Titta

UR Samtiden - Nyanländas lärande

UR Samtiden - Nyanländas lärande

Om UR Samtiden - Nyanländas lärande

Sverige tar emot flest asylsökande per capita jämfört med något annat land i EU. Kunskapen om hur undervisningen för nyanlända barn och ungdomar ska organiseras och implementeras är dock otillräcklig. Här träffas internationellt kända forskare och experter under ett seminarium med föreläsningar och diskussioner. Inspelat den 17 och 18 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Till första programmet

UR Samtiden - Nyanländas lärande : Ämneslärare bör lära om språkutvecklingDela
  1. Jag vill tacka arrangörerna
    för att jag fick komma hit-

  2. -och Kungliga Vetenskapsakademien-

  3. -för att vi har fått tillgång
    till de här praktfulla lokalerna.

  4. Om vi inte kan hitta lösningar här,
    gör vi det nog aldrig.

  5. Jag vill också uppmärksamma
    det ledarskap som Sverige har visat-

  6. -vad gäller
    flyktingmottagandet de senaste åren.

  7. Sverige har tagit emot flyktingar länge-

  8. -men under den syriska flyktingkrisen
    har Sverige överträffat oss alla-

  9. -genom att ta in dubbelt så många
    flyktingar per capita som alla andra.

  10. Under vår förra regering i Kanada-

  11. -skämdes många av oss mycket över
    hur usla vi var på flyktingmottagande-

  12. -men nu har vi en ny regering
    som följer i Sveriges fotspår.

  13. Det är en ära att vara här,
    och jag ser fram emot diskussionen-

  14. -som ska pågå under konferensen.

  15. Det jag vill göra i min presentation är-

  16. -att titta på kunskapsbasen
    i den internationella forskningen-

  17. -som kan informera politiker
    som fattar beslut om utbildning-

  18. -för elever med olika språk,
    kultur, etnicitet och religion.

  19. Vi är på Vetenskapsakademien-

  20. -där en forskningsbaserad och
    evidensinformerad politik prioriteras-

  21. -och jag vill fokusera på det
    så mycket jag kan i min presentation.

  22. En av sakerna jag vill prata om är-

  23. -vilken makt lärarna har i skolorna
    när det kommer till att forma-

  24. -lärandemiljön för att hjälpa barn
    att utvecklas som individer och elever.

  25. Dagens tidigare presentationer
    utgick från Kanada och Australien-

  26. -och Sandra berättade om identitet
    och hur elever såg på sig själva.

  27. De har ofta begränsad tillgång
    till sina egna historiska identiteter.

  28. Hon berättade om möjligheterna
    som uppstår när deras nya verklighet-

  29. -kommer i kontakt
    med deras egen och familjens historia.

  30. I Jennys presentation hörde vi-

  31. -hur lärare främjar akademiskt språk
    och vad eleverna tycker om det.

  32. Jag ska försöka beröra de punkterna
    i min presentation den här morgonen.

  33. Utöver att titta på undervisningen
    kan vi titta på om strukturerna-

  34. -för läroplaner, bedömningspraxis,
    undervisningsspråk och lärarmeriter-

  35. -överensstämmer med beläggen
    vad gäller mångfald i skolan.

  36. Om vi ska diskutera de här frågorna-

  37. -bör vi titta på samhällsdiskursen-

  38. -och undersöka kopplingen
    mellan samhällets maktrelationer-

  39. -och de pedagogiska val
    och strukturella bestämmelser-

  40. -som förekommer i skolmiljön.

  41. Jag ska försöka lägga upp
    presentationen på ett logiskt sätt.

  42. Jag vill börja
    med att utgå från Sveriges situation-

  43. -för att se till
    att diskussionen tillför nåt-

  44. -till de frågor
    som berör konferensens arrangörer.

  45. Sen ska jag ta upp tre forskningsfynd-

  46. -som är viktiga för att skapa
    evidensbaserad undervisning.

  47. Jag ska ta upp hur samhällsdiskurser
    och -ideologier påverkar skolorna.

  48. Sen ska jag titta på vilka grupper
    som underpresterar i skolorna.

  49. PISA visar att många elever med
    invandrarbakgrund underpresterar-

  50. -i många länder, om än inte i alla.

  51. Men vad händer om vi bortser från
    föreställningen om invandrarelever?

  52. Det här är inte bara
    elever med andra modersmål.

  53. Det är också elever som kommer
    från socioekonomiskt utsatta områden-

  54. -och elever vars grupper
    har stigmatiserats och marginaliserats-

  55. -av samhället,
    så det är inte bara ett språkproblem.

