Titta

Lagom mycket finsk

Lagom mycket finsk

Om Lagom mycket finsk

Lagom mycket finsk är en serie om sverigefinsk historia. Här får vi veta mer om de mytomspunna skogsfinnarna, livet vid riksgränsen, krigsbarn och arbetskraftsinvandring. Slutligen landar vi hos dagens sverigefinländare i andra och tredje generationen, som försöker reda ut vad det finska arvet betyder för dem.

Till första programmet

Lagom mycket finsk: SkogsfinnarnaDela
  1. Sverige har fem nationella
    minoriteter.

  2. De andra verkar ha roligare.

  3. Samerna har exotiska kläder. Romer
    och judar en fantastisk gemenskap.

  4. Judar har till och med
    en egen religion man kan utöva.

  5. Och tornedalingarna har...Tornedalen.

  6. Vad har vi sverigefinnar?
    Vad gör oss speciella?

  7. Eller har Sverige gjort oss så lagom
    finska att vi inte ses som minoritet?

  8. I den här programserien
    söker vi svar på dessa frågor.

  9. Vi är i Värmlands finnskog.

  10. Om jag har läst kartan rätt heter
    sjön där Paskalampi - Lorttjärn.

  11. På kartan finns också Kissalampi,
    Särkilampi och Perslampi.

  12. Spännande namn. Men framför allt
    många finska namn på en svensk karta.

  13. Varför det? Till de här skogarna
    flyttade finnar redan på 1500-talet-

  14. -och de behöll sitt språk
    ända fram till 1900-talet.

  15. Fattar ni? I Värmland
    pratade man finska i 400 år.

  16. Jag heter Maziar Farzin.

  17. Vi är vid Paskalampi, och här börjar
    sverigefinnarnas officiella historia.

  18. Hej! Ursäkta att jag är sen.

  19. -Hej! Välkommen till kursen.
    -Tack.

  20. -Välkommen till finnskogen.
    -Tack.

  21. Du befinner dig i Mattila,
    i hjärtat av finnskogen.

  22. I gårdarna här omkring-

  23. -pratade man så sent som på
    1930-talet finska som vardagsspråk.

  24. Den här kursen
    som du ska få ett smakprov på-

  25. -handlar om
    skogsfinnarnas historia och kultur.

  26. Magistern, vilka var skogsfinnarna?

  27. Skogsfinnarna
    var framför allt savolaxare-

  28. -som kom från östra och mellersta
    Finland på 1500- och 1600-talet.

  29. Det var en ganska stor grupp som
    kom hit under denna hundraårsperiod.

  30. Med verktyg i konten och filmjölk
    i lägeln går de i svedjemarken.

  31. Varför kom de just hit?

  32. Man var intresserad av skogsområden
    där man kunde svedja-

  33. -och områden som inte var utnyttjade,
    alltså bebodda.

  34. Folket tar sig an skogen.
    Männen börjar svinga sina yxor.

  35. Arbetet går som en lek.
    Leendet är ständigt närvarande.

  36. Nu har elden bränsle.
    Träden ligger tätt på marken.

  37. Naturen torkar de nedhuggna träden.

  38. -Vad är det du håller i handen?
    -Det är en tuvrågplanta.

  39. Det var den här typen av råg
    som finnarna odlade.

  40. Man högg ner skogen
    som fick torka i minst ett år.

  41. Vid midsommartid året efter
    tände man eld på sveden.

  42. Sen sådde man i askan.

  43. Man ser mer och mer
    av svart, bränd mark.

  44. Stubbmarken är svart, och svarta
    är också de förkolnade rötterna.

  45. De fläckar som inte brunnit
    eldas i små brasor-

  46. -där barnen hjälper till.

  47. -När försvann finskan härifrån?
    -Det var en process.

  48. På 1820-talet
    fanns det i hela finnskogsområdet-

  49. -cirka 10 000 finsktalande.

  50. På 1930-talet
    fanns det kanske kvar några hundra.

  51. Och i slutet av 1940-talet
    fanns det ett fyrtiotal.

  52. -Vart är vi på väg?
    -Vi ska titta på en minnessten...

  53. ...över de finska släkterna
    som kom hit.

  54. Den har ungefär 400 släktnamn
    som funnits här i finnskogarna-

  55. -men även på finnbygderna
    i hela mellersta Skandinavien.

