Titta

UR Samtiden - Psykologins dag 2016

UR Samtiden - Psykologins dag 2016

Om UR Samtiden - Psykologins dag 2016

Genus och kön är ett ämne som berör oss alla. Vi lever fortfarande i ett starkt uppdelat samhälle där män och kvinnor ofta jobbar inom skilda områden, har olika intressen och beteenden. Även omgivningens förväntningar på oss som kvinnor och män skiljer sig åt. Här får vi ta del av forskning om hur genus präglar våra sinnesförnimmelser, våra bedömningar av människor, vårt språk och tänkande. Inspelat den 10 mars 2016 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Psykologins dag 2016: Vem tycker om hen?Dela
  1. Vi håller på med socialpsykologi.

  2. Då handlar det oftare om
    hur vi uppfattar andra.

  3. Kanske mindre om hur vi
    uppfattar oss själva, men det också.

  4. Vi vet inom socialpsykologin
    att människor kategoriserar andra.

  5. När ni ser denna bild är frågan
    om ni kategoriserar ansiktet-

  6. -utifrån någon typ av kön.

  7. Jag visar en bild till och fundera
    själva om ni ser kön i ansiktena.

  8. Eller i det här ansiktet?

  9. Man kan fundera på
    om det handlar om olika mönster.

  10. När man forskar på människors
    uppfattningar om kön-

  11. -ser man att människan också
    skapar kön.

  12. Man skapar kön efter nåt slags
    tvåkönsperspektiv.

  13. Man tänker att det bara finns två kön
    trots att människor ser olika ut-

  14. -och känner sig på olika sätt.
    Vi kategoriserar i två kön.

  15. Man kan göra såna här ansikten-

  16. -som kombinerar olika mycket
    manlighet och kvinnlighet.

  17. Ansiktena i mitten är morfade.

  18. De består av 50 % kvinnoansikte
    och 50 % mansansikte.

  19. Det forskningen visar är-

  20. -att om man presenterar ett sånt här
    "hen-ansikte" eller neutralt ansikte-

  21. -efter att man har tittat
    på ett kvinnoansikte-

  22. -kategoriserar man det neutrala
    ansiktet som ett mansansikte.

  23. Har man istället först tittat
    på ett mansansikte-

  24. -tycker man att samma ansikte
    nu är ett kvinnoansikte.

  25. Då kan vi förstå att vi "gör" kön
    här inne i våra system.

  26. Vi begränsar en variation som finns
    och som är mycket större än två-

  27. -till att bara vara dessa två.

  28. Det är en utgångspunkt när vi
    funderar på vad "hen" kan göra.

  29. En annan utgångspunkt
    som handlar om språk är-

  30. -att vi använder massor av ord
    för att tala om varandra.

  31. Vi kan prata om kvinnan och mannen,
    men pratar också ofta-

  32. -om människan som sådan
    och olika yrkesroller.

  33. Vi vet också inom socialpsykologi-

  34. -att de olika rollerna aktiverar
    olika typer av könsstereotyper.

  35. Vi tänker att sjuksköterskan
    förmodligen är en kvinna-

  36. -eller att busschauffören är en man.

  37. Vi kanske drar dessa slutsatser för-

  38. -att dessa yrken är mans-
    eller kvinnodominerade.

  39. Men om vi tittar på de här orden,
    t.ex. "människan" och "doktorn".

  40. "Människan" är ett neutralt ord,
    lika många män som kvinnor är doktor.

  41. Då uppvisar vi nåt
    som brukar kallas "manlig bias".

  42. Det betyder att när människor
    ska exemplifiera till exempel-

  43. -en typisk människa eller en typisk
    doktor är sannolikheten större-

  44. -att de kommer att tänka på en man
    istället för en kvinna.

  45. Det kallar man "manlig bias".

  46. Även om vi då vet att det finns lika
    många kvinnor som män i läkaryrket-

  47. -tenderar vi att tro att det finns
    fler män än kvinnor.

  48. Eller fler exempel på män,
    kanske man ska säga.

  49. På millisekunder
    kategoriserar vi andra-

  50. -enligt tvåkönsprincipen trots att
    verkligheten har större variation.

  51. Det finns en större variation
    i biologin.

  52. Vi kan också vara juridiskt
    kategoriserade som kvinnor eller män.

  53. Vi kan också känna oss
    som tillhörande det andra könet.

  54. Och könsidentiteten är olika stark
    för olika individer.

  55. En del tycker det är viktigt att vara
    kvinna och uppfattas som kvinna.

  56. För andra människor
    spelar inte det lika stor roll.

  57. Då kan vi fundera på vad "hen"
    kan göra för att få oss att inse-

  58. -att det finns en större variation
    än vad vi tidigare har tänkt oss.