  56. Lösningarna måste ta hänsyn till
    hur socioekonomisk status inverkar-

  57. -hur samhällets devalvering
    av gruppidentiteter spelar in-

  58. -och vad forskningen antyder att vi
    kan göra för att minska de effekterna.

  59. Om vi hinner vill jag också ta upp-

  60. -hur det här kan genomföras,
    så det är det jag vill gå igenom.

  61. Vi kanske kan börja
    med att ta en visuell paus-

  62. -och titta på kontrasterna
    i samhällsdiskursen om mångfald.

  63. Här ser ni några bilder
    jag tog i São Paulo i Brasilien.

  64. Den här mannen uppmanade folk
    att göra sig redo för livet efter detta-

  65. -och han gjorde det
    på minst tio olika språk.

  66. Han menade
    att vi skulle bekänna våra synder-

  67. -och göra oss redo
    för övergången som är på väg.

  68. Man kan betrakta flerspråkighet
    som vägen till himlen-

  69. -när man ser de här bilderna.

  70. Vi jämför med några bilder från USA,
    och ta er en titt på stavningen här.

  71. Här betraktas flerspråkighet
    som ett sätt att splittra samhället.

  72. Deras agenda är att göra engelska-

  73. -till det enda legitima språket i USA.

  74. "Engelska är USA:s enda språk",
    och "Engelska bör bli officiellt språk".

  75. Det här är två ytterligheter
    i diskursen som pågår där ute.

  76. Vi vet
    från arbetet i internationella skolor-

  77. -och från när vi
    går på gatan i en storstad-

  78. -att flerspråkighet
    betraktas som och alltid har varit-

  79. -nåt som kännetecknar hög utbildning
    och det som får samhället att fungera.

  80. Men vi vet även att det finns
    diskurser som är nationalistiska-

  81. -och som känner sig hotade
    av främmande språk och mångfald.

  82. För att återknyta till Sverige-

  83. -vill jag ta upp några av de frågor-

  84. -som lyftes
    i Karin Sandwalls förträffliga paper-

  85. -där hon diskuterar
    antalet flyktingar i Sverige.

  86. Hon pekar på att Sveriges politik
    är ganska progressiv-

  87. -men att implementeringen
    är inkonsekvent och otillräcklig.

  88. Sveriges PISA-resultat visar
    att invandrarelever underpresterar-

  89. -jämfört med svenska elever.

  90. Vissa av skillnaderna
    kan kopplas till socioekonomisk status.

  91. De sista två punkterna
    är dem jag vill fokusera på-

  92. -för de är centrala-

  93. -för det jag vill ta upp här i dag.

  94. "Politiken måste baseras på kunskap."
    Så forskning är viktigt.

  95. Vi måste veta vad beläggen säger,
    och det vill jag prata mer om.

  96. "Politiken belyser också förhållandet
    mellan språk och identitet"-

  97. -"och att delat ansvar
    är viktigt för elevernas välbefinnande."

  98. Det är ovanligt att officiella dokument-

  99. -eller att den allmänna debatten
    om skolreformer tar upp identitet.

  100. Att det begreppet inte är främmande-

  101. -för Sveriges beslutsfattare
    är väldigt positivt.

  102. Vi har hört i tidigare presentationer
    under konferensen-

  103. -att lärare interagerar med elever
    inte bara för att överföra kunskap-

  104. -utan även för att bejaka identiteter,
    och i Sandras presentation i morse-

  105. -togs den frågan upp.

  106. Vi kan titta
    på hur identiteter bejakas i skolorna.

  107. Historiskt sett har
    det här identitetsbejakandet-

  108. -varit i dialog med eller reflekterat
    maktrelationer i samhället i stort.

  109. När vi tittar på elever från grupper
    som har diskriminerats länge-

  110. -som ursprungsbefolkningar, romer-

  111. -och afroamerikaner i USA-

  112. -så ser vi att deras identitet
    har devalverats systematiskt-

  113. -vilket skolor har befäst
    snarare än bestridit.

  114. Ett tema i det jag vill belysa
    är att effektivitet-

  115. -vad gäller mångfald kommer att kräva-

  116. -att lärare utmanar
    samhällets maktmönster-

  117. -och bejakar identiteter på ett sätt
    som utmanar de förutfattade meningar-

  118. -som härstammar
    från en bristande syn på elever.

  119. I sitt paper visar Karin
    att för att det ska hända-

  120. -så måste alla på skolan
    stötta elevernas språkutveckling.

  121. Det här gör nyanlända elever
    till hela skolans angelägenhet.

  122. I Kanada har vi studerat-

  123. -flerspråkighet och invandring
    och hur det påverkar skolor länge.

