Titta

Lagom mycket finsk

Lagom mycket finsk

Om Lagom mycket finsk

Lagom mycket finsk är en serie om sverigefinsk historia. Här får vi veta mer om de mytomspunna skogsfinnarna, livet vid riksgränsen, krigsbarn och arbetskraftsinvandring. Slutligen landar vi hos dagens sverigefinländare i andra och tredje generationen, som försöker reda ut vad det finska arvet betyder för dem.

Till första programmet

Lagom mycket finsk : ArvetDela
  1. Sverigefinsk kultur
    var länge arbetarkultur.

  2. Den intresserade inte så många.
    Finnar som tar en öl i bowlinghallen-

  3. -ses inte som en grupp eller
    en exotisk kultur som måste bevaras.

  4. I dag är sverigefinnarna medelklass-

  5. -och det är inte pinsamt längre
    att vara sverigefinsk. Tvärtom.

  6. Men vad är sverigefinskhet
    egentligen?

  7. Finskheten måste ju vara nåt mer
    än en exotisk del i släktträdet.

  8. Hej! Jag letar efter finnar.
    Hur finska är ni?

  9. -Inte alls.
    -Inte så mycket.

  10. -I procent?
    -Noll.

  11. -Jag är lite finsk.
    -På en skala 1–10? En femma?

  12. -Ja, typ. Halvfinsk.
    -Då är du lika finsk som jag.

  13. Visste ni att 25 procent av Sveriges
    befolkning har finska rötter?

  14. -Nej, inte att det är så mycket.
    -Sjuk grej.

  15. Man kan inte
    känna sig säker nånstans.

  16. -Hur finska är ni?
    -Halvfinnar.

  17. -Båda? Tillsammans är ni en finne.
    -Ja, vi är en helfinne tillsammans.

  18. Vi letar efter äkta finnar.
    Hur känner man igen dem?

  19. -Har ni nåt tips?
    -Hur man känner igen en finne?

  20. -Nej, jag vete fan.
    -Leta efter de snygga personerna.

  21. Hallå! Jag tänkte fråga... Betyder
    den här hatten att du är finsk?

  22. -Ja.
    -Det var ett ja?

  23. -Så du är finsk?
    -Jag är finsk.

  24. Hur man än räknar
    finns det många finnar i Sverige.

  25. Och flyttvågen hit är fortfarande
    större än härifrån till Finland.

  26. Varför? Vad lockar finnarna?

  27. Jag ska ta reda på
    hur en nyinflyttad ser på Sverige-

  28. -och hur det nya hemlandet
    tar emot finnar.

  29. Jag kom till Sverige 2012, på hösten.

  30. Som utbytesstudent
    skulle jag stanna i ett halvår.

  31. Nu har det gått drygt tre år,
    så jag fastnade här.

  32. Jag var här med mina föräldrar
    i tioårsåldern.

  33. Vi var på Astrid Lindgrens värld
    och Kolmården.

  34. Jag fick se Astrid Lindgrens idyll,
    gula och röda stugor med vita knutar.

  35. Solen sken, äppelträden växte
    och den blågula flaggan vajade.

  36. Hela landet var en enda stor idyll.
    Allt var positivt.

  37. Man hade alltid kul här.

  38. Jag gillar Sverige,
    men en gång i månaden får jag lust-

  39. -att packa väskorna
    och åka tillbaka till Finland.

  40. Ibland är det
    bostadssituationen i Stockholm.

  41. Priserna är galet höga och man måste
    ha sparat ihop en stor kontantinsats.

  42. Det känns som ett klassamhälle.

  43. Om man inte ärver pengar eller
    har rika föräldrar är det synd om en.

  44. I dag fick jag höra
    att jag låter som Mark Levengood.

  45. I går
    att jag låter som mumintroll.

  46. Dagen innan: Mark Levengood.
    Dagen innan: mumintroll.

  47. Men en dag får nån höra
    att "du låter precis som Marika".

  48. Svenskar säger ibland att finnar har
    höga kindben. Det var nytt för mig.

  49. Men de har ju bedrivit rasforskning,
    kanske mätt skallar också.

  50. Jag brukar säga
    att jag är en inhemsk invandrare.

  51. Jag är invandrare såtillvida
    att jag måste köa på Skatteverket-

  52. -för personnummer och nationalitet
    och sånt, som andra invandrare.