  56. Det är ganska svårt att identifiera
    vilka släkter som har varit här.

  57. För oftast finns inte släktnamn
    utskrivna i dokument.

  58. En viktig person i sammanhanget är
    Carl Axel Gottlund, en finsk student-

  59. -som hamnade i Uppsala och
    intresserade sig för skogsfinnarna.

  60. Han besökte områdena här
    på 1820-talet.

  61. När han kom till en kyrka-

  62. -och träffade prästen bad han om
    att få låna husförhörslängden.

  63. På kvällen skrev han in släktnamnen
    som han innan dess hade hört sig för.

  64. -Vad kaxigt!
    -Det var kaxigt.

  65. Han tog för sig på det sättet.

  66. Skogsfinnarna var en minoritet
    som bodde långt borta i skogen.

  67. De hade också en ganska dålig status
    på slutet.

  68. Att språket försvann berodde både på
    att man ville bli modernare-

  69. -och att mycket av skogsmarkerna i
    Värmland blev uppköpta av skogsbolag.

  70. Man flyttade härifrån
    eller blev svenskar eller norrmän.

  71. Skogsfinnarna kunde utöva trolldom.

  72. De använde besvärjelser
    för att bota sjukdomar-

  73. -för att få ut röken ur pörtet
    och för att såra sina fiender.

  74. Ett träd som växt i ring
    kallades smörjträd.

  75. Man trodde sig bli av med alla
    krämpor om man kröp igenom det.

  76. Vi får se om det funkar
    på min förkylning.

  77. Såja! Jag känner mig genast piggare.
    Det här var helt normalt-

  78. -för skogsfinnarna. De utövade
    trolldom för att bemästra sina liv.

  79. I de här skogarna
    ekade besvärjelserna.

  80. Folk har alltid sjungit. Sångerna har
    funnits i livets alla olika faser.

  81. Från födelse och uppväxt till döden.

  82. Men det som är karaktäristiskt
    för skogsfinnarnas musiktradition-

  83. -är just besvärjelserna.
    Och det finns många olika typer.

  84. Det kan handla om bättre potens-

  85. -eller att få säden att växa
    till en bra skörd.

  86. Man kan också vilja döda någon
    eller önska någon illa.

  87. Jag tror att människornas livsstil
    och vardag...

  88. Och då tänker jag på 1600-talet när
    skogsfinnarnas kultur stod som högst.

  89. Då var vardagslivet ganska tufft
    jämfört med dagens bekväma liv.

  90. Så de har säkert behövt högre makter
    att ty sig till-

  91. -bara för att klara av vardagen.

  92. Res dig pitt, stå upp kuk
    för varma källor, håriga kärl

  93. Res dig pitt, stå upp kuk...

  94. Nåt som jag tänkt mycket på
    är att jag tar en gammal tradition-

  95. -som på sätt och vis...
    eller egentligen är död.

  96. De skogsfinska sångerna har inte gått
    i arv från en generation till nästa.

  97. Det är inte längre
    en levande tradition.

  98. Om jag då gör scenkonst
    av den traditionen-

  99. -så finns det alltid en jättestor...

  100. ...moralisk aspekt,
    speciellt beträffande besvärjelser.

  101. För jag kan inte påstå att jag tror
    att man kan stoppa blödningar-

  102. -med den här typen av besvärjelser.

  103. Eller att man kan bota
    grannens magont-

  104. -med magknipsbesvärjelser.

  105. Men å andra sidan
    känns det helt självklart-

  106. -att de har hjälpt.

  107. Annars hade man ju inte fortsatt i
    hundratals år om de inte haft effekt.

  108. Och...

  109. ...på sätt och vis tror jag
    att somliga har en öppen port-

  110. -till nåt som de flesta av oss
    inte begriper sig på.

  111. Dessa människor har funnits
    i alla kulturer.

  112. Ibland har jag till exempel
    blivit tillsagd-

  113. -att vara försiktig
    med vilka feer jag kallar på.

  114. På sätt och vis känns det lite
    skrattretande. Och sen slår det mig:

  115. Men...tänk om...

  116. ...tänk om jag är
    en av de här människorna.

  117. Tänk om jag leker med krafter
    jag inte känner till.

  118. Det är ju faktiskt inte
    en helt orimlig tanke.

  119. "Runtikring mig,
    så långt ögat sträckte"-

  120. -"såg jag den omätliga skogen,
    likt ett svart hav som omgav mig."

