Titta

UR Samtiden - Nyanländas lärande

UR Samtiden - Nyanländas lärande

Om UR Samtiden - Nyanländas lärande

Sverige tar emot flest asylsökande per capita jämfört med något annat land i EU. Kunskapen om hur undervisningen för nyanlända barn och ungdomar ska organiseras och implementeras är dock otillräcklig. Här träffas internationellt kända forskare och experter under ett seminarium med föreläsningar och diskussioner. Inspelat den 17 och 18 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Till första programmet

UR Samtiden - Nyanländas lärande : Lära om lärande av nyanländaDela
  1. Det är en ära att få vara här
    och prata inför högt ansedda kolleger.

  2. Min presentation är lite annorlunda
    men passar ändå in-

  3. -med de fynd, projekt och begrepp
    vi har diskuterat de senaste dagarna.

  4. Som ni ser i titeln har jag
    förvrängt konferensens namn lite.

  5. "Nyanländas lärande"
    har blivit "Nyanländas utlärande".

  6. Jag hoppas att det inte
    ses som upphovsrättsbrott...

  7. Det jag ska presentera
    rättfärdigar nog det här lånet.

  8. Jag vill förändra hur vi
    ser på utbildning och invandring-

  9. -genom att lyfta kopplingen
    mellan dessa två viktiga företeelser.

  10. Utan invandring och utbildning
    hade vår värld sett annorlunda ut.

  11. Det är ingen överdrift att hävda
    att det är samhällets stöttepelare-

  12. -och att samspelet mellan dem-

  13. -ständigt driver
    vår kunskapsproduktion framåt.

  14. När vi pratar om globalisering,
    så pratar vi bland annat om idéflöde-

  15. -som om idéer bara uppstår,
    men vi glömmer att varje idé-

  16. -uppstår ur mänsklig aktivitet,
    eller mänsklig kreativitet-

  17. -och att idéflöden
    är nära kopplat till människoflöden.

  18. Vad gäller idéflöde och rörlig kunskap-

  19. -ser jag det inte som
    bara kompetensflykt eller -inflyttning.

  20. Jag ser reciprocitet, utbyte och
    kompetensspridning i invandringen-

  21. -och inte bara vinnare och förlorare.

  22. Vi lever i det Castles och Miller
    kallade "migrationens tidsålder".

  23. Men i dagens politiska klimat,
    när särskilt tvångsmigration-

  24. -allt oftare porträtteras av populister
    som ett hot mot "vårt samhälle"-

  25. -måste vi betona kopplingen
    mellan kunskap och invandring.

  26. Albert Einstein, Sigmund Freud,
    Hannah Arendt, Joseph Conrad-

  27. -Milan Kundera, Madeleine Albright,
    Sitting Bull och Dalai lama-

  28. -blev alla välkända
    tack vare deras insiktsfulla idéer.

  29. Vid nåt tillfälle i deras liv
    har de alla varit flyktingar.

  30. Listan med konstnärer, forskare
    och ledare som har flytt är lång.

  31. Men bortsett från orsakerna-

  32. -som omvandlar
    vanliga personer till flyktingar-

  33. -är det inget olagligt
    med att vara flykting.

  34. Enligt 1951 års flyktingkonvention-

  35. -har personer som flyr från förföljelse
    rätt att söka skydd utanför hemlandet-

  36. -och staterna de anländer till
    måste garantera dem skydd-

  37. -vad gäller alla mänskliga rättigheter,
    inklusive rätten till utbildning.

  38. Jag kan medge
    att jag är väldigt subjektiv.

  39. Utbildning och invandring är personliga
    och betydelsefulla teman för mig.

  40. Det första är kopplat till möjlighet,
    det andra till nödvändighet.

  41. Därför tar jag i dag upp både personliga
    och professionella reflektioner.

  42. Jag ska berätta var jag står
    i förhållande till dessa två teman.

  43. Man kan presentera sig
    på många olika sätt.

  44. Biografier är socialt skapade historier
    som beror av ett antal faktorer-

  45. -såsom kultur, yrke,
    publik och så vidare.

  46. För mig ligger utmaningen i
    att berätta historien i rätt ordning.

  47. Börjar vi i nutid och rör oss bakåt
    eller berättar vi i kronologisk ordning?

  48. Börjar historien om oss med vår födsel-

  49. -med nåt annat viktigt datum
    eller med vad vi blev senare?

  50. Jag har inga svar på det,
    men jag har valt en alfabetisk ordning.

  51. Jag tänkte ge er min ABC-lista.

  52. A. A står för antropologi.
    Jag har doktorerat i antropologi-

  53. -och jag har valt att arbeta
    inom det här humanistiska fältet.

