Titta

Skolpojkarna

Skolpojkarna

Om Skolpojkarna

Vi följer lärare och elever i en högstadieskola i Karlskoga. På Skrantaskolan får pojkarna sämre betyg än flickorna. Utmaningarna är många för både lärare och elever och pojkarna kämpar med motivationen. Vi är med under deras sista år i grundskolan och följer deras motgångar, framgångar och framtidsdrömmar. Vad ligger till grund för resultaten och hur ser det ut i klassrummen? Här lyfts frågan om Sveriges framtid och skolans, politikernas och föräldrarnas roll för lärande och utveckling.

Till första programmet

Skolpojkarna: Pojkarna är lika braDela
  1. Åttan var jobbig. Jag vet inte varför,
    men jag orkade inget.

  2. Jag skulle göra om några grejer,
    men jag gjorde dem inte.

  3. -Varför inte?
    -Jag tänkte att jag gör det i nian.

  4. Då har du ju mer att göra
    än de andra. Vill du det?

  5. När fixar du undan dem, då?

  6. Måste man göra
    de grejer man inte gjorde i åttan?

  7. -Ja.
    -Nej! Ingen har gjort det.

  8. De ingår. Du ska få betyg på en
    helhet. Du kan ju inte strunta i det.

  9. -Är det inget annat du ligger back i?
    -Jo. Engelska och svenska.

  10. -Då har vi lite att jobba med.
    -Ja.

  11. -Vad fan! Jag orkar inte.
    -Svär inte åt mig! Vadå "inte orkar"?

  12. -Måste jag göra det?
    -Ja.

  13. Ett väsentligt mål för
    den högre undervisningen måste vara-

  14. -att tillgodose samhällets behov
    av utbildat folk av olika kategorier.

  15. Varför lyckas vi med tjejerna,
    men misslyckas med killarna?

  16. Det har varit så hela tiden
    att pojkar presterar lägre.

  17. Det borde inte vara så,
    med så är det.

  18. Killar får inte en sån press på sig.

  19. En tjej
    kanske förväntas prestera bättre.

  20. Generellt tar tjejer skolan
    på större allvar.

  21. Alla ska lyckas.
    Det är möjligt för alla.

  22. God dag, god dag!

  23. -Jaha.
    -Hej! Här är jag. Se på mig!

  24. -Välkommen! Se på mig!
    -Ja. Hej!

  25. De flesta kommer
    att kunna höja sina betyg.

  26. Kom igen nu, glada barn!

  27. Förra årets betyg är inte vackert.

  28. Nu är du sen, Alexander.

  29. Det ska inte vara svårt att fixa det.

  30. De saknar lite grundsaker,
    enkel grundstruktur.

  31. En spark i arslet på en del, lockande
    på andra, en mix på den tredje.

  32. Det kommer att gå bra i slutändan.
    Vi kan inte rädda alla.

  33. Ni ska lära er hur ett kärnkraftverk
    funkar. Har vi läst om det?

  34. -Ja, men jag kan ingenting.
    -Du sa ju att du kunde. Ljuger du?

  35. -Den blir varm.
    -Vem blir varm?

  36. -Reaktorn.
    -Vad gör att det blir värme där?

  37. -Generatorn tillverkar ström.
    -Hur då?

  38. -Ja...
    -Lukas, du får tipsa honom.

  39. -Jag vet inte heller.
    -Har du ingen aning?

  40. Sa ni inte att ni hade gjort det här?

  41. Jag vet varför era betyg är som
    de är, om det brukar vara så här.

  42. "Vi kan det redan." Men när vi testar
    står alla som fågelholkar.

  43. Vi har hittat ett problem. När
    vi skrapade lite var det ju pinsamt.

  44. Vi gör så här!
    Där borta finns det papper i lådorna.

  45. Hämta varsitt tomt papper.
    Gör det nu!

  46. -Kan man inte ta det?
    -Nej, ni ska ha ett tomt papper.

