Titta

Lagom mycket finsk

Lagom mycket finsk

Om Lagom mycket finsk

Lagom mycket finsk är en serie om sverigefinsk historia. Här får vi veta mer om de mytomspunna skogsfinnarna, livet vid riksgränsen, krigsbarn och arbetskraftsinvandring. Slutligen landar vi hos dagens sverigefinländare i andra och tredje generationen, som försöker reda ut vad det finska arvet betyder för dem.

Till första programmet

Lagom mycket finsk: GränsenDela
  1. Vad händer när det dras en gräns
    där det aldrig funnits en?

  2. Eller när man tvingar folk att prata
    ett språk som inte är deras?

  3. Finland och Sverige
    var ett land i över 600 år.

  4. Folk förflyttade sig fritt
    inom landet.

  5. Men när Finland blev
    en del av Ryssland drogs en gräns-

  6. -som delade
    både samhällen och familjer.

  7. Vi ska reflektera över gränsens
    betydelse för dem som bor vid den.

  8. Svårt att säga
    om kaffet är finskt eller svenskt.

  9. Jag sitter på Haparanda-Torneås
    gemensamma busstation.

  10. Det är kanske ett exempel på
    att städerna håller på att växa ihop.

  11. Tornedalen var ett enhetligt
    kultur- och språkområde-

  12. -tills Finland blev ryskt.
    Gränsen drogs då längs Torneälven.

  13. Först när båda länderna gick med i EU
    kunde man kasta sina pass-

  14. -och det blev fritt
    att passera gränsen.

  15. Vi är på gränsen nu.
    Står du på den finska sidan?

  16. Jag står än så länge i Sverige.

  17. -Men om du backar 20 cm?
    -Ja, då är jag i Finland.

  18. Man ser inte alltid var gränsen går.

  19. Många tornedalingar är tvåspråkiga.
    De talar svenska och finska-

  20. -och dessutom blandningen meänkieli.

  21. Det intressanta är
    att man kan jobba i båda länderna.

  22. Själv jobbar jag i Sverige
    och bor i Finland.

  23. Jag är helt tvåspråkig,
    så jag kan jobba i båda länderna.

  24. Frågan är bara
    vilken uniform man ska bära.

  25. Den finska polisen
    verkar lite tuffare.

  26. Gränskontrollen har till och med
    dödskallar på sina bilar.

  27. -De har elbatonger och liknande.
    -Vi har olika regelverk.

  28. Den finska lagstiftningen
    ger polisen mycket större...

  29. ...större befogenheter
    att tillämpa lagen än den svenska.

  30. Till exempel om nån är full
    i sitt hem och stör grannarna-

  31. -som tröttnat på beteendet.
    Svensk polis får inte-

  32. -avlägsna personen från sitt hem,
    medan finsk polis får det.

  33. -Du låter lite avundsjuk.
    -Visst är jag det.

  34. Om jag stjäl nåt
    i möbelbutiken där-

  35. -och springer över på finska sidan,
    har du befogenheter att jaga mig?

  36. Det beror på
    hur mycket du har stulit.

  37. Om du stjäl ett bord för 50 kronor,
    då kan jag inte jaga dig.

  38. Men om det räknas som stöld
    istället för snatteri-

  39. -och straffskalan är på två år,
    då kan jag jaga dig.

  40. Jag måste bara göra en sak.

  41. Jag är i Finland. Jag är i Sverige.

  42. Jag är i Finland...i Sverige.

  43. -Ska vi ta en fika i Sverige?
    -Det gör vi.

