Titta

UR Samtiden - Readme 2016

UR Samtiden - Readme 2016

Om UR Samtiden - Readme 2016

Vad händer med samhället när hot och hat präglar mer och mer av vårt informationsflöde? Vad tar vi oss till i en värld där allt fler får allt svårare att skilja mellan fakta, lögner och konspirationsteorier? Föreläsningar och diskussioner om vår tids mest brännande samhällsfrågor. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Till första programmet

UR Samtiden - Readme 2016 : Hatarna är viDela
  1. Jag hade tänkt ställa in i dag.

  2. Jag har velat fram och tillbaka
    i veckor, om jag skulle orka.

  3. Det är på grund av hatet
    som jag har tvekat.

  4. Hatet sipprar in i allt jag gör.

  5. Det gör mig mindre modig, det gör mig
    tveksam till att uttala mig om saker-

  6. -och tveksam
    till att berätta om min forskning.

  7. Jag får tänka efter noga
    innan jag tackar ja till en intervju-

  8. -och då är det inte
    professionella beslut som jag fattar-

  9. -utan det är rent privata beslut,
    även om hatet som jag får-

  10. -provoceras fram av min profession,
    och ingenting annat.

  11. Jag måste tänka: "Är jag i form nu?"

  12. "Pallar jag med
    att den här helgen blir förstörd?"

  13. Jag kan tänka att "det här
    kan jag kanske inte prata om"-

  14. -"eftersom jag ska spendera en natt
    ensam på hotell. Det funkar inte."

  15. Men sen tänkte jag: "Nej,
    så här kan man ju inte fungera."

  16. Om jag förstår saken rätt utifrån
    vad hatarna skriver till mig...

  17. Nu läser inte jag.
    Det är ju ganska lättidentifierat.

  18. Jag tillhör de som avstår
    från att läsa hatet.

  19. Oftast kan man se redan på rubriken,
    om det kommer via mejl.

  20. Versaler och fyra utropstecken
    är ett ganska vanligt kännetecken.

  21. Men om jag förstår saken rätt
    om hur hatarna tänker-

  22. -så vill de att jag ska vara tyst.

  23. Då är det en seger för dem om jag
    kryper ihop i min soffa och gråter.

  24. Varenda gång jag ställer mig nånstans
    och pratar om hatet-

  25. -så är det en förlust för hatarna.

  26. Så. Härligt!

  27. Det är samma processer, delvis, som
    jag ser hos mina unga informanter.

  28. Flickor som slutat blogga
    om sitt psykiska mående-

  29. -eller bara sin lust till livet
    eller vad det nu handlar om-

  30. -därför att de får så mycket hat.

  31. Många har börjat söka sig
    till privatare kanaler.

  32. Slutna rum, separata rum,
    vänliga rum-

  33. -där det finns folk som
    bara är intresserade och vill lyssna.

  34. Det känner jag igen
    i deras berättelser-

  35. -samtidigt som det inte stämmer
    att vi är mitt i samma processer.

  36. Jag har livserfarenhet-

  37. -och en lång utbildning
    som gör att jag har teorierna-

  38. -att applicera på det jag
    utsätts för. Då tänkte jag så här:

  39. Jag kan lite snabbt dra
    några av de teorierna här i dag.

  40. På 80- och 90-talet
    sa internetforskarna:

  41. "På internet kan man vara vem man
    vill. Ingen vet om du är en hund."

  42. Jag anslöt mig faktiskt inte
    till de forskarna-

  43. -men många sa: "Vi kommer att koppla
    ihop våra innersta med varandra."

  44. "Vi kommer att befrias
    från kroppens fängelse."

  45. "Vi behöver inte längre uppge kön,
    etnicitet"-

  46. -"funktionsvariation eller ålder."

  47. Ni känner säkert igen
    att man pratade så på den tiden.

  48. Det var ju en jättefin tanke.
    En verkligen vacker tanke-

  49. -om att det vi tycker är begränsande
    inte längre skulle räknas.

  50. Sen började det komma rapporter
    om att det där inte riktigt stämmer.

  51. Vi kanske inte lämnar
    vår kropp utanför nätet-

  52. -utan det var
    lite av en missuppfattning.

  53. Jag minns första gången
    jag fick ett bevis-

  54. -för att det var så.

  55. Jag får en Klondike-känsla ibland,
    och det här var ett sånt ögonblick-

  56. -när en amerikansk spelforskare
    berättade att hon hade identifierat-

  57. -en sorts rasism i World of warcraft,
    där det visade sig att vana spelare-

  58. -kunde identifiera
    olika etnicitet hos medspelare.