  59. Den här könskategoriseringen
    verkar också leda till-

  60. -att vi får starka könsstereotyper.
    Kan "hen" minska dem?

  61. Om vi kopplar på
    i vår kommunikation-

  62. -och hur vi uppfattar omvärlden
    en tvåkönsprincip-

  63. -så blir utgångspunkten
    för forskningsprojektet-

  64. -att tänka sig att samhälle och språk
    kan förstärka en tvåkönsnorm.

  65. Vi blir påminda
    att det ska finnas två kön.

  66. Och att de ofta är tänkta
    att stå i relation till varandra.

  67. Vi blir påminda om det,
    antingen genom språket-

  68. -eller när vi ska handla.
    Vi går till dam- och herraffärer.

  69. Vi går till dam- och herrtoaletter.

  70. Man kan också titta
    på världens olika språk-

  71. -utifrån tvåkönsnormen.

  72. Reproducerar alla språk
    den här normen på samma sätt?

  73. Det visade sig
    att det inte är på det sättet.

  74. Man brukar dela in världens språk
    i tre olika grupper.

  75. Till exempel har engelskan, danskan
    och norskan har två stycken genus-

  76. -för tredjepersons pronomen:
    hon och han.

  77. Däremot har de inte ändelser,
    som i "lärare, lärarinna"-

  78. -vilket vi har haft
    i vissa yrken tidigare.

  79. Jämför man med franska,
    tyska, italienska, ryska-

  80. -så har de många fler genus
    i språket.

  81. De har könsbestämda pronomen.

  82. De har även kön på substantiv.

  83. Har man maskulinum eller femininum
    behöver man också böja verbet-

  84. -eller adjektivet så det stämmer
    överens med det kön man pratar om.

  85. Sen har vi den tredje språkgruppen-

  86. -som består av t.ex. finska, mandarin
    och turkiska.

  87. De språken har väldigt få genus.

  88. När man ska prata om nån i tredje
    person finns inte "hon" och "han".

  89. Då finns bara "hen" - eller det ordet
    som finns i det specifika språket.

  90. Samma mening som beskrivs
    i de olika språken-

  91. -kan påminna människorna
    i olika stor utsträckning-

  92. -om tvåkönsnormen eller inte.

  93. Det tycker jag är
    ett viktigt argument.

  94. I hen-debatten har man sagt:
    "Så har vi haft det i alla tider."

  95. Men kom då ihåg att världens språk
    ser väldigt olika ut-

  96. -och att de också förändras.

  97. Ytterligare en sak att komma ihåg:

  98. Genom att svenskan införde "hen" så
    är svenskan första språket i världen-

  99. -som har tre pronomen.

  100. I relation till de andra tre
    språkgrupperna är svenskan nu unik.

  101. Det är därför ett stort intresse
    inom det här forskningsfältet.

  102. Man följer också noga utvecklingen
    inom Sverige.

  103. Vi har lyckats få till det
    på den korta tiden som har gått.

  104. Går vi till ordboken och Svenska
    akademins ordlista-

  105. -så är "hen" en könsneutral
    benämning på en person-

  106. -som är omtalad ev. implicit
    i sammanhanget.

  107. Om vi till exempel pratar om
    de yrkesgrupper jag nämnde tidigare-

  108. -skulle man kunna prata
    om doktorn som hen.

  109. "Jag ska tänka på
    vad jag ska säga till hen."

  110. Man ska också kunna använda "hen"
    på en person-

  111. -som inte vill kategorisera sig
    som vare sig kvinna eller man.

  112. Dessa två användningsområden
    finns idag för "hen".

  113. Det som är viktigt att komma ihåg när
    det gäller den andra användningen är-

  114. -att vi inte använda "hen"
    på personer-

  115. -som vi själva tycker uppfyller
    förväntningar vi har om "hen".

  116. När det gäller
    den egna könsidentiteten är tanken-

  117. -att vi själva
    kan få välja vilket pronomen-

  118. -som jag känner mig mest bekväm
    att bli tilltalad med.

  119. Det pågående projektet som vi har och
    de frågar som vi ställer oss handlar-

  120. -om "hen" kan hjälpa oss att inte i
    onödan kategorisera i hon och han.

