser i fritt skapande. Bild är kommunikation, och målet med lärprocessen är att väcka elevernas fantasi och kreativa potential.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetiska lärprocesser

Avsnitt 12 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Svedala där alla kommunens förskolebarn får upptäcka sina röster och sin musikalitet med sångpedagogen Elinor Fryklund. Det handlar om att ge barnen tillgång till den egna rösten och om sång på barnens villkor. Sedan sångundervisningen infördes på förskolan har man som bonus fått se hur bland annat barnens språkliga utveckling tar stora kliv framåt, berättar förskolechefen Anette Lindh.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetik för alla

Avsnitt 13 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Sannarpsgymnasiet i Halmstad där dramapedagogen Malin Norlings elever går på särskolans individuella program. Funkisar kallar hon sina skådespelare, som alla har olika intellektuella och fysiska funktionsnedsättningar. Med dramapedagogiken som redskap undersöker de både sin egen identitet och samspelet med andra människor. Lärarpanelen följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevhälsans betydelse

Avsnitt 14 av 29

Tema: elevhälsa. Elevhälsan är en avgörande faktor för att eleverna ska nå kunskapsmålen. Det anser man på Ekbackens skola i Fellingsbro. Verksamhetsutvecklare Åsa Jönsson berättar om skolans vision för varje elev: rätt till maximal kunskapsutveckling, rätt att känna trygghet på skolan och rätt till skolro. För att lyckas arbetar lärarna tätt ihop med elevhälsan. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ökad psykisk hälsa

Avsnitt 15 av 29

Tema: elevhälsa. Hur uppnår man ökad psykisk hälsa i skolans värld? På Rotskärsskolan i Älvkarleby ses eleverna som sakkunniga i arbetet med elevhälsa. De vet var bristerna och problemen finns och blir delaktiga i det förebyggande arbetet för bättre fysisk och psykisk skolmiljö. Skolchef GunnMari Nordström berättar om hur vuxna och elever arbetar tillsammans med att förebygga stress, kränkningar och psykisk ohälsa. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Pedagogik och särskilt stöd

Avsnitt 16 av 29

Tema: elevhälsa. Vi besöker Friggaskolan i Östersund där man arbetar aktivt för att förekomma diagnoser och remisser. I kommunen har den gemensamma elevhälsan sökt olika sätt att förebygga koncentrations- och beteendesvårigheter i klassrummet. Skolpsykolog Niklas Fröst berättar hur kommunens skolpsykologer och pedagoger jobbar tillsammans. Eleverna får stöd att hitta strategier för sitt lärande. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Säsong 3
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Steget till ordinarie klass

Avsnitt 1 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Innan många nyanlända svenskar kan delta i skolans ordinarie undervisning går de i en förberedelseklass. Forskning visar att det är viktigt hur övergången mellan förberedelseklassen och ordinarie undervisning sker. Skolinspektionen menar att få skolor har ett pedagogiskt välfungerande system för att vägleda nyanlända elever till ordinarie undervisning. Vi tittar närmare på hur man kan välkomna nyanlända svenskar in i skolans ordinarie undervisning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Vara trygg och höra till

Avsnitt 2 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Nyanlända elever kan uppleva otrygghet när de går från en förberedelseklass till ordinarie undervisning. Känslan kan bero på olika saker som en rädsla för mobbning eller utfrysning. Forskning har visat på att extra stöttning i undervisningen och psykosocialt stöd ökar nyanlända elevers möjligheter att lyckas i skolan. Vi ser närmare på vad psykosocialt stöd innebär och hur pedagoger kan ge nyanlända svenskar trygghet i skolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att utveckla kunskaperna

Avsnitt 3 av 17

Tema: nyanlända och sen då? Hur stöttar man bäst eleverna i undervisningen så att de inte förlorar kunskap i de andra ämnena för att de inte kan svenska? I gymnasiet Lindesskolan möter vi Agneta Guhrén och hennes kolleger. För att öka motivationen bland nyanlända elever har skolan skapat en individanpassad modell för skolarbetet. En av grundbultarna i den är att eleverna i enskilda ämnen kan gå vidare till nästa steg oavsett när på läsåret de blir klara.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hitta till forskningen

Avsnitt 4 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare hitta forskning som de kan använda i klassrummet? Vad finns det för arenor där de kan ta del av den forskning som finns? Vad finns det för arenor där forskare och lärare kan mötas? I Skåne driver en grupp forskarutbildade lärare producentkooperativet VIS, Vetenskap i skolan, för att göra ny forskning lättillgänglig för lärare ute i kommunernas skolor.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teori i praktiken

