Titta

UR Samtiden - Kunskapens gränser

UR Samtiden - Kunskapens gränser

Om UR Samtiden - Kunskapens gränser

Några av världens främsta forskare och filosofer talar på temat kunskapens gränser. Inspelat den 12 juni 2016 på Pop House Hotel, Stockholm. Arrangörer: Fri tanke förlag och Kungliga Vetenskapsakademien.

Till första programmet

UR Samtiden - Kunskapens gränser: Digitaliserad konst och vetenskapDela
  1. Jag är evolutionsbiolog.

  2. Jag har lagt en stor del av livet på
    att studera maskar.

  3. De är trevliga varelser, men
    övergången till kultur kan te sig udda.

  4. Men för mig har det varit
    väldigt naturligt.

  5. För kultur är precis
    som biologiska organismer.

  6. Ta till exempel de här skalbaggarna.

  7. Det som skalbaggarna
    har gemensamt med kultur-

  8. -är att det finns många olika sorter.

  9. Världen är full
    av skalbaggar och maskar-

  10. -och kultur finns det också
    otroligt mycket av.

  11. Det finns många miljoner sånger,
    böcker, pjäser och dikter.

  12. En annan likhet är
    att precis som skalbaggar-

  13. -har kulturföremål ett syfte.

  14. Skalbaggar är anpassade
    efter sina miljöer-

  15. -och kulturföremål ska locka fram
    särskilda känslor hos oss.

  16. Och det gör dem unika.

  17. De är inte som stjärnor eller stenar-

  18. -som saknar det här syftet.

  19. En annan sak de har gemensamt är
    att historien har skapat dem.

  20. Mångfalden har uppstått med tiden.

  21. Här ser ni ett rätt nytt
    evolutionärt träd för skalbaggarna.

  22. En art utvecklades en gång
    till två arter, och så vidare.

  23. Musik utvecklas lite på samma sätt-

  24. -när artister lånar av varandra
    och skapar nya genrer.

  25. Om vi förvandlar kulturen till vetenskap
    måste det handla om evolution.

  26. Om ni inte tror att artister lånar
    kan ni fråga killarna här.

  27. Pharrell Williams och Robin Thicke.
    Många av er har nog sett videon-

  28. -men man bör nog inte
    se den på jobbet.

  29. 2014 släppte de låten "Blurred Lines".

  30. Den drog in massor med pengar.

  31. De stämdes för att ha imiterat
    "Got to Give it Up" från 1977.

  32. Nu tror jag de är skyldiga Marvin Gayes
    dödsbo 7,4 miljoner pund-

  33. -om domen inte överklagas.

  34. Det är ett perfekt exempel på hur
    konstnärer lånar av varandra jämt-

  35. -medvetet eller inte,
    för att skapa nya saker.

  36. Det är en evolutionsprocess
    som påminner om den biologiska.

  37. Det som gör kulturen speciell i dag,
    och som gör att vi kan forska om den-

  38. -är att vi har den
    i digital form på våra datorer.

  39. Jag antar att ni alla
    har några tusen låtar på er telefon.

  40. Alla texter och tavlor som vi
    vill ha finns tillgängliga digitalt.

  41. Frågan blir då
    hur vi mäter allt det här.

  42. Svaret är
    att det finns en massa ny teknik-

  43. -som låter oss upptäcka och ta fram
    mönster i de här digitala föremålen.

  44. Här ser vi ett utmärkt exempel.

  45. Det är två ljudvågor. Problemet är bara
    hur vi omvandlar dem till siffror.

  46. Om man lyckas ta fram siffrorna finns
    det bara ett sätt att studera kultur på-

  47. -och det är genom
    att låta forskarna ta över.

  48. Så här gör man med popmusik.

  49. Vi plockade ut egenskaper
    ur en ljudsignal för en låt.

  50. De kallas MFCC,
    och människan kan inte tolka dem.

  51. De här koefficienterna beskriver
    hur instrumenten i låten låter.

  52. Det här beskriver
    vilka ackord som används.

  53. Man delar upp en låt
    i några tusen delar-

  54. -och sammanställer dem sen statistiskt
    för att få fram "ämnen".

  55. Ämnen är vad de låter som.