  121. Det kan vara nåt vi har med oss.

  122. Men kan det hjälpa oss att bortse
    från kön när det inte är relevant?

  123. Kan "hen" även hjälpa oss att inse
    att det finns en större mångfald-

  124. -när det gäller könsidentitet
    och de uttryck vi har?

  125. Kan "hen" minska könsstereotyper
    och manlig bias?

  126. Kan vi påminna människor om
    att inte ha manlig bias?

  127. Ordet är alldeles nytt
    och därför är det viktigt-

  128. -att undersöka hur attityderna
    har förändrats över tid-

  129. -och vad som utmärker de som
    antingen gillar eller ogillar "hen".

  130. Vad utmärker de som använder
    och inte använder "hen"?

  131. Det här är mindre frågor som vi kan
    undersöka i specifika experiment.

  132. Den stora frågan
    som är den allra intressantaste är:

  133. I vilken utsträckning påverkar språk
    faktiska upplevelser av vad kön är?

  134. Det är vad som gör frågan
    psykologiskt intressant.

  135. Till frågan om hur det gick till
    när "hen" introducerades i svenskan-

  136. -och de argument
    som lyftes fram för och emot.

  137. Dels kan man säga att "hen"
    fyller 50 år i år.

  138. 1966 föreslogs det första gången.

  139. Men 2011 tar debatten fart på allvar-

  140. -och då blir det ett aktivt arbete-

  141. -för att "hen" faktiskt ska komma
    med i svenskan.

  142. En barnbok kom ut på olika förlag och
    den heter "Kivi & Monsterhund".

  143. I boken finns inga könade pronomen.

  144. Där finns bara "hen".

  145. Boken publicerades tillsammans
    med en debattartikel i DN.

  146. Tillsammans med bokförfattarna
    och lingvisten Karin Milles.

  147. Där argumenterades för att "hen"
    skulle tas med i svenska ordboken.

  148. Det som hände därefter kan nog
    många känna igen sig i.

  149. Det debatterades på fester och i hem.

  150. På tidningar och i olika forum.

  151. Debatterna kunde vara
    ganska så hårda.

  152. Det här är från en chattsajt
    i Svenska dagbladet.

  153. Om man tittar på argumenten
    så kan man se att de skiljer sig-

  154. -mellan de som förespråkar "hen"
    och de som är emot "hen".

  155. Då kan man grovt säga-

  156. -att de som är för "hen" ofta
    använder det praktiska argumentet-

  157. -att det är enklare att skriva "hen"
    i stället för "han" eller "hon"-

  158. -eller vilka sätt
    man ska skriva om det på.

  159. De som är emot "hen" tycker
    att det är onödigt.

  160. Men framför allt
    hävdar man oftast tvåkönsnormen.

  161. Personer som argumenterar
    emot "hen" har svårare-

  162. -att se variationen som finns
    i könsidentiteter och uttryck.

  163. De hävdar att det bara finns två kön.

  164. Så har för- och...

  165. Så har de båda sidorna resonerat.

  166. Sen 2015 finns det här ordet
    i Svenska akademins ordlista.

  167. Det är ju ändå en ganska kort period
    som har gått.

  168. Jag ska nu visa de två studierna
    som vi har gjort-

  169. -för att undersöka om "hen"
    kan minska en manlig bias.

  170. Vi har konstruerat
    fiktiva rekryteringssituationer.

  171. Det är ett sammanhang där det skulle
    vara bra att minska manlig bias.

  172. Vi har presenterat olika sökanden
    på två olika sätt.

  173. Vi har skrivit att den sökande är
    32 år och har kandidatexamen o.s.v.

  174. Sen får man läsa mer om personen.

  175. I ett annat sammanhang får man
    istället läsa om hen-

  176. -och vad som utmärker
    den här personen.

  177. Det viktiga är att det inte finns
    några skillnader i beskrivningarna.

  178. Efter att man har läst person-
    beskrivningarna får man göra tester.

  179. Sen frågar vi om de kommer ihåg
    vilket kön personen i texten hade.

  180. Då ser vi att det blir en skillnad.
    Finns det ingen manlig bias-

  181. -ska lika många gissa
    på det ena eller andra könet.

  182. Och så ser det då inte ut.

  183. Har man läst om en sökande person
    så tror 70 %-

  184. -att de har läst om en man, trots
    att inget i texten talar om detta.