  124. Ändå har långt ifrån alla lärare
    och skolor den kunskapsbas-

  125. -som behövs för att möta
    de stödbehov som eleverna har.

  126. Man tänker ännu att undervisningen-

  127. -av invandrarelever
    bör skötas av andraspråkslärare.

  128. Den synen är mer framträdande
    i gymnasieskolan än i grundskolan.

  129. Det forskningen visar gällande Sverige-

  130. -är att det är
    en svår utmaning även här.

  131. Jenny nämnde i sin presentation
    att språket bör vara i fokus överallt.

  132. Genom att bara ta en snabb titt
    på problemen som existerar i Sverige-

  133. -så kan man se
    att det finns en stor enighet-

  134. -bland lärare och lingvister
    gällande den riktning vi bör gå i-

  135. -men ändå
    är implementeringen ofta svår.

  136. Det finns tre forskningsfynd
    som jag vill ta upp väldigt kort.

  137. Om vi pratar om att lära ut språk,
    så måste vi veta vad vi pratar om.

  138. Ett vanligt missförstånd
    i många länder-

  139. -som till exempel USA-

  140. -är att engelskastudier
    bara handlar om-

  141. -att hjälpa elever
    att lära sig att samtala på engelska.

  142. Det är stor skillnad
    på att kunna tala ett språk flytande-

  143. -och vad som krävs i skolmiljön,
    och det pratade Jenny om i detalj.

  144. Akademiskt språk handlar om
    kännedom om mindre vanliga ord-

  145. -och förmågan att tolka och producera
    invecklat skriftligt språk.

  146. Det förekommer ofta nominaliseringar,
    att substantiv bildas av t.ex. ett verb.

  147. Vi kan ta verbet "accelerera"
    och nominalisera det - "accelerering".

  148. Det här måste man göra
    inom många områden-

  149. -som till exempel naturvetenskap,
    matematik eller samhällsvetenskap.

  150. Forskningen visar att andraspråks-
    elever med invandrarbakgrund-

  151. -behöver fem år för att nå upp
    till årskursens kunskapskrav i språk.

  152. Ibland tar det längre tid,
    vissa elever klarar det aldrig-

  153. -andra lyckas snabbare,
    men fem år är genomsnittet.

  154. Man har sett det här genomgående-

  155. -i studier utförda
    i exempelvis Kanada, USA och Israel.

  156. Att komma i kapp akademiskt
    tar mycket längre tid-

  157. -än vad som behövs för elever
    att bli relativt bekväma med talspråk.

  158. Det får stora följder,
    vilka jag ska ta upp snart.

  159. Akademiskt språk finns på två ställen:

  160. I klassrum och i tryckt text.

  161. Om så är fallet, så är läsning centralt
    för att elever ska kunna komma i kapp.

  162. Om elever inte läser,
    så får de inte tillgång-

  163. -till det språk
    som behövs för akademisk utveckling.

  164. Det finns mycket forskning
    som har ignorerats i många länder-

  165. -som visar läsningens viktiga roll-

  166. -i elevers akademiska språkutveckling.

  167. Att skriva ofta är också viktigt
    för elevers språkutveckling.

  168. Min första poäng är
    att vi måste förstå vad vi pratar om-

  169. -när vi pratar om att hjälpa elever att
    utveckla akademiska språkförmågor.

  170. Här är ord ur en bok för årskurs fem
    om den amerikanska revolutionen.

  171. Det var en amerikansk
    samhällsvetenskaplig lärobok.

  172. Ord som "gottgöra", "eftergift",
    "ingress" eller "sammandrabbning"-

  173. -är nog ord som ingen här
    har använt med barn eller vänner-

  174. -eller Facebookvänner
    den senaste månaden.

  175. Ni kanske har använt dem i skolan
    eller sagt "Du får gottgöra mig"-

  176. -men generellt sett är det här ord
    som inte används i vardagliga samtal.

  177. Ni blir nog borttagna som vänner på
    Facebook om de här orden dyker upp.

  178. Akademiskt språk handlar så klart
    inte bara om ordförrådet.

  179. Det finns jargong och grammatiska
    konventioner, som passiv form m.m.

  180. Men poängen är
    att språket är annorlunda-

  181. -än det språk
    vi använder oss av i vardagliga samtal.

  182. Det här är den ursprungliga studien-

  183. -som visar
    hur lång tid det tar att komma i kapp.

  184. Den kom ut 1981,
    så det var länge sen.

  185. Man analyserade
    data från en stor studie-

  186. -som Torontos skolstyrelse utförde.

  187. VL står för "vistelselängd"
    och ÅVA för "ålder vid ankomst".

  188. Man kartlade utvecklingen
    för barn som ankom vid olika åldrar-

  189. -och hade vistats i Kanada olika länge
    med hjälp av standardavvikelser.