  59. Det handlade om att avslöja
    vilka som spelade spelet på allvar-

  60. -och vilka som spelade åt ett företag
    för pengar. Det var inte så viktigt.

  61. Det viktiga var
    att plötsligt fick vi papper på-

  62. -att man kan läsa mellan raderna
    även på nätet.

  63. Det går att identifiera parametrar-

  64. -hos våra personligheter på nätet,
    sånt vi tror att vi märker i rummet.

  65. Vi tycker oss kunna läsa av kön
    hos folk när vi ser dem så här.

  66. Man kan även tycka
    att man kan avläsa utbildningsnivå-

  67. -etnicitet och inkomstnivå
    i vissa fall, och så vidare.

  68. Det där tar vi med oss ut på nätet.

  69. Det handlade bara om att vi
    inte riktigt kunde läsa det ännu-

  70. -och att det handlade om vana.

  71. Det känns som en viktig vändpunkt-

  72. -i vår uppfattning av internet.

  73. Det fanns en sorts frihetstid,
    en period av grönbete-

  74. -då vi skuttade runt och kände
    att vi inte behövde begränsningar-

  75. -utan vi kan koppla upp oss
    mot varandras hjärnor.

  76. Vem som helst får prata på internet.

  77. Internet är en demokratisk,
    befriande kraft.

  78. Och sen kom det här,
    som vi är mitt uppe i nu.

  79. Och...

  80. ...det visade sig
    att man inte alls fick talutrymme-

  81. -om man tillhörde
    nån marginaliserad grupp.

  82. Det var inte så att unga flickor fick
    ta för sig och säga vad de tänkte.

  83. Det var ganska precis
    som i samhället i övrigt-

  84. -att unga flickor inte betyder nåt.
    Det är ingen som lyssnar på dem.

  85. "Näthat" är inte ett väl definierat
    begrepp. Det är ett problem.

  86. Vi vet inte vad den andra personen
    tänker på när vi säger "näthat".

  87. Det är inte ett juridiskt begrepp,
    vilket krånglar till det ytterligare.

  88. Vi kan inte sätta definitionen där
    nånstans, och vi ska inte göra det.

  89. Vi ska inte sträva efter
    att det ska bli så.

  90. Jag hoppas att vi inte hamnar där.

  91. I grunden måste en definition
    handla om offrets upplevelse.

  92. Därför kommer vi att ha olika upp-
    fattningar om vad "näthat" betyder.

  93. Olika exempel, olika erfarenheter,
    och så måste det få vara.

  94. Om vi försöker koka ner det till ett
    antal händelser som ska utgöra hat-

  95. -så tar vi inte i beaktande
    vad offret kan ha med sig för bagage.

  96. Jag tänker mig att det finns två
    huvudlinjer när det gäller näthat.

  97. Politiskt hat
    är det som vuxna oftast utsätts för-

  98. -och utsätter varandra för.

  99. Det drivs av diskriminerings-
    grunderna. Det gör det politiskt.

  100. Det finns ingen relation
    mellan offer och förövare.

  101. Inte en relation
    som vi normalt menar med relation-

  102. -utan det är parasociala relationer,
    ofta.

  103. Det är nåt som alltid funnits, som
    mellan kungligheter och undersåtar.

  104. Kungligheten behöver inte känna till
    vilka undersåtarna är-

  105. -medan de ofta känner till mycket
    om kungligheten.

  106. Den typen av relationer har ökat
    lavinartat i och med internet.

  107. Man kan ha 5 000 följare på Twitter,
    och känna fem av dem, egentligen.

  108. Sen finns det
    det personliga näthatet också.

  109. Det är oftast det som unga
    utsätts för, och utsätter andra för.

  110. När det handlar om kränkningar
    mellan barn och unga-

  111. -så finns det ofta en traditionell
    relation mellan offer och förövare.

  112. De går ofta på samma skola,
    men det kan finnas andra sammanhang.

  113. Det vanligaste bland vuxna
    är att det är okända förövare.

  114. Självklart finns det vuxna som känner
    varann som hatar på varann också.

  115. Vanligast för barn är
    att de har en relation.

  116. Vi måste dela upp det här ytter-
    ligare, om vi ska komma nånvart.

  117. En viktig sak, om vi ska komma framåt
    i diskussionen-

  118. -är att komma ihåg hur det var förr.

  119. Det här är ett citat
    från Sveriges radios "Öppet arkiv".

  120. En inspelning man gjorde när Sveriges
    första kvinnliga nyhetsuppläsare-

  121. -hade läst nyheterna
    för första gången.