  185. Vi använder oss av könsneutrala yrken
    i det här sammanhanget.

  186. I statistiken är det inte
    någon skillnad.

  187. Har man istället läst om "hen" vet
    man att man inte har fått veta nåt-

  188. -om antingen hon eller han
    i det här sammanhanget.

  189. Våra första preliminära resultat
    tyder på-

  190. -att "hen" kan minska en manlig bias.

  191. Sen ser vi på
    vilka som tycker om "hen"-

  192. -och vilket inflytande tid har
    över de här åsikterna.

  193. Vi har ställt frågor till människor-

  194. -som antingen står och väntar
    på tåget i Lund eller i Stockholm-

  195. -eller som studerar på Lunds
    eller Stockholms universitet.

  196. Vi har ställt frågor om attityder
    och användande av "hen".

  197. Vi har även ställt
    ett antal olika bakgrundsfrågor.

  198. Det kommer jag till snart.
    Hur många tycker om "hen"?

  199. Vi har ställt dessa frågor
    från 2012 till 2015.

  200. Här kan vi också se
    den polariserade debatten.

  201. Många är antingen mycket positiva
    eller mycket negativa.

  202. 2012 var många mycket negativa
    till "hen".

  203. Det var knappt 20 %
    som var mycket positiva.

  204. Men redan 2013
    hade attityderna blivit mer positiva.

  205. 2015 är de ordentligt positiva.

  206. Nästan 70 % är mycket positiva
    och bara 10 % är mycket negativa.

  207. Så vi kan säga
    att fler och fler tycker om "hen".

  208. Vi har också undersökt
    hur många som använder "hen".

  209. Och där ser vi ett annat mönster.

  210. De ljusgrå staplarna visar-

  211. -på de personer
    som använder "hen" ofta.

  212. Ofta-användarna
    har inte ökat över tid.

  213. Däremot har aldrig-
    eller sällananvändarna minskat.

  214. Baserat på dessa resultat kan man
    tänka sig att människor börjar prova-

  215. -att använda ordet, men
    man gör det inte vid varje tillfälle.

  216. Men man är i alla fall där
    och försöker.

  217. På sista bilden har vi tagit med
    alla bakgrundsvariablerna.

  218. Vi undersöker
    när människor kategoriserar sig-

  219. -som kvinnor eller män.
    Är det skillnader mellan könen?

  220. Vi har frågor om ålder,
    en sexismskala, politisk orientering-

  221. -om man är intresserad
    av genusfrågor och så vidare.

  222. Sen testar vi faktorerna i olika steg
    och ser vilken betydelse de har.

  223. I första skedet är män mer negativa
    till "hen" än vad kvinnor är.

  224. Det är en effekt som är vanligt att
    se i studier om kön och jämställdhet.

  225. Män tycker inte det är lika viktigt
    att skapa reform eller förändringar.

  226. Men lägger vi till frågan
    om könsidentitet:

  227. "I vilken utsträckning är det viktigt
    för mig att vara kvinna?"

  228. "Är det en stor del
    av min identitet?"

  229. Då har vi inte längre
    några könsskillnader.

  230. Då tycker män det är viktigt och
    det är en stor del av identiteten.

  231. Kvinnor tycker det är viktigt och
    det är en stor del av identiteten.

  232. De är mer negativa till "hen"-

  233. -än de som inte lägger lika stor vikt
    vid könsidentitet.

  234. Äldre har sexistiska attityder
    och en politisk högerorientering-

  235. -och är mer negativa. Personer
    med intresse för genusfrågor-

  236. -är mer positiva.

  237. Nu sa jag eventuellt fel. Inte?

  238. Man glömmer bort sig.

  239. Men det viktiga kommer här på slutet.

  240. Oavsett om vi tar bara tiden eller
    tillsammans med de andra faktorerna-

  241. -så ser det ut
    att vara den viktigaste faktorn.

  242. Slutsatsen som vi drar i artikeln
    och som man kan fundera kring är-

  243. -att även om attityderna var negativa
    när "hen" introducerades-

  244. -och den här debatten var ganska
    stark, hård och otäck-

  245. -så verkar det vara så att ett ord
    som utmanar tvåkönsnormen-

  246. -möter starka reaktioner.

  247. Men allt medan tiden går
    och vi får prova på ordet-

  248. -så blir också människor
    mer positiva till ordet.

  249. Tiden är en viktig faktor.

  250. Slutsatsen är
    att "hen" verkar vara ett ord-

  251. -som kan vara bra för människor
    och för det svenska språket.