  47. Oförberett prov.
    Vad kan ni om atomfysik?

  48. Skriv allt ni kan.
    När ni är färdiga, räck upp handen.

  49. Andemeningen är
    att du inte behöver anstränga dig.

  50. Det finns alltid nån
    som tar hand om dig.

  51. Har du ingen annan att skylla på,
    skyller du på läraren, mamma, pappa-

  52. -kuratorn eller vad det nu är.

  53. I slutändan kommer de alltid
    att peka finger och skylla på nån.

  54. Det är upp till oss
    att dansa efter deras pipa.

  55. Om jag skulle säga
    att det är jag som bestämmer-

  56. -kommer en del att känna sig kränkta,
    och då är vi snett ute.

  57. Är du nöjd? Är det allt du kan?
    Har du förklarat begreppen?

  58. Och ditt namn!

  59. Är det kemin du har lärt dig?
    Har du lyckats att inte lära dig nåt?

  60. -Vi skulle ju bara göra en mind-map.
    -Fortsätt göra en mind-map!

  61. Är du färdig?
    Du har inte skrivit nåt.

  62. Kan du ingenting?

  63. Menar du att det här
    är allt vi har pratat om hittills?

  64. Jag vet inte. Jag är inte bra på det.

  65. Hörni! Sch!

  66. Bra! Är den din? Sätt ditt namn där,
    så tar vi in den.

  67. Eller vill du tänka en stund?
    Gör det!

  68. Jaha!

  69. Alla F i historia beror på
    att de inte lämnade in...

  70. Klassdiagnoserna diskuterade vi,
    att det var låga resultat.

  71. Frånvaro, fortsatt problem...

  72. En pojke i Skrantaskolan
    i alla tre årskurser-

  73. -har högre betyg i svenska än C.

  74. En!

  75. Varför lyckas vi med tjejerna
    och misslyckas med killarna?

  76. Det skiljer bortemot 60 poäng.

  77. I nån klass var det 70 poängs skillnad
    mellan tjejer och killar.

  78. Det är svårare
    att stimulera killarna i skolan.

  79. Det är tråkigare för dem.
    De har roligare på fritiden.

  80. -Är det så stor skillnad på fritiden?
    -Ja, det tror jag.

  81. Killar kommer hem, sätter på sig
    lurar och så är de i en annan värld.

  82. De kommunicerar
    med kompisar runt om i samhället.

  83. De går in i en värld, spelvärlden.

  84. När de tar av sig lurarna
    är det tyst och det vanliga livet.

  85. Man är trött, sover
    och så kommer man hit.

  86. På lektionerna manar och tjatar man.

  87. Jag tror att det är så hos killarna.

  88. Sen är det ett systemfel. Skolan är
    ju anpassad mer för hur flickor är.

  89. Det är allvarligt att pojkarna
    inte hämtar tillbaka skillnaden.

  90. Det gjorde de förut.
    I takt med mognaden kom de upp.

  91. Efter gymnasiet var det likartat.
    Pojkar hade till och med högre betyg.

  92. Det är ett allvarlig problem, att de
    inte kommer ifatt utan släpar efter.

  93. Då kan man befara hur det ser ut
    framöver med de högre befattningarna.

  94. Jag tycker att jag ska höja
    mina betyg. Det satsar jag på.

  95. Jag tror att jag ligger bra till.

  96. Jag kanske har sänkts i nånting,
    men jag har höjt mig i det mesta.

  97. Jag vill höja mig i idrott och matte.

  98. Kemi och hemkunskap måste jag höja
    mig i, för jag har underkänt där.

  99. Jag är mer motiverad,
    för jag vill in på gymnasiet.

  100. Det som hindrar mig är att jag är lat,
    inte pluggar hemma-

  101. -inte lyssnar inte på lektionerna
    utan kanske sover i stället.

  102. Det är nog det som skulle sänka mig.

  103. Det finns väldigt hög risk för det.

  104. Inga konstigheter?

  105. Har du haft med boken hem?
    Tar du med den i dag?

  106. -Och så lite varje dag?
    -Om jag orkar.

  107. -Det gör du!
    -Nej, jag har träning.

  108. Har du det?
    Du måste ta den här biten också.

  109. -Jag ska ta hem sen.
    -Lovar du? Säkert?