  53. Och jag gör språkfel. Ibland möts jag
    av inställningen: "Vad gör du här?"

  54. Men invandrarna inkluderar ofta mig
    och likaså gör svenskarna.

  55. Så finnar verkar vara en sorts bro
    mellan svenskar och andra invandrare.

  56. Man tillhör båda grupperna
    och inte nån av grupperna.

  57. I Sverige frågar man alltid:
    "Hur är läget?"

  58. Men det tog lång tid innan jag insåg
    att man bara skulle svara:

  59. "Bra. Hur är det med dig?"
    I finsk stil svarade jag på frågan.

  60. Men när jag märkte att man inte ska
    berätta sitt livs historia-

  61. -började jag ändå inte
    svara mer svenskt.

  62. För jag märkte att om jag svarar
    långt och sen frågar "och du, då?"-

  63. -då svarar också svensken
    med ett längre svar.

  64. Så man kan lära svensken att bli
    finsk, inte alltid bli svensk själv.

  65. Hej! Får det vara ett finskt rågbröd?

  66. -Backa utanför linjen.
    -Utanför linjen? Ja, där.

  67. Får det vara ett finskt rågbröd?

  68. -Det är 41 procent råg...och kross.
    -Nej, tack.

  69. -Inte på arbetstid, kanske?
    -Nej.

  70. Okej, ska jag lämna det nånstans
    ifall du vill äta det senare?

  71. Lycka till.

  72. Jag är uppvuxen i en Stockholmsförort
    och då pratade alla så klart finska.

  73. Svenska lärde jag mig
    först på fritids.

  74. Vi levde i en finsk bubbla i Sverige,
    och bubblorna fanns lite varstans.

  75. I dag är de sällsynta,
    men finskheten är viktig för många-

  76. -och de vill bidra.

  77. "Hej, alla! Jag heter Kari.
    Rätt humoristisk, enligt många."

  78. "Jag skulle vilja
    starta ett nytt liv med dig."

  79. "Och för en nystart behöver jag dig."

  80. "Jag spelar gitarr. Kan du sjunga?
    Ska vi göra en kärlekslåt ihop?"

  81. "Det gör inget
    om du inte kan sjunga."

  82. "Glutenfri, men jag kan baka vanligt
    bröd. Om du förstår vad jag menar."

  83. Nu läste du bara upp den.
    Du skulle kunna göra den...manligare.

  84. Så att den blir lite...
    Gör den manligare.

  85. "Jag spelar gitarr. Kan du sjunga?
    Ska vi göra en kärlekslåt?"

  86. "Det gör inget
    om du inte kan sjunga."

  87. Jag vet inte... Alltså gluten...

  88. "Jag kan baka vanligt bröd,
    om du förstår vad jag menar."

  89. -Jag förstår inte.
    -Den är jättebra.

  90. -Jag har själv skrivit den.
    -Det förstår jag.

  91. Okej...

  92. -Va?!
    -Ta det lugnt! Vad gör du?

  93. Jag har jobbat sjukt mycket med
    texten, och du...du är min stjärna!

  94. Du måste göra nåt bra av den.

  95. Vad är det som händer?

  96. Sverigefinska amatörteaterförbundet-

  97. -har ett regiprojekt
    som jag är med i.