  54. Vid olika tillfällen i mitt liv
    kunde jag ha valt andra yrken-

  55. -men genom att välja antropologi
    har jag kunnat se kunskapsproduktion-

  56. -som ett aktivt samspel mellan
    subjektiva och objektiva verkligheter.

  57. Jag kan skriva i första person,
    snarare än att dölja mina åsikter-

  58. -bakom tredje person eller passiv form.

  59. Man betonar agentskapet, vilket är
    upplevelser, känslor, metaforer-

  60. -och sociala nätverk hos människor
    som deltar i en antropologisk studie.

  61. Ett viktigt begrepp är "positionalitet",
    medvetenheten om sin egen position-

  62. -i relation till hur man som lärare
    undervisar om sociala verkligheter.

  63. Den här alfabetiska listan
    representerar min egen positionalitet.

  64. Den andra punkten
    på min alfabetiska lista är Australien.

  65. De senaste arton åren har jag haft
    min bas där, mer exakt i Melbourne.

  66. Jag flyttade dit 1998.

  67. Sen dess har jag studerat, forskat
    och undervisat på ett antal skolor-

  68. -däribland University of Melbourne
    och Monash och RMIT University.

  69. Jag ska berätta mer
    om de erfarenheterna senare.

  70. Då jag är australisk medborgare
    och har ett australiskt pass-

  71. -kan jag resa
    till de flesta av världens länder-

  72. -vilket jag utnyttjar så ofta jag kan.

  73. Jag uppskattar olika strukturer -
    fysiska, kulturella och mentala-

  74. -och hur flytande de är.

  75. Att bo i världens ände,
    eller begynnelse-

  76. -har gjort mig mer medveten om den
    övriga världen, på andra sidan haven.

  77. Under A har vi även Austria, Österrike.

  78. Det var mitt första ankomstland
    utanför forna Jugoslavien.

  79. Då hade jag ett nytt pass
    från ett land som upphört att existera-

  80. -vilket innebar att min frihet att resa
    och studera upphävts på obestämd tid.

  81. Tidigare hade passet kunnat ta mig
    över gränser både i öst och i väst-

  82. -men 1993 ansåg man
    att alla med såna pass var statslösa.

  83. Det hindrade mig dock inte.
    Men en väska full av läkarböcker-

  84. -åkte jag till österrikiska Villach
    med ett tåg från Zagreb.

  85. För att kunna ta mig in
    reste jag med ett lånat kroatiskt pass-

  86. -utan både mitt namn och mitt foto.

  87. Det kändes inte olagligt
    att resa med falskt pass.

  88. Jag visste att kamrat Tito
    ofta använde falska dokument-

  89. -för att fly
    från skurkar som jagade honom.

  90. Jag var i en liknande situation,
    och det kändes faktiskt spännande.

  91. Men jag skämdes
    när min tunga väska gick sönder-

  92. -och alla böcker och kläder hamnade
    på marken utanför Klagenfurts station.

  93. Jag samlade snabbt ihop allt
    och försökte lägga ner det igen.

  94. Jag skämdes över hur lite jag hade.

  95. Innehållet i väskan
    avslöjade att jag var flykting-

  96. -och inte
    den vanliga resenär jag ville vara-

  97. -en turist eller en student på semester.

  98. För att låna av författaren Achebe,
    så gick allt bokstavligt talat sönder.

  99. Jag försökte desperat
    samla ihop delarna från mitt förra liv.

  100. Skolböcker, ett par slitna jeans,
    cowboystövlar-

  101. -och personliga dokument
    som inte längre skulle behövas.

  102. Det var 1993, jag var 22 år gammal.

  103. Österrike definierade mig
    som en de facto-flykting.

  104. Vi går vidare till B, för Bosnien.
    Österrike klassade mig som flykting-

  105. -eftersom jag föddes och växte upp
    i Bosnien, som låg i Jugoslavien.

  106. Våren 1992, när alla bosniers liv
    förändrades för alltid-

  107. -förberedde jag mig inför tentor
    i Sarajevo, och inte för ett krig.

  108. Vi påverkades av det som hände.
    Jag blev en tvångsförflyttad person-

  109. -en fånge, en överlevare,
    statslös och en evig invandrare.

  110. C står för Croatia, Kroatien,
    där jag fick ett dokument som sa-

  111. -att FN:s flyktingkommissariat kunde
    skydda mig. Det var i slutet av 1992.

  112. Jag kom till Kroatien
    som befriad krigsfånge.

  113. Trots att jag aldrig
    tillfångatogs eller krigade-

  114. -hade jag anhållits i min
    flickväns hemstad i västra Bosnien-

  115. -en stad som nu har blivit ökänd
    för de krigsbrott som begicks där 1992.