  190. Elever som hade varit i Kanada i ett år
    var 1,5 standardavvikelse under medel.

  191. Efter tre år
    var det en standardavvikelse.

  192. Det tog mellan fem och sju år
    att komma i närheten av normen.

  193. Varför? För det första
    är akademiskt språk invecklat.

  194. Det förekommer bara
    i vissa situationer.

  195. Eleverna jagar också ett rörligt mål.
    Inhemska elever väntar inte på dem-

  196. -så de måste springa snabbare,
    och det är en utmaning.

  197. Det här får stora följder,
    till exempel i USA-

  198. -där man har bortsett från beläggen
    de senaste femton åren-

  199. -i och med No Child Left Behind Act,
    som har dopat standardiserade prov.

  200. Elever med engelska som andraspråk
    fick ett år på sig att komma i kapp.

  201. Efter det var de tvungna
    att göra samma prov som alla andra.

  202. Om de inte nådde upp till kraven,
    så ansågs det avspegla-

  203. -dålig undervisning och dåliga skolor,
    som inte lyckades utveckla eleverna.

  204. Man ignorerade helt
    det forskningen visar i frågan.

  205. Vad akademiskt språk faktiskt är
    och tiden det tar för att komma i kapp-

  206. -har stor betydelse för bedömnings-
    processer och hur vi tolkar bedömning.

  207. Det här är ett isbergsdiagram.

  208. Jag visar er det här
    för att det fortfarande har betydelse-

  209. -för många av de politiska beslut
    som vi pratar om.

  210. Även om två språks ytliga drag
    ofta är helt olika-

  211. -finns det underliggande färdigheter
    som kan bidra till språköverföring.

  212. Det här innebär att...

  213. Vi tittar på den nedersta punkten.

  214. "Våra data visar varför tvåspråkig
    undervisning skulle vara lämplig."

  215. Om vi har ett tvåspråkigt program-

  216. -med engelska och svenska
    eller urdu och svenska eller nåt-

  217. -så visar forskningen om och om igen-

  218. -att elevers modersmål inte försämras
    trots att de undervisas mindre i det.

  219. Det kan vi förklara
    med språköverföring.

  220. Det har också stor betydelse
    för vad lärarna säger till föräldrar-

  221. -som pratar sitt modersmål i hemmet.

  222. Vi kanske har en turkisk familj
    i Tyskland som pratar turkiska hemma.

  223. Det många pedagoger sa förr,
    och det man säger i Tyskland än-

  224. -är att det vållar problem för barnet
    om man pratar modersmålet i hemmet.

  225. Till och med OECD har antytt det,
    de har feltolkat sina egna resultat.

  226. Men det är en annan historia
    som jag inte hinner prata om i dag.

  227. Om vi tar hänsyn till-

  228. -det vi vet om tvåspråkiga kunskaper
    och överföringsprocessen som sker-

  229. -så måste vi säga till föräldrar
    att de ska interagera med sina barn-

  230. -bygga upp deras grundkunskaper
    i modersmålet och läsa för dem.

  231. Då har de en stabil grund
    som kan överföras till ett andra språk.

  232. Det är inte vad beslutsfattare-

  233. -säger till föräldrar och elever
    i många länder.

  234. Man kan dra andra slutsatser
    av de här fynden.

  235. Vi måste fokusera på akademiskt språk
    i alla ämnen.

  236. Alla lärare
    måste se sig själva som språklärare.

  237. Vad gäller skolledarskap, så måste
    rektorer ha tillgång till forskningen.

  238. De måste ha kunskap
    om språkutveckling, akademiskt språk-

  239. -och hur skolor kan förstärka
    språkutvecklingen i alla ämnen.

  240. Om rektorer inte
    har tillgång till informationen-

  241. -vilket de flesta
    av Kanadas rektorer inte har-

  242. -eftersom det inte tas upp i kurserna
    och inte är ett kriterium för rektorer-

  243. -så är de inte kapabla att leda skolor.

  244. De här fynden har stor betydelse
    för vad vi behöver göra i skolorna.

  245. Vi ska se på den ideologiska diskursen
    om mångkulturalism i Europa-

  246. -och vad de här diskurserna har
    för betydelse för skolornas inriktning.

  247. Det finns tre ledare
    för tre stora europeiska länder-

  248. -Merkel, Cameron och Sarkozy, som
    betonar faran med multikulturalism.

  249. Multikulturalism ses här som
    minoriteters frivilliga segregation-

  250. -och deras ovilja att integreras,
    så ta er en titt på de här citaten.

