Titta

UR Samtiden - Kunskapens gränser

UR Samtiden - Kunskapens gränser

Om UR Samtiden - Kunskapens gränser

Några av världens främsta forskare och filosofer talar på temat kunskapens gränser. Inspelat den 12 juni 2016 på Pop House Hotel, Stockholm. Arrangörer: Fri tanke förlag och Kungliga Vetenskapsakademien.

Till första programmet

UR Samtiden - Kunskapens gränser: Språk och verklighetDela
  1. Jag kommer att använda språk
    när jag föreläser, eftersom jag kan.

  2. Vi människor har en magisk kraft.
    Jag kan producera ljud med munnen-

  3. -väsa och puffa när jag andas ut
    vilket skapar tryckvågor i luften.

  4. De reser till era öron
    och skakar era trumhinnor.

  5. Och resultatet av det
    är att ni får tankar i huvudet.

  6. Det är magiskt för därigenom kan jag
    plantera alla möjliga tankar hos er.

  7. Jag kan få er att tänka helt nya tankar.

  8. Till exempel: Föreställ er en skär älg
    som flyger på ett hav av sill-

  9. -medan den spelar dragspel
    och reser tillbaka i tiden.

  10. Om allt gått bra i era liv fram till
    i dag har ni aldrig tänkt den tanken.

  11. Jag har precis använt språk för att
    få er att tänka det och så gör vi jämt.

  12. Vi bjuder in andra att skapa tankar
    i sina huvuden genom språket.

  13. Språk skiljer sig åt på olika sätt.
    Det finns ca 7 000 språk i världen.

  14. Med ett exempel kan vi se att språk
    kräver olika saker av användarna.

  15. Jag brukar använda
    "Humpty Dumpty sat on a wall..."-

  16. -men här i Sverige tänkte jag
    att vi skulle använda "Lilla Trilla...".

  17. Vi ska fokusera på verbet sat eller lay.
    På engelska måste man ändra verbet-

  18. -beroende på om det har hänt,
    ska hända eller händer nu.

  19. I vissa språk är det inte så.
    Verbet ändras inte-

  20. -eller så finns flera förflutna tempus.
    I mian, ett språk i Papua Nya Guinea-

  21. -finns fem förflutna tempus
    beroende på hur lång tid som förflutit.

  22. I vissa språk
    som ryska och mitt modersmål-

  23. -måste verbet ändras beroende på om
    en man eller kvinna utför handlingen.

  24. Om det är fru Trilla är det en verbform,
    om det är herr Trilla är det en annan.

  25. På ryska måste verbet ändras beroende
    på om handlingen är avslutad eller ej.

  26. Det vill säga att om Trilla låg kvar-

  27. -så länge som önskat och planerat,
    skulle det få en verbform-

  28. -men om nåt skulle hända plötsligt
    skulle verbet få en annan form.

  29. I vissa språk beror verbformen
    på hur man fick veta saken.

  30. Om det här är nåt man ser
    med egna ögon får det en verbform-

  31. -men om det är nåt man hört eller
    sluter sig till får det en annan form.

  32. När man tittat på dessa skillnader
    har man velat dra slutsatsen-

  33. -utan att titta på andra bevis, att
    människor med olika språk tänker olika-

  34. -eftersom språken kräver
    helt skilda saker.

  35. Andra har hävdat att bara för att vi
    talar olika behöver vi inte tänka olika.

  36. Alla kan notera samma saker,
    minnas samma saker-

  37. -men välja att prata
    om olika delar av de saker de vet.

  38. När jag säger nåt berättar jag
    bara en liten del av det jag vet om nåt.

  39. Om jag säger
    att det regnade i går till exempel-

  40. -vet ni att jag antagligen vet
    att det bara regnade ute, inte här inne.

  41. Jag vet det, men behöver inte
    ta med det för att skapa en bra mening,

  42. Rysk-, turkisk- och mandarinspråkiga
    kanske minns samma saker-

  43. -men väljer att ta med olika delar
    av informationen i meningen.

  44. Det är huvudfrågan:
    Människor med olika språk och kultur-

  45. -ser, minns och tänker de
    på samma sätt?