  116. I Kroatien lämnade jag
    UNHCR:s flyktingcenter-

  117. -och i stället för
    att flytta till Sverige eller USA-

  118. -åkte jag till Zagreb
    och skrev in mig på universitetet.

  119. Efter att ha nekats medborgarskap,
    kunde jag varken fortsätta studera där-

  120. -eller återvända hem,
    så jag fick röra mig västerut.

  121. Österrike låg nära Bosnien,
    så jag valde att åka dit.

  122. D står för Deutschland, Tyskland-

  123. -och även för Duldung, de visum
    som gavs till 400 000 bosnier-

  124. -och andra flyktingar på 1990-talet.

  125. Efter ännu en olaglig gränspassage,
    denna gång med lastbil-

  126. -kom jag till Nürnberg 1994
    och blev en Duldung-person.

  127. Mellan 1994 och 1998 bodde jag
    i den vackra staden Hamburg-

  128. -där min son föddes 1997.

  129. Som förälder till ett flyktingbarn
    ville jag hitta honom ett bra hemland-

  130. -och det var därför
    vi flyttade till Australien 1998.

  131. Det här är ingen personlig encyklopedi-

  132. -så jag ska avsluta med bokstaven E,
    och E står för education, utbildning.

  133. Det som förenar alla delar
    i min biografi är det här ordet.

  134. För mig har invandring och utbildning
    varit en del av samma lärandeprocess.

  135. I varje land jag vistats i har jag ägnat
    mig åt formell och informell utbildning.

  136. Jag är tacksam för alla lärare
    som jag har träffat på min resa.

  137. De gav mig inte bara ny kunskap
    utan även inspiration, stöd och hopp.

  138. Jag är särskilt tacksam för professor
    Ron Adams, min mentor och vän-

  139. -som visade mig att en väg till
    livslångt lärande är att bli lärare-

  140. -vilket jag nu har varit i fjorton år.

  141. Som lärare har man
    ett privilegium och ett ansvar.

  142. Det är ett privilegium
    att få dela med sig av den kunskap-

  143. -som man har fått
    av sina egna lärare och av livet-

  144. -att få påverka och utmana
    både sin egen och elevernas världssyn-

  145. -och att få ta del av elevers lärande,
    vilket alltid gynnar oss lärare också.

  146. Min undervisning bygger på utveckling,
    och för att uppnå det kombinerar jag-

  147. -erfarenhetsbaserat lärande
    med interkulturellt lärande.

  148. Då jag inte tror
    på värdeneutral undervisning-

  149. -fokuserar jag i min pedagogik på
    etik och reflektioner i lärandecykeln.

  150. Vid sidan av undervisningen
    har jag forskat om platsutveckling-

  151. -och de spänningar
    som identitetspolitik kan medföra.

  152. Min undervisning
    är nära kopplad till min forskning.

  153. Jag har undervisat allt ifrån tonåringar
    och kandidat- och mastersstudenter-

  154. -till akademiker
    som ska undervisa på universitet.

  155. Nu vill jag ta upp ett par exempel
    från min undervisning och forskning.

  156. De visar hur vi kan omvärdera
    och omforma kunskapens gränser-

  157. -och hur vi kan lära oss av flyktingar
    i både formell och informell utbildning.

  158. Att lära sig av flyktingar i Melbourne.
    Förintelseoffer är ultimata flyktingar-

  159. -och ultimata vittnen
    till hur lågt människor kan sjunka.

  160. Vittnesmålen från Viktor Frankl,
    Elie Wiesel och Primo Levi-

  161. -lär oss mycket om människans natur.

  162. Deras verk framkallar empati,
    vilket vi vill utveckla hos våra elever.

  163. Jag känner många av
    offrens släktingar, men först 2010-

  164. -träffade jag några av dem
    som satt i de mest ökända lägren-

  165. -som Auschwitz-Birkenau och Dachau,
    och som sen flyttade till Melbourne.

  166. Jag tänkte ta upp
    vad och hur vi lärde oss av dem.

  167. När jag arbetade på Monash University
    mellan 2011 och 2015-

  168. -skulle vi utveckla
    ett nytt doktorandprogram-

  169. -för akademiker som ska undervisa.

  170. En del av programmet
    handlade om de nya teknikerna-

  171. -och de nya möjligheterna
    som e-lärandet har gett oss-

  172. -men jag ville föryngra
    mer traditionella metoder-

  173. -genom att fokusera på lärandets
    sociala och emotionella dimensioner.

  174. Vi fokuserade på tanken att miljön
    för lärande hör ihop med innehållet.

  175. Hur och var vi lär oss
    påverkar vad och varför vi lär oss.

  176. Vi gjorde studenterna medvetna
    om miljön där undervisningen skedde-

  177. -och uppmuntrade dem att utmana
    dikotomierna offentligt/privat-

  178. -formellt/informellt, skola/samhälle,
    utomhus/inomhus-

  179. -och online/ansikte mot ansikte.