  251. Den här definitionen
    av multikulturalism är nåt helt annat-

  252. -än den uppfattning man har
    i länder som Australien och Kanada-

  253. -där man har riktlinjer kring det.

  254. När vi ställer upp det så-

  255. -att orsaken
    till att elever misslyckas akademiskt-

  256. -och orsaken
    till att samhället segregeras-

  257. -är minoriteternas egna handlingar-

  258. -så kan vi lätt nå en situation
    där vi tvingar folk att assimileras.

  259. Om grupperna inte gör det självmant,
    så måste skolorna tvinga dem.

  260. I de här inriktningarna
    tar man inte hänsyn till-

  261. -bosegregation, jobbdiskriminering
    och att många elever misslyckas-

  262. -särskilt i Tyskland och Frankrike,
    som bidragande faktorer.

  263. Begreppet "multikulturalism"
    ses som slapphet mot invandrare-

  264. -och lösningen är därför
    att ta i med hårdhandskarna.

  265. Om den här samhällsdiskursen
    har slagit igenom i skolorna-

  266. -så är det osannolikt
    att skolor skulle försöka hjälpa elever-

  267. -att vara stolta
    över sina språk och kulturer.

  268. Elevers språk och kulturer betraktas
    som ett problem och inte en lösning.

  269. Vi ser exempel på det
    i en av Orhan Agirdags studier-

  270. -som utfördes i Belgien på flamländare.

  271. En av studierna han utförde visade-

  272. -att gymnasieelever
    påtvingas nederländsk enspråkighet.

  273. Man uppmuntrar elever som pratar
    nederländska, straffar andra elever-

  274. -och utesluter
    modersmålen från skolan.

  275. "Finare" språk som engelska
    och franska uppskattas dock.

  276. Det är ingen överdrift att säga
    att de här pedagogiska åtgärderna-

  277. -förkroppsligar
    antagandet om att flerspråkighet-

  278. -är bra för de rika
    men dåligt för de fattiga.

  279. Jag ska nu prata om mönster
    för underpresterande elever-

  280. -och olika orsaker till detta
    och vad vi kan göra åt saken.

  281. Jag har tagit fram PISA-data-

  282. -som visar skillnaden mellan andra och
    första generationens invandrarelever.

  283. Jag ska inte gå in på det i detalj,
    för ni har nog sett det här förr.

  284. Gen1 är första generationen,
    så de är födda i ett annat land.

  285. Gen2 är födda i landet.

  286. Ni ser att både Kanada och Australien
    klarar sig relativt bra-

  287. -vad gäller
    invandrarelevers prestationer-

  288. -i jämförelse med andra grupper.

  289. En anledning till det är,
    som vi pratade om i går-

  290. -att i Kanada och Australien
    så vill man locka till sig invandrare.

  291. Man har
    inträdeskriterier för invandrare-

  292. -som gynnar personer
    som är relativt välutbildade-

  293. -eller som besitter
    eftertraktade färdigheter.

  294. Den genomsnittliga socioekonomiska
    nivån för invandrare i de här länderna-

  295. -är ofta samma
    som för infödda invånare.

  296. Så är inte fallet i många andra länder.

  297. Om vi tittar på Danmarks
    och Tysklands resultat för 2003-

  298. -ser vi att invandrarelever
    presterar relativt dåligt.

  299. Det som är häpnadsväckande är-

  300. -att den andra generationen
    lyckas sämre än den första.

  301. Alltså, elever som bara har gått
    i skolan i Tyskland eller Danmark-

  302. -har sämre
    tysk eller dansk språkförmåga-

  303. -än elever som anlände
    nån gång under sin skolgång.

  304. Det handlar alltså inte bara
    om att exponeras för språket.

  305. Det finns mekanismer i skolorna
    som bidrar till misslyckanden.

  306. Sverige ligger ungefär i mitten
    vad gäller elevernas prestationer.

  307. Om vi tittar på de grupper som under-
    presterar och bortser från särelever-

  308. -så har vi tre elevgrupper-

  309. -som konsekvent underpresterar:

  310. Elever med invandrarbakgrund,
    elever med låg socioekonomisk status-

  311. -och elever från marginaliserade
    grupper som länge har stängts ute-

  312. -från utbildning
    och sociala möjligheter.

  313. Elever från ursprungsbefolkningen
    är ett bra exempel på det.

  314. Det här är en stor karta.

  315. Vi ska titta
    på skäl till eventuella nackdelar-

  316. -och evidensbaserade lösningar
    i undervisningen.