  46. Eller formar de olika språken
    hur människor tänker?

  47. Det är en gammal fråga
    som många haft starka åsikter om.

  48. Karl den store säger "att ha ett
    andra språk är att ha en andra själ".

  49. Karl V, säger att "en man
    som kan fyra språk är värd fyra män".

  50. Ett mycket starkt ställningstagande
    om ett språks värde.

  51. Fredrik den store, kung av Preussen
    var mer specifik:

  52. "Jag talar engelska med bokföraren,
    franska med ambassadörerna"-

  53. -"italienska med älskarinnan, latin
    med Gud och tyska med min häst."

  54. Det är inte klargjort
    hur han kom på den här uppdelningen.

  55. Man hör sånt hela tiden: Det här passar
    för kärlek, det här för diskussion.

  56. Inget av det är empiriskt bevisat - det
    finns inga experiment som visar det.

  57. Vi ska prata om mer specifika saker.

  58. Idén att språket formar tanken är mycket
    impopulär inom kognitionsvetenskapen.

  59. Jerry Fodor, en framstående
    medvetandefilosof säger-

  60. -att han avskyr relativism mer än nåt
    annat, förutom kanske glasfiberbåtar.

  61. Han gillar att segla
    och avskyr motorbåtar-

  62. -men förutom
    den här hemska motorbåtspesten-

  63. -avskyr han idén
    att språket formar tanken mest av allt.

  64. De senaste tjugo åren
    har forskare gjort experiment-

  65. -för att förstå om personer
    med olika språk tänker olika.

  66. Jag ska visa några exempel.

  67. Vi ska tala om hur folk
    orienterar sig i rummet, tänker på tid-

  68. -uppfattar färger, tänker på kön,
    minns händelser och tänker på siffror.

  69. Vi börjar med tiden. "Tid" är det
    mest använda substantivet i engelska-

  70. -och vanligt
    i många andra europeiska språk.

  71. Andra tidsord som "år" och "dag" är
    också vanliga. Vi pratar mycket om tid.

  72. Men hur folk tänker på tid
    i olika kulturer är mycket olika.

  73. Vi börjar med ett enkelt exempel.

  74. Engelska och svenska
    skrivs från vänster till höger.

  75. Det gör att engelskspråkiga tänker
    att tiden går från vänster till höger.

  76. Vi tänker oss gärna tidsföljd
    från vänster till höger.

  77. Det här är en logga från
    ett av Nestlés kosttillskott för barn.

  78. Läser man bilden från vänster till höger
    förstår man lätt vad produkten gör.

  79. Vid marknadsföringen i
    arabisktalande länder fick man problem-

  80. -eftersom arabiska
    skrivs åt andra hållet.

  81. Och läser man från höger till vänster
    blir budskapet förbryllande.

  82. Ett annat antagande vi gör-

  83. -är att framtiden ligger framför
    och det förflutna bakom oss.

  84. På engelska säger vi att det bästa
    är framför och det värsta bakom oss.

  85. Länge hävdade forskarna
    att det var biologiskt motiverat.

  86. Vi går framåt, inte bakåt. Vi har ögon
    på framsidan av huvudet, inte baksidan.

  87. Det hade med
    kroppens struktur att göra.

  88. Det har visat sig att det finns språk
    och kulturer där det är tvärtom.

  89. På aymara säger man
    att det förflutna ligger framför-

  90. -och att framtiden ligger bakom oss.

  91. Skälet är att det förflutna skett,
    så man kan se det-

  92. -medan framtiden är okänd, och
    man måste vänta tills den visar sig.

  93. Det syns även
    i hur aymaratalande gestikulerar.

  94. När de talar om den gamla goda tiden
    gestikulerar de framför sig-

  95. -och när de talar om
    det förflutna gestikulerar de bakåt.

  96. Tid behöver inte gå horisontalt,
    utan kan röra sig vertikalt.

  97. På mandarin är tidigare händelser uppe,
    senare händelser nere.

  98. Det ser man på gestikulerande
    i experiment som gjorts.

  99. Vi har pratat om hur tid går
    i förhållande till kroppen.

  100. Det är inte det enda sättet
    som tiden kan röra sig på.

  101. Vi börjar med att göra ett experiment.
    Alla sluter ögonen.

  102. Jag ser er,
    så jag ser om ni blundar eller inte.

  103. Peka i sydostlig riktning.

  104. Fuska inte.

  105. Ni kan öppna ögonen. Vissa pekar dit,
    andra dit, dit, dit och dit.

  106. Jag vet inte åt vilket håll det är, men
    jag vill påpeka att alla inte hade rätt.

  107. De flesta pekade inte ens,
    troligen inte för att ni var så säkra-

  108. -att ni inte ville genera de andra
    med era kunskaper.