  56. Det är en statistisk beskrivning
    av vad låten består av.

  57. Det låter abstrakt,
    så låt mig förtydliga.

  58. Vi tog 17 000 låtar från USA Billboard
    Hot 100-listan mellan 1960 och 2010.

  59. Vi fick låtarna från Last.fm,
    som har körts över av Spotify.

  60. De strömmade musik,
    men nu är de ute ur leken.

  61. Innan de nästan gick omkull-

  62. -gav de oss all den här musiken.
    Och med den kan man göra det här.

  63. Vi har olika ämnen - och det här
    mäter dominantseptimackord-

  64. -och så ser vi hur vanliga de är
    mellan 1960 och 2010.

  65. Som ni ser blir de allt ovanligare.

  66. Det ni ser här är jazzens utdragna död.

  67. Den här går hela tiden
    upp och ner och upp och ner.

  68. Och det ämnet handlar om gitarren.

  69. Ni ser rockens uppgång,
    fall, uppgång, fall och uppgång.

  70. Man kan samla alla låtar och se
    hur avstånden mellan dem ser ut-

  71. -och det har jag gjort
    i det här diagrammet.

  72. Jag kallar den pop-penisen.

  73. Det är inte mitt fel utan algoritmens.

  74. Det här visar att vi kan skilja
    olika musikgenrer åt-

  75. -genom att låta datorn
    analysera låtarna.

  76. Det här är rock,
    och här borta har vi balladerna.

  77. Mellan testiklarna har vi country,
    här uppe R & B.

  78. Ni får inte tro att jag skämtar nu-

  79. -men själva fallosen är hiphop.

  80. Det bara blev så.

  81. Och anledningen är att hiphop och rap-

  82. -skiljer sig enormt från de andra
    genrerna eftersom de saknar ackord-

  83. -och är väldigt röstfokuserade.

  84. Så klangfärgen och harmonin
    är helt annorlunda.

  85. Det har skrivits en otrolig massa
    om populärmusikens historia.

  86. Det finns enormt många böcker.

  87. Av avdankade popstjärnor,
    journalister och kulturhistoriker...

  88. De har inte en aning om
    vad de snackar om!

  89. Det här är popmusikens historia
    i ett diagram.

  90. Det här mäter
    popmusikens evolutionstakt.

  91. Blå är långsam evolution medan
    gult och rött är snabb evolution.

  92. Här ser ni att popmusiken
    har upplevt flera revolutioner.

  93. Långsamt, lite snabbare här,
    sen långsamt igen-

  94. -snabbt här i början på 80-talet,
    sen långsamt-

  95. -och så snabbt på 90-talet.
    Vi ser alltså tre revolutioner.

  96. Det är dessa
    som har format amerikanska listor.

  97. 1964, 1982 och 1991. Dessa är
    populärmusikens tre revolutioner.

  98. Vilka är de då? Ni tror er nog veta.

  99. 1964 och amerikanska topplistor -
    då måste det ju vara Beatles.

  100. I december 1963 kom Beatles till
    New York, och då förändrades allt.

  101. Den brittiska invasionen hade inletts,
    åtminstone enligt britterna.

  102. Men stämmer det? Nej, vill jag mena.

  103. Visst invaderade Beatles och
    andra brittiska band USA:s topplistor-

  104. -men de orsakade inte revolutionen
    1964. Jag ska visa varför inte.

  105. De här diagrammen-

  106. -visar förändringarna
    under den här perioden.

  107. Här har vi 1964-

  108. -och ni kan nog se att
    förändringarna redan hade påbörjats.

  109. De här grupperna skapade inte
    revolutionen - de gick bara med i den.

  110. Man kan titta på hur Beatles och
    Rolling Stones - två stora band-

  111. -står sig mot låtarna som kom då.

  112. På vissa sätt låter de
    precis likadant som alla andra-

  113. -men på andra sätt
    ligger de ett par år före.

  114. Det är lite som om Beatles - och
    kanske var det vad de gjorde så bra-

  115. -såg vartåt trenden pekade,
    och valde att gå före.

  116. Kanske var det orsaken till deras fram-
    gångar, eller så var det deras frisyrer.

  117. 1982 har vi synten
    och trummaskinen.

  118. 1990 inträffade den viktigaste
    händelsen i amerikansk populärmusik.