  317. Jag tänkte gå igenom det här snabbt.

  318. För flerspråkiga elever kan svårigheter
    att förstå leda till underprestationer.

  319. Det aktualiseras bara om skolan inte
    hjälper elever att lära sig språket.

  320. Som vi hörde
    från Jenny och gårdagens talare-

  321. -kan lösningarna vara extra stöd,
    att fokusera på språk i alla ämnen-

  322. -att använda sig av flera språk
    och att stärka det akademiska språket.

  323. Jenny har redan pratat om extra stöd.

  324. Att använda sig av flera språk-

  325. -kan innebära många saker,
    och jag hinner inte ta upp alla.

  326. I Kanada har man på sistone
    jobbat mycket med det.

  327. Lärare på skolor har samarbetat
    med forskare på universitet-

  328. -och de har dokumenterat
    flera olika inspirerande praktiker.

  329. De kan implementeras
    för att hjälpa eleverna-

  330. -att använda sitt modersmål
    för att stärka engelskan-

  331. -och även för att visa eleverna
    att modersmålet är en viktig resurs.

  332. Det här är en tvåspråkig bok-

  333. -som skrevs av Tomer Shahar,
    som gick i sexan när han skrev den.

  334. Hans far hade arbetat med jordbruk
    i Israel innan de flyttade till Kanada-

  335. -så Tomer gillade hästar,
    och därför skrev han om Kentucky.

  336. Han skrev den på hebreiska och fick
    hjälp av en lärare med att översätta.

  337. Sen lades den upp på nätet,
    och nu har den lästs av tusentals.

  338. Han mejlade sina vänner i Israel
    och tipsade dem om den.

  339. De läste den på hebreiska, och hans
    klasskamrater läste den på engelska.

  340. Tomer är väldigt insiktsfull
    när han pratar om modersmålets roll.

  341. Han säger: "Modersmålet är så viktigt,
    för här fick jag börja om från början."

  342. Det här belyser situationen
    som vi ofta försätter eleverna i-

  343. -när vi definierar dem
    utifrån vad de saknar.

  344. De definieras
    som "eleven som lär sig engelska".

  345. Han fortsätter:
    "Man måste lära sig allt från början."

  346. "Har man ett annat språk,
    kan man översätta från det."

  347. "Då blir det lättare
    att förstå det andra språket."

  348. Han beskriver beroendeförhållandet
    mycket bättre än vad jag lyckats med.

  349. "Först förstod jag inget"-

  350. -"av vad min lärare, Lisa, sa
    förutom ordet 'hebreiska'"-

  351. -"men det var bra att vi fick göra det
    på vårt språk. Nåt måste vi ju göra."

  352. Lisa fick en bra utvärdering
    från den här eleven.

  353. Det normaliserade antaget att fokus
    ska ligga på det dominerande språket-

  354. -och att elever ska fördjupa sig i det
    och inte använda sina modersmål-

  355. -utmanas alltså här.

  356. Det är tydligt att den engelska
    som Tomer lyckades producera-

  357. -var mycket bättre än vad han hade
    producerat utan modersmålsstödet.

  358. Vi såg alltså
    att prestation föregick förmåga-

  359. -som Courtney Cazden uttryckte det.

  360. Om Tomer hade fått boken på engelska
    innan han hade skrivit den-

  361. -så hade han inte kunnat läsa den,
    men efteråt kunde han läsa den.

  362. Hur fokuserar man
    på språk i alla ämnen?

  363. Jag vill illustrera det. Det här är-

  364. -en fråga ur ett prov eller en lärobok.

  365. "Är 3+8 större än, lika med
    eller mindre än 10? Förklara."

  366. Tänk på vilka möjligheter
    till språkundervisning det här ger.

  367. Läraren kan lära ut vad "större än",
    "lika med" och "mindre än" betyder.

  368. Man kan belysa vad jämförelser är
    och ta upp mönster för hur de bildas.

  369. Man kan visa att det finns undantag-

  370. -och förklara
    vad ordet "förklara" betyder.

  371. Det finns många möjligheter
    i alla ämnen som ofta ignoreras.

  372. För socioekonomiskt utsatta elever
    är det många faktorer som spelar in.

  373. Ofta är skolor maktlösa,
    men en sak som de kan göra nåt åt-

  374. -är att utsatta elever har sämre
    tillgång till skriftlig text i sina hem-

  375. -i sina närområden,
    eftersom de ofta har färre bibliotek-

  376. -och i skolorna,
    vilket man har sett i USA.

  377. Så en evidensbaserad lösning
    är att skapa en textrik skolmiljö-

  378. -och förstärka det akademiska språket.

  379. Vad har man för belägg för det?
    OECD:s PISA-studier-

  380. -har visat upprepade gånger
    att läsning är en starkare prediktor-

  381. -för elevers akademiska utveckling
    än socioekonomisk status.