  122. Det är intressant och väldigt otäckt
    att lyssna på den inspelningen.

  123. Det här
    är ett av de vänligare citaten.

  124. Det är ett oförblommerat kvinnohat
    i rösterna hos de som ringer in-

  125. -och inte kan tåla
    att en kvinna har läst nyheterna.

  126. Det här glömmer vi ofta bort,
    hur länge vi har känt till-

  127. -att det finns hat-

  128. -och att näthatet är samma gamla hat-

  129. -med delvis nya uttryck
    och självklart även nya rum.

  130. Det här säger jag inte för att
    förringa näthatet. Definitivt inte.

  131. Att det är samma gamla hat
    gör det inte lättare att bära.

  132. Personligen tycker jag att det
    är svårare att bära kvinnohatet nu-

  133. -för jag vet ju: självklart har jag
    stött på det innan internet kom-

  134. -och slagit i glastaket,
    blivit ignorerad-

  135. -och förbigången av mediokra män.
    Självklart har jag det-

  136. -men nu får jag
    svarta bokstäver på vit bakgrund-

  137. -som talar om för mig
    vilken usel människa jag är-

  138. -att jag inte duger till mitt jobb
    och en massa andra personliga påhopp.

  139. Det kan vara mycket,
    mycket svårare att bära.

  140. Samtidigt betyder det
    att det här kom upp till ytan.

  141. Det är jätteintressant att nåt
    som tidigare bubblat under ytan-

  142. -och kanske utbytts i små grupper,
    det pratar vi plötsligt om.

  143. Vi kan visa att det finns. Det är jag
    tacksam för, även om det är hemskt-

  144. -att vi är några stycken
    som ska betala ett väldigt högt pris-

  145. -för den här utvecklingen,
    under en period.

  146. Jag hoppas som sagt
    att det är under en period.

  147. Det är ett gammalt hat, så vi
    måste leta efter grunden till det.

  148. Grunden är de begränsande normerna.

  149. Det finns väldigt mycket ny forskning
    omkring kränkning-

  150. -som antyder att det är så här.

  151. Vi kommer att komma fram till-

  152. -att grunden till hatet är de
    begränsande och destruktiva normerna.

  153. De som gör att en pappa
    inte borde göra sig besvär-

  154. -att gå och byta blöjor på sin unge
    på toaletten där jag hittade skylten.

  155. Det är alltså ett strukturellt hat.
    Det är så.

  156. Ändå görs det till personliga frågor.

  157. När vi diskuterar det här, så gör vi
    det som om det inte var strukturellt.

  158. Hataren förhåller vi oss till
    som en person.

  159. Hataren demoniseras i media.
    Det är nån sorts speciell typ.

  160. I vissa tv-program framställs hataren
    som en bitter, arbetslös man-

  161. -från Norrlands inland,
    som sladdar in på sin gård-

  162. -och har all tid i världen
    att sitta och hata på internet.

  163. Det är inte sant.
    Han finns också, naturligtvis-

  164. -men det är inte bara han
    som står för det strukturella hatet.

  165. Det bidrar vi till själva. Det är
    farligt att demonisera näthataren.

  166. Att göra hataren till en folkdjävul-

  167. -nån som vi kan fokusera vår samtids-
    ångest på. Då kan vi slå ifrån oss.

  168. "Det är några typer vi ska jaga rätt
    på, och åtala. Sen är det bra."

  169. Det är bra om vi kan åtala dem-

  170. -men vi kan inte åtala oss själva
    och varandra-

  171. -och få bort det strukturella hatet
    på det sättet.

  172. Även offrets problem görs personliga.

  173. "Du ska inte berätta så mycket
    om dig själv. Ta inte selfies."

  174. "Ha inte kort kjol. Bli inte full."

  175. Det är samma resonemang. Den som
    blir hatad ska lösa problemen själv.

  176. Då pratar jag framför allt
    om unga offer.

  177. Vårt ansvar,
    om vi ska kunna göra nåt åt det här-

  178. -är att ständigt utmana
    de begränsande normerna-

  179. -var de än sticker upp sina trynen.

  180. Att vi tar unga tjejer i försvar.

  181. Att vi inte låter rasistiska skämt
    passera.

  182. För det finns saker vi kan göra.

  183. En av de sakerna
    är att sprida kärlek.

  184. Nätkärleken är det som gör
    att de flesta av oss-

  185. -ändå är så involverade i nätet.

  186. Det är inte nåt som uppväger hatet,
    definitivt inte-

  187. -men det är på ett sätt
    en väg framåt.

  188. Om vi vill kan vi göra oss lustiga
    över "trigger warnings"-

  189. -över lättkränkthet, och säga att vi
    är världens mest lättkränkta folk-

  190. -