  110. -Vad var det nu?
    -Jag sätter på en annan låt.

  111. -Vad lyssnar du på?
    -Ice Cube.

  112. Nej, jag hann inte.
    Jag har ont i magen.

  113. -Har du inte ätit?
    -Jag åt inte nån mat.

  114. Kepsar och mössor, grabbar!

  115. Yes! Hej, 9C!

  116. Kul att se er igen. Då kör vi.

  117. -Hur långt har du kommit?
    -Framsidan.

  118. Är det din framsida?

  119. Nej!

  120. Det är inte din framsida.
    Du ska inte ha randigt papper.

  121. Alla ord, meningar och uttryck
    du fastnar på, frågar du mig om.

  122. Fråga så mycket du kan. Det är
    en träning att lära sig svenska också.

  123. Du tränar på två saker,
    eller tre egentligen.

  124. Islam, svenska
    och att skriva faktaarbete.

  125. Tre saker på en gång. Det är bra.

  126. -Hur går det, Håkan?
    -Jag gör framsidan.

  127. -Som du ska göra sist.
    -Jag har inget annat.

  128. Tror inte du att jag kan lösa
    att du har grejerna hemma?

  129. Det är viktigt att du kommer loss
    och skriver och får upp ett tempo.

  130. Kan jag prata med dig enskilt?
    Kom så går vi ut i grupprummet.

  131. -Oj! Hej då!
    -Hej då.

  132. Jag kommer tillbaka.

  133. Hur går det med skrivarbetet?
    Jag är lite bekymrad, Håkan.

  134. Det började bra,
    men det har tagit stopp.

  135. Vad är det svåra med att skriva?

  136. Är det
    att hitta det viktiga i texten-

  137. -eller att formulera om
    till egna ord?

  138. -Eller är det mycket jobb?
    -Formulera egna ord.

  139. Det beror på
    om jag fattar vad jag läser.

  140. Fråga mig mycket mer, Håkan.
    Du måste ju fatta vad du läser.

  141. Jag fattar, men ibland går det snabbt
    och ibland inte.

  142. När du fastnar, eller som nu när jag
    kom på dig med att göra framsidan...

  143. Du hade kunnat fråga mig.

  144. "Jag har glömt grejerna hemma.
    Har du nåt jag kan låna?"

  145. Det gör du nästa gång
    ifall samma läge uppstår. Yes?

  146. -Är det nåt du funderar på?
    -Nej.

  147. -Känner du att du har koll på läget?
    -Ja.

  148. Bra! Jag tror på dig, Håkan.
    Vi kämpar tillsammans, så fixar vi det.

  149. Det var bara det. Nu kör vi!

  150. Ytterligare en lektion närmare
    att bli klar med detta svåra.

  151. Om killarna fortsätter
    att inte anstränga sig med skolan-

  152. -får vi ju killar
    som är andra gradens invånare.

  153. Tjejerna kommer att fixa
    att ta alla kvalificerade jobb-

  154. -så får vi importera killar
    från andra länder som vill och kan.

  155. Samtidigt äger killarna matchen.

  156. Det är de tillsammans
    med föräldrar och lärare-

  157. -som kan vända på steken
    och vinna matchen.

  158. -Vilket är det som är svårt?
    -Svenska och engelska.

  159. Jag försöker liksom,
    och ibland funkar det inte.

  160. Jag kan ju prata. Jag har ju
    bra ordförråd. Men jag kan inte skriva.

  161. Hur gör du med engelskan?

  162. -Får du extrahjälp med den?
    -Ja, en gång i veckan.

  163. -Räcker det?
    -Nej.

  164. Jag tar reda på
    om jag kan ändra nåns "mindset".

  165. Kan jag hjälpa en halv person
    är jag nöjd.

  166. Jag hoppas att jag kan ge dem insikt
    om vad de måste göra för att lyckas.

  167. Jag hade behövt det här
    när jag var liten.

  168. -Hur mår ni i dag?
    -Bra.