  121. Så skrev Carl Axel Gottlund
    i sin dagbok 1821.

  122. Och i de här skogarna
    kan man förnimma skogsfinskheten.

  123. Man ser ofta såna här stenhögar.

  124. Det är skogsfinnarna som samlat dem
    när de har röjt på sina åkrar.

  125. Ofta talar man om skogsfinnarna
    som historiska reliker.

  126. Men vet ni vad?
    Det finns skogsfinnar än i dag.

  127. Hej! Ursäkta mig, jag letar efter
    skogsfinnar. Har ni sett några?

  128. Där? Inte?
    Jag tyckte att du pekade på henne.

  129. -Vet du vad det här är?
    -Do you speak English?

  130. -Finns det några finsktalande här?
    -Jag känner bara till holländare.

  131. -Holländare som bor i skogen?
    -Ja, i finnskogarna.

  132. Gillar ni att bränna saker,
    att tända eld på saker?

  133. Nja... Kanske inte gillar,
    men ibland gör vi det.

  134. -Som stora skogsbränder?
    -Nej, inte stora. Små bränder.

  135. Odlar ni nåt efteråt
    där ni har eldat?

  136. Jovisst, ibland.
    Men det är ingen större sak för mig.

  137. Så ni bara bränner saker,
    och det är ingen stor grej?

  138. Du verkar vara en modern skogsfinne
    från Nederländerna. Häpnadsväckande!

  139. -Hej! Vet du vad det här är?
    -Skrädmjöl.

  140. I gamla tider när man jobbade
    i skogen gjorde man nävgröt av det.

  141. Och det hade man i fickan, det var
    väldigt torrt. Sen åt man med näven.

  142. -Man hade gröt i fickan?
    -Ja, det är lite smuligt.

  143. -Nävgröt, det kan du också...
    -Är det därför det heter nävgröt?

  144. Gröt i fickan. Jag vet inte...

  145. -Det är ju gammalt och finskt.
    -Finskt?

  146. -Är du skogsfinne?
    -Ja.

  147. -Har du ätit motti?
    -Nej. Vad är det? Pannkaka?

  148. Man stoppar ner gröten i fickan-

  149. -och tar upp en näve
    när man blir hungrig.

  150. -Jaha!
    -Det är skogsfinnestilen.

  151. -Riktig finsk mat?
    -Ja. Skogsfinsk.

  152. Det är nåt annat än en Big Mac.

  153. Jag är hundra procent skogsfinne,
    för jag har skogsfinnar i alla led.

  154. Men den gren jag vet mest om
    är den som kommer från Mustapuro.

  155. Här föddes min farmor 1893.

  156. Jag tog över här 2001,
    då jag köpte tillbaka stället.

  157. Och på den vägen är det.

  158. Man känner, vet, förstår och kan
    saker man aldrig har lärt sig.

  159. Till exempel
    får jag eld på det mesta.

  160. Jag eldar genom att lyssna.
    Jag tittar aldrig på hur det brinner.

  161. När det brinner för mycket
    kan jag höra det.

  162. Och när det är dags att lägga i
    kan jag höra det.

  163. Överlag vet man hur man ska göra-

  164. -och vad man bör göra och kanske
    också vad man helst inte ska göra.

  165. Det känns som om det är nåt i generna
    som säger hur det ska gå till.

  166. Här är man aldrig ensam.
    Just nu har jag nåt bakom ryggen.

  167. Åh, nu står håret i nacken på mig.

  168. Och det är skönt.
    De levde och dog här...

  169. Nu kom jag alldeles av mig.

  170. De kommer självklart tillbaka och
    tittar till. Det vore dumt annars.

  171. De är ju inte här jämt,
    utan kommer i perioder.

  172. Och när de inte är här
    saknar jag dem. Det är lite ensamt.

  173. De var ju spelmän och...

  174. ...hade dansbana här borta
    och tyckte om liv och rörelse.

  175. Ju mer kalas vi har i huset,
    desto mer är de med.

  176. Det tycker de... Då trivs de.

  177. Jag känner ju på ett ungefär
    vilka de är-

  178. -och de vaktar mig...
    som jag upplever det.

  179. Okej.

  180. -Allt på en gång?
    -Allt på en gång.

  181. Och så ska vi bara vänta lite.

  182. Så att det blöter upp sig underifrån.

  183. Vi brukar säga att ingen har gått
    från gården hungrig eller nykter.

  184. Så har vi haft sen Gottlund var här.
    Du får det du behöver.

  185. Om du vill ha det
    alldeles lugnt och stilla en dag-

  186. -då blir det så.