  98. I det ingår att regissera en pjäs och
    bilda en sverigefinsk teatergrupp.

  99. Så jag tog med Esko,
    och än så länge är det bara vi två.

  100. Premiären är i oktober,
    men det är ingen panik än.

  101. Ja, en till skulle inte skada.

  102. Pjäsen handlar om
    två sverigefinska män och deras liv.

  103. Och särskilt deras problem
    med kvinnor och sånt.

  104. Det låter lite meta:
    två sverigefinska män...

  105. Det är lite meta.

  106. Vi har ju skrivit den
    som om vi håller på att skriva.

  107. Pjäsen handlar om två män
    som skriver på en pjäs.

  108. Så det är verkligen meta.

  109. -Förlåt, jag överreagerade lite.
    -Vad fan, vi övar och du börjar...

  110. Men det måste vara mer finskt.

  111. En finsk man?
    Ska jag äta korv, eller?

  112. -Är du en finsk man?
    -Visst är jag det.

  113. Vi tar en kryssning till Finland.
    De ser direkt att du inte är finsk.

  114. -Varifrån fick ni idén?
    -Det här projektet är för vuxna.

  115. Sen vill jag satsa mer
    på barngrupper, om det bara går.

  116. Jag vill ge tillbaka lite av det
    jag själv fick som ung.

  117. Men varför är det så viktigt för oss?
    För det är ju en fråga som...

  118. Jag har inget bra svar på den frågan.

  119. Det är viktigt att mina barn pratar
    finska och att prata finska med dem.

  120. Men jag kan inte förklara varför.

  121. -Räcker det inte att känna så?
    -Jo, det gör väl det, men jag...

  122. Jag kan inte förklara det
    på ett begripligt sätt.

  123. Ja, det går ju inte att säga
    "för att vi är finnar".

  124. Jag vet inte,
    men i språket finns ju kultur...

  125. ...och kultur kommer ofta
    till uttryck genom språket.

  126. Hur många slutsålda föreställningar
    tror du att det blir?

  127. Det är härligt att vi pratar om det,
    trots att vi precis har börjat.

  128. Kompisar och släktingar
    kommer ju åtminstone.

  129. De är ju tvungna.
    Ingår det här i pjäsen?

  130. Jag vet inte. Men vi kan ju skriva om
    vårt liv. Samtidigt som vi lever det.

  131. Kom!

  132. Vill du åka? Vill du? Vill Noomi åka?
    Så där! Oj, oj, oj, där flög äpplet.

  133. -Äpple!
    -"Omena."

  134. Jag känner mig sverigefinsk, mycket
    för att mamma pratade finska med mig.

  135. Jag gick i finsk grundskola
    som på den tiden var vanligare.

  136. I dag ser det helt annorlunda ut...

  137. ...och jag undrar hur bra finska
    du kommer att lära dig.

  138. År 2000 fick sverigefinnarna status
    som officiell minoritet.

  139. Vad har det inneburit i praktiken?

  140. Lagstiftningen är rätt bra,
    men det finns brister.

  141. Exempelvis saknas grundskolan.
    Den skyddas inte separat.

  142. Men skollagen har som mål
    att skydda modersmål i allmänhet.

  143. Men tillämpningen av lagen
    har varit rätt dålig.

  144. Jag gick ju skolan på finska före
    alla förvaltningsområden och lagar.

  145. Hur är det möjligt
    efter alla dessa förbättringar-

  146. -att skolan ändå har blivit sämre?
    Det finns inga finska klasser längre.

  147. Jag anser att det framför allt
    beror på två saker:

  148. Den politiska viljan att utveckla
    språken har varit för svag.

  149. Och även om vi talar om integration
    är det assimilation vi eftersträvar.

  150. Både kulturellt och språkligt
    försöker man få nykomlingar-

  151. -att anamma den svenska livsstilen.

  152. Vad heter katten?

  153. -Marjo?
    -Det är Misse.

  154. Det är rätt,
    men säg detsamma på svenska.

  155. Folk reagerar ofta
    på min iranska bakgrund med:

  156. "Vad spännande! Persiska är så fint."