  252. Det är så vi tänker kring det hela.
    Tack.

  253. Tack, Marie.

  254. Vem vill fråga om "hen" nu?

  255. Varför startade hen-debatten?

  256. Det handlar ju om kvinnor
    som det andra könet-

  257. -och maktförhållanden.

  258. Finns det ursprung i det
    för hen-introduktionen-

  259. -eller varför blev det aktivt
    just då?

  260. Jag tror att "hen" har varit aktuellt
    i många LGTB-kretsar under lång tid.

  261. Här var det nog för
    att man publicerade boken-

  262. -och gick ut med debattartikeln.
    Det blev som en start.

  263. Det är kanske därför det har
    fungerat i svenskan.

  264. I engelskan har man prövat
    att använda många olika pronomen.

  265. De har funnits en tid
    och sen har de dött ut.

  266. Var det ingen start kring att det här
    var ett jämställdhetsprojekt?

  267. Det var inte
    ett jämställdhetsprojekt.

  268. Det var ett projekt som drevs
    av LGBT-rörelsen.

  269. Det fanns ju en annan reform
    på 70-talet-

  270. -när man skulle gå från "han"
    till "hon, han".

  271. Det var mer drivet av feminister
    och jämställdhetsrörelsen.

  272. Nu tittar vi på jämförelserna
    av argumenten då och nu.

  273. Faktum är att argumenten
    är ganska lika.

  274. Det kanske är nyheten
    som är det jobbiga.

  275. Jag tycker det här är kul forskning-

  276. -och det är roligt med
    de naturliga språkliga variationerna.

  277. Jag undrar om det finns nåt tecken på
    att dessa tre språk:

  278. -finska, mandarin och turkiska, som
    inte har många könade pronomen-

  279. -har mindre manlig bias när det
    gäller rekrytering och så vidare.

  280. Fattar ni frågan?
    Om de så kallade genuslösa språken-

  281. -är mer jämställda.

  282. Finland tror jag är det. De slår oss
    i en mängd olika avseenden.

  283. Det finns en studie
    som har jämfört alla språken.

  284. Där ser man att det inte är mer
    jämställt i dessa språkgrupper.

  285. De "naturliga" genusspråken-

  286. -där man bara använder könade
    pronomen, är de mest jämställda.

  287. Utifrån utvecklingsperspektiv finns
    en studie.

  288. Finska barn
    "könar" sig själva senare-

  289. -än barn som lever
    med de här starka genusspråken.

  290. En fråga till.

  291. Jag funderar på det här med att de
    som använder det ofta inte har ökat.

  292. De som aldrig använder det
    har ju minskat drastiskt.

  293. Kan inte de två siffrorna
    tillsammans tolkas-

  294. -som att man använder "hen", men
    inte på bekostnad av hon och han?

  295. Ja, absolut.

  296. Man behåller den nyanseringen-

  297. -men använder "hen"
    när det är relevant.

  298. Vi ska ju inte ersätta det
    i alla sammanhang.

  299. Det finns ingen anledning till
    att det ska gå uppåt heller.

  300. Men man kan säga
    att "hen" idag används-

  301. -som en möjlighet.

  302. -Kan era data tolkas så?
    -Ja, det tycker jag.

  303. Då tackar vi
    Marie Gustafsson Sendén.

  304. Textning: Karin Hagman
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Vem tycker om hen?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Att vi delar in kön i två sorter, man och kvinna, leder till att vi får starka könsstereotyper som skapar förväntningar på ett manligt respektive kvinnligt beteende. Här kan man fundera vad uttrycket hen kan göra för att få oss att inse att det finns en större variation, säger forskaren i socialpsykologi Marie Gustafsson Sendén. Inspelat den 10 mars 2016 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Ämnen:
Värdegrund > Genus och jämställdhet
Ämnesord:
Genus (socialt kön), Genusfrågor, Könsidentitet, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Psykologins dag 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Psykologins dag 2016

Stress bland elever på högstadiet

Stress i unga år kan påverka vår hälsa negativt som vuxna, menar professor Petra Lindfors som här berättar om ett angeläget forskningsprojekt med ungdomar på högstadiet. Exempel på frågor man försöker besvara är: finns det skillnader i stressnivå mellan pojkar och flickor? Hur påverkas den unga kroppen av stress? Finns det någon koppling mellan kropp och knopp när det gäller stress? Inspelat den 10 mars 2016 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Psykologins dag 2016

Har kvinnor bättre simultankapacitet?

Det sägs ofta att kvinnor är bättre på att hålla många bollar i luften samtidigt. Forskaren Ivo Todorov har gått vetenskapligt tillväga och försökt hitta belägg för påståendet. Det finns inte så många vetenskapliga studier i ämnet men undersökningar visar att samhället ofta ställer större krav på att kvinnor skall klara av att jobba med flera saker samtidigt. Inspelat den 10 mars 2016 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Psykologins dag 2016

Om samspelet mellan arv och miljö

Redan vid ett och ett halvt års ålder kan barn identifiera att män har kantiga drag och kvinnor mer runda och mjuka, berättar professorn i utvecklingspsykologi Pehr Granqvist. Könsstereotyper utvecklas tidigt, de befästs och blir förvånansvärt rigida redan under tidig barndom. Inspelat den 10 mars 2016 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Psykologins dag 2016

Genus och arbetsmiljö

I stället för att prata om kvinnors arbetsmiljö bör vi studera arbetsplatsen ur en mer generell synvinkel, påpekar professor Annika Härenstam. Om vi bara fokuserar på kvinnors arbetsmiljö så riskerar vi att individualisera förklaringar och skylla på att kvinnor är för ambitiösa när de mår dåligt. Inspelat den 10 mars 2016 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Psykologins dag 2016

Vårt unika doftsinne

Först på 2000-talet lyckades forskarna kartlägga vilka gener som producerar doftreceptorerna i våra näsor, berättar doftforskaren Jonas K. Olofsson. Forskning om doftsinnet har ofta ifrågasatts på grund av att man betraktat doftsinnet som mera kvinnligt än manligt, ett synsätt som går tillbaka ända till antikens dagar. Inspelat den 10 mars 2016 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Psykologins dag 2016

Vem tycker om hen?

Att vi delar in kön i två sorter, man och kvinna, leder till att vi får starka könsstereotyper som skapar förväntningar på ett manligt respektive kvinnligt beteende. Här kan man fundera vad uttrycket hen kan göra för att få oss att inse att det finns en större variation, säger forskaren i socialpsykologi Marie Gustafsson Sendén. Inspelat den 10 mars 2016 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Psykologins dag 2016

Könsskillnader i självbiografiskt minne

Flera äldre undersökningar visar att kvinnors och mäns självbiografiska minne skiljer sig åt. Här sägs att kvinnor ofta minns fler händelser och kan beskriva dem mer detaljerat och emotionellt. Psykologiforskaren Kristina Karlsson har dock hittat ett nytt och annorlunda mönster i sina undersökningar som visar att det inte finns några större skillnader mellan mäns och kvinnors minnesbeskrivningar. Inspelat den 10 mars 2016 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Psykologins dag 2016

Sömn hos män och kvinnor

Varför sover vi och vad händer när vi sover? Och sover kvinnor sämre än män? Det är exempel på frågor som sömnforskaren Johanna Schwartz fördjupat sig i. Idag uppger kvinnor i alla åldersgrupper att de har sömnbesvär och inte bara i Sverige utan samma problem förekommer i hela världen. Inspelat den 10 mars 2016 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Psykologins dag 2016

Finns det könsskillnader i hjärnan?

Tidigare forskning gjorde gällande att det finns skillnader mellan manliga och kvinnliga hjärnor, något som forskarna idag fått revidera. Med hjälp av modern utrustning kan vi idag studera våra hjärnor på ett fascinerande sätt, säger hjärnforskaren Håkan Fischer. Vi har då sett att de flesta hjärnor består av en blandning av både kvinnliga och manliga egenskaper. Inspelat den 10 mars 2016 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & värdegrund

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Jämställdhet från siffror till handling

De bjuds in för att skriva i de fina tidskrifterna

Johanna Stadmark, forskare i geologi vid Lunds universitet, visar undersökningar som pekar på mångfaldsbrister inom de högre lärosätena och resonerar kring resultaten. Från seminariet ”Jämställdhet i akademin - från siffror till handling”. Inspelat på Chalmers i Göteborg den 30 januari 2014. Arrangör: Sveriges unga akademi.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBarnaministeriet Dokumentär

Instagram-upploppet

Några dagar före jullovet hängdes Elin ut på ett anonymt Instagramkonto. Sidan byggde på att ungdomar spred sexskvaller om varandra och på kort tid hängdes hundratals personer ut med namn och bild. När över 500 ungdomar samlades utanför Plusgymnasiet i Göteborg för att sätta dit den man trodde stod bakom sidan blev det kaos.

Fråga oss