  180. Vi ville även demonstrera
    att utbildning inte är värdeneutral.

  181. Etik är grunden i all pedagogik
    och bör underbygga alla områden.

  182. Att välja rätt lärandemiljö
    visade sig vara centralt för projektet.

  183. För att illustrera hur vi skötte kursen
    och tacklade de olika kunskapsmålen-

  184. -ska jag berätta om en delkurs-

  185. -som hette
    Att undervisa utanför klassrummet.

  186. I kursen ingick ett studiebesök och
    en upplevelse utanför klassrummet.

  187. Vi övervägde många olika platser,
    och Förintelsecentret röstades fram.

  188. Det låg nära skolan
    och var lätt att ta sig till.

  189. Centret drivs av medborgare,
    och på webbplatsen står det:

  190. "Det bästa minnesmärket för offer
    för rasism är ett utbildningsprogram"-

  191. -"som motarbetar antisemitism,
    rasism och fördomar i samhället"-

  192. -"och som bidrar till förståelse."

  193. När vi hade bestämt oss,
    bokade vi en guidad rundtur-

  194. -för att visa gruppen hur platser som
    museer kan användas till undervisning-

  195. -och hur lärande fungerar i den miljön.

  196. Gruppen med blivande lärare
    skulle utforska-

  197. -hur förhållanden mellan skolor och
    samhället kan etableras och bibehållas.

  198. Utbildningsetik
    var också nåt de skulle utforska här.

  199. Medan de reflekterade
    över sin roll som besökare-

  200. -ombads de också att reflektera
    över andra sociala identiteter-

  201. -som förknippas med deras roll
    i samhället, kulturen och familjen-

  202. -och hur de påverkar
    hur vi lär oss och undervisar.

  203. Förintelsecentret fungerar även
    som ett museum med artefakter-

  204. -som skänkts av överlevare
    som anlände efter andra världskriget.

  205. I en monter fanns en randig fångdräkt
    som burits i ett koncentrationsläger.

  206. Fläckarna från nåns lidande
    syntes tydligt på de två plaggen.

  207. En överlevare hade återskapat lägret
    för att bearbeta minnet av tiden där.

  208. Det fanns
    legitimationer, brev, diplom och bilder-

  209. -och namn på dem
    som enbart fanns där i minnet.

  210. Vår guide, Stephanie, en energisk,
    åttioårig dam, berättade sin historia.

  211. En svartvit bild föreställde henne och
    hennes make. De var unga och glada.

  212. Deras vinterjackor
    pryddes av varsin davidsstjärna.

  213. Det här var deras bröllopsfoto.

  214. Hon var bara sexton när bilden togs.
    Hon och hennes tjugoåriga pojkvän-

  215. -gifte sig i hopp om att de då inte
    skulle skiljas åt om de blev flyttade.

  216. Kort efter att bilden togs skickades de
    till olika läger. De sågs aldrig igen.

  217. Han dog, liksom alla hennes släktingar,
    förutom hennes tvillingsyster Annetta.

  218. Att de var tvillingar räddade deras liv.

  219. Efter att de skickats till Auschwitz
    valdes de ut av doktor Mengele.

  220. Stephanie berättade om livet där-

  221. -och vilka experiment doktor Mengele
    utförde på henne och på andra barn.

  222. Vi kunde bara lyssna,
    rörda på alla möjliga sätt.

  223. Vissa elever och lärare
    kunde inte hålla tillbaka tårarna.

  224. Det var en ära att få träffa
    nån så speciell men ändå så vanlig.

  225. Vi lärde oss många viktiga läxor-

  226. -både som akademiker
    och som världsmedborgare.

  227. Några år tidigare
    undervisade jag gymnasieelever-

  228. -i Saint Albans, en förort i Melbourne.

  229. I Australien handlar de sista åren om
    förberedelse inför högre utbildning.

  230. Majoriteten av mina elever hade
    invandrar- eller flyktingbakgrund.

  231. Jag försökte bland annat
    lära dem olika litterära stilar-

  232. -vilket de
    behövde kunna till de sista proven.

  233. Rent mänskligt var det
    jag lärde mig av dem mer värdefullt-

  234. -än alla provresultat
    de kunde åstadkomma.

  235. Många historier, som den här,
    kommer jag aldrig att glömma.

  236. Nerka var min bästa elev
    och väldigt populär i klassen.

  237. Under en lektion i kreativt skrivande-

  238. -bad jag eleverna att skriva en text
    på temat "En dag jag aldrig glömmer".

  239. Vi förutspådde att eleverna
    skulle skriva om en positiv händelse-

  240. -som en födelsedagsfest,
    en konsert, den första kyssen.