  187. Men om du behöver lite fest
    och rock'n'roll, då blir det så.

  188. Nu tror de att du är färdig.
    Slå av den.

  189. -Det ser ut som smulpaj.
    -Ja, exakt. Du har lyckats...

  190. Vi ställer den där så att den får stå
    till sig ett tag. Då blir det kanon.

  191. -Jag gillar den här matlagningen.
    -Slökokning heter det i Lekvattnet.

  192. Allting tar tid, och det är bra
    att det inte går att skynda sig.

  193. Du måste hämta vatten...

  194. Ska du äta klockan sex
    måste du planera det klockan fyra.

  195. Tända i spisen, hämta vatten,
    ta in ved. Sen ska spisen bli varm.

  196. Det har sin naturliga cykel
    på nåt sätt.

  197. Man går upp på morgonen,
    och sen rullar det på.

  198. Allt utanför försvinner på nåt sätt
    och man...man är.

  199. Där har vi det: Man är! Här!

  200. Vet du vad det bästa
    med hagelskurar är?

  201. Att man kan kolla sitt Instagram.

  202. Vet du vad det bästa med Käckåsen är?
    Vet du det?

  203. Att det fan inte finns nån täckning
    för att kolla sitt Instagram.

  204. Och det är bra.

  205. Vi sitter i en rökstuga nu.

  206. Det är ett av världen bästa
    uppvärmningssystem, enligt mig.

  207. Jag jobbar med såna här byggnader
    och främst med såna här ugnar.

  208. Principen är att man eldar,
    värmer upp ett stenmagasin.

  209. Det finns ingen skorsten, utan röken
    ligger här. Det är inte alls farligt.

  210. Jag tror att det är hälsosammare
    än att äta industriprocessad mat-

  211. -som är full av kemikalier.
    Röken är uppe och jag nere.

  212. När man har eldat i ett par dygn
    är stenmagasinet så varmt-

  213. -att det räcker
    att elda två timmar per dag.

  214. På så sätt underhåller du värmen,
    och då kan man gå ut när man eldar.

  215. Det var så man gjorde förr.

  216. Gården fanns i min familj
    när jag föddes.

  217. Det var min morfar och en Paul Piltz
    som köpte den 1945.

  218. Vi var här på somrarna
    och hade ofta besök från Finland.

  219. Då sprang man runt här, så för mig
    var det här ett normalt liv.

  220. Att bada rökbastu och sitta
    i ett sånt här hus var helt normalt.

  221. Jag trodde att hela världen var så.

  222. Jag flyttade härifrån när jag
    var 17 år. Jag hatade Finnskogen-

  223. -och alla jävla mygg.
    Jag skulle bort härifrån.

  224. Så började rötterna att dra.
    Jag hade ingenstans att ta vägen-

  225. -så jag kröp tillbaka med uttorkade
    kreditkort och började om här.

  226. Nu, år 2016,
    har vi ett samhälle som är ganska...

  227. Det är mer och mer utslätat
    och strömlinjeformat.

  228. Konsumtionen går snabbt.
    Musik, allt ska konsumeras snabbt.

  229. Och det ser man hos många människor
    att de börjar...

  230. ...söka mer efter det originella,
    den upplevelsen man vill åt-

  231. -för att det snart
    inte finns nåt kvar.

  232. Det är också en viktig sak
    med den här minoritetskulturen-

  233. -som är ganska oexploaterad
    och en av de sista i Sverige.

  234. Labbo, kom!

  235. Då blir det ingen bastu för den
    hunden. Men Mazi vill basta.

  236. -Perfekt.
    -Är du redo?

  237. Ja, jag tror det.

  238. Hur kändes en vecka i skogen?
    Har du fattat det skogsfinska?

  239. Ja... Jag har fått känna det
    inpå bara skinnet.

  240. Inte minst när jag kröp igenom
    smöjträdet i dag...10–15 gånger.

  241. Men att träffa folk
    som pratar om historiska saker-

  242. -på ett levande sätt, och att sitta
    i en rökstuga och en rökbastu-

  243. -ger en annan slags förståelse.

  244. Vad glad jag blir...
    att du har trivts.

  245. Det är jättefint.
    Det underlättar för dig.

  246. Jag har ju en princip att ingen
    får springa igenom Käckåsen-

  247. -utan man måste stanna
    minst två nätter.