  157. Och när jag pratar om min finska
    bakgrund är det snarare: "Ja, ja."

  158. Det är liksom inte lika intressant.

  159. Är sverigefinnarna
    Sveriges tråkigaste minoritet?

  160. Nej, men man kan fråga sig
    varför det kan tyckas så.

  161. De finnar som kom för att bygga
    Sverige kom ofta från arbetarklassen.

  162. I Stockholm
    jobbade kvinnorna ofta som pigor-

  163. -och männen
    hade normalt ganska tunga jobb.

  164. Därför var den här sociala gruppens
    status ganska låg.

  165. Och det gäller också språket.
    Delvis kan man kanske också se det-

  166. -på antalet finska lånord i svenskan.
    De är väldigt få-

  167. -jämfört med antalet svenska lånord
    i finskan, som är uppemot 4 000.

  168. Marjo, säg samma på svenska.

  169. -Vad heter katten?
    -Vad heter katten?

  170. Ja, jag frågar och du svarar.
    Vad heter katten?

  171. Katten heter Misse.

  172. -Vad heter katten?
    -Katten heter Misse.

  173. I dagens läge, vad är oddsen för att
    mina barn ska lära sig bra finska?

  174. Det beror rätt mycket på dig,
    familjen och den språkliga närmiljön.

  175. Man måste nog vara ganska envis.

  176. Det gäller att använda språket, trots
    att man inte har omgivningens stöd.

  177. Man ska också försöka få service
    och undervisning på sitt eget språk.

  178. Det är skillnad mot amerikafinnarna,
    vars språkskifte-

  179. -ägde rum under tre generationer.

  180. Hos oss är närheten
    nåt som förhindrar det.

  181. Och utbildningssystemet är svagt,
    men det existerar fortfarande.

  182. Mina föräldrar är finskspråkiga,
    men de bor i Sverige.

  183. Det är en del av mig.

  184. Jag har alltid pratat finska
    med föräldrarna och släkten.

  185. Mormor och morfar i Finland
    kan bara finska.

  186. Det vore kul
    om Vera lärde sig finska.

  187. Det är en varg.

  188. Det är en räv.

  189. Jag talar persiska, engelska och
    svenska. För mig är språk en rikedom.

  190. Så det är mest därför. Att kunna
    finska. Svenska lär man sig alltid.

  191. Vi är som en stor familj,
    och det är språket som förenar oss.

  192. Man kan vara sig själv. Det är alltid
    bra stämning här. Nils gillar det.

  193. -Hej.
    -Tjena.

  194. -Får det vara lite rågbröd?
    -Skorpa?

  195. -Rågbröd.
    -Jaha?

  196. -Finskt rågbröd. Det är jättegott.
    -Bra. Ska jag äta det?

  197. -Om du vill det.
    -Varför?

  198. -För att det är gott.
    -Men det är inte läge nu.

  199. -Har du nån påse som du kan ha det i?
    -Okej.

  200. -Det är 41 procent råg.
    -Är det?

  201. -Säljer du det, eller?
    -Nej, du får det.

  202. -Råg?
    -Exakt.

  203. Det är bra.
    Bra för magen. Bra för själen.

  204. -Det är bra.
    -Jag kan ta. Tack.

  205. -Ska jag äta den också?
    -Ja.

  206. -Är den gammal?
    -Vi ses, grabbar!

  207. "Ei saa peittää, Koskenkorva,
    sauna, voi vittu."

  208. Det är stereotypen av finnar
    i Sverige, till och med i skolböcker.

  209. Sverigefinnar som grupp nämns endast
    i samband med sociala problem.

  210. Är det så att vi aldrig blir av med
    bilden av finnar som buttra fyllon?

  211. Eller är vi verkligen såna?

  212. Orsaken till att folk älskar
    att skratta åt fyllon i en bastu-

  213. -och allt sånt där
    som man ser finnar göra...