  109. Det finns vissa kulturer där människor
    är väldigt bra på att orientera sig.

  110. När antropologer mötte de här kulturerna
    märkte de-

  111. -att de inte använde ord som "vänster"
    och "höger" för att organisera rummet.

  112. I stället använde de väderstrecken. Det
    här är aboriginfolket kuuk thaayorre.

  113. På kuuk thaayorre används
    nord, syd, öst, väst på alla nivåer.

  114. "Det är en myra på dit sydvästra ben."
    "Flytta koppen lite till nordnordost."

  115. Man hälsar: "Åt vilket håll ska du?"

  116. Svaret blir nåt i stil med:
    "Långt bort åt nordnordväst, du då?"

  117. Så alltid när man hälsar på nån
    säger man vilken riktning man går i.

  118. Levde ni i en sån kultur skulle ni
    alltid ha koll på väderstrecken-

  119. -och kunna peka åt sydost,
    små barn i den här kulturen kan det.

  120. Vi talade om hur man organiserar tiden.
    Om man organiserar rummet så här-

  121. -utifrån väderstrecken,
    hur organiserar de då tiden?

  122. Jag brukar ge folk
    de här fotona över tidsprogression.

  123. Jag blandar fotona
    och ber folk lägga dem i rätt ordning.

  124. Här visar jag hur en engelsktalande
    skulle lägga dem-

  125. -frågan är nu hur
    en kuuk thaayorre-talande lägga dem.

  126. Här är några uppgifter.
    En person tittar i sydlig riktning-

  127. -och har organiserat
    ett antal kortuppsättningar.

  128. Som ni ser går alla uppsättningarna
    från vänster till höger.

  129. Här är samma person,
    den här gången vänd norrut.

  130. Nu går alla kortuppsättningar
    från höger till vänster.

  131. Här är en person som tittar österut, och
    nu går alla uppsättningar mot kroppen.

  132. Vilket är mönstret?
    Det är från öst till väst.

  133. Ett sätt att tolka det här är att tiden
    byter riktning varje gång de vänder sig.

  134. Men det är tvärtom. För dem går tiden
    alltid i riktningen öst till väst.

  135. Det är för mig som tiden byter riktning.

  136. Om jag vänder mig hit, går tiden ditåt,
    om jag vänder mig hit, går tiden dit...

  137. Det är väldigt egocentriskt att hela
    tidsdimensionen måste följa min kropp.

  138. För dem är den koncentrerad till jorden.

  139. Andra kulturer använder andra
    absoluta tidsriktningar av olika slag.

  140. Tiden behöver inte gå i en rak linje.
    Här är ett exempel från yupnofolket.

  141. För dem flyter tiden in i byn-

  142. -sen svänger den
    och flyter ut i en annan riktning.

  143. Den kommer från flodens mynning
    och går mot dess källa.

  144. Språk delar upp färgspektret olika.

  145. Vissa språk har bara några ord för färg,
    "ljus" och "mörk"-

  146. -andra har många,
    och språk delar in färger på olika sätt.

  147. Ni ska få ett exempel. På engelska kan
    ordet "blå" täcka alla de här färgerna.

  148. På ryska finns inte ett ord, utan
    där skiljer man på ljus- och mörkblå:

  149. Det finns goluboy och siniy.
    Det väcker en fråga.

  150. Om man är rysktalande och i språket
    måste kalla de här två olika saker-

  151. -och särskilja dem i språket, blir man
    då bättre på att särskilja färgerna?

  152. I experiment har vi sett att rysktalande
    gör den här särskiljningen snabbare.

  153. Men om man inte får använda språket-

  154. -om man ger folk en praktisk färguppgift
    att lösa så försvinner skillnaden.

  155. Det indikerar att även när man gör
    nåt enkelt, som att klassificera färger-

  156. -lägger sig språket i
    och försöker hjälpa en fatta beslut.

  157. Om det finns nåt användbart i språket
    så kan man fatta beslutet snabbare.

  158. Ibland gör språk
    helt meningslösa distinktioner.

  159. Mitt favoritexempel
    är grammatiskt genus.

  160. Många språk delar in substantiv i genus.

  161. Spanska har maskulinum och
    femininum, tyska har det samt neutrum.

  162. Genus skiljer sig åt mellan språk
    utan nåt synbart skäl.

  163. "Sol" är feminint på tyska
    och maskulint på spanska.