  241. Det här är ett utdrag från Nerkas text:

  242. "När jag förlorat hoppet
    om att få se honom i staden"-

  243. -"där vi levde
    i väntan på att få återvända hem"-

  244. -"dök han plötsligt upp,
    en höstdag som denna."

  245. "Han hade bara varit borta i två år,
    fängslad någonstans"-

  246. -"men det kändes
    som om det hade gått hundra år."

  247. "Jag kände inte alls igenom honom.
    Mamma sa: 'Nerka, krama din far nu.'"

  248. "Jag såg bara en gammal, sliten man
    som satt där på soffan framför mig."

  249. "'Min far är yngre och alltid finklädd',
    tänkte jag."

  250. "Sedan sa den gamle mannen
    mitt namn med darrande röst: 'Nerka.'"

  251. "Tårarna rann nedför hans ansikte.
    Först då kände jag igen hans ögon."

  252. "Det var min pappa.
    Den dagen glömmer jag aldrig."

  253. Jag glömmer aldrig Nerka.
    Hon skrev bra-

  254. -men blev i stället läkare,
    och hon har klarat sig fint.

  255. Allen, en annan elev, frågade
    om han kunde få slippa ett prov-

  256. -för han skulle resa till sitt hemland.

  257. Jag frågade om det var en semester
    eller en familjeåterförening.

  258. "Det är en typ en återförening",
    svarade han.

  259. "De hittade min pappa i en massgrav,
    så vi måste dit och begrava honom."

  260. Ingenting i min lärarutbildning
    hade förberett mig på såna situationer.

  261. Hur ska man svara? Vilka råd
    eller tröstande ord ska man ge?

  262. Hur mycket av deras smärta
    är vi känslomässig kapabla-

  263. -att hantera?
    Såna frågor funderar jag över än.

  264. Det här handlar inte om förintelsen,
    utan om modern tid och generation Y-

  265. -som förknippas
    med teknik och ett futuristiskt synsätt.

  266. Men precis som med förintelseoffren
    kan vi lära oss mycket av dem också.

  267. Att lära sig
    av flyktingar i Saint Louis i USA.

  268. Många historier
    liknade dem från Förintelsecentret-

  269. -under en fältstudie om bosniska
    flyktingar som nu levde i Saint Louis.

  270. 1993 flyttade de första bosnierna dit,
    de som överlevt koncentrationslägren.

  271. Nu bor 75 000 bosnier där-

  272. -och Saint Louis är världens största
    bosniska stad utanför Bosnien.

  273. Integrationen av flyktingarna
    har varit en tvåvägsprocess.

  274. Bosnierna har anammat
    USA:s kultur och normer-

  275. -men de har också påverkat
    de amerikanska grupperna.

  276. Det jag har sett de senaste nio åren-

  277. -är att man fortlöpande
    har lärt sig av och om varandra.

  278. Bosniska historier
    är en del av Saint Louis-

  279. -och de förekommer ofta
    i Saint Louis lokaltidning, STL Today.

  280. De har också utforskats av konstnärer.

  281. Cristina Pippa baserade sin pjäs,
    "Little Bosnia", på Saint Louis-bosnier.

  282. Pjäsen om identitet och hem
    innehåller bosniska skådespelare-

  283. -varav många går på gymnasiet.

  284. Pjäsen handlar om
    mer än bara flyktinglivet i exil-

  285. -och innehåller en stor portion humor.

  286. Pjäsen blev så populär
    att den snabbt sålde ut för hela 2008.

  287. Andra sorters kunskapsdelning
    har också nått ut till hela samhället.

  288. 2007 kom utställningen "Prijedor:
    Lives from the Bosnian Genocide".

  289. I den återges historier
    från bosniska överlevare-

  290. -som nu bor i Saint Louis.

  291. Utställningen innehöll även föremål
    från överlevare och dem som dog-

  292. -som ett par stövlar, en brun jumper-

  293. -och familjefoton som tillhörde
    mikrobiologen Kemal Cerić-

  294. -som var en av 200 intelligentia
    som dog i Prijedor sommaren 1992.

  295. Många av Saint Louis-bosnierna
    blev vandrande utställningsföremål.

  296. De gav föremålen ett sammanhang
    med hjälp av egna historier.

  297. Många av historierna berättades
    offentligt för första gången där.

  298. Utställningen gav också bosnierna
    en plats som bekräftade deras identitet.

  299. Ett program som till en början var
    ett minnesprojekt på universitetet-

  300. -har nu blivit världens första
    center för Bosnienstudier.

  301. Vi ska gå vidare till västra USA.

  302. Mina erfarenheter
    ledde till att jag utvecklade-

  303. -en transdisciplinär kurs
    på University of California i L.A.-

  304. -som hette
    Minnesflytt, diaspora och arkiv.