  44. Mycket ska man vara med om...

  45. I dag vill Torneå och Haparanda
    växa ihop till en gränslös stad.

  46. Det märks bland annat på att gränsen
    dagligen passeras 40 000 gånger.

  47. Men när gränsen drogs
    var läget inte lika enkelt.

  48. I Norrbotten finns det
    cirka 40 000 finsktalande invånare.

  49. I hälften av hemmen är finska
    det naturliga samtalsspråket.

  50. Och tusentals talar enbart finska.

  51. I Haparanda och Torneå
    är finska vardagsspråket.

  52. Man åker dagligen för att handla
    och hälsa på släktingar och bekanta.

  53. Det innebär praktiska fördelar,
    men även problem och konflikter.

  54. För utomstående kan det tyckas vara
    en inre angelägenhet för Tornedalen.

  55. Men ytterst handlar det om
    språklig förståelse över gränserna.

  56. Att möta dem som talar andra språk
    och dialekter eller är annorlunda.

  57. Gränsen ändrade folks liv
    ganska mycket.

  58. Den tudelade gamla handelsområden,
    släkter, byar och socknar.

  59. Många socknar tappade invånare.

  60. Många släktrelationer led av tsarens
    röda streck som gränsen kallades här.

  61. Gränsens nya herrar
    var Ryssland och Sverige.

  62. De försökte visa invånarna hur man
    skulle göra, men alla lydde inte.

  63. Folk hittade på egna ställen
    och sätt att ta sig över på.

  64. De började utnyttja den nya gränsen
    för sina egna syften.

  65. Ett av dem var "joppaus",
    som betyder smuggling.

  66. Man utnyttjade kulturarvet,
    gemensam historia, gemensamt språk-

  67. -och gamla kontakter.

  68. Men gränsen åsamkade mycket skada
    för det finska språket.

  69. I Sverige
    började man bygga folkhemmet-

  70. -och landet fick successivt...
    nya invånare.

  71. Finskan fick då en annan ställning.

  72. Man började betrakta finnarna
    som ett lägre stående folk.

  73. Så finskans ställning blev sämre.

  74. Språkstriden är inte slut.
    När finska 1955 blev tillvalsämne-

  75. -i Haparanda beskylldes skolledningen
    för fennomani.

  76. 1957 påminde Skolöverstyrelsen om-

  77. -att förbud mot att tala finska
    på rasterna inte fick förekomma.

  78. Haparanda är Sveriges
    mest finska stad-

  79. -med cirka 76 procent som har rötter
    i finska eller meänkieli.

  80. Och nya finsktalande
    flyttar in hela tiden.

  81. Men finskans och meänkielins status
    syns inte så mycket-

  82. -i Haparandas offentlighet.

  83. Man förundras över hur liten
    finskans officiella ställning är.

  84. Det finns inte ens finskspråkiga
    skolor eller klasser i Haparanda-

  85. -trots att över 60 procent
    i vissa skolor är finskspråkiga.

  86. -Hej! Får jag ställa ett par frågor?
    -Jag kan ingen finska.

  87. -Hur kommer det sig?
    -Jag har inte lärt mig.

  88. -Hur är läget?
    -Bra.

  89. -Bor ni här i Haparanda?
    -Ja.

  90. -Är ni födda här?
    -Ja.

  91. -Och ni pratar finska?
    -Ja!

  92. -Klarar man sig utan finska här?
    -Jag vet inte.

  93. -Skulle du vilja kunna finska?
    -Ja, det skulle underlätta mycket.

  94. -Hur då?
    -Det är väldigt mycket finska här.

  95. Hej! Klarar man sig i Haparanda
    om man inte kan finska?

  96. Jovisst.
    Det finns många som inte kan finska.

  97. -Och de verkar klara sig?
    -Ja, de gör det.

  98. Efter alla dessa år
    med bara svenska som vardagsspråk...

  99. Jag drömmer och tänker på svenska-

  100. -men jag känner mig naturligare när
    jag talar finska. Det är riktigare.

  101. Mina rötter är här i Pello.
    Min mamma är härifrån.

  102. Där har vi svenska Pello.
    Och bilen är på väg till Finland.

  103. Hos min mormor där borta tittade vi
    alltid över älven mot Sverige.

  104. Där brukade vi handla mat
    när vi ville ha omväxling.

  105. I dag kan man köpa så mycket man
    orkar bära, men när jag var liten-

  106. -kunde tullen fråga hur mycket
    kaffe och smör man hade köpt.

  107. -Har du sett att mitt namn står här?
    -Ja, det står Mazi.

  108. -Nu är du förevigad på mormors gård.
    -Precis.

  109. -Med bildbevis på vad vi har gjort.
    -Med vaktmästaren.

  110. -Berätta hur det är här.
    -Jag vet inte.

  111. Det är väl som det är.

  112. Det är ganska lugnt.
    Det är inte så mycket att göra.

  113. Lite folk och många tomma hus.

  114. -Har gränsen egentligen existerat?
    -Nej.

  115. För dem som har bott här är Sverige
    och Finland ett och samma land.

  116. Kvinnor har gift sig i Sverige
    och män har kommit hit.

  117. Det har varit ömsesidigt bra.

  118. Jag skottar det sista
    innan vi går in och kokar kaffe.

  119. Det sitter hårt,
    så det är lite svårare.

  120. Jag blev förvånad i affären
    när nån sa-

  121. -att korven var bättre i Sverige.
    Får man säga sånt i Finland?