  164. "Måne" är maskulint på tyska,
    feminint på spanska.

  165. Innebär det att tysktalande
    tänker att månen är mer manlig-

  166. -och spansktalande anser den mer
    kvinnlig? Vad skulle det ens betyda?

  167. Det här kan ge en idé om hur samma
    sak kan tolkas manligt och kvinnligt.

  168. Det är ur en roman av Andreï Makine
    där han beskriver de erfarenheter-

  169. -en rysk pojke, som lär sig franska
    av sin mormor, gör.

  170. Han tittar på en blomma och
    tänker på den på ryska och franska-

  171. -maskulint respektive feminint.

  172. "Som barn sög jag i mig
    alla ljud i Charlottes språk."

  173. "Jag undrade inte varför det skimrande,
    doftande, färgglada i gräset"-

  174. -"än var maskulint med en krispig,
    kristallisk identitet framkallad"-

  175. -"av ett av dess namn, tsvetok"
    - det ryska ordet för blomma.

  176. "Än var det sammetslent och feminint,
    une fleur" - det franska ordet.

  177. Det ger en idé om hur det kan kännas.

  178. Men är det nåt som bara finns i romaner
    för att skildra nån som lär sig franska-

  179. -eller finns det på riktigt, och
    är det nåt som vanligt folk upplever?

  180. Man kan göra olika experiment
    för att ta reda på det.

  181. Man kan be folk välja röst
    till animerade figurer-

  182. -som en animerad brödrost
    i en film. Vad ska den ha för röst?

  183. Man kan be folk
    beskriva vanliga föremål med adjektiv-

  184. -till exempel en nyckel eller en bro.

  185. Det visar sig att folk agerar som om
    det grammatiska genuset betyder nåt.

  186. Om "bro" är feminint i språket beskrivs
    bron som "vacker" eller "elegant".

  187. Om "bro" är maskulint beskrivs bron
    hellre som "stark", "robust" och "lång".

  188. Det är väldigt stereotypa associationer.

  189. Nu ska vi tala om hur språk
    låter oss tolka och förstå händelser.

  190. Alla händelser är komplicerade,
    även de enkla. Jag ska förklara hur.

  191. Vi tar ett exempel. För några år sen-

  192. -var vicepresident Dick Cheney på jakt
    med vännen Harry Whittington-

  193. -och råkade skjuta Whittington
    i ansiktet.

  194. Det är en beklaglig händelse,
    men väldigt okomplicerad.

  195. Det är en fysisk, snabb händelse
    med ett enkelt orsakssamband.

  196. Det är inte lika komplext som finans-
    krisen eller den globala uppvärmningen.

  197. Vi kan tala om händelsen på olika sätt.

  198. "Cheney sköt Harry Whittington",
    en uttömmande beskrivning.

  199. "Whittington blev skjuten av Cheney",
    då får Cheney mindre betydelse.

  200. "Whittington blev skjuten", då
    utelämnar man Cheney helt och hållet.

  201. Man säga som Cheney sa när
    han tog fullt ansvar för det inträffade:

  202. "Det var jag
    som tryckte på avtryckaren"-

  203. -"som avfyrade skottet
    som träffade Harry."

  204. "Man kan prata om
    alla andra omgivande omständigheter"-

  205. -"men nej, det var inte Harrys fel."

  206. Så snällt att inte det var
    vännens fel att han sköt honom.

  207. Men vad gör han: "Det var jag
    som tryckte på avtryckaren"-

  208. -"som avfyrade skottet som träffade
    Harry." Han gör fyra händelser av det.

  209. Språket möjliggör det. Vi kan använda
    ett verb till att säga "Vi byggde Rom"-

  210. -eller fyra för att säga att man
    skjutit nån. Man väljer perspektiv.

  211. Man säger hur mycket tid
    man inkluderar i en händelse.

  212. Bush sa: "Han hörde en fågel, vände sig
    om, sköt, och såg sin vän bli skadad".

  213. Ett mästerligt friande från skuld.

  214. Cheney förvandlas från aktör till vittne
    i slutet av meningen.

  215. Onion skriver:
    "Vita huset kände till hotet:"

  216. "Cheney var fast besluten
    att skjuta en gamling i ansiktet."