  169. Tom heter jag,
    och jag sätter igång direkt.

  170. Jag är 18 år.

  171. Jag är son. Jag är bror.

  172. Jag är fotbollsspelare.
    Jag är fotbollstränare.

  173. Nu föreläsare
    och hoppas bli psykolog.

  174. Jag tror att allt vi vill bli
    kan vi bli, bara vi har möjligheter.

  175. Här ser ni två olika elever.

  176. Den enas föräldrar
    är båda civilingenjörer.

  177. Ena syskonet är ekonom med tre jobb.

  178. Den andra är professor
    i religion och historia.

  179. Den andra elevens ena förälder
    är före detta alkoholist och arbetslös.

  180. Hans pappa är kvinnomisshandlare,
    och eleven finns med i brottsregistret.

  181. Vem av eleverna tror ni lyckas bäst
    i skolan? Det är bara att säga!

  182. Elev 1. Han har bättre förutsättningar.

  183. Nån som tror nåt annorlunda?

  184. Elev 1 och elev 2 - båda är jag.

  185. Jag visar två olika perspektiv.

  186. Jag är studiestark,
    starkare än många andra-

  187. -men jag hade det tufft hemma.

  188. När barn gick hem och skulle plugga,
    fick jag städa bort en bag-in-box.

  189. Mamma var ensamstående
    och hade gått igenom mycket.

  190. Det många inte förstår
    är den press som sätts på elever.

  191. Vi går till skolan
    och förväntas göra bra resultat-

  192. -men det finns saker som inte funkar.

  193. "Varför anstränga mig? Det kommer
    inte ändra nåt?" Har ni känt så?

  194. Men du blir inte smartare av
    att ha alla rätt på nåt du redan kan-

  195. -än av att utmana dig själv
    och misslyckas på nåt svårare.

  196. Misslyckande = utveckling.
    Det är processen till att lyckas.

  197. Du kan vara jättesmart
    och bara lalla genom skolan.

  198. Jag hade 30 procents frånvaro
    i sjuan.

  199. Jag hade ett flertal F-varningar-

  200. -men jag har ändrat tankesätt.

  201. Jag står och pratar för er.

  202. Jag ska söka till psykologprogrammet
    i höst.

  203. Ingenting är omöjligt.
    Ni måste få in det i huvudet.

  204. Ni måste vilja!

  205. Min föreläsning
    handlar om mitt eget liv-

  206. -händelser, upplevelser,
    vad jag har känt-

  207. -och vad som har gjort det svårt.

  208. Det är viktigt att stötta eleverna,
    framförallt killarna som är efter-

  209. -att få dem att köra på det här
    och utveckla dem-

  210. -att få dem att tro
    att de kommer att bli minst lika bra.

  211. Man kan jämföra med en kurva. Det
    är var man är om 10 år som räknas.

  212. Utvecklingen däremellan kan gå upp
    och ner. Det viktiga är slutändan.

  213. Vi måste jobba med alla elever,
    men killarna behöver en push just nu.

  214. Den eviga frågan.

  215. Tjejer, är ni bättre än killar
    i skolan?

  216. Vi är väl lika, tycker jag.

  217. Ni kan vara tysta. Hon har svaret.

  218. Det är en statusgrej för killar
    att inte plugga.

  219. Vad skrattar du åt?

  220. Det är så. Man hänger i stället.
    "Vi tar skolan sen".

  221. Hur jobbiga är inte vi i klassrummet?

  222. Överlag?

  223. Tjejer har bättre betyg.
    Det har vi på papper.

  224. Killar får alltid höra
    att de är sämre.

  225. Tjejer är dock inte smartare
    än killar i skolan.

  226. Tjejer och killar är lika bra.
    Killar kan om de vill.

  227. Vi måste sluta jämföra.

  228. Vi måste ta bort grejen att det inte
    är bra att vara en plugghäst.

  229. Att bry sig om sig själv
    är inte töntigt.

  230. Sluta tänka att det är töntigt
    att ta hand om skolan!

  231. Killar ska slippa höra
    att de är sämre.

  232. -Hur mår du just nu?
    -Bra.

  233. -Bra? Inget att klaga på?
    -Nej.