  122. Jag köper inte svensk korv, så jag
    vet inte. Nån gillar väl falukorv.

  123. Jag tror att man är mer finsk här
    än man är svensk på andra sidan.

  124. Men det finns folk på svenska sidan
    som inte vill lära barnen finska.

  125. Visst.

  126. Om vi inte hade lärt oss finska
    hade vi inte kunnat prata med nån.

  127. TORNEÄLVEN

  128. Klockan är ju en timme före
    i Finland, det är nästan dag där-

  129. -så de kommer nog snart.

  130. Jobbar man här
    måste man nästan kunna finska-

  131. -för vi har mest finska kunder.

  132. Och det vore svårt om man inte
    kunde prata med dem och hjälpa dem.

  133. Gränsen gör att vi har
    både svenska och finska kunder.

  134. I Sverige finns varor
    som inte finns i Finland-

  135. -och i Finland finns sånt
    som inte finns i Sverige.

  136. Så besöker man båda
    hittar man det man vill ha.

  137. Hej!

  138. Hej!

  139. Du fick bara med tre siffror.
    Tryck på gult och testa igen.

  140. -Blev det godkänt?
    -Det blev godkänt. Tack.

  141. En gränsperson för mig
    är en som inte ser gränsen-

  142. -en som tycker
    att Finland och Sverige är ett land.

  143. Särskilt här i Tornedalen
    finns det egentligen inte nån gräns.

  144. Min man talar bara svenska,
    och det är lite besvärligt.

  145. Speciellt när min familj
    är finskspråkig.

  146. Så är det,
    men det är inget att göra nåt åt.

  147. Jag hittade kärleken i Sverige,
    och nu är han här med mig.

  148. -Kom du direkt från jobbet?
    -Ja.

  149. -Det var en rätt hektisk dag.
    -Jaså.

  150. Tänker du prata finska med barnet
    när det föds?

  151. Ja, det blir jobbigt annars-

  152. -för då kan det ju inte prata
    med pappa.

  153. -Visst är det så.
    -Ni pratar väl svenska förstås?

  154. Tuomas pratar ju...

  155. ...finska och jag svenska,
    så barnet lär sig båda språken.

  156. Man måste bara välja ett namn
    som låter likadant på båda språken-

  157. -så att det inte låter konstigt
    på finska.

  158. Vi har några kompisar
    med svenska föräldrar-

  159. -och de är aldrig på finska sidan.
    Aldrig.

  160. Det är rätt märkligt egentligen...

  161. ...att det kan vara så olika,
    fast man bor i samma by.

  162. Pappa är från Finland,
    mamma från Sverige.

  163. Farmor och farfar bor i Finland,
    mormor och morfar i Sverige.

  164. Så för mig har det aldrig känts så,
    men visst är det lite speciellt...

  165. ...att man kan hälsa på varandra
    dagligen i två olika länder.

  166. Här får du lite vatten.

  167. Finland är hemland, likaså Sverige.

  168. Jag kan inte säga
    att jag är svensk eller finsk-

  169. -även om jag är mer i Sverige
    och svenskan är lite starkare.

  170. Men jag är varken svensk eller finsk.
    Jag är vid gränsen och är den jag är.

  171. Gränsen är viktig för mig.

  172. Jag har bott i Torneå,
    är född på finska sidan-

  173. -men har alltid bott här.

  174. Mamma är från Torneå
    och pappa från Haparanda.

  175. Jag åker över nästan dagligen,
    så gränsen betyder rätt mycket.

  176. Jag är svensk
    och har alltid bott i Sverige.

  177. För mig är det jättebra-

  178. -att ha två språk vid gränsen.

  179. Man kan prata både svenska
    och finska varje dag.

  180. Jag trivs rätt bra här.
    Det är lite speciellt.

  181. Man har nära till allt...
    och alla är liksom tillsammans.

  182. Det som inte finns i Haparanda
    kan finnas i Torneå.

  183. Det är racketen det är fel på.

  184. "Jag är född utan språk
    stumt navlad"

  185. "av en språklös barnmorska"

  186. "Jag är uppväxt vid gränsen
    i korseld mellan två språk"

  187. "som piskat min tunga till stumhet"

  188. "Jag är uppfödd med krav på
    redlighet, språk och nationalitet"

  189. "Jag är piskad i skolan
    till språk, redlighet, nationalitet"

  190. "Jag är piskad till hån
    för det som var mitt"

  191. "språklösheten och gränsen"

  192. "Jag är byggd av yttre våld
    och inre tvång"

  193. "på förkortningar
    och missuppfattningar"

  194. "Jag är berövad min legitimation"

  195. Det var här jag skrev dikten.
    Jag sprang hit under ett regnoväder.

  196. Här fanns det åtminstone lite skydd
    för att skriva. Och så började jag.

  197. Först: Vad är viktigast
    för en tonåring med basker och pipa?

  198. Dessutom hade han en liten vinflaska
    och stora författarambitioner.

  199. Det viktigaste ordet var förstås
    "jag". Så jag skrev "jag".

  200. Hur ska jag fortsätta
    för att bli en briljant författare?

  201. Jo, jag lånar lite av Wittgenstein:
    "Jag är."

  202. "Världen är", sa Wittgenstein.