  305. Den skulle fylla luckan i arkiv-
    utbildningar som behandlar flyktingar.

  306. De som forskar om flyktingar vet-

  307. -att dokumentationen om deras liv
    ofta förstörs, ändras eller försvinner.

  308. Kursen skulle visa
    hur viktig dokumentation är-

  309. -när det gäller diaspora efter krig,
    folkmord och andra överträdelser.

  310. Kursen skulle bygga tillit mellan
    samhället, akademiker och individer-

  311. -och uppmuntra
    till engagemang och reflektion-

  312. -hos alla deltagare, även handledarna-

  313. -alltså min kollega,
    professor Gilliland, och jag.

  314. 22 masterstudenter
    och doktorander gick kursen.

  315. Många av dem
    hade egen erfarenhet av diaspora-

  316. -vilka togs upp under kursens gång.

  317. Därmed bidrog de till att göra kursen
    autentisk och personlig.

  318. Innan kursstart
    fick studenterna läsa fem böcker.

  319. Alla böcker var skrivna av flyktingar
    eller barn till dem som kom till USA-

  320. -efter att ha flytt från folkmord
    i länder som Vietnam och El Salvador.

  321. Studenterna skulle utföra fältarbete.

  322. De fick själva välja platser
    förknippade med invandring-

  323. -på officiella eller samhälleliga sätt-

  324. -som migrationsdomstolar
    och ungdomsföreningar.

  325. De dokumenterade
    olagliga gränssamhällen-

  326. -och deltog i en minnesceremoni
    för en avliden mormor-

  327. -med en kinesisk-amerikansk familj.

  328. Resultaten presenterades
    i olika former, genrer och medier.

  329. Utöver uppsatser fick vi
    två dikter, en scen, en målning-

  330. -en fotoutställning
    och två digitala presentationer.

  331. Genom den här kreativiteten
    erhöll vi lärande och utbyte-

  332. -bortom de akademiska gränserna.

  333. Det ledde också till att den privata
    flykting- och invandrarkunskapen-

  334. -blev allmän kunskap.

  335. Jag vill avsluta med ett sista exempel.

  336. Efter Melbourne, Saint Louis
    och Los Angeles ska vi korsa haven-

  337. -och ta oss till Sverige.

  338. Ungefär fyrtio mil söder om Stockholm
    ligger Karlskrona-

  339. -en pittoresk örlogsstad
    med 60 000 invånare.

  340. Staden är ett av Unescos världsarv.

  341. 2008 utförde jag fältarbete bland
    bosniska flyktingar som flyttat dit.

  342. I Karlskrona deltog jag i många olika
    lärandeaktiviteter, vissa av dem unika.

  343. Jag fick en rundtur på Marinmuseum
    och en lektion om den svenska flottan-

  344. -av en grupp bosniska gymnasieelever
    som kom till Sverige som flyktingar.

  345. Programmet var ett samarbete
    mellan museet och invandrargrupper.

  346. Syftet var att locka de grupper
    som vanligtvis inte besöker museer-

  347. -och som ofta förknippar
    såna ställen med finkultur-

  348. -eller traditioner.
    "Svensk historia för svenskar."

  349. Museets personal utnyttjade
    expertisen de hade till hands:

  350. Tvåspråkiga elever
    från invandrargrupperna.

  351. Alla vann på det - museet, eleverna
    som deltog och invandrargrupperna.

  352. Eleverna fick utbildning och uniformer,
    och de visades upp i museibroschyrer.

  353. Plötsligt ville alla veta mer
    om den svenska flottans historia.

  354. De före detta flyktingarna uppvisade
    stor expertis och professionalism-

  355. -och de berättade på sitt modersmål.

  356. Jag förstod dem utan problem, men de
    pratade bosniska med svensk brytning.

  357. Jag märkte att jag var en outsider
    i förhållande till svenskbosnierna-

  358. -som intog rollen som insider-

  359. -i och med att de knöt an
    till det nya landets historia.

  360. Det blev särskilt tydligt
    när de sa "vi", "oss" och "vår"-

  361. -när de berättade om Sveriges historia.

  362. Men de uppvisade ändå lite stolthet-

  363. -när de bland de tusentals föremålen,
    vissa hundratals år gamla-

  364. -visade mig
    en miniubåt tillverkad i Sarajevo.

  365. Det här föremålet var en fysisk länk
    mellan deras gamla och nya identiteter.

  366. I deras nya, svenska historia
    fanns även nåt från deras gamla land.

  367. Sammanfattningsvis vill jag
    uppmana oss forskare och lärare-

  368. -att gräva djupare i vad det innebär
    att lära sig av flyktingerfarenheter.