  382. Längst ner där...

  383. Man har sett att det finns
    en tredjedels överlappning-

  384. -mellan läsningens inverkan och den
    socioekonomiska statusens inverkan.

  385. Så man kan minska de negativa
    effekterna av socioekonomisk status-

  386. -genom att få elever
    att börja läsa tidigt.

  387. Det jag vill säga innan jag avslutar är-

  388. -att vårt fokus måste omfatta mer
    än språkbytet mellan hem och skola-

  389. -och att lära eleverna andraspråk.

  390. Vi måste även ta hänsyn till att många
    elever är socioekonomiskt utsatta-

  391. -och att skolor kan minska
    de negativa effekterna av det.

  392. De kan även minska effekterna
    av marginalisering och diskriminering.

  393. Om identitetsdevalvering
    vållar problem-

  394. -så måste skolorna fokusera
    på att bejaka elevernas identitet.

  395. Det kan de göra
    genom att använda sig av flera språk.

  396. Tack så mycket, jag stannar där.

  397. Översättning: Malin Kärnebro
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Ämneslärare bör lära om språkutveckling

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Jim Cummins är professor i språkvetenskap och föreläser om ämneslärares roll som språkutvecklare. Han menar att de i mötet med nyanlända elever ska se sig som språkutvecklare och att de måste få pedagogisk utbildning i hur elever lär sig på sitt andraspråk. Ofta är den kunskapen eftersatt och de som drabbas är de nyanlända eleverna. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Didaktik och metod, Pedagogiska frågor > Lärarroll och ledarskap
Ämnesord:
Andraspråksinlärning, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Språkundervisning, Undervisning, Ämneslärare
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Nyanländas lärande

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Nyanländas möte med svenskt skolsystem

Nihad Bunar berättar om sitt forskningsprojekt om hur nyanlända elever tas emot i svenska skolor. Det behövs ett helhetsgrepp för att förstå hur olika delar hänger samman för att åstadkomma en lyckad integration, menar han. Det handlar om allt från språkinlärning och modersmålsundervisning till sociala frågor. Men skola och kommun ser inte alltid till elevens bästa utan väljer vad som är mest ekonomiskt och praktiskt för tillfället. Medverkar i introduktionen gör också professor Monica Axelsson. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

En inkluderande och rättighetsbaserad pedagogik

Vi har mycket att vinna - inte minst ekonomiskt - genom att satsa på nyanländas utbildning, menar den engelska forskaren Mano Candappa. En stor barriär för nyanlända är språket, och här måste staten stötta med resurser och kunskap. Candappa menar att tvåspråkighet är nyckeln till ett framgångsrikt lärande och förespråkar ett tvålärarsystem där en av lärarna talar elevens modersmål. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Inkluderande och medkännande lärare sökes

Forskaren Halleli Pinson berättar om sin undersökning där hon har frågat lärare och skolpersonal i England hur ett bra bemötande av nyanlända elever bör ser ut. Inkludering och medkänsla är viktiga begrepp för de flesta lärare, liksom att kunna se bortom flyktingstämpeln och behandla alla elever som individer med rätt till utbildning. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Utbildning för elever med flyktingbakgrund

Forskaren Ravinder Sidhu har egen invandrarerfarenhet. Hon kom till Australien på 1970-talet samtidigt med den stora strömmen av båtflyktingar. Sitt vuxna liv har hon vikt åt forskning kring och utbildning av nyanlända flyktingar. Här berättar Ravinder Sidhu om en undersökning där det framkom att nyanlända elever så snart de börjat skolan inte längre vill se sig själva som flyktingar. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Forskare i samtal om tänkt scenario

Tre forskare med rötter i Australien, Israel och England ger råd kring hur nyanlända elever kan integreras. Utgångspunkten är ett scenario där en svensk skola ska ta emot 20 flyktingar från Syrien. Medverkande: Mano Candappa, University College London; Halleli Pinson, Ben-Gurion University of the Negev och Ravinder Sidhu från University of Queensland. Moderator: Nihad Bunar. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Ämneslärare bör lära om språkutveckling

Jim Cummins är professor i språkvetenskap och föreläser om ämneslärares roll som språkutvecklare. Han menar att de i mötet med nyanlända elever ska se sig som språkutvecklare och att de måste få pedagogisk utbildning i hur elever lär sig på sitt andraspråk. Ofta är den kunskapen eftersatt och de som drabbas är de nyanlända eleverna. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Utveckling av det akademiska skolspråket

