Titta

UR Samtiden - Readme 2016

UR Samtiden - Readme 2016

Om UR Samtiden - Readme 2016

Vad händer med samhället när hot och hat präglar mer och mer av vårt informationsflöde? Vad tar vi oss till i en värld där allt fler får allt svårare att skilja mellan fakta, lögner och konspirationsteorier? Föreläsningar och diskussioner om vår tids mest brännande samhällsfrågor. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Till första programmet

UR Samtiden - Readme 2016 : Näthat på gymnasietDela
  1. Under årets Readme
    inledde vi ett samarbete-

  2. -med gymnasiet Spyken i Lund-

  3. -där en klass
    har genomfört en enkätundersökning-

  4. -som handlar bland annat om näthat
    i deras vardag.

  5. De har jobbat fram frågorna själva-

  6. -och sen bett andra elever
    att svara på dem.

  7. Här har vi nu klassen och lärarna.
    Välkommen upp på scenen!

  8. Vi ska kika lite på bilder
    på enkätundersökningen ni har gjort-

  9. -så kan vi se vad vi kan säga om dem.

  10. Det är en undersökning
    vi har gjort på Spyken.

  11. Den kan bara säga nåt om hur läget
    ser ut med hot och hat på nätet-

  12. -på Spyken i dagsläget.

  13. Då har vi lite statistik här.

  14. Vi tyckte det var många som erkände
    sig ha utsatt andra för näthat.

  15. Däremot var det färre än vi för-
    väntade oss som har blivit utsatta.

  16. Vi tänker att det kan bero på
    att det är så vanligt-

  17. -att offentliga personer får
    väldigt grovt näthat riktat mot sig-

  18. Man jämför med sig själv och tänker:

  19. "Det jag upplevt är inte lika
    allvarligt i jämförelse"-

  20. -och att man då inte tycker att det
    räknas, och kryssar nej på frågan.

  21. Men självklart räknas det också.

  22. Vi har ändå nitton procent som säger
    att de utsatt nån för näthat.

  23. De säger "Ja, ja. Det har jag gjort."

  24. Ni blev själva förvånade över
    att det var så högt här.

  25. Ja. Vi kan tänka oss att det är så
    många som utsätter folk för näthat-

  26. -då det är många som blir utsatta-

  27. -men vi förväntade oss inte
    att så många skulle erkänna det.

  28. Ärliga elever
    på gymnasieskolan Spyken.

  29. Nästa bild. "Känner du nån
    som har blivit utsatt?"

  30. Den är lite nedbruten i hur många
    man känner som har blivit utsatta.

  31. Vad har ni för kommentar här?

  32. Enkäten visar att väldigt många
    bara känner en till tre stycken-

  33. -men vi tror
    att det i verkligheten är många fler.

  34. Att man känner fler
    än en till tre stycken.

  35. Vi pratar definiering av hot och hat,
    vad offret känner är hot och hat.

  36. Det har blivit en sån normalisering
    av hot och hat på internet-

  37. -och i vardagslivet,
    bland ungdomar och vuxna-

  38. -så det är vissa saker
    man inte räknar som hot och hat.

  39. När man fyllde i frågan kanske
    man bara tänkte på väldigt grovt hat-

  40. -som offentliga personer har fått.

  41. Tycker ni själva att detta är mycket?
    Är det många...?

  42. De flesta känner en till tre här.
    Är det mycket, tycker ni själva?

  43. Jag personligen
    tycker inte att det är jättemycket.

  44. Det är nog många fler
    som har fått hot och hat mot sig.

  45. Man ska ha i åtanke att det var många
    fler kvinnor som svarade på enkäten.

  46. Det kanske också påverkar.

  47. På tal om den här normaliseringen:

  48. I nästa bild ser vi
    att det är ett mycket större antal-

  49. -som tycker att den här sortens
    beteende är en del av vardagen-

  50. -än såna som har blivit utsatta
    eller utsatt nån för det här.

  51. Vi tror att just såna öppna samtal
    som vi är på i dag-

  52. -och att det samtalas om det
    kan ha påverkat den här siffran.

  53. Hur menar du då?

  54. Om det samtalas öppet och brett
    om frågan-

  55. -så blir den en del av vardagen
    för fler.