  217. Med exemplen vill jag visa på hur
    många sätt vi kan skildra en händelse.

  218. Olika språk har olika perspektiv på
    hur man normalt skildrar en händelse.

  219. På engelska gör man ingen stor skillnad
    på olyckor och avsiktliga saker.

  220. Så oavsett om man avsiktligt har sönder
    en vas eller den råkar gå sönder-

  221. -går det i båda fallen bra
    att säga "Han hade sönder vasen".

  222. Andra språk gör skillnad. Om man
    råkar ha sönder nåt på spanska-

  223. -säger man troligen "Vasen gick sönder".

  224. På engelska säger vi till och med
    "Jag bröt armen".

  225. Oftast menar man inte att bryta armen.

  226. På många språk
    kan man inte använda den formen-

  227. -om man inte är galen
    och är ute efter att bryta armen.

  228. Har det betydelse för hur folk minns
    händelser och vad de lägger märke till?

  229. Vi visade såna här filmer för folk.

  230. De såg antingen en avsiktlig handling...
    Kom igen nu.

  231. Som den. Eller en oavsiktlig handling.

  232. Sen testade vi deras minne. Efter
    en stund frågade vi vem som gjorde det.

  233. I ett annat experiment frågade vi
    om de mindes om det var en olycka.

  234. Det visade sig att engelskspråkiga
    mindes vem som gjort det mycket väl.

  235. Men spanskspråkiga mindes
    huruvida det var en olycka bättre.

  236. Så beroende på vad språket bryr sig om
    och kodar minns man olika saker.

  237. Som ögonvittne till samma händelse
    minns man olika saker.

  238. Våra språk och kulturer
    gör oss väldigt smarta.

  239. Vi ärver jättemycket
    från dem som funnits före oss.

  240. Men kulturen minskar även
    den kognitiva entropin.

  241. Vi har kapaciteten
    att se världen på många olika sätt-

  242. -men kulturen skapar fåror för våra
    tankar att löpa i, vilket gör det svårt-

  243. -att föreställa oss hur vi skulle kunna
    se världen på ett annat sätt.

  244. Att det finns en sån mångfald är ett
    bevis på hjärnans uppfinningsförmåga.

  245. Vi kan skapa
    alla dessa olika sorters perspektiv.

  246. Men ofta glömmer vi att titta
    efter andra sätt att se saker på.

  247. Jag vill avsluta med en begränsning.

  248. Jag har visat hur språk kan forma
    tanken, men ibland saknar det verkan.

  249. USA:s kongress ville döpa om
    "french fries" till "freedom fries".

  250. Det var arga på Frankrike
    som inte ville gå med i Irakkriget.

  251. Det fungerade inte,
    och det var inte första gången.

  252. Under första världskriget uppfanns
    "liberty cabbage" och "liberty sausage".

  253. Det fungerar inte eftersom ord
    som kan bytas ut ofta är synonymer.

  254. Så utbytet blir obegripligt.

  255. Om vi har freedom fries, freedom toast
    freedom poodles, freedom kissing...-

  256. -vad ska vi då kalla Frankrike?
    Freedomland?

  257. Och franska? Language of freedom?

  258. Utbytet kräver motsatsen till det
    lagstiftarna försökte åstadkomma.

  259. Om amerikanerna
    verkligen vill irritera fransmännen-

  260. -på ett vetenskapligt sätt, borde de
    kalla det fransmännen avskyr "franska".

  261. Ketchup blir "fransk sås",
    McDonald's blir "franskt kafé"-

  262. -monogami blir "fransk relation"
    och Disneyland "Frankrike".

  263. Amerikaner blir "fransmän"
    och engelska blir "franska". Tack.

  264. Översättning: Juni Francén Engdahl
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Språk och verklighet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Lera Boroditsky talar om hur våra olika språk kan påverka vårt sätt att se på världen. Hon är professor i kognitionsvetenskap och studerar hur kunskap byggs utifrån samspelet mellan hjärna, språk och omvärld, och hur olika kulturer och språk påverkar vårt sätt att tänka. Ett exempel är att det kan uppstå missuppfattningar mellan språk som läser från vänster till höger och från höger till vänster, och att människor i vissa kulturer tänker på tid som framför respektive bakom sig medan man i andra kulturer anser att det förflutna är framför, något man har upplevt och kan se. Inspelat den 12 juni 2016 på Pop House Hotel, Stockholm. Arrangörer: Fri tanke förlag och Kungliga Vetenskapsakademien.