Den kanadensiska professorn Sandra Schecter föreläser om hur barn och ungdomar till föräldrar som invandrat klarar läroplanens krav kring läs- och skrivfärdigheter. Det visade sig bland annat att faktorer som social integration och bekantskap med den egna familjehistorien påverkade elevernas kunskaper. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Ett klassrum fyllt av möjligheter

Forskaren Jenny Hammond från Australien talar om vikten att ställa samma krav på de nyanlända eleverna som på de andra eleverna i klassen. Om vi ser mellan fingrarna och inte följer läroplanen skapar vi sämre förutsättningar för dem längre fram när de ska söka vidare till andra utbildningar, menar hon. Det är också viktigt att komma ihåg att de nyanlända flyktingeleverna alla bär på sin speciella historia och kommer att behöva olika typer av stöd. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Lära om lärande av nyanlända

Den australiska forskaren Hariz Halilovich presenterar en undersökning om vad forskare och pedagoger kan lära om utbildning av nyanlända och flyktingar. Han har själv erfarenhet av att komma som flykting till ett nytt land. Halilovich menar att det är viktigt att känna sig välkommen och få hjälp att prata om sitt liv och sina erfarenheter. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Lära av praktiken i klassrummet

En grupp internationella forskare samtalar om de praktiska problem som den enskilde läraren brottas med när det kommer till att praktiskt genomföra en lyckad integration av nyanlända. Det är många delar som ska utvecklas: språk, akademiskt skolspråk, identitet och social integration. Medverkande är forskarna Hariz Halilovich och Jenny Hammond samt professorerna Jim Cummins och Sandra Schecter. Moderator: Monica Axelsson. Inspelat den 18 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Hoppets pedagogik

Att läsa böcker och producera texter är ett utmärkt sätt att erövra ett nytt språk och en ny kultur, menar forskaren och professorn Christine Hélot. Här berättar hon om ett spännande projekt där nyanlända elever i Frankrike har satt ord och bild på sina tankar och utbytt materialet med nyanlända elever i USA. Projektet resulterade i en hyllad utställning. Inspelat den 18 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Det omedvetna förhållningssättet

Professor Dympna Devine berättar om vilken påverkan utbildningssystemet har på nyanlända elever. Lydiga, tysta och arbetsamma elever bedöms ofta som väl integrerade, menar hon. De två poler som vårt synsätt pendlar emellan är det konservativa sättet att se på skolan kontra ett mer progressivt och holistiskt sätt att se på eleven. Inspelat den 18 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Närsamhället stöttar nyanlända elever

Australiens flyktingmottagande är inte högt jämfört med många andra länders, men de senaste åren har gruppen nyanlända elever med låg kunskapsnivå och bristfällig skolgång ökat kraftigt. Forskaren Loshini Naidoo berättar om ett nystartat program som verkar för att stötta lärare som undervisar nyanlända elever med dålig skolbakgrund. För att resultatet ska bli lyckat krävs ett stort engagemang och stöttning från speciella resurspersoner med kontakter både inom universitetsvärlden och skolan. Inspelat den 18 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Mångfald lyfter lärande och skola

Många nyanlända vittnar om svårigheten att bli av med sin flyktingidentitet. Professor Madeleine Arnot talar i denna föreläsning om vikten att se till hela människan, med alla de kunskaper och färdigheter som de nyanlända bär med sig till det nya landet. Ser vi inte till helheten hos människorna resulterar det i ett permanent utanförskap, menar Madeleine Arnot. Inspelat den 18 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Från teori till praktik

Vad händer när fina forskningsteorier om nyanländas lärande ska omsättas i praktisk handling? Fyra internationellt kända forskare ger här sin syn hur man som lärare kan omsätta forskningsresultat kring nyanländas lärande till framgångsrik undervisning. Medverkar gör professor Christine Hélot från Frankrike, professor Madeleine Arnot från England, forskaren Loshini Naidoo från Australien och professor Dympna Devine från Irland. Moderator: Mats Trondman. Inspelat den 18 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Lärandets nya landskap

Skolornas förvandling

Dagens skolor är utformade för ett annat samhälle än det vi lever i idag, nämligen som en 1800-talsfabrik som ska utbilda alla på samma sätt efter en nationell standard. Detta hävdar Valerie Hannon, chef för den brittiska organisationen Innovation Unit. Inspelat 5 februari 2014. Arrangör: Stiftelsen DIU (Datorn i utbildningen).

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBildningsbyrån - integration

Jag ville bli advokat!

Romernas skolsituation är kantad av problem. Många romska elever avslutar inte grundskolan och går därför inte vidare till gymnasieskolans nationella program. Skulle en romsk folkhögskola kunna bidra till en förbättrad statistik? Soraya Post och Thereza Eriksson är verksamma vid Agnesbergs folkhögskola.

Fråga oss