  119. Om man är tillräckligt ung
    vet man precis vad det är.

  120. Om ni inte vet: Hiphopens ankomst.

  121. Ni får själv välja vilken av dessa
    som varit viktigast för popmusiken.

  122. Det kan ha varit "Rapper's Delight",
    den första hiphoplåten på listorna.

  123. Eller så var det Vanilla Ice,
    som var den förste att toppa en lista.

  124. Det förändrade listorna på allvar-

  125. -och startade revolutionen
    i början av 1990-talet.

  126. Jag får ofta frågan om
    vetenskapen kan skriva en poplåt-

  127. -och då menar de en hit.

  128. För om man kan mäta allt
    borde man väl kunna utnyttja det?

  129. Och svaret är nog "kanske".

  130. Poplåtar kan kännas väldigt gåtfulla,
    men den brittiska gruppen KLF-

  131. -skrev en manual om det,
    och de var väldigt cyniska.

  132. De menade att man
    skulle ta bitar från tidigare hits-

  133. -så att radio och tv snabbt
    tar den till sig och spelar den.

  134. KLF bevisade sin poäng genom
    att släppa "Doctorin' the Tardis".

  135. Det var i princip en version av
    signaturmelodin till "Doctor Who".

  136. Kritikerna skrev
    att låten var "en enda lång plåga".

  137. "Det är oundvikligt
    att den når topp tio."

  138. Och den blev etta
    på de brittiska listorna.

  139. Det visar att det kanske går
    att skapa ett hitrecept.

  140. Man kan analysera
    framgångsrika låtar.

  141. Ta de här låtarna.

  142. När vi analyserade hade Black Eyed
    Peas den mest framgångsrika låten.

  143. Den minst framgångsrika
    var låten "The Dolphin's Cry".

  144. Den ena är tusen gånger mer
    framgångsrik än den andra.

  145. Beatles "Hey Jude"
    var näst mest framgångsrik.

  146. Man kan mäta förhållandet mellan
    framgång och en viss egenskap.

  147. Man kan utföra
    en regressionsekvation.

  148. Det här är nån form av ackord.

  149. Här borta har vi framgången.
    Vi är intresserade av kurvan här.

  150. När vi gör det påminner
    det om evolutionsbiologer-

  151. -som analyserar det naturliga urvalet.

  152. På Galapagosöarna finns det finkar-

  153. -och i takt med att El Niño
    kommer och går-

  154. -påverkas de olika av klimatet.

  155. Det är bättre för dem...

  156. Deras förmåga att locka en partner
    är beroende av vilken näbb de har-

  157. -och det påverkar näbbens utveckling.

  158. Det är samma sak när det gäller musik
    som är ämnad för listorna.

  159. Ni förstår varför det här passar
    en evolutionsbiolog.

  160. Här mäter vi framgången hos
    en egenskap av det här låtarna-

  161. -sett till tiden. Och vi ser
    att den funkar sämre med tiden.

  162. Vi kollar på en särskild egenskap
    hos musiken här.

  163. Här mäts skillnaden
    mellan svänget och kraften i låtarna.

  164. Det här är frekvensen i låtarna,
    och ni ser en nedåtgående trend.

  165. Här mäter vi folks åsikt. Ju högre
    linjen är desto mer gillar folk det här.

  166. Ni ser att folk verkligen ogillar det,
    och där har vi förklaringen.

  167. Det visar att en orsak till att
    musiken förändras så som den gör-

  168. -är att lyssnarna spelar en viktig roll.

  169. Konsumenterna har makt
    eftersom de väljer vad de lyssnar på-

  170. -när artisterna släpper ny musik.

  171. Det ger en feedback
    som formar vår kultur.

  172. Och man kan ana de här krafterna.

  173. Hur har jag det med tiden?

  174. Med tanke på att man
    kan göra den här sortens analys...

  175. ...kan man hitta vad folk gillar,
    och man kan vara mer avancerad.

  176. Vi gör det här med Google.
    Vi har 17 000 och de har 30 miljoner.

  177. Spotify och Apple
    har också samma 30 miljoner-

  178. -och får runt 10 000 nya låtar
    per vecka.