Avsnitt 5 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan man som lärare göra sin undervisning bättre med hjälp av forskning? På Globala gymnasiet i Stockholm är många gymnasielärare forskarutbildade. Tillsammans har dessa gymnasielärare börjat erbjuda grundskolelärare fortbildning i ämnesdidaktik. På seminarieträffar diskuterar lärarna olika teoretiska begrepp. Grundskolelärarna kan sedan utifrån diskussionerna skapa praktiskt undervisningsmaterial.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ett forskande förhållningssätt

Avsnitt 6 av 17

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare använda ett forskande förhållningssätt i vardagen? De flesta lärare har ett forskande förhållningssätt till sin undervisning. De omprövar sin undervisning, utvärderar lektioner och tar med sig resultaten till kommande undervisningstillfällen. Samma forskande förhållningssätt kan användas utanför undervisningen. Det innebär att man, enskilt eller tillsammans med kollegor, systematiskt utvärderar och omprövar vardagshändelser.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärande för hållbar utveckling

Avsnitt 7 av 17

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Men vad är LHU? Hur får man in de globala målen i skolans vardag på olika stadier och på både lektioner och raster? Vi följer arbetet under en dag på förskolan Tomtebogårdsskolan i Umeå. Gäster i studion: förskolelärare Christine Jokijärvi, lågstadielärare Martin Holmgren och Mari Winter, lärare åk 6.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbart i alla ämnen

Avsnitt 8 av 17

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Hur kan skolan arbeta ämnesövergripande inom LHU? Hur kan lärande om hållbar utveckling se ut i olika skolämnen? Vi följer arbetet under en dag på Skarpatorpsskolan i Skarpnäck. Gäster i studion: lärarna Gunni Karlsson, Mia Möller och Maria Hansson från Skarpatorpsskolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbara initiativ

Avsnitt 9 av 17

Tema: hållbar utveckling. Hur kan skolan främja hållbara elevinitiativ? I skolans styrdokument står att skolan dels ska ge eleverna handlingskompetens och dels bidra till en hållbar samhällsutveckling. Hur kan detta ske i praktiken? Vi besöker Johannebergsskolan Elyseum som arbetar med hållbar utveckling i kombination med entreprenöriellt lärande. Gäster i studion: grundskolelektor Ingela Bursjöö, försteläraren Cecilia Lind och läraren Sandra Löfberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och inlärning

Avsnitt 10 av 17

Det är genom vårt sinnessystem som vi uppfattar och tolkar vår omvärld. Skolan kan genom auditiva, motoriska och visuella hjälpmedel få eleverna att lära sig effektivare. Vi besöker Örnässkolan i Luleå där lärarna arbetar med tester för att förbättra elevernas inlärning och minne. Gäster i studion är lärarna Anna Sandsten, Hans Törnkvist och Maria Nygård.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och motivationen

Avsnitt 11 av 17

Skolan motiverar eleverna med yttre medel som beröm och betyg. Om man som lärare också kommer åt att aktivera elevernas inre motivation stöder man dem till att tro mer på sig själva och bli mer självgående. Den vägen lär de sig också mer, säger Mattias Dahlberg på Spångholmsskolan i Bara. Gäster i studion är lärarna Fredrik Berggren, Linda Sonesson och Mattias Dahlberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnans kondition

Avsnitt 12 av 17

Kan man träna sin hjärna att bli smartare? På Kattegattgymnasiet i Halmstad har lärarna undersökt frågan. Gymnasiet började med ett system med hjärngym för att minska elevernas skolstress och ge bättre förutsättningar för inlärning. Tester visar att unga människors hjärnor förstärks av fysisk aktivitet - de blir mer koncentrerade, minns bättre, tål stress och blir mer kreativa.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Framtidens skolpolitik

Alla behövs och alla kan

Gustav Fridolin, språkrör för Miljöpartiet, talar om skolans utveckling de närmaste 40 åren. Inspelat i januari 2014. Arrangör: Steinbergs utbildning.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Barnen som skollagstiftarna glömde

Lavinia är 14 år och har pendlat mellan Uppsala och Rumänien i sju år. I Uppsala driver hon runt på stan medan hennes föräldrar försöker samla in pengar till deras försörjning. Helst av allt vill hon gå i skolan här. Men det får hon inte. Lavinias situation är verklighet för allt fler barn i Sverige.

Fråga oss