  214. Det beror på att folk inte
    orkar tänka. Man vill helst ha...

  215. -...humor där man redan vet poängen.
    -Men den är ju så gammal...

  216. Jag tror också att man får jävlas med
    finnar, för vi är ju typ likadana.

  217. Jag skulle inte kunna
    säga liknande saker om en...

  218. ...afrikan.
    Då skulle jag vara rasist.

  219. Men är det en finne... Vi är ju lika
    mycket "assholes" för alla andra...

  220. ...då går det bra.
    Vi är lite som syskon.

  221. Stereotypen om finnar
    har ju skapats av svenskarna...

  222. ...om och om igen. Det visar ju bara
    vad svenskarna tänker om finnar.

  223. Ja, det är säkert inte lika kul
    i Finland att se nån sitta i bastun.

  224. Och alltid när svenskar
    gör humor om finnar-

  225. -handlar det om finska män.
    Aldrig om finska kvinnor.

  226. Alltid den tysta
    och spritdrickande mannen i bastun.

  227. Om jag gjorde en sketch om finnar
    skulle det bara vara kvinnor i den.

  228. En som pratar hela tiden,
    både på utandning och inandning.

  229. Det kunde vara stereotypen
    av en finsk kvinna.

  230. Eller kvinnan som står i skogen
    och svär på att göra allt själv.

  231. -Bygger hus samtidigt som...
    -...hon föder barn.

  232. Två barn hängande vid brösten
    när hon hugger ved.

  233. "Jag gjorde allt själv
    eftersom det var krig."

  234. Hej, det är mamma.
    Sorry nu att jag ringer igen.

  235. Jag städar hos Jonas. Det går inte
    annars. Men Emma klarar sig bra.

  236. Jag har knappt några armbågar kvar
    sen graviditeten.

  237. Pröva zinkpasta!

  238. Jag tror också
    att det har förändrats sen 50-talet.

  239. När våra föräldrar kom hit var ju
    finnarna de farliga invandrarna.

  240. "Hur är de egentligen?"
    Men världen blir hela tiden större.

  241. Så när grekerna kom hit
    fick de rollen som de farliga.

  242. Men i dag är ju greken europé.
    Istället misstänkliggörs muslimer.

  243. Folk tänker inte på...

  244. ...att vem man är rädd för,
    det har hela tiden ändrats.

  245. Och jag tycker faktiskt
    att det är ett ansvar...

  246. ...som finska invandrare måste ta
    nu när rasisterna säger som de gör.

  247. "Vänta lite, du pratar om mig också."

  248. Eller ska jag ha den andra stilen?
    Så här?

  249. Finnar är lite mer rakt på sak.
    Medan svenskar är lite mer:

  250. "Det är inte ett problem,
    det är en utmaning."

  251. Och finnar:
    "Jävlar, allting går åt helvete!"

  252. Men jag tror också-

  253. -att man känner sig finsk i Sverige
    och svensk i Finland.

  254. Så...

  255. Liksom... Jag vet inte...

  256. Man märker liksom bara skillnaderna.

  257. Det är rätt intressant att man
    alltid känner sig som den andra.

  258. Jag tycker att det är kul
    att man har ett ben här och ett där.

  259. Och sen försöker man bara
    att inte ramla ner i Östersjön.

  260. "Har nån sett mina glasögon?"
    Så var de här!

  261. -Hade du glasögonen på huvudet?
    -Ja.

  262. Hon hade glasögonen på huvudet
    hela tiden!

  263. Om jag ändå kunde ge dig
    allt det vackraste

  264. hela världen som vi lever på

  265. Men den kan jag inte nå
    en stund får räcka då

  266. om jag bredvid dig vara får

  267. Ja... Hur ser framtiden ut
    för sverigefinnar?

  268. Även om man inte längre skäms
    för finskhet-

  269. -och även om vi åtminstone på
    papperet har vissa rättigheter i dag-

  270. -så är det ofta upp till familjen
    att lära sina barn finska.

  271. Vi kanske blir som italienare i USA.
    De känner sig som italienare-

  272. -de kanske pratar lite italienska,
    men är i övrigt helt amerikaniserade.

  273. Det här med att man hittar rågbröd
    i nästan alla mataffärer i Sverige...

  274. Är det det enda vi kommer att ha kvar
    av sverigefinskheten?

  275. Hur skulle det kännas?

  276. Ganska hårt.

  277. Hej. Får det vara lite rågbröd?

  278. -Rågbröd.
    -Okej, okej.

  279. -Vad gott!
    -Det är gott bröd.

  280. Jag har förresten memma i köket.
    Vill du ha?

  281. -Javisst.
    -Kom.

  282. Översättning: Petri Knuutila
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Arvet

Avsnitt 4 av 4

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Samtidigt som sverigefinländarna har blivit medelklass blir det allt svårare att hålla det finska språket levande. För trots nya minoritetslagar är det idag inte helt lätt att få förskole- eller skolundervisning på finska. Bianca och Tiffany Kronlöf funderar över stereotyper och hur man gör finsk humor som inte handlar om sprit eller bastu. Kimmo Tetri som grundat en sverigefinsk teatergrupp tar itu med finskhet och manlighet.

Ämnen:
Modersmål och minoritetsspråk > Finska
Ämnesord:
Minoriteter, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Sverigefinnar
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i Lagom mycket finsk

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLagom mycket finsk

Skogsfinnarna

Avsnitt 1 av 4

Skogsfinländarna var folk från östra Finland som flyttade till Sverige på 1500- och 1600-talen för att idka svedjebruk. De var ett mytomspunnet folk som bevarade sina seder, sin folktro och sitt språk i flera hundra år. Visste du att det talades finska i Värmland ända in på 1950-talet? Att det fanns skogsfinska besvärjelser för allt från att förbättra sviktande potens till att bota kossans kolik?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLagom mycket finsk

Gränsen

Avsnitt 2 av 4

Hur känns det att tvingas tala ett språk som inte är det egna, och tillhöra en nationalitet där man inte känner sig hemma? När Finland år 1809 blev en del av Ryssland uppstod en gräns mellan Sverige och Finland, och den gränsen har påverkat alla som bor vid den. Vi tar reda på vad som kännetecknar en "gränsbo" och träffar träffar språkaktivisten Bengt Pohjanen.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLagom mycket finsk

Det nya fosterlandet

Avsnitt 3 av 4

Cirka 80 000 finska flyktingbarn kom till Sverige under andra världskriget. Vi träffar bland annat Sinikka Ortmark-Stymne, som kom ensam till Sverige som åttaåring och återvände hem ett år senare, när allting hade förändrats. På 1960- och 1970-talen var det finländarna som utgjorde den största gruppen invandrare till Sverige. I Finland fanns inte jobb åt alla och lönerna var sämre än i Sverige.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLagom mycket finsk

Arvet

Avsnitt 4 av 4

Samtidigt som sverigefinländarna har blivit medelklass blir det allt svårare att hålla det finska språket levande. För trots nya minoritetslagar är det idag inte helt lätt att få förskole- eller skolundervisning på finska. Bianca och Tiffany Kronlöf funderar över stereotyper och hur man gör finsk humor som inte handlar om sprit eller bastu. Kimmo Tetri som grundat en sverigefinsk teatergrupp tar itu med finskhet och manlighet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning

Mer modersmål och minoritetsspråk

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaModerna spökhistorier - lulesamiska

Spökbussen

Felicia rymmer från sin by med bussen för att komma till den stora staden. Men det är något som inte stämmer. Varför är passagerarna ansiktslösa?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaModerna spökhistorier - kinesiska

Spökbussen

Felicia rymmer från sin by med bussen för att komma till den stora staden. Men det är något som inte stämmer. Varför är passagerarna ansiktslösa?

Fråga oss