  179. Vi vill ha deras data, och de
    ger oss inte allt men rätt mycket.

  180. Vad vi gör är att ta hundratusentals
    låtar från de senaste åren-

  181. -och sen använder vi
    väldigt sofistikerad teknik-

  182. -för att hitta det som varit och nog
    kommer att bli framgångsrikt-

  183. -för att visa hur konsumentens smak
    förändras, och med den även musiken.

  184. Vi förklarar alltså
    hur kultur fungerar.

  185. Men jag tror att oavsett mängden data
    och hur bra algoritmer man än har-

  186. -finns det en gräns för
    vad man kan utröna.

  187. Och orsaken till det är de enorma
    skillnaderna i hur låtar lyckas.

  188. Titta på det här diagrammet...

  189. Det här är kumulativ fördelning.
    Jag ska försöka förklara det.

  190. Det här är antalet
    visningar på Youtube-

  191. -för låtar släppta vecka 43 2015.

  192. Adeles "Hello" släpptes då
    och fick 34 874 000 visningar.

  193. Hon fick miljoner visningar.

  194. Förlåt: 348 miljoner visningar.

  195. Den minst framgångsrika låten
    som släpptes fick två visningar.

  196. Det var Doc Sha-Rocks
    "Niggas Never Know".

  197. Det är inte helt uppenbart vad
    det här är om man inte känner till det.

  198. Poängen är att det finns en massa låtar
    som får väldigt få visningar-

  199. -och sen några få
    som får enormt många.

  200. Det här är väldigt vanligt
    inom många områden.

  201. Det kan vara bokförsäljning
    eller forskningsframgångar.

  202. Samma sak med förmögenhet.
    Den här fördelningen går igen överallt.

  203. Den vanligaste orsaken
    till det här fenomenet-

  204. -är nog att man kopierar varandra.

  205. Man kan säga
    att framgång föder framgång.

  206. En låt släpps och blir populär.

  207. Folk börjar lyssna
    eftersom andra gör det.

  208. Du hörde din vän spela den
    och gillade den.

  209. Det gör att låten sprids väldigt fort.

  210. Det här gäller särskilt
    i nätverkssamhällen.

  211. Det förklarar asymmetrin
    som finns i såna här nätverk.

  212. I samhällen som bygger på sociala
    nätverk blir skillnaderna tyvärr enorma.

  213. Då kan det hända att den stora massan
    leder utvecklingen helt fel.

  214. Det finns en tio år gammal studie-

  215. -som visar hur vi påverkar varandra.

  216. Forskarna gav en grupp barn
    en massa låtar-

  217. -som de ensamma fick betygsätta.

  218. I en annan version av experimentet...

  219. I en version fick de betygsätta låtarna-

  220. -och i en annan version visste de
    hur andra barn hade betygsatt låtarna.

  221. Sen jämförde forskarna resultatet.

  222. Och de fann
    att ju mer man vet om vad andra gör-

  223. -desto större blir skillnaden mot
    ens självständiga betygsättning.

  224. Ju mer man vet om vad andra gör,
    desto troligare är det-

  225. -att man börjar ladda ner
    vad man ser som riktigt dåliga låtar-

  226. -och då blir
    den här asymmetrin ännu påtagligare.

  227. Om det stämmer-

  228. -och det gör det nog ibland
    med tanke på "Gangnam Style".

  229. Hur kunde den låten bli så stor?

  230. Det här fenomenet
    verkar bli allt vanligare.

  231. Frågan är då om det fortfarande
    finns utrymme för verklig kreativitet-

  232. -och musik så som vi känner den.
    Många vänder sig mot tanken-

  233. -att man kan ta
    musik eller annan sorts kultur-

  234. -och reducera den till siffror.

  235. Men jag menar att man kan göra det
    med all sorts kultur.

  236. Jag tror till och med
    att man kan göra det med Abba.

  237. Tack så mycket.

  238. Översättning: Markus Svensson
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Digitaliserad konst och vetenskap

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Idag finns nästan all musik och konst digitaliserad och tillgänglig för de flesta. Vad kan vi utläsa av denna data? Går det att skapa en hit med hjälp av all denna information? Armand Leroi, författare och professor i evolutionsbiologi, berättar om möjligheterna och begränsningarna. Enligt Leroi har popmusiken genomgått tre stora revolutioner: 1964, 1982 och 1991. Med en graf kan han berätta hela pophistorien. Inspelat den 12 juni 2016 på Pop House Hotel, Stockholm. Arrangörer: Fri tanke förlag och Kungliga Vetenskapsakademien.