  56. Ja, att medierna och uppmärksamheten
    spelar en roll i det.

  57. Nästa bild rör vid vilken ålder
    folk börjar bli hotade på nätet.

  58. Under tio - en liten stapel.

  59. Mellan tio och femton
    är där det stora flertalet är.

  60. Vi ser att många tror att det är
    vid mellan tio och femton år-

  61. -som man börjar utsätta folk
    för näthat.

  62. Det man måste tänka på är att de som
    svarat på enkäten är runt arton år.

  63. Det är deras erfarenhet av att "här
    började det hända mina kompisar".

  64. Det har också en stor betydelse.

  65. Vi tror, med dagens yngre generation,
    att när de svarar på en sån enkät-

  66. -så kommer de att svara en yngre
    ålder, då de växte upp med internet.

  67. Då kommer ju siffran att sänkas. De
    kommer åt det tidigare än vi gjorde.

  68. "Hur påverkas beteendet av hoten?"

  69. Den första: Undviker vissa sidor.
    Den andra: Mer försiktig på nätet.

  70. Den tredje:
    Mer försiktig i sociala sammanhang.

  71. Den fjärde:
    Använder nätet i mindre utsträckning.

  72. Näst sista stapeln: Man besöker andra
    forum. Och så har vi en hög "annat".

  73. Här ser vi
    en stor spridning bland svaren.

  74. Ett stort antal har svarat "annat"-

  75. -eller valt att inte svara.

  76. Detta tror vi kan bero på att det är
    så olika från person till person-

  77. -hur man reagerar på det-

  78. -och att vi kanske inte har fått med
    alla beteenden-

  79. -som folk förändrar
    på grund av detta.

  80. En sak som finns är
    "mer försiktig i sociala sammanhang".

  81. En stapel
    som är femton-tjugo procent.

  82. Det är ganska många, alltså,
    som ändrar sitt beteende i vardagen.

  83. Inte bara på nätet. Man är
    mer försiktig. Hur resonerar ni där?

  84. Vad kan det innebära?

  85. Har ni några tankar vad det
    kan betyda att vara mer försiktig?

  86. Det beror ju förmodligen på den här
    självcensuren som Mick pratade om.

  87. Man tar inte upp vad som helst. Det
    syns tydligare i sociala sammanhang.

  88. Man vågar inte ta upp känsliga ämnen.

  89. -Man håller inne med vissa åsikter?
    -Ja.

  90. "Hur mycket används
    svordomar och fula ord på nätet?"

  91. Det finns egentligen inte
    så mycket att säga.

  92. Man kan tydligt se
    att många av de som svarat-

  93. -upplever att det ständigt
    förekommer svordomar på nätet.

  94. Det gäller nog utanför nätet också.

  95. -Det är inget vi är förvånade av.
    -Det var en solklar bild här.

  96. "Har svordomar och fula ord
    normaliserats på nätet?"

  97. Den är lite samma
    som Josefin pratade om.

  98. Vi upplever att det här är en del av
    vardagen för många som går på Spyken.

  99. Alla svordomar används inte heller
    i negativt syfte.

  100. Det finns ord som "fan"-

  101. -som man använder till "fan vad bra",
    "fan vad snyggt", och så vidare.

  102. Det är kanske därför
    det har normaliserats.

  103. Sen går vi in på vilka ord som oftast
    påträffas i vardagen på nätet.

  104. Här finns ett litet svordomsindex.

  105. Ni som är lite äldre kan
    försöka memorera detta om ni vill.

  106. Hur tänker ni här?

  107. Just förolämpningar
    om religion och sexuell läggning-

  108. -eller rasistiska förolämpningar,
    är känsliga och används mer sällan.

  109. Men svordomar som till exempel "fan"
    och "fuck" och andra ord-

  110. -är en sån naturlig del av språket
    så att de tillhör vardagen.

  111. Bara en kort fråga
    innan vi går vidare till publiken.

  112. Hur... Vad...

  113. Har ni fått nya bilder av arbetet
    med enkäten som ni inte hade innan-

  114. -eller överensstämde det här precis
    med er bild av vardagen?

  115. Jag trodde att det var mer utbrett
    än det verkar vara.

  116. Jag skulle nog säga att jag trodde
    att man kände till mer folk-

  117. -som hade blivit utsatta
    för hot och hat.