  203. Sen minns jag hur jag tänkte.
    Jag tänkte på svenska:

  204. "Näst efter Jesu födelse är min egen
    födelse det viktigaste som hänt mig."

  205. Så var det. "Jag är född."

  206. Sen kom "utan språk" helt naturligt.

  207. Dikten har fått spridning
    bland minoriteterna i Europa.

  208. Och den är översatt
    till nästan 30 språk.

  209. Det säger nåt om gränsmänniskan...

  210. ...och det att man inte har det språk
    som talas av majoriteten-

  211. -vilket innebär underdånighet.

  212. Innan jag började skolan
    kunde jag inte svenska alls.

  213. Jo, jag kunde tre ord som min pappa,
    smugglarkungen, hade lärt mig-

  214. -ifall jag skulle stöta på
    nån svensk: "Jag vet inte."

  215. Och det kom en tulltjänsteman
    som frågade om pappa var hemma.

  216. "Jag vet inte."

  217. "Är mamma hemma?"

  218. "Vad heter du?"
    "Jag vet inte."

  219. -Då betalar jag med euro. Förstår du?
    -Ja.

  220. -Vad blir det i euro?
    -2,95.

  221. Så...

  222. Språk och kultur
    är egentligen samma sak.

  223. Badar man bastu på finska är det nåt
    annat än att bada bastu på svenska.

  224. Ett slagsmål på finska och svenska
    är olika. Språk och kultur hör ihop.

  225. Om man förlorar språket-

  226. -då finns förstås tunnbrödet,
    bastun och laxen kvar.

  227. Men gränspassagerna försvinner
    om man inte förstår varandra.

  228. Om gränsfolk inte förstår varandra
    försvinner mycket av kulturen.

  229. En gränsmänniska pratar båda språken-

  230. -medan en gränsens människa bor
    vid gränsen. Och det är skillnad.

  231. Risken är att meänkieli
    förvandlas till en svensk dialekt.

  232. "Gällaakå vägkårsningissa
    hööker- vai vänsterreekeli?"

  233. Finns det några finska ord
    i den meningen?

  234. Jag kan ju inte tvinga folk att prata
    på ett visst sätt - tyvärr.

  235. Språket utvecklas som det gör.
    Och givetvis är det ett hotat språk.

  236. Säger man nåt annat ljuger man.
    Det är ett av världens hotade språk.

  237. Men så länge gränsen är öppen-

  238. -så länge det kommer folk
    från finska sidan-

  239. -från östra sidan av gränsen
    till västra-

  240. -så utvecklas språket,
    och får säkerligen ett långt liv.

  241. Språket är som människan:
    det föds, växer, utvecklas, åldras...

  242. ...blir senilt och dör.

  243. Hej, Jasmi. Det är morfar här.

  244. Med barnbarnen
    ville jag prata två språk.

  245. Men jag insåg rätt snabbt
    att det inte funkar.

  246. Den yngsta heter Jasmin.

  247. När hon satt i min famn
    såg jag på henne och sa:

  248. "Hej, Jasmi. Jag är din morfar."

  249. Och så började det.
    Jag pratar bara meänkieli med henne.

  250. Får morfar fråga...

  251. Vem är det här?

  252. -Lillflickan.
    -Ja, det är lillflickan.

  253. Vad är det här?
    En röd stol, eller hur?

  254. -Sen...
    -Den är röd.

  255. -Ja, en röd stol.
    -Ett rött bord.

  256. Bord? Ja, morfar såg fel.
    Det är ju ett rött bord.

  257. -Och en hund.
    -Ja, en hund.

  258. Språket är det som bär kulturen
    och förstår kulturen.

  259. Jag pratar lika mycket finska...
    Hos oss pratade man ju finska.

  260. Min dotterdotter Jasmin...

  261. Jag tror inte att hon vet
    att ordet "meänkieli" existerar.

  262. Hon säger att hon pratar finska. Som
    liten sa hon att vi pratade spanska.

  263. Hon visste inte... Det spelar
    ingen roll. Inte för mig heller.

  264. Så länge gränsen är öppen, vilket
    jag tror den kommer att vara länge-

  265. -så kommer man att prata finska
    även på den svenska sidan.