Ämnen:
Svenska > Språkbruk
Ämnesord:
Språksociologi, Språkvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Kunskapens gränser

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kunskapens gränser

Vad vi inte kan veta

Kommer vi till en punkt när vetenskap har svarat på alla stora frågor vi har om universum, eller finns det en gräns för vad vetenskapen kan ge svar på? Denna fråga ställer Marcus du Sautoy i sin föreläsning. Han är professor i matematik och programledare för vetenskapsprogram på BBC och har skrivit boken "What we cannot know". Boken berör bland annat matematikens förmåga (eller oförmåga) att förutse, kaosteori och kvantfysik med bland annat Heisenbergs osäkerhetsprincip. Inspelat den 12 juni 2016 på Pop House Hotel, Stockholm. Arrangörer: Fri tanke förlag och Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kunskapens gränser

Språk och verklighet

Lera Boroditsky talar om hur våra olika språk kan påverka vårt sätt att se på världen. Hon är professor i kognitionsvetenskap och studerar hur kunskap byggs utifrån samspelet mellan hjärna, språk och omvärld, och hur olika kulturer och språk påverkar vårt sätt att tänka. Ett exempel är att det kan uppstå missuppfattningar mellan språk som läser från vänster till höger och från höger till vänster, och att människor i vissa kulturer tänker på tid som framför respektive bakom sig medan man i andra kulturer anser att det förflutna är framför, något man har upplevt och kan se. Inspelat den 12 juni 2016 på Pop House Hotel, Stockholm. Arrangörer: Fri tanke förlag och Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kunskapens gränser

Kvantfysikens ogreppbara värld

Anton Zeilinger, professor vid institutet för kvantoptik och direktör för vetenskapsakademien i Österrike, förklarar kvantfysikens fenomen med sammanflätande partiklar på stora avstånd, våg-partikel-dualitet och superpositioner och hur vi ska förstå kvantvärlden på ett intuitivt sätt. Inspelat den 12 juni 2016 på Pop House Hotel, Stockholm. Arrangörer: Fri tanke förlag och Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kunskapens gränser

Digitaliserad konst och vetenskap

Idag finns nästan all musik och konst digitaliserad och tillgänglig för de flesta. Vad kan vi utläsa av denna data? Går det att skapa en hit med hjälp av all denna information? Armand Leroi, författare och professor i evolutionsbiologi, berättar om möjligheterna och begränsningarna. Enligt Leroi har popmusiken genomgått tre stora revolutioner: 1964, 1982 och 1991. Med en graf kan han berätta hela pophistorien. Inspelat den 12 juni 2016 på Pop House Hotel, Stockholm. Arrangörer: Fri tanke förlag och Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kunskapens gränser

Artificiell intelligens, humor och kreativitet

Hur tänker vi, och varför väljer vi de ord och uttryck som vi gör? Douglas Hofstadter har skiftat sitt fokus från artificiell intelligens till kognitionsvetenskap och det mänskliga tänkandet. Här talar han om analogier och hur människor använder dessa för inlärning, problemlösning och kreativitet. Ett exempel är när någon berättar om en upplevelse och en åhörare reagerar med reflektionen "det är exakt vad som hände mig". Trots att situationen, miljön och människorna vid den givna situationen var annorlunda accepterar vi reaktionen. Vi använder övertygande analogier hela tiden. Inspelat den 12 juni 2016 på Pop House Hotel, Stockholm. Arrangörer: Fri tanke förlag och Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samtal med Jhumpa Lahiri

UR Samtiden - Samtal med Jhumpa Lahiri

Författaren och Pulitzerprisvinnaren Jhumpa Lahiri samtalar med regissören Josette Bushell-Mingo om Lahiris senaste bok, Sankmark. Det blir en diskussion om hur uppväxten och föräldrarnas val har präglat författarskapet. Inspelat den 23 april 2014 på Kulturhuset i Stockholm. Arrangör: Stockholms stadsteater.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - Kina

Allt fler vill lära sig kinesiska

Om man ska kunna lära sig kinesiska är det bra om man är musikalisk. Det säger 22-åriga språknörden Linnea Niklasson som älskar att bo i Peking. Vi möter också Cecilia Lindqvist, en svensk auktoritet i Kina som revolutionerat synen på de kinesiska tecknen.

Fråga oss