  118. -Än de en till tre man känner?
    -Ja.

  119. Stå kvar här lite grann.
    Det är nämligen så här-

  120. -att vi ska hjälpa er att gå vidare.

  121. Det är vissa saker
    som eleverna inte vet.

  122. En sak är till exempel...

  123. Hur många här växte upp i en värld
    utan internet? Räck upp handen.

  124. Vi är chockade här framme.

  125. Det är viktigt med perspektiv.

  126. Vänd er till er granne
    och diskutera den här saken:

  127. Hur spred sig hot och hat
    före internet-

  128. -när ni var i den här åldern?

  129. Hur tedde sig hot och hat, hur spreds
    det och hur förmedlades det då?

  130. Ge fem minuter till en tillbakablick,
    så samlar vi upp det om en stund.

  131. Vi tänkte att vi samlar upp
    lite tankar kring detta.

  132. En värld före internet.

  133. Vi går på en tidsresa tillbaka.

  134. Kan jag fråga dig här?

  135. En värld före internet,
    hur spreds hot och hat då?

  136. Klotter på toaletter.

  137. Eller klotter i busskurer
    och tunnlar under vägar.

  138. Av de modiga eleverna på Spyken
    var det nitton procent som svarade:

  139. "Ja, jag har spridit sånt här
    på internet."

  140. Hur många har nån gång, i sin ungdom,
    det är preskriberat nu efter 25 år-

  141. -spridit detta
    som klotter på toaletten? Hand upp.

  142. Något taskigt, någon gång.

  143. Några stycken, ja.

  144. Fler tankar?

  145. Fysiska hatbrev förekom en del
    när jag gick i mellanstadiet-

  146. -med namnunderskrifter.

  147. Även anonyma hatbrev
    tror jag förekom.

  148. -Som postades, eller i skolan?
    -Som spreds i skolan på nåt sätt.

  149. -Med underskrifter?
    -Ja.

  150. Är det nån fler som minns sånt?

  151. Skolkatalogerna.

  152. De kopierades upp
    och skickades runt-

  153. -om nån såg konstig ut.

  154. De som såg knepiga ut blev utpekade?

  155. Och så skickades de ut
    bland kamraterna.

  156. Jag minns att när nån fyllde år-

  157. -så satte man upp foton i foajén, med
    en lapp. "Grattis från kompisarna."

  158. Då klottrade folk
    om de inte gillade den personen.

  159. Det var Facebook, fast fysiskt.

  160. -Kallade man det för "skolvägg-book"?
    -Ja, det var en anslagstavla.

  161. Om vi pratar lite teknik samtidigt.

  162. "Heta linjen" och öppna telefonnummer
    var ändå lite speciellt.

  163. Kanske nån i publiken
    minns fenomenet.

  164. -Du får nog berätta för eleverna.
    -Det kan vara lärorikt att höra om.

  165. Alltså ett nummer
    man inom varje kommun kunde ringa-

  166. -som var geografiskt knutet
    till ett riktnummer där man bodde.

  167. En linje dit du kunde ringa anonymt
    och möta folk som ringde samma tid.

  168. Det ställde krav om man ville
    dela ut sitt telefonnummer-

  169. -eller boka tid med nån offentligt
    nånstans, som innebar en viss risk.

  170. Just det. Tusen tack.

  171. Vi har en till fråga som Spyken
    gärna vill ha med sig tillbaka-

  172. -för att kunna jobba vidare
    med de här sakerna.

  173. Det är hur ni resonerar
    kring språkbruket.

  174. Vi ser en tydlig normalisering
    av ett grövre språkbruk.

  175. Hur tänker ni kring detta?
    Hur tänker ni kring normaliseringen?

  176. Frågan är om vissa ord
    kan kopplas till platser-

  177. -till situationer,
    och till generationer.

  178. Normaliseringen vi ser här,
    är den specifik-

  179. -och kan kopplas
    till den här generationen-

  180. -en viss tid och en viss plats,
    eller är det nåt annat som sker?

  181. Hur tänker ni i stora drag
    kring normaliseringen?

  182. Är den problematisk, eller är det
    bara ord som vi inte ska bry oss om?