  248. -Jaha?
    -Jag vill inte ha nån jävla stress.

  249. Nej,
    men mitt flyg går ju om två timmar.

  250. Okej... Det kan du glömma.
    Nu ska vi ha det skönt.

  251. Vi bara sitter en liten stund
    och känner på värmen.

  252. Jag är i Finland. Jag är i Sverige.

  253. Översättning: Petri Knuutila
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Skogsfinnarna

Avsnitt 1 av 4

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Skogsfinländarna var folk från östra Finland som flyttade till Sverige på 1500- och 1600-talen för att idka svedjebruk. De var ett mytomspunnet folk som bevarade sina seder, sin folktro och sitt språk i flera hundra år. Visste du att det talades finska i Värmland ända in på 1950-talet? Att det fanns skogsfinska besvärjelser för allt från att förbättra sviktande potens till att bota kossans kolik?

Ämnen:
Historia > Efter ca 1900, Historia > Nya tiden - Europa och världen, Modersmål och minoritetsspråk > Finska
Ämnesord:
Finlands historia, Finländare i utlandet, Finnmarker, Historia, Sverigefinnar, Värmland
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i Lagom mycket finsk

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLagom mycket finsk

Skogsfinnarna

Avsnitt 1 av 4

Skogsfinländarna var folk från östra Finland som flyttade till Sverige på 1500- och 1600-talen för att idka svedjebruk. De var ett mytomspunnet folk som bevarade sina seder, sin folktro och sitt språk i flera hundra år. Visste du att det talades finska i Värmland ända in på 1950-talet? Att det fanns skogsfinska besvärjelser för allt från att förbättra sviktande potens till att bota kossans kolik?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLagom mycket finsk

Gränsen

Avsnitt 2 av 4

Hur känns det att tvingas tala ett språk som inte är det egna, och tillhöra en nationalitet där man inte känner sig hemma? När Finland år 1809 blev en del av Ryssland uppstod en gräns mellan Sverige och Finland, och den gränsen har påverkat alla som bor vid den. Vi tar reda på vad som kännetecknar en "gränsbo" och träffar träffar språkaktivisten Bengt Pohjanen.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLagom mycket finsk

Det nya fosterlandet

Avsnitt 3 av 4

Cirka 80 000 finska flyktingbarn kom till Sverige under andra världskriget. Vi träffar bland annat Sinikka Ortmark-Stymne, som kom ensam till Sverige som åttaåring och återvände hem ett år senare, när allting hade förändrats. På 1960- och 1970-talen var det finländarna som utgjorde den största gruppen invandrare till Sverige. I Finland fanns inte jobb åt alla och lönerna var sämre än i Sverige.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLagom mycket finsk

Arvet

Avsnitt 4 av 4

Samtidigt som sverigefinländarna har blivit medelklass blir det allt svårare att hålla det finska språket levande. För trots nya minoritetslagar är det idag inte helt lätt att få förskole- eller skolundervisning på finska. Bianca och Tiffany Kronlöf funderar över stereotyper och hur man gör finsk humor som inte handlar om sprit eller bastu. Kimmo Tetri som grundat en sverigefinsk teatergrupp tar itu med finskhet och manlighet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning

Mer allmänbildande & historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Ut ur Kalahari

Journalisten och författaren Lasse Berg avslutar sin trilogi om människans evolution och historia. Han tar oss med till länder i Asien och Afrika där han tidigare bott, är på återbesök i byar, städer och hos människor han skildrat sedan 1960-talet. Han berättar om en grundlig omläggning av livsföring under de senaste årtiondena. Människor över hela världen drömmer om ett bra liv och många lever under bättre förhållanden än under de senaste tiotusen åren. Men trots att vi ständigt är uppkopplade är vi mer ensamma nu än på sex miljoner år. Vad gör det nya livet med vår inre, uråldriga natur? Och vilka är drivkrafterna bakom denna explosiva utveckling? Intervjuare: Hélène Benno.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBarnaministeriet dokumentär

Skolresan till Förintelsen

En grupp högstadieelever åker till andra världskrigets Polen. En resa som kommer att förändra dem. I Polen mördades omkring tre miljoner judar av nazisterna. När eleverna besöker Treblinka, Majdanek och gettot i Warszawa känns historien otäckt nära.

Fråga oss