  369. Det som utgör kunskap kan tolkas
    på olika sätt, vilket kan bli en lärdom.

  370. Hur ser man på vittnesmål?

  371. Är det nåt som skolorna utmanas av
    och än i dag ibland motsätter sig?

  372. Hur ser man på marginaliserade
    och förtryckta gruppers berättelser?

  373. Man har i historien
    behövt öppna sina dörrar-

  374. -för redogörelser från
    exempelvis kvinnor och invandrare.

  375. Vad har det för betydelse
    för utbildningen på alla nivåer?

  376. Frågorna är många i kampen
    om att omforma kunskapens gränser.

  377. Som många av mina kolleger vet
    så finns det mycket unik kunskap-

  378. -som vi kan få av nyanlända,
    av dem som anländer just nu-

  379. -och av dem
    som anlände för över femtio år sen.

  380. Det jag har lärt mig som flykting,
    lärare, forskare, samhällsaktivist-

  381. -son, far och make är att vår identitet
    utgörs av historier vi skapar-

  382. -om oss själva, om andra
    och om världen runtomkring oss.

  383. Lärande äger alltid rum
    i ett socialt sammanhang.

  384. Att lära sig om, för och av-

  385. -blir i slutändan att lära sig
    med andra. Tack så mycket!

  386. Översättning: Malin Kärnebro
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Lära om lärande av nyanlända

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Den australiska forskaren Hariz Halilovich presenterar en undersökning om vad forskare och pedagoger kan lära om utbildning av nyanlända och flyktingar. Han har själv erfarenhet av att komma som flykting till ett nytt land. Halilovich menar att det är viktigt att känna sig välkommen och få hjälp att prata om sitt liv och sina erfarenheter. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Lärarroll och ledarskap, Pedagogiska frågor > Skola och samhälle, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Immigration
Ämnesord:
Integration av flyktingar, Invandrarelever, Invandrarundervisning, Skolan, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Nyanländas lärande

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Nyanländas möte med svenskt skolsystem

Nihad Bunar berättar om sitt forskningsprojekt om hur nyanlända elever tas emot i svenska skolor. Det behövs ett helhetsgrepp för att förstå hur olika delar hänger samman för att åstadkomma en lyckad integration, menar han. Det handlar om allt från språkinlärning och modersmålsundervisning till sociala frågor. Men skola och kommun ser inte alltid till elevens bästa utan väljer vad som är mest ekonomiskt och praktiskt för tillfället. Medverkar i introduktionen gör också professor Monica Axelsson. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

En inkluderande och rättighetsbaserad pedagogik

Vi har mycket att vinna - inte minst ekonomiskt - genom att satsa på nyanländas utbildning, menar den engelska forskaren Mano Candappa. En stor barriär för nyanlända är språket, och här måste staten stötta med resurser och kunskap. Candappa menar att tvåspråkighet är nyckeln till ett framgångsrikt lärande och förespråkar ett tvålärarsystem där en av lärarna talar elevens modersmål. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Inkluderande och medkännande lärare sökes

Forskaren Halleli Pinson berättar om sin undersökning där hon har frågat lärare och skolpersonal i England hur ett bra bemötande av nyanlända elever bör ser ut. Inkludering och medkänsla är viktiga begrepp för de flesta lärare, liksom att kunna se bortom flyktingstämpeln och behandla alla elever som individer med rätt till utbildning. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Utbildning för elever med flyktingbakgrund

Forskaren Ravinder Sidhu har egen invandrarerfarenhet. Hon kom till Australien på 1970-talet samtidigt med den stora strömmen av båtflyktingar. Sitt vuxna liv har hon vikt åt forskning kring och utbildning av nyanlända flyktingar. Här berättar Ravinder Sidhu om en undersökning där det framkom att nyanlända elever så snart de börjat skolan inte längre vill se sig själva som flyktingar. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Forskare i samtal om tänkt scenario

Tre forskare med rötter i Australien, Israel och England ger råd kring hur nyanlända elever kan integreras. Utgångspunkten är ett scenario där en svensk skola ska ta emot 20 flyktingar från Syrien. Medverkande: Mano Candappa, University College London; Halleli Pinson, Ben-Gurion University of the Negev och Ravinder Sidhu från University of Queensland. Moderator: Nihad Bunar. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Ämneslärare bör lära om språkutveckling

Jim Cummins är professor i språkvetenskap och föreläser om ämneslärares roll som språkutvecklare. Han menar att de i mötet med nyanlända elever ska se sig som språkutvecklare och att de måste få pedagogisk utbildning i hur elever lär sig på sitt andraspråk. Ofta är den kunskapen eftersatt och de som drabbas är de nyanlända eleverna. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Utveckling av det akademiska skolspråket

Den kanadensiska professorn Sandra Schecter föreläser om hur barn och ungdomar till föräldrar som invandrat klarar läroplanens krav kring läs- och skrivfärdigheter. Det visade sig bland annat att faktorer som social integration och bekantskap med den egna familjehistorien påverkade elevernas kunskaper. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Ett klassrum fyllt av möjligheter

Forskaren Jenny Hammond från Australien talar om vikten att ställa samma krav på de nyanlända eleverna som på de andra eleverna i klassen. Om vi ser mellan fingrarna och inte följer läroplanen skapar vi sämre förutsättningar för dem längre fram när de ska söka vidare till andra utbildningar, menar hon. Det är också viktigt att komma ihåg att de nyanlända flyktingeleverna alla bär på sin speciella historia och kommer att behöva olika typer av stöd. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Lära om lärande av nyanlända

Den australiska forskaren Hariz Halilovich presenterar en undersökning om vad forskare och pedagoger kan lära om utbildning av nyanlända och flyktingar. Han har själv erfarenhet av att komma som flykting till ett nytt land. Halilovich menar att det är viktigt att känna sig välkommen och få hjälp att prata om sitt liv och sina erfarenheter. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Lära av praktiken i klassrummet

En grupp internationella forskare samtalar om de praktiska problem som den enskilde läraren brottas med när det kommer till att praktiskt genomföra en lyckad integration av nyanlända. Det är många delar som ska utvecklas: språk, akademiskt skolspråk, identitet och social integration. Medverkande är forskarna Hariz Halilovich och Jenny Hammond samt professorerna Jim Cummins och Sandra Schecter. Moderator: Monica Axelsson. Inspelat den 18 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Hoppets pedagogik

Att läsa böcker och producera texter är ett utmärkt sätt att erövra ett nytt språk och en ny kultur, menar forskaren och professorn Christine Hélot. Här berättar hon om ett spännande projekt där nyanlända elever i Frankrike har satt ord och bild på sina tankar och utbytt materialet med nyanlända elever i USA. Projektet resulterade i en hyllad utställning. Inspelat den 18 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Det omedvetna förhållningssättet

Professor Dympna Devine berättar om vilken påverkan utbildningssystemet har på nyanlända elever. Lydiga, tysta och arbetsamma elever bedöms ofta som väl integrerade, menar hon. De två poler som vårt synsätt pendlar emellan är det konservativa sättet att se på skolan kontra ett mer progressivt och holistiskt sätt att se på eleven. Inspelat den 18 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Närsamhället stöttar nyanlända elever

Australiens flyktingmottagande är inte högt jämfört med många andra länders, men de senaste åren har gruppen nyanlända elever med låg kunskapsnivå och bristfällig skolgång ökat kraftigt. Forskaren Loshini Naidoo berättar om ett nystartat program som verkar för att stötta lärare som undervisar nyanlända elever med dålig skolbakgrund. För att resultatet ska bli lyckat krävs ett stort engagemang och stöttning från speciella resurspersoner med kontakter både inom universitetsvärlden och skolan. Inspelat den 18 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Mångfald lyfter lärande och skola

Många nyanlända vittnar om svårigheten att bli av med sin flyktingidentitet. Professor Madeleine Arnot talar i denna föreläsning om vikten att se till hela människan, med alla de kunskaper och färdigheter som de nyanlända bär med sig till det nya landet. Ser vi inte till helheten hos människorna resulterar det i ett permanent utanförskap, menar Madeleine Arnot. Inspelat den 18 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Från teori till praktik

Vad händer när fina forskningsteorier om nyanländas lärande ska omsättas i praktisk handling? Fyra internationellt kända forskare ger här sin syn hur man som lärare kan omsätta forskningsresultat kring nyanländas lärande till framgångsrik undervisning. Medverkar gör professor Christine Hélot från Frankrike, professor Madeleine Arnot från England, forskaren Loshini Naidoo från Australien och professor Dympna Devine från Irland. Moderator: Mats Trondman. Inspelat den 18 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Lärandets nya landskap

Reflektioner om lärmiljöer

En panel ger sina kommentarer efter presentationerna om hur lärare använder digitala verktyg i undervisningen. Med Agnes Stenqvist och Arvid Lindmark, gymnasister, Eva-Lis Sirén, ordf. Lärarförbundet och Edward Jensinger, utvecklingschef skol- och fritidsförvaltningen i Helsingborg. Inspelat 5 februari 2014. Arrangör: Stiftelsen DIU (Datorn i utbildningen).

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBildningsbyrån - ledarskap

Lära för livet

Skolan har i uppdrag att förmedla en gemensam värdegrund om alla människors lika värde, men hur gör man för att nå dit? Vi träffar tre lärare.

Fråga oss