  183. Ta fem minuter och prata
    med er granne, så samlar vi upp sen.

  184. Jag ger den här till er.
    Hur resonerar ni kring språkbruket?

  185. Du kan hålla den tätt så där.

  186. Det är viktigt att vi låter ungdomar
    använda språket.

  187. Det är som klädesplagg.
    Mjukisbyxor har jag hemma.

  188. Jag har kanske skjorta eller kavaj
    nån annanstans.

  189. Man får lov att använda olika språk,
    men man använder dem på olika sätt.

  190. Jag kan inte bara ignorera
    eller säga "nej, det är inte okej"-

  191. -men jag kan lära eleverna
    att det finns olika sätt att prata-

  192. -och kommunicera på olika sätt
    med olika människor.

  193. Nu vet vi
    att du har mjukisbyxor hemma.

  194. Ja, du...
    Jag har kanske mjukisbyxor.

  195. Har ni andra som satt bredvid
    nån ytterligare kommentar kring det?

  196. Vi hoppar vidare ett snäpp.
    Språkbruk, viktigt eller inte?

  197. Vi pratade om att vissa ord,
    som "fan" som de där framme sa-

  198. -mer har en betydelse av
    att man förstärker det man vill säga-

  199. -medan till exempel "bög"
    mer benämner en grupp.

  200. Därför tycker vi inte
    att man ska använda såna ord.

  201. Hur mycket är det här
    en generationsfråga?

  202. Kring vilka ord vi...

  203. Om nån skulle säga
    "fuck, vilken bra konferens"-

  204. -så kanske några av kollegerna
    här nere skulle ta anstöt-

  205. -för att de inte brukar säga så.

  206. Jag tror att vissa ord kanske,
    som vi...

  207. Jag använder i alla fall svärord
    dagligen och hela tiden.

  208. De ord som jag använder positivt
    kan tolkas negativt av andra-

  209. -som har fått höra under sin uppväxt
    och när de var unga-

  210. -att det var fult
    och fel av många olika anledningar.

  211. Det är absolut en generationsfråga.

  212. Ni är inte så där supergamla.

  213. Det var inte menat som nåt dåligt.

  214. Har ni, som ni kan komma ihåg-

  215. -sett en normalisering av
    nåt av de ord som står på duken nu-

  216. -som inte var så vanligt förr,
    och som nu är vanligare?

  217. Framför allt "fuck",
    skulle jag säga, i alla fall.

  218. Det är på engelska
    och man var inte van att höra det-

  219. -förrän man började använda internet
    och kom i kontakt med andra språk.

  220. Tack så mycket.

  221. Jag hoppar upp till er här.
    Hur resonerar du? Du får ta den här.

  222. Hur resonerar du kring språkbruket?

  223. Är det en viktig fråga
    att jobba vidare med, tror du-

  224. -för eleverna?

  225. Finns det nycklar i språkbruket
    som gör att man kan komma åt nånting-

  226. -när det gäller hot och hat?

  227. Ja... Jag vet inte riktigt.

  228. Dessa ord används mest som adjektiv-

  229. -och som sagt förstärker ens åsikt.

  230. Men det är väldigt "ungdomsspråk"
    att använda svärord, skulle jag säga.

  231. Vi är ganska liberala i Sverige.

  232. Är det nån här som känner sig upprörd
    när de ser nåt som står på duken?

  233. Det är ingen som blir upprörd.
    Är det nån som blir upprörd?

  234. Man blir inte upprörd, men det
    är inte nåt man tycker är okej.

  235. Som "bög" och "hora"
    och de här orden, de är inte okej.

  236. Men "fan" hör man ju ofta från
    ungdomarna, så det är lite skillnad.

  237. Man är olika som individ,
    vad man tycker är okej.

  238. Just de orden som jag upprepade
    innan, dem tycker jag inte är okej.

  239. Tror du att det sker en förändring
    kring de orden som inte är okej här?

  240. Tror du att de blir mer normaliserade
    och gör det nåt om de blir det?

  241. Det är nog väldigt individuellt.

  242. Jag reagerade väldigt starkt
    på de här orden-

  243. -men jag vet inte hur ungdomar
    reagerar. Det är individuellt.