  266. Vad det är för språk
    spelar ingen roll.

  267. Huvudsaken är att det är finska,
    "vårt språk".

  268. Nu har älvens ande fallit över mig
    som en trespråkig hänförelse.

  269. Är Finland närmare eller längre bort
    än Stockholm?

  270. Och hur är det, flickor och pojkar,
    kan alla spela popmusik från Vittula?

  271. Storstadens ljus lockar folk
    som en lampa lockar knott.

  272. Översättning: Petri Knuutila
    www.btistudios.com

  273. Jag var 16 år. Jag hann inte göra
    mycket mer än att jobba.

  274. Nej, men fick ni bra betalt?

  275. Jag minns
    att jag fick 3,50 kr i timmen.

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Gränsen

Avsnitt 2 av 4

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur känns det att tvingas tala ett språk som inte är det egna, och tillhöra en nationalitet där man inte känner sig hemma? När Finland år 1809 blev en del av Ryssland uppstod en gräns mellan Sverige och Finland, och den gränsen har påverkat alla som bor vid den. Vi tar reda på vad som kännetecknar en "gränsbo" och träffar träffar språkaktivisten Bengt Pohjanen.

Ämnen:
Modersmål och minoritetsspråk > Finska
Ämnesord:
Finland, Gränsbygder, Minoriteter, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Sverige, Sverigefinnar
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i Lagom mycket finsk

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLagom mycket finsk

Skogsfinnarna

Avsnitt 1 av 4

Skogsfinländarna var folk från östra Finland som flyttade till Sverige på 1500- och 1600-talen för att idka svedjebruk. De var ett mytomspunnet folk som bevarade sina seder, sin folktro och sitt språk i flera hundra år. Visste du att det talades finska i Värmland ända in på 1950-talet? Att det fanns skogsfinska besvärjelser för allt från att förbättra sviktande potens till att bota kossans kolik?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLagom mycket finsk

Gränsen

Avsnitt 2 av 4

Hur känns det att tvingas tala ett språk som inte är det egna, och tillhöra en nationalitet där man inte känner sig hemma? När Finland år 1809 blev en del av Ryssland uppstod en gräns mellan Sverige och Finland, och den gränsen har påverkat alla som bor vid den. Vi tar reda på vad som kännetecknar en "gränsbo" och träffar träffar språkaktivisten Bengt Pohjanen.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLagom mycket finsk

Det nya fosterlandet

Avsnitt 3 av 4

Cirka 80 000 finska flyktingbarn kom till Sverige under andra världskriget. Vi träffar bland annat Sinikka Ortmark-Stymne, som kom ensam till Sverige som åttaåring och återvände hem ett år senare, när allting hade förändrats. På 1960- och 1970-talen var det finländarna som utgjorde den största gruppen invandrare till Sverige. I Finland fanns inte jobb åt alla och lönerna var sämre än i Sverige.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLagom mycket finsk

Arvet

Avsnitt 4 av 4

Samtidigt som sverigefinländarna har blivit medelklass blir det allt svårare att hålla det finska språket levande. För trots nya minoritetslagar är det idag inte helt lätt att få förskole- eller skolundervisning på finska. Bianca och Tiffany Kronlöf funderar över stereotyper och hur man gör finsk humor som inte handlar om sprit eller bastu. Kimmo Tetri som grundat en sverigefinsk teatergrupp tar itu med finskhet och manlighet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning

Mer allmänbildande & modersmål och minoritetsspråk

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRaja - Gränsen

Första sms-romanen på meänkieli

Resan fortsätter. I Tornedalen kommer Markus Fagervall och Tony Björkenvall över en roman som är den första i sitt slag. Man ställer sig också frågan hur ortsnamn som inte finns utsatta på kartor ska kunna leva kvar.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLagom mycket finsk

Skogsfinnarna

Skogsfinländarna var folk från östra Finland som flyttade till Sverige på 1500- och 1600-talen för att idka svedjebruk. De var ett mytomspunnet folk som bevarade sina seder, sin folktro och sitt språk i flera hundra år. Visste du att det talades finska i Värmland ända in på 1950-talet? Att det fanns skogsfinska besvärjelser för allt från att förbättra sviktande potens till att bota kossans kolik?

Fråga oss