Ämnen:
Musik > Musikhistoria, Musik > Populärmusik
Ämnesord:
Kulturell verksamhet, Pop, Populärkultur
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Kunskapens gränser

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kunskapens gränser

Vad vi inte kan veta

Kommer vi till en punkt när vetenskap har svarat på alla stora frågor vi har om universum, eller finns det en gräns för vad vetenskapen kan ge svar på? Denna fråga ställer Marcus du Sautoy i sin föreläsning. Han är professor i matematik och programledare för vetenskapsprogram på BBC och har skrivit boken "What we cannot know". Boken berör bland annat matematikens förmåga (eller oförmåga) att förutse, kaosteori och kvantfysik med bland annat Heisenbergs osäkerhetsprincip. Inspelat den 12 juni 2016 på Pop House Hotel, Stockholm. Arrangörer: Fri tanke förlag och Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kunskapens gränser

Språk och verklighet

Lera Boroditsky talar om hur våra olika språk kan påverka vårt sätt att se på världen. Hon är professor i kognitionsvetenskap och studerar hur kunskap byggs utifrån samspelet mellan hjärna, språk och omvärld, och hur olika kulturer och språk påverkar vårt sätt att tänka. Ett exempel är att det kan uppstå missuppfattningar mellan språk som läser från vänster till höger och från höger till vänster, och att människor i vissa kulturer tänker på tid som framför respektive bakom sig medan man i andra kulturer anser att det förflutna är framför, något man har upplevt och kan se. Inspelat den 12 juni 2016 på Pop House Hotel, Stockholm. Arrangörer: Fri tanke förlag och Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kunskapens gränser

Kvantfysikens ogreppbara värld

Anton Zeilinger, professor vid institutet för kvantoptik och direktör för vetenskapsakademien i Österrike, förklarar kvantfysikens fenomen med sammanflätande partiklar på stora avstånd, våg-partikel-dualitet och superpositioner och hur vi ska förstå kvantvärlden på ett intuitivt sätt. Inspelat den 12 juni 2016 på Pop House Hotel, Stockholm. Arrangörer: Fri tanke förlag och Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kunskapens gränser

Digitaliserad konst och vetenskap

Idag finns nästan all musik och konst digitaliserad och tillgänglig för de flesta. Vad kan vi utläsa av denna data? Går det att skapa en hit med hjälp av all denna information? Armand Leroi, författare och professor i evolutionsbiologi, berättar om möjligheterna och begränsningarna. Enligt Leroi har popmusiken genomgått tre stora revolutioner: 1964, 1982 och 1991. Med en graf kan han berätta hela pophistorien. Inspelat den 12 juni 2016 på Pop House Hotel, Stockholm. Arrangörer: Fri tanke förlag och Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kunskapens gränser

Artificiell intelligens, humor och kreativitet

Hur tänker vi, och varför väljer vi de ord och uttryck som vi gör? Douglas Hofstadter har skiftat sitt fokus från artificiell intelligens till kognitionsvetenskap och det mänskliga tänkandet. Här talar han om analogier och hur människor använder dessa för inlärning, problemlösning och kreativitet. Ett exempel är när någon berättar om en upplevelse och en åhörare reagerar med reflektionen "det är exakt vad som hände mig". Trots att situationen, miljön och människorna vid den givna situationen var annorlunda accepterar vi reaktionen. Vi använder övertygande analogier hela tiden. Inspelat den 12 juni 2016 på Pop House Hotel, Stockholm. Arrangörer: Fri tanke förlag och Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & musik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Polarprissamtal 2014

Musikbranschens senaste trender

Ett samtal om nya trender. Medverkande: Ted Persson, kreativ chef på Great Work; Per Sundin, vd Universal music, och journalisten Fred Bronson. Föreläsningen var en del i arrangemanget Polar music talks. Inspelat på Rigoletto i Stockholm den 25 augusti 2014. Arrangör: Polar music prize.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - ledarskap

Vad är en bra ledare?

Få chefer kan som en dirigent vifta med en stav för att få personalen att göra som de vill. Kan ledare i allmänhet lära sig något av hur en dirigent leder sin orkester? Och vad krävs för att vara en bra dirigent?

Fråga oss