  244. Man kanske inte accepterar
    att nån kallar en för de här orden.

  245. -Det är väldigt individuellt.
    -Tack så mycket.

  246. Man behöver inte erkänna
    om man blir upprörd.

  247. Det är inget krav.

  248. Om vi går tillbaka till er här borta.

  249. Ni har gjort detta här nu-

  250. -och nu ska ni kanske jobba vidare
    med detta. Vad är det som händer?

  251. Vi fortsätter med det genom att till
    exempel ta med det i vår utbildning.

  252. Vi går samhällsvetenskaplig linje
    med beteendevetenskaplig inriktning-

  253. -så vi går till exempel psykologi
    där vi just nu har en uppgift-

  254. -där vi ska besvara hur hot och hat
    påverkar ungas beteende.

  255. Vi söker fakta. Vad är egentligen
    problemet? Vad funkar och inte?

  256. Så att vi liksom får lite mer kunskap
    om det och kommer in i det mer.

  257. Enkäten de gjorde är mycket större.
    Vi har bara visat några bilder.

  258. -Vill ni ta del av den?
    -Ja.

  259. Håll koll på Twitter-flödet så ska vi
    förmedla er enkät hela vägen-

  260. -så att ni får ta del av den.

  261. Med det vill jag tacka Spyken.
    - Ge dem en stor applåd.

  262. Tack för att ni kom.

  263. Textning: Frida Jorlin
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Näthat på gymnasiet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Några elever på gymnasieskolan Spyken i Lund gjorde en undersökning om hur näthatet ser ut på deras skola. Resultatet gjorde dem förvånade över att det inte var värre, berättar de. Medverkande: Adam Dahlstedt, Samuel Hultberg, Anna Lindvall, Josefin Ohlin, Maja Höst, Emma Karlsson och Anna Jönsson. Moderator: Anders Mildner. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Ämnen:
Information och media > Internet och digitala medier
Ämnesord:
Hat, Nätmobbning, Samhällsvetenskap, Sociala relationer, Socialpsykologi, Sociologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Readme 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2016

Hatets konsekvenser för det öppna samhället

Trots åratal av hot och hat vill journalisten Sofia Mirjamsdotter inte sluta tro att det finns folk som tror på samtal som kan föra oss framåt. Här berättar hon om vad hon själv och andra som jobbar med dessa frågor får utstå och vad det i förlängningen kan göra med det öppna samtalet. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2016

Priset för att vara med i tv

Att jobba med tv idag innebär att man har en offentlig roll dygnets alla timmar. Emma Kronqvist, chef på SVT Malmö, talar här om hur tv-journalister påverkas när allt de säger och gör kan sparas och sökas. De psykiska och fysiska hoten ökar. Moderator: Anders Mildner. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2016

Judarnas situation i Malmö

Det är en risk i Malmö att gå runt med en kippa, säger Fredrik Sieradzki från judiska församlingen i Malmö. Framförallt är det de unga som råkar illa ut, menar han. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2016

Hatarna är vi

Elza Dunkels, författare till "Nätmobbning, näthat och nätkärlek", ger en snabbhistorik till näthat och internet och visar varför det ser ut som det gör idag. På 1990-talet brukade forskare säga att man kan vara vem man vill på internet och att vi där kommer att "befrias från kroppens fängelse". Idag vet vi att det inte blev så. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2016

Mitt i hatstormen

Pseudonymen Julia Caesar skriver på en mängd rasistiska hatsajter som Avpixlat och Snaphanen. När journalisten Annika Hamrud avslöjade vem som låg bakom pseudonymen hamnade hon mitt i hatstormen. Här samtalar hon med Anders Mildner. Medverkar gör även journalisten Kolbjörn Guwallius. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2016

Hur hotad är yttrandefriheten?

Hur påverkar ständiga hot och hat yttrandefriheten? Sydsvenskans kulturchef Rakel Chukri får ofta rasistiska hot och kommentarer. Här berättar hon hur det påverkar både henne personligt och professionellt och vad det har för påverkan på Sveriges medier i stort. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2016

Är rädslan för att kränka farlig?

