Titta

UR Samtiden - Nyanländas lärande

UR Samtiden - Nyanländas lärande

Om UR Samtiden - Nyanländas lärande

Sverige tar emot flest asylsökande per capita jämfört med något annat land i EU. Kunskapen om hur undervisningen för nyanlända barn och ungdomar ska organiseras och implementeras är dock otillräcklig. Här träffas internationellt kända forskare och experter under ett seminarium med föreläsningar och diskussioner. Inspelat den 17 och 18 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Till första programmet

UR Samtiden - Nyanländas lärande : Inkluderande och medkännande lärare sökesDela
  1. Jag är jätteglad över att vara här,
    och jag vill säga-

  2. -att det för mig är unikt
    att vara på ett symposium-

  3. -som sammanför politiker, forskare,
    pedagoger, lärare och så vidare.

  4. Det är ett privilegium att få medverka,
    så tack så mycket.

  5. Jag ska prata om inkluderande
    och medkännande lärare och skolor.

  6. Min kollega Mano
    har pratat lite om medkänsla.

  7. På sätt och vis
    kom vi in på det här projektet-

  8. -om integration av asylsökande
    och flyktingbarn i Storbritannien-

  9. -via frågan som ställdes tidigare
    angående den svenska situationen:

  10. Varför klarar sig vissa skolor
    eller lärare bättre än andra-

  11. -och hur kan vi få de sämre
    att lyckas bättre?

  12. Och vilka olika reaktioner förekommer?

  13. Hur bemöter lärare och skolor
    utmaningen-

  14. -att ha en stor mängd nyanlända
    med olika behov och statusar?

  15. Det var så vi kom in på flyktingar
    och asylsökande barn i Storbritannien.

  16. Jag ska prata om min erfarenhet
    av vår forskning i Storbritannien.

  17. Innan jag går in på forskningen
    och våra tankar kring den...

  18. När jag förberedde det här föredraget
    stötte jag på en dikt från 1943.

  19. Den skrevs av en av Israels mest
    kända poeter: Nathan Alterman.

  20. Dikten inspirerades av en händelse
    1943 som involverade det här landet.

  21. Det var beslutet att släppa in judiska
    flyktingar från Danmark i Sverige-

  22. -och spela en avgörande roll
    för att rädda dem.

  23. När jag läste dikten, som var obekant
    för mig och skrevs för 73 år sen-

  24. -slogs jag
    av hur träffande den beskriver-

  25. -några av de moraliska och
    etiska frågor som vi står inför i dag.

  26. Eftersom jag ska prata om medkänsla,
    vilket handlar om moral, tänkte jag...

  27. Vi är ju dessutom i Sverige,
    så det verkade passande-

  28. -att visa några rader av den här
    underbara och inspirerande poeten.

  29. Vi pratar ju mycket om språk,
    och den heter "The Swedish Tongue".

  30. Den visar hur viktigt språket är-

  31. -inte bara när det gäller
    människors akademiska framgångar-

  32. -utan också för att det
    formar våra tankar om gästfrihet-

  33. -och hur vi ser oss själva i andra.
    "The Swedish Tongue", alltså:

  34. "Det svenska språket är känt för få
    bara svenskarna själva förstår"

  35. "Landet omges av fjordar och berg
    En liten, oansenlig nation"

  36. "Men Sverige sa: 'Jag tar emot flyende
    judar från Danmark och längre bort'"

  37. "Världen såg, med skräck och bävan,
    det svenska språkets fattigdom"

  38. "Många länder hade givit sitt besked,
    med språklig storslagenhet"

  39. "Ädelstenar som 'infiltration', 'kvot',
    'visum' och så vidare"

  40. "Bara svenskan saknar
    sådana språkliga rikedomar"

  41. "Många stater är större än Sverige,
    och har gott om plats för flyktingar"

  42. "De räddar inte den som fallit överbord,
    utan letar i sina böcker efter rätt ord"

  43. "Ordförrådet är praktfullt och rikt,
    med ord som 'maxkapacitet'..."

  44. Visst låter det bekant?

  45. "Bara här lever den barbariska seden
    att erbjuda te, en filt och en kudde"

  46. "Svenskan skräder inte orden
    Den struntar i byråkrati"

  47. "På ren svenska: 'Ingång tillåten'
    Gud förlåter den språkliga torrheten"

  48. Jag tror att det jag försöker...

  49. Jag har börjat förstå under mina
    timmar här att trots alla problem-

  50. -görs det vissa försök att upprätthålla
    traditionen att ta emot människor.

  51. Jag tycker att det syntes i statistiken
    som vi såg tidigare i dag.

  52. Bara för att etablera en bakgrund...

  53. Jag ska inte upprepa
    det som redan har sagts.

  54. Vi har att göra med
    vad som brukar kallas en flyktingkris.

  55. På tal om språk hör vi ofta ordet
    "flyktingkris" för första gången-

  56. -när flyktingarna
    står vid Europas tröskel.

  57. Innan dess är det ingen kris.

  58. Utan tvekan har antalet flyktingar,
    asylsökande och flyende människor-

  59. -stigit, om än i vågor,
    under de senaste två årtiondena.

  60. I den senaste rapporten
    från FN:s flyktingorgan-

  61. -räknar man med
    att 55 miljoner människor-

  62. -är vad FN kallar flyktingar.

  63. Jag har svårt
    att greppa en sådan siffra.

  64. Det råder ingen tvekan om
    att den här mänskliga rörligheten-

  65. -som nu för tiden ofta är framtvingad-

  66. -innebär en utmaning för länder-

  67. -på både politisk och ekonomisk nivå,
    vilket Mano pratade om.

  68. Den medför dessutom
    en moralisk fråga.

  69. Den moraliska frågan
    är en fråga som handlar om-

  70. -spänningen mellan två logiker
    som kan säga emot varandra:

  71. Självstyre kontra mänskliga rättigheter
    och skydd åt behövande.

  72. Västerländska, liberala demokratier
    och utbildningssystem ställs inför-

  73. -det etiska problemet att balansera
    sitt ansvar gentemot medborgarna-

  74. -med den moraliska skyldigheten
    gentemot människor i behov av skydd.

  75. Med andra ord: Mänsklig rörlighet
    understryker spänningen-

  76. -mellan den nationella logiken och den
    individuella logik som ger rättigheter.

  77. Moderna stater
    och deras utbildningssystem-

  78. -måste besluta om
    huruvida individuella rättigheter-

  79. -ska utgå från att någon
    är en medborgare eller en individ.

  80. Man stöter på frågor som:
    "Vem ska tas emot på vilka grunder?"

  81. "Vad är vi skyldiga dem vi tar emot
    under vilka omständigheter?"

  82. Frågorna är förstås
    politiska och ekonomiska-

  83. -men också moraliska,
    vilket är det som intresserar mig.

  84. Nationer bemöter ofta
    den här moraliska frågan-

  85. -genom att utveckla
    en sorts mekanism-

  86. -för att avgöra
    vem som är berättigad eller inte.

  87. Åtskillnaden mellan berättigad
    eller inte-

  88. -är också det som avgör
    vem vi släpper in-

  89. -och vem vi tar ansvar för och inte.

  90. Det får flera olika följder.

  91. Det innebär också
    att vi måste fatta moraliska beslut-

  92. -angående vem
    som ska få vårt beskydd.

  93. De här besluten om berättigande-

  94. -blir ett av de huvudsakliga sätt-

  95. -på vilket nationer
    påverkar världens gränser.

  96. De blir mer och mer flytande
    och möjliga att överskrida.

  97. För att sammanfatta den här delen:

  98. Anländandet av flyktingar
    och asylsökande-

  99. -blir på sätt och vis
    som ett moraliskt test-

  100. -för både samhället
    och utbildningssystemet.

  101. Vidare till utbildning.

  102. Stater fångas
    i moraliska och politiska dilemman-

  103. -och utbildningssystem fångas
    i andra dilemman och spänningar.

  104. Jag ska nämna några spänningar som
    är avgörande för att förstå situationen-

  105. -som lärare i Storbritannien
    och på andra håll befinner sig i.

  106. Lärare och skolor måste i dag
    erbjuda utbildning-

  107. -till en mycket mer
    skiftande befolkning.

  108. Inte bara skiftande vad gäller-

  109. -kultur, etnicitet, religion,
    språk och så vidare-

  110. -utan även vad gäller status.

  111. Vi har studenter
    som är illegala migranter-

  112. -flyktingar, asylsökare, nyanlända...

  113. Barn till invandrad arbetskraft
    och så vidare. Listan är lång.

  114. De olika statusarna är viktiga
    eftersom de ofta-

  115. -på grund av
    uppdelningen i berättigande-

  116. -ger vissa barn tillgång
    till vissa rättigheter-

  117. -medan andra får inte tillgång till dem.

  118. Det här är en stor utmaning.

  119. Bland annat
    eftersom statliga utbildningssystem-

  120. -var statliga projekt
    som skulle vara en del av staten-

  121. -och utbilda de framtida medborgarna
    till en sorts nationell enighet.

  122. Vad gör man när många
    av studenterna inte är medborgare?

  123. De kan var icke-medborgare nu.
    De kanske aldrig blir medborgare.

  124. De kanske är här tillfälligt
    och bara stannar i ett par månader.

  125. Det här utgör en utmaning för själva
    kärnan av den roll vi har tänkt oss-

  126. -sen 1800- eller 1900-talet,
    att utbildning ska spela.

  127. Några fler utmaningar:

  128. En större mångfald inom befolkningen
    innebär ju inte att resurserna ökar.

  129. Hur tar man hänsyn
    till större mångfald-

  130. -med begränsade resurser?

  131. En annan sak
    som jag tycker är värd att nämna är...

  132. Jag vet inte om det är lika relevant
    i Sverige som i Storbritannien.

  133. De lärare och skolor som vill...

  134. ...erbjuda asylsökande och flyktingar
    en trygg miljö och inkluderande skola-

  135. -har ofta inte bara begränsade resurser
    att ta hänsyn till-

  136. -utan även fientlighet från media,
    den allmänna opinionen-

  137. -och ibland en migrationspolitik som,
    till skillnad från utbildningssystemet-

  138. -ser asylsökande barn som i först hand
    migranter, i andra hand barn.

  139. Det här kan skära sig med,
    vilket jag ska prata om senare-

  140. -själva kärnan
    i lärarnas yrkesetiska principer.

  141. Vår forskning, och då syftar jag på
    en bok som publicerades-

  142. -jag ska visa referenserna-

  143. -av professor Madeleine Arnot,
    Mano Candappa och mig-

  144. -i vilken vi samlar
    tio års forskning på ämnet...

  145. En sak som intresserade oss
    var de etiskt-politiska omständigheter-

  146. -som påverkade asylsökande barn-

  147. -och hur skolor i Storbritannien-

  148. -försökte fullgöra sin plikt att
    utbilda alla barn, oavsett legal status.

  149. I stor utsträckning...
    Det blev snabbt uppenbart för oss-

  150. -att närvaron av asylsökande barn
    belyser-

  151. -vilka sociala värderingar
    som lärare och skolor förespråkar.

  152. Med andra ord:
    Asylsökande barn blir ett lackmustest-

  153. -för skolors och lärares
    etiska syn och värderingar.

  154. Det var det här vi forskade om.

  155. Forskningen publicerades i en bok:

  156. "Education, Asylum
    and the Non-Citizen Child."

  157. "The Politics of Compassion
    and Belonging."

  158. Två av de huvudsakliga studier
    vi använder oss av...

  159. En av dem
    började som en policyutvärdering-

  160. -genomförd av Madeleine och mig.
    Vi ville helt enkelt...

  161. Asylansökningarna låg
    på en väldigt hög nivå i Storbritannien.

  162. Vi ville titta på
    vilket politiskt ramverk-

  163. -som utbildningssystemet i stort
    och olika skolor använder sig av.

  164. Kontexten var att det
    saknades en nationell policy.

  165. Jag tror inte att den saken
    har förändrats i England.

  166. Vi ville se
    vilka olika tillvägagångssätt som finns.

  167. När vi inledde undersökningen...

  168. En infallsvinkel som förekom
    i lokala skoldistrikt-

  169. -var en holistisk syn.

  170. Skoldistrikten,
    skulle man kunna säga...

  171. ...ansträngde sig för att hjälpa inte
    bara barnen, och inte bara akademiskt.

  172. De såg det som sin roll att ta hand om
    barnen och deras familjer.

  173. Efter att ha identifierat det
    fokuserade vi på tre skoldistrikt.

  174. Alla tre uttryckte och tillämpade
    en holistisk inställning.

  175. Det var viktigt för oss
    att titta på olika kontexter-

  176. -geografiskt och demografiskt.

  177. Det var ett skoldistrikt i London,
    ett i norr och ett på landsbygden.

  178. Det andra projektet, som genomfördes
    av Madeleine och Mano-

  179. -tittade mer specifikt på skolor.

  180. Vi ville undersöka
    de etiska frågor som uppstår-

  181. -med de här barnen i skolan.

  182. Hur påverkar de lärare och studenter
    som är medborgare och vice versa?

  183. Det här inkluderade tre studier
    i olika skolor-

  184. -som representerar olika verkligheter
    - olika kontexter.

  185. Okej. Så...

  186. Vi ville fokusera på de etiskt-politiska
    följderna-

  187. -av närvaron av asylsökande
    i brittiska skolor.

  188. En sak som blev tydlig
    i deras svar var...

  189. ...användandet av ordet medkänsla-

  190. -och hur vi kan använda det som
    ett analytiskt koncept för att förstå-

  191. -hur moraliska frågor och frågor
    om ansvar och praktik diskuteras-

  192. -av lärare och i skoldistrikt.

  193. Innan jag går in på datan vill jag
    prata om vad medkänsla kan betyda.

  194. Det är ett komplext begrepp som man
    skulle kunna prata om i 40 minuter.

  195. För oss blev det viktigt att skilja på
    två olika sorters medkänsla.

  196. Medkänsla i form av
    att bry sig om dem som...

  197. ...behöver hjälp
    och har en svår livssituation.

  198. Det bygger på känslor-

  199. -och handlar om sympati, empati
    och ibland medömkan.

  200. Vi känner medömkan för någon.
    Det fokuserar på den lidande individen.

  201. Vi ser personer som lider
    och tycker synd om dem.

  202. Vi kan identifiera oss med dem och
    vill hjälpa dem när vi ser att de lider.

  203. Det här skiljer sig från
    den andra betydelsen av medkänsla-

  204. -som handlar om
    en uppfattning om social rättvisa.

  205. I det avseendet känner vi medkänsla
    gentemot någon-

  206. -eftersom vi tycker
    att deras lidande är orättvist.

  207. Vi tycker att det är orättvist, förstår
    omständigheterna och vill åtgärda det.

  208. Det har med praktik att göra,
    inte bara känslor.

  209. Martin Nussbaum har skrivit om
    det här och skiljer mellan två nivåer.

  210. Det kan vara individuellt:
    Jag kan bli upprörd-

  211. -av hur en viss grupp diskrimineras-

  212. -men främst inom utbildning
    kan det vara på institutionell nivå.

  213. En del av det vi ville fråga är:

  214. Hur och när är utbildningsinstitutioner,
    alltså skolor-

  215. -medkännande i det avseendet
    gentemot asylsökande och flyktingar.

  216. Den medkänslan går ut på att någon
    annans rättigheter upplevs som...

  217. Kränkandet av deras rättigheter
    anses angå en själv.

  218. Att deras rättigheter kränks
    stör mig och min världsbild-

  219. -och hur jag tycker
    att världen ska fungera.

  220. Okej. Jag vill prata om
    de här två sorternas medkänsla-

  221. -och hur de visade sig
    i datan från skolorna.

  222. Jag har några fina citat
    från lärarna som vi intervjuade.

  223. Frågan var:
    Vad händer när asylsökande-

  224. -kommer in i utbildningssystemet och,
    i vårt fall-

  225. -inkluderande, holistiska skoldistrikt
    och...

  226. ...skolor.

  227. En sak blev uppenbar för oss-

  228. -när vi studerade skolorna-

  229. -utifrån den politiska situationen
    kring flyktingar och asylsökande.

  230. Lärarna var tydliga med vad de såg
    som sitt ansvar gentemot barnen.

  231. De såg dem inte som migranter,
    utan som barn.

  232. Som barn på skolan
    ansågs de av lärarna ha rätt till-

  233. -engagemang, uppmärksamhet,
    omsorg och resurser, oavsett status.

  234. Lärarna såg sig
    som en sorts stödpersoner-

  235. -eller som surrogatföräldrar
    när det gällde ensamkommande barn.

  236. Det kanske viktigaste, och det
    börjar se ut som politiskt samförstånd-

  237. -är att de förkastade,
    även om de inte sa det rakt ut-

  238. -migrationspolitikens åtskillnad
    mellan berättigad och inte.

  239. De såg den som helt irrelevant
    för skolor-

  240. -och ibland också som en fråga
    som inte har med utbildning att göra.

  241. En lärare i en stadsskola
    kommenterade det så här:

  242. "Jag tror inte att vi har nekat någon
    skolgång för att de saknat dokument."

  243. "Även om de skulle vara här illegalt
    så har inte vi med det att göra."

  244. "Vi skulle ändå inte stänga dem ute.
    Det är inte skolans uppgift."

  245. Det är alltså ingen utbildningsfråga.

  246. Enligt de flesta lärare och
    skolanställda som vi pratade med-

  247. -ska man prioritera barnens
    pedagogiska och sociala behov.

  248. Genom att se dem som likvärdiga
    med barn som är medborgare-

  249. -definierade man dem inte
    som migranter, utan som elever.

  250. Elever som kan behöva stöd,
    men ändå elever.

  251. Inte - och det är viktigt - ett problem.

  252. Det här är en lärare
    i en landsortsskola-

  253. -som kommenterade synen
    på asylsökande som problem:

  254. "Vi har inga jobbiga skitungar"
    - det är hans ordval-

  255. -"eller små satar.
    Det finns barriärer för lärandet."

  256. "Vi tar systematiskt reda på vilka
    de är och hur vi tar oss över dem."

  257. De är inga problem,
    även om det finns barriärer.

  258. Den här yrkesetiken ger barn
    möjlighet att ingå i skolgemenskapen-

  259. -och åtnjuta samma rättigheter
    som medborgare-

  260. -något de ofta förnekas
    av migrationspolitiken.

  261. Till skillnad från när det gäller
    landsgränser och migrationspolitik...

  262. ...välkomnas och inkluderas de
    i skolan.

  263. En annan lärare
    på en annan landsortsskola sa så här.

  264. Hon pratade specifikt om medkänsla.

  265. "Det finns en större medkänsla
    i skolan."

  266. "Skolvärlden skulle hjälpa
    en engelsk person"-

  267. -"som har svårigheter."

  268. "Varför inte någon annan?"

  269. "Jag tror inte att det handlar om
    att hjälpa flyktingar."

  270. "Det handlar om att hjälpa
    människor i samhället."

  271. "Om någon i vårt samhälle har problem
    så gör vi det här."

  272. Det är bra, för det här är integration.

  273. Citatet visar att medkänsla
    innebär att bry sig om någon-

  274. -men också att se dem som individer.

  275. Att se dem som någon i skolan
    som får samma hjälp som andra.

  276. De blir elever
    och en del av skolgemenskapen.

  277. De här lärarna identifierade medkänsla
    som att bry sig om någon.

  278. De sa saker i stil med:

  279. "Medkänsla är att bry sig om någon
    och att förstå svåra situationer."

  280. De definierade det
    som en del av yrkesetiken-

  281. -att uppmuntra medkänsla
    och likabehandling på individuell basis.

  282. Den sortens medkänsla
    behöver inte utmana...

  283. Det här fick vi veta
    av forskaren Jo Boyden.

  284. Hon påpekade att den här sortens
    individualiserad medkänsla-

  285. -kan dölja politiken
    bakom barnens situation.

  286. Icke desto mindre tror jag
    att trots begränsningarna-

  287. -så har lärarnas inställning
    ett betydande värde-

  288. -framför allt med tanke på den
    fientlighet asylsökande ofta möter.

  289. Den andra sortens medkänsla,
    som var mer politisk-

  290. -manifesterade sig ofta
    när lärare och andra yrkesaktiva-

  291. -själva såg resultatet
    av migrationspolitiken.

  292. Det gällde främst deportation
    och internering av asylsökande.

  293. De kom till skolan och fick veta
    att ett barn hade deporterats-

  294. -eller internerats
    i ett så kallat inkvarteringscenter.

  295. Det ledde
    till en helt annan sorts medkänsla.

  296. Upplevelsen fick vissa lärare
    att engagera sig för det barnet-

  297. -men ibland även mer generellt
    i anti-deportationskampanjer.

  298. Det här är mer betydande politiskt.

  299. Speciellt eftersom det förenar
    medkänslan för barnet-

  300. -med en politisk jämlikhetssträvan-

  301. -angående migration
    och deportation generellt.

  302. Lärarna och elever på skolan-

  303. -kontaktar ofta regering
    och migrationsmyndigheter.

  304. Jag har två exempel.

  305. Ett är en intervju-

  306. -med chefen för en minoritets-
    stödgrupp på en skola i London.

  307. Hon beskriver hur skolan
    stödjer asylsökandes familjer-

  308. -i kontakten med
    den brittiska migrationsmyndigheten-

  309. -framför allt gällande deportation.
    Hon säger:

  310. "Vi har en pakistansk pojke vars familj
    håller på att bli deporterad."

  311. "Skolan har hjälpt familjen"-

  312. -"att skriva brev
    och kontakta parlamentsledamöter."

  313. "Så gör vi normalt med asylsökare."

  314. Två saker är viktiga: Medkänslan
    omsätts i praktik. De gör något.

  315. De tycker inte bara synd om
    och bryr sig. De agerar.

  316. Det är också normalt och en del
    av skolans roll att hjälpa familjen-

  317. -gentemot myndigheterna.

  318. Ett ännu mer häpnadsväckande
    exempel är från en skola i London.

  319. Skolan bestämde sig...

  320. Myndigheterna försökte
    under en kort period-

  321. -hitta asylsökande familjer
    som gick under jorden...

  322. ...via skolor. De hade barn i skolorna.

  323. Den skolan, när policyn trädde i kraft-

  324. -beslutade på övergripande nivå
    att de inte skulle samarbeta.

  325. När jag var där berättade de stolt-

  326. -att de sa till skolans sekreterare
    att ljuga för migrationsmyndigheten.

  327. De ansåg att deras plikt
    var gentemot barnen, inte staten.

  328. Det är ganska radikalt,
    och de var verkligen stolta.

  329. "Vi gjorde det!"

  330. De här exemplen och
    interaktionen med migrationspolitik...

  331. ...representerar Isins definition
    av att "vara politisk". Jag citerar:

  332. "Att vara politisk är att engagera sig
    simultant"-

  333. -"med eller mot andra utifrån en
    bedömning av rättvisa och orättvisa."

  334. För vissa av lärarna i vår studie
    var orättvisa bara en abstrakt fråga-

  335. -som sen blev konkret
    i form av en deportationshotad student.

  336. En politisk rörelse skapades och
    ifrågasatte den rådande asylpolitiken-

  337. -och förvandlade medkänsla
    för asylsökande till praktik.

  338. Att se migrationspolitikens följder
    omskapar lärarnas relation till staten.

  339. I den sista delen av mitt föredrag-

  340. -vill jag belysa möjligheterna
    för hela skolvärlden-

  341. -och utbildningens roll
    i vår tid generellt-

  342. -som finns i lärarnas medkänsla-

  343. -och deras försök att skapa
    en vårdande och inkluderande miljö.

  344. Det vi såg i skolorna tydde på
    att globalisering och massmigration-

  345. -inte bara ska ses som en utmaning,
    utan också en möjlighet.

  346. Skolor kan använda negativa följder
    av immigration och krig-

  347. -för att uppmuntra elever att tänka på
    begrepp som mänskliga rättigheter.

  348. Asylfrågan kan,
    om den blir en del av läroplanen-

  349. -visa elever andras verklighet-

  350. -och få dem att engagera sig
    internationellt och nationellt.

  351. Många av de lärare vi pratade med
    som var mer politiskt medvetna-

  352. -nämnde att de använde samhällslära-

  353. -för att få barn med medborgarskap
    att tänka kritiskt och känna medkänsla.

  354. De gör det genom att t.ex. analysera
    den fientliga medierapporteringen-

  355. -och hur asylsökare beskrivs.

  356. De tittar på asylsökares berättelser
    och så vidare.

  357. En lärare sa att hans mål var
    att mänskliggöra hela asylfrågan.

  358. Som han sa:
    "...genom att ge mer kött på benen."

  359. Kunskap som motverkar medias
    och allmänhetens bild av asylsökande-

  360. -kan få studenter som är medborgare
    att se annorlunda på asylfrågor.

  361. Genom att studera olika konflikter
    runtom i världen-

  362. -fick den här läraren studenterna att
    tänka på vad de skulle gjort i Rwanda.

  363. Han var intresserad
    av inbördeskriget i Rwanda.

  364. När han föreläste om kriget såg han
    att "barnen tog till sig vartenda ord".

  365. Närvaron av asylsökande barn
    och den mänskliga rörligheten-

  366. -är en utmaning,
    men den bär också på möjligheter.

  367. Så...

  368. Det är också besläktat
    med det Nussbaum beskrev-

  369. -som utbildningens roll
    i att utveckla en mer kritisk medkänsla.

  370. En moralisk medkänsla,
    menar Nussbaum-

  371. -ska uppmuntra barn inte bara
    att förstå andras verkligheter-

  372. -men även att tänka sig in i deras liv.

  373. Inte hypotetiska fall, utan
    någon annans konkreta verklighet.

  374. En utbildning i medkänsla
    måste väcka, enligt Nussbaum-

  375. -"generositet mot andra
    och en respekt för mänskligt lidande."

  376. Ett annat exempel från en annan skola:

  377. De hade ett program som de kallade
    "Medborgarskap i nyheterna"-

  378. -och analyserade mediediskursen.
    En av lärarna sa:

  379. "Studenter är medvetna
    om sina rättigheter"-

  380. -"och de tillämpar därför den idén
    på andra människor."

  381. "De förstår sina rättigheter
    och kopplar dem till andra"-

  382. -"som asylsökande och flyktingar."

  383. "De argumenterade för att människor
    har internationella rättigheter här."

  384. "Om skolor ska kunna skapa
    medkännande individer"-

  385. -"måste de väcka
    den här sortens medmänsklighet."

  386. Jag vill avsluta med två citat-

  387. -som inte bara visar
    att skolor kan skapa...

  388. ...en idé om institutioner
    och medborgare med medkänsla.

  389. När de gör det-

  390. -och genom att inkludera asylsökande
    och utveckla sådana tillvägagångssätt-

  391. -återknyter de till den spänning
    jag pratade om i början.

  392. Att utbildningssystemet
    är ett projekt inom nationalstaten-

  393. -som ska förbereda
    nationens medborgare.

  394. De presenterar en idé om ett
    kosmopolitiskt, globalt medborgarskap.

  395. Jag vill avsluta med två citat-

  396. -som erbjuder
    en sådan global förståelse-

  397. -och omdefinierar
    vad utbildning i dag handlar om.

  398. Ett citat kommer från
    en flyktinghandläggare i Storbritannien.

  399. Hon pratar om varför vi måste
    investera i de asylsökandes utbildning-

  400. -även om de bara är här
    i några månader eller ett år.

  401. På så sätt
    omdefinierar hon utbildningens roll.

  402. Hon säger: "Vi kan inte utgå från
    att de snart åker och sluta bry oss."

  403. "Att ge dem tillgång till rättigheter"-

  404. -"är att integrera dem i skolan
    och samhället så snabbt som möjligt."

  405. "Får de stanna så har man hjälpt dem
    på vägen mot brittiskt medborgarskap."

  406. "Om de blir deporterade så måste vi
    tänka på de positiva saker"-

  407. -"som vi gav barnet och familjen
    medan de var här."

  408. "Lär de sig engelska
    så är det en gåva"-

  409. -"som de kan använda resten av livet."

  410. "Man har gett dem insikten
    att hela mänskligheten inte är likadan."

  411. "Att det finns en väg
    till ett bättre liv."

  412. "Om de sen blir medborgare
    i ett annat land"-

  413. -"och skapar ett bättre liv där
    så är slutet gott."

  414. "Man ger dem möjligheten
    att skapa något bättre."

  415. På sätt och vis handlar hennes
    medkänsla och syn på det hela-

  416. -om individen.

  417. Men hon menar att utbildningen
    ska utrusta dem med verktyg-

  418. -som alla har nytta av, oavsett
    om de stannar och blir en investering-

  419. -eller om de åker någon annanstans.

  420. Det andra citatet kommer
    från när en lärare i en skola höll tal-

  421. -inför en ny årskulls föräldrar.

  422. Det är mycket mer politiskt,
    och på sätt och vis vågat.

  423. Det representerar en syn på skolan
    som en global by-

  424. -utifrån medkänsla
    som en uppfattning om rättvisa.

  425. Så här sa han till föräldrar som skulle
    registrera sina barn på skolan:

  426. "Vi är en genuint klassöverskridande
    och mångkulturell skola."

  427. "Alla barn här har samma värde."

  428. "Vi visar det genom att ta emot
    flyktingar och asylsökande."

  429. "Vi har flest i hela länet."

  430. "Vi har faktiskt nästan fler
    än länets andra skolor tillsammans."

  431. "Många vill inte ha dem, men det gör vi.
    Vårt introduktionsprogram"-

  432. -"hjälper dem att komma till rätta
    i skolan så fort som möjligt."

  433. "Vi är en skola i den globala byn,
    men om ni..." Det är till föräldrarna.

  434. "Om ni inte vill att era barn
    sitter bredvid sådana studenter"-

  435. -"lär känna dem, accepterar dem
    och framför allt lär av dem"-

  436. -"så är det ingen bra idé
    att sätta era barn i den här skolan."

  437. Då är jag klar. Tack så mycket.

  438. Översättning: Per Lundgren
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Inkluderande och medkännande lärare sökes

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Forskaren Halleli Pinson berättar om sin undersökning där hon har frågat lärare och skolpersonal i England hur ett bra bemötande av nyanlända elever bör ser ut. Inkludering och medkänsla är viktiga begrepp för de flesta lärare, liksom att kunna se bortom flyktingstämpeln och behandla alla elever som individer med rätt till utbildning. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Lärarroll och ledarskap, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Immigration
Ämnesord:
Integration av flyktingar, Invandrarelever, Invandrarundervisning, Skolan, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Nyanländas lärande

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Nyanländas möte med svenskt skolsystem

Nihad Bunar berättar om sitt forskningsprojekt om hur nyanlända elever tas emot i svenska skolor. Det behövs ett helhetsgrepp för att förstå hur olika delar hänger samman för att åstadkomma en lyckad integration, menar han. Det handlar om allt från språkinlärning och modersmålsundervisning till sociala frågor. Men skola och kommun ser inte alltid till elevens bästa utan väljer vad som är mest ekonomiskt och praktiskt för tillfället. Medverkar i introduktionen gör också professor Monica Axelsson. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

En inkluderande och rättighetsbaserad pedagogik

Vi har mycket att vinna - inte minst ekonomiskt - genom att satsa på nyanländas utbildning, menar den engelska forskaren Mano Candappa. En stor barriär för nyanlända är språket, och här måste staten stötta med resurser och kunskap. Candappa menar att tvåspråkighet är nyckeln till ett framgångsrikt lärande och förespråkar ett tvålärarsystem där en av lärarna talar elevens modersmål. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Inkluderande och medkännande lärare sökes

Forskaren Halleli Pinson berättar om sin undersökning där hon har frågat lärare och skolpersonal i England hur ett bra bemötande av nyanlända elever bör ser ut. Inkludering och medkänsla är viktiga begrepp för de flesta lärare, liksom att kunna se bortom flyktingstämpeln och behandla alla elever som individer med rätt till utbildning. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Utbildning för elever med flyktingbakgrund

Forskaren Ravinder Sidhu har egen invandrarerfarenhet. Hon kom till Australien på 1970-talet samtidigt med den stora strömmen av båtflyktingar. Sitt vuxna liv har hon vikt åt forskning kring och utbildning av nyanlända flyktingar. Här berättar Ravinder Sidhu om en undersökning där det framkom att nyanlända elever så snart de börjat skolan inte längre vill se sig själva som flyktingar. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Forskare i samtal om tänkt scenario

Tre forskare med rötter i Australien, Israel och England ger råd kring hur nyanlända elever kan integreras. Utgångspunkten är ett scenario där en svensk skola ska ta emot 20 flyktingar från Syrien. Medverkande: Mano Candappa, University College London; Halleli Pinson, Ben-Gurion University of the Negev och Ravinder Sidhu från University of Queensland. Moderator: Nihad Bunar. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Ämneslärare bör lära om språkutveckling

Jim Cummins är professor i språkvetenskap och föreläser om ämneslärares roll som språkutvecklare. Han menar att de i mötet med nyanlända elever ska se sig som språkutvecklare och att de måste få pedagogisk utbildning i hur elever lär sig på sitt andraspråk. Ofta är den kunskapen eftersatt och de som drabbas är de nyanlända eleverna. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Utveckling av det akademiska skolspråket

Den kanadensiska professorn Sandra Schecter föreläser om hur barn och ungdomar till föräldrar som invandrat klarar läroplanens krav kring läs- och skrivfärdigheter. Det visade sig bland annat att faktorer som social integration och bekantskap med den egna familjehistorien påverkade elevernas kunskaper. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Ett klassrum fyllt av möjligheter

Forskaren Jenny Hammond från Australien talar om vikten att ställa samma krav på de nyanlända eleverna som på de andra eleverna i klassen. Om vi ser mellan fingrarna och inte följer läroplanen skapar vi sämre förutsättningar för dem längre fram när de ska söka vidare till andra utbildningar, menar hon. Det är också viktigt att komma ihåg att de nyanlända flyktingeleverna alla bär på sin speciella historia och kommer att behöva olika typer av stöd. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Lära om lärande av nyanlända

Den australiska forskaren Hariz Halilovich presenterar en undersökning om vad forskare och pedagoger kan lära om utbildning av nyanlända och flyktingar. Han har själv erfarenhet av att komma som flykting till ett nytt land. Halilovich menar att det är viktigt att känna sig välkommen och få hjälp att prata om sitt liv och sina erfarenheter. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Lära av praktiken i klassrummet

En grupp internationella forskare samtalar om de praktiska problem som den enskilde läraren brottas med när det kommer till att praktiskt genomföra en lyckad integration av nyanlända. Det är många delar som ska utvecklas: språk, akademiskt skolspråk, identitet och social integration. Medverkande är forskarna Hariz Halilovich och Jenny Hammond samt professorerna Jim Cummins och Sandra Schecter. Moderator: Monica Axelsson. Inspelat den 18 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Hoppets pedagogik

Att läsa böcker och producera texter är ett utmärkt sätt att erövra ett nytt språk och en ny kultur, menar forskaren och professorn Christine Hélot. Här berättar hon om ett spännande projekt där nyanlända elever i Frankrike har satt ord och bild på sina tankar och utbytt materialet med nyanlända elever i USA. Projektet resulterade i en hyllad utställning. Inspelat den 18 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Det omedvetna förhållningssättet

Professor Dympna Devine berättar om vilken påverkan utbildningssystemet har på nyanlända elever. Lydiga, tysta och arbetsamma elever bedöms ofta som väl integrerade, menar hon. De två poler som vårt synsätt pendlar emellan är det konservativa sättet att se på skolan kontra ett mer progressivt och holistiskt sätt att se på eleven. Inspelat den 18 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Närsamhället stöttar nyanlända elever

Australiens flyktingmottagande är inte högt jämfört med många andra länders, men de senaste åren har gruppen nyanlända elever med låg kunskapsnivå och bristfällig skolgång ökat kraftigt. Forskaren Loshini Naidoo berättar om ett nystartat program som verkar för att stötta lärare som undervisar nyanlända elever med dålig skolbakgrund. För att resultatet ska bli lyckat krävs ett stort engagemang och stöttning från speciella resurspersoner med kontakter både inom universitetsvärlden och skolan. Inspelat den 18 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Mångfald lyfter lärande och skola

Många nyanlända vittnar om svårigheten att bli av med sin flyktingidentitet. Professor Madeleine Arnot talar i denna föreläsning om vikten att se till hela människan, med alla de kunskaper och färdigheter som de nyanlända bär med sig till det nya landet. Ser vi inte till helheten hos människorna resulterar det i ett permanent utanförskap, menar Madeleine Arnot. Inspelat den 18 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Från teori till praktik

Vad händer när fina forskningsteorier om nyanländas lärande ska omsättas i praktisk handling? Fyra internationellt kända forskare ger här sin syn hur man som lärare kan omsätta forskningsresultat kring nyanländas lärande till framgångsrik undervisning. Medverkar gör professor Christine Hélot från Frankrike, professor Madeleine Arnot från England, forskaren Loshini Naidoo från Australien och professor Dympna Devine från Irland. Moderator: Mats Trondman. Inspelat den 18 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Skolbibliotek 2014

Läsförståelse i olika genrer

Barbro Westlund är forskare i didaktik med inriktning på läsförståelse. Hon visar hur man genom olika genrer kan utveckla elevers läsförståelse. Konferensen hölls på Hotel Riverton i Göteborg 18-19 mars 2014. Arrangör: Skolporten.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBildningsbyrån - integration

Jag ville bli advokat!

Romernas skolsituation är kantad av problem. Många romska elever avslutar inte grundskolan och går därför inte vidare till gymnasieskolans nationella program. Skulle en romsk folkhögskola kunna bidra till en förbättrad statistik? Soraya Post och Thereza Eriksson är verksamma vid Agnesbergs folkhögskola.

Fråga oss