  234. Om du tänker på innan föreläsningen
    och efter-

  235. -hur kände du
    om skolan och livet innan?

  236. Jag kände inget speciellt.

  237. -Var det tufft eller rullade det på?
    -Det rullade på.

  238. Lärarna, hur tycker du att de bemöter
    dig som person? Strunta i skolan!

  239. Jag vet inte. De är väl som de är.

  240. -Som vanligt? Inget speciellt?
    -Nej. Jag bryr mig inte så mycket.

  241. Man kan få hjälp, men det tar
    så lång tid att få hjälpen.

  242. Hur är en drömlärare för dig?

  243. Att den ska acceptera
    att det blir svårt och jobbigt-

  244. -om de gör det för snabbt
    eller gör för många grejer.

  245. Att acceptera att det blir för svårt
    om det är för mycket?

  246. Och kanske vara
    lite mer uppmuntrande.

  247. Vad har du för mål med livet, skolan,
    allt möjligt?

  248. Börja med i sommar!
    Vad har du för mål tills dess?

  249. Jag vet inte.

  250. Ingen aning.

  251. Det är en grej att sätta ett mål-

  252. -men hur man kommer dit
    är en större grej.

  253. Vi kan börja med att du ska vara nöjd
    med skolan i vår. Hur kommer du dit?

  254. Att vara nöjd med skolan?
    Klara grejerna jag behöver klara.

  255. -Hur gör du det?
    -Plugga.

  256. Komma i tid och vara på lektionerna
    är viktigt.

  257. Att erkänna om det är svårt, ta till dig
    vad de säger och göra ditt bästa.

  258. Det är en bra start.

  259. Då ser jag inte
    att du skulle misslyckas.

  260. -Nån mer fundering?
    -Jag ser att du har en tatuering.

  261. "Why do we fall?"

  262. Svaret är: "So we can learn
    to pick ourselves up."

  263. Vi faller för att vi ska plocka upp oss
    och fortsätta jobba-

  264. -och motgångar stärker oss.

  265. Eftersom det var tufft-

  266. -kan man ha med sig på armen
    att det blir bättre.

  267. Yes, box. Då får du sluta nu
    om din bror var på väg.

  268. Hej med dig.

  269. Alla vet vad som gäller. Om vi ska
    ta in mobiler, måste alla göra det.

  270. Kan du inte berätta strategin?
    Den är väl att höja betygen?

  271. Om jag sover på lektionerna, säger
    fula ord och gafflar med lärarna-

  272. -hur tänker jag
    att betygen ska höjas med det?

  273. -Jag har ingen plan.
    -Ska du inte höja betygen?

  274. Då ska vi se om alla delar är med,
    så att jag är nöjd och vill ta emot det.

  275. En källförteckning.

  276. -Gott! Bra, Håkan. Sträck på dig!
    -Det ska jag göra.

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Pojkarna är lika bra

Avsnitt 1 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Att börja i nian. På Skrantaskolan i Karlskoga ligger pojkarna 55 poäng efter flickorna. Håkan får börja i årskurs nio med omprov från åttan och Alexander inser att hans trötthet ligger i vägen för hans ambitioner om att höja betygen. Före detta eleven Tom kommer till skolan för att motivera. Han menar att pojkar förväntas prestera sämre och att de måste stå emot det.

Ämnen:
Pedagogiska frågor, Värdegrund > Genus och jämställdhet
Ämnesord:
Barn och ungdom, Betyg, Differentieringsproblem, Pedagogik, Pedagogisk psykologi, Pojkar, Samhällsvetenskap, Sociologi, Studiemotivation, Studieresultat, Undervisning, Unga män
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Skolpojkarna

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSkolpojkarna

Pojkarna är lika bra

Avsnitt 1 av 8

Att börja i nian. På Skrantaskolan i Karlskoga ligger pojkarna 55 poäng efter flickorna. Håkan får börja i årskurs nio med omprov från åttan och Alexander inser att hans trötthet ligger i vägen för hans ambitioner om att höja betygen. Före detta eleven Tom kommer till skolan för att motivera. Han menar att pojkar förväntas prestera sämre och att de måste stå emot det.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSkolpojkarna

Lärarna gör olika

Avsnitt 2 av 8

Det krävs ett tydligt ledarskap i klassrummet, men lärarna tycker sig inte fått med sig den kunskapen från lärarutbildningen. Alexander menar att boxningen fått honom på fötter och lärarna försöker komma överens om hur de ska göra med mobilerna i klassrummen.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSkolpojkarna

Bruksmentaliteten hänger kvar

Avsnitt 3 av 8

I Karlskoga har företaget Bofors inneburit en garanterad arbetsplats efter gymnasiet för kommunens unga. Vad gör denna anställningstrygghet för motivationen att läsa vidare på högskola eller universitet? Bruksmentaliteten lever kvar i Karlskogas ungdomar men trots detta drömmer många om en annan framtid än som arbetare i den lokala fabriken.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSkolpojkarna

Politikerna besöker Skrantaskolan

Avsnitt 4 av 8

Politiker besöker Skrantaskolan och lärarna försöker förmedla vad som krävs för effektivare undervisning och bättre skolmiljö. Skrantaskolan är i behov av tekniska hjälpmedel och ökade resurser. Inför politikerna berättar skolans lärare om hur de försöker undervisa elever med hjälp av föråldrade datorer och labbutrustning från 1970-talet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSkolpojkarna

Kränkningar på nätet

Avsnitt 5 av 8

Några av eleverna på Skrantaskolan i Karlskoga har haft konflikter på sociala medier. Skolkuratorn Linn har uppmärksammat att en del killar känner sig otrygga och är rädda för att bli kränkta på sociala medier. När killarnas otrygghet går ut över deras skolarbete börjar lärarna att fundera över skolans ansvar. Bör skolan försöka lösa elevdispyter på sociala medier?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSkolpojkarna

Föräldrarnas betydelse för motivationen

Avsnitt 6 av 8

Hur kan föräldrar motivera sina barn att gå till skolan? Frånvaron är hög bland Skrantaskolans niondeklassare. Skolans rektor menar att elevernas föräldrar måste samarbeta med skolan för att höja både närvaro och betyg. Många av föräldrarna har ingen högre utbildning. De kan därför ha svårt att hjälpa sina barn med läxorna och motivera dem till att gå på lektionerna. Hur kan dessa föräldrar visa sina barn att skolan är viktig och bör prioriteras?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSkolpojkarna

Behov av motivation oavsett nivå

Avsnitt 7 av 8

Ska lärare prioritera elever som riskerar att bli underkända framför elever som kommer bli att godkända? Jon är en elev med bra betyg men som inte gör sina läxor och känner att han mest "sitter av" lektionstiden. Läraren Fredrik ser Jons situation och anstränger sig för att Jon ska känna arbetslust och engagera sig i skolan. Hur ska lärarna motivera alla elever, oavsett vilken nivå de ligger på?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSkolpojkarna

Skolavslutning

Avsnitt 8 av 8

Vårterminens sista veckor nalkas och grundskolan är snart slut för Skrantaskolans niondeklassare. Tiden har kommit för lärarna att diskutera elevernas slutbetyg och många funderingar uppstår. Lärarna reflekterar över om de har haft samma förväntningar på alla elever oavsett genus och hur de ska motivera eleverna till att studera vidare på gymnasiet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Inspirerande matematik

Matematiken och politiken

Kunskap, vetenskap och forskning är svaret på hur Sverige framöver ska kunna konkurrera ute i världen. Det säger utbildningsminister Jan Björklund (FP). Sverker Olofsson leder en frågestund med utbildningsministern. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Umeå universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Inför valet: Den segregerade skolan

Skolan ska erbjuda alla elever samma förutsättningar men det är en uppgift många skolor inte klarar. Orsaken anges ofta vara den ökande segregationen – att vissa skolor blir en slags andrasortering. Vi träffar lärare, föräldrar och politiker i Göteborgsstadsdelen Biskopsgården. Och så frågar vi riksdagspartierna vad de tänker göra för att minska segregationen mellan skolorna.

Fråga oss