Mick Hume, författare och redaktör för Spiked, menar att rädslan för att kränka och stöta sig med folk är ett stort hot mot yttrandefriheten idag. De extrema idéerna är de som måste försvaras, inte de allmänna, säger han. För att provocera till både vänster och höger kallar han sig dessutom "libertariansk marxist". Här samtalar han med Anders Mildner. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2016

Näthat på gymnasiet

Några elever på gymnasieskolan Spyken i Lund gjorde en undersökning om hur näthatet ser ut på deras skola. Resultatet gjorde dem förvånade över att det inte var värre, berättar de. Medverkande: Adam Dahlstedt, Samuel Hultberg, Anna Lindvall, Josefin Ohlin, Maja Höst, Emma Karlsson och Anna Jönsson. Moderator: Anders Mildner. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2016

Så uppkommer konspirationsteorier

De moderna konspirationsteorierna föddes i samband med franska revolutionen 1789. Försvararna av den gamla regimen vägrade tro att revolutionen berodde på vanstyre. Det måste ha varit något annat. Erik Åsard, professor och författare till "Konspirationsteorierna och verkligheten", berättar här om hur oviljan att tro på en enkel eller slumpmässig orsak till stora händelser ofta är vad som föder konspirationsteorier än idag. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2016

Googla aldrig dina symptom

Varför ska man inte googla sina symptom? Henrik Widegren är läkare, musiker och standup-komiker. Han gör allt från sketcher och satir till musikvideor om dagens sjukvård. Här samtalar han med Anders Mildner. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2016

Virala lögner och vandringshistorier

Har du koll på vad du delar på nätet? En efterlysning av ett barn kan vara en våldtäktsman som letar efter någon med skyddad identitet. Ett "dokumentärt" klipp kan vara en skolteater. Journalisten Jack Werner berättar om sina källkritiska knep. Moderator: Anders Mildner. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2016

Vita fläckar i mediebevakningen

Journalisten Martin Schibbye startade tidningen Blank Spot Project för att uppmärksamma de delar av världen som vanligtvis inte syns i medierna. Nils Resare från Blank Spot Project berättar varför detta är viktigt. Martin Schibbye är med via telefon från en av de vita fläckar i världen som han just nu skriver reportage från. Moderator: Anders Mildner. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2016

Kan Wikipedia manipuleras?

En av tio som skriver på Wikipedia är kvinnor. Det betyder mindre fakta om kvinnor i allmänhet. Men det är inte av illvilja, menar Lennart Guldbrandsson, medgrundare till Wikimedia Sverige. Här berättar han om hur Wikipedia fungerar bakom kulisserna. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2016

Nya digitala platser för sanning

Pelle Sten trendspanar inom internet och teknologi och söker efter platser som berättar något om vår tid. Här berättar han om allt från en rasistisk twitterrobot till automatisk internetkärlek och textil med inbyggd teknologi. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2016

Använd din moral mot lögner!

Den som visar sina moraliska ståndpunkter i till exempel sin mejlsignatur gör det svårare för folk att luras eller påverka med propaganda. Detta har professor Sreedhari Desai från University of North Carolina kommit fram till i en undersökning. Anders Mildner samtalar med henne via Skype. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2016

Civilkurage i en värld av hat

Vad driver människor som Malala Yousafzai och Mahatma Gandhi? Och vad är det som får någon att ingripa mot orättvisa på gatan? Brian Palmer, författare, föreläsare och antropolog, berättar om en mängd både historiska och moderna figurer som på ett eller annat sätt visat civilkurage. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Dataspel gör patienter friska

Spelifiering som utmaning

Fördelen med spel om hälsa är att man interagerar istället för att hela tiden bli tillsagd vad som är rätt och fel. Spelkonstruktören och professorn Simon Mc Callum berättar. Föreläsningen var en del av e-hälsomötet Vitalis. Inspelat den 10 april 2014 på Svenska mässan i Göteborg. Arrangör: Svenska mässan.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBildningsbyrån - ledarskap

Att twittra sig in i maktens korridorer

Det är i de sociala medierna som de politiska partierna skall vinna sina väljare. Men hur ska partiledarna komma i kontakt med väljarna och dessutom vinna valet? Vilka partiledare regerar på nätet? Hur bygger de sina relationer? Vi möter mediestrateger som berättar om sociala medier, politik och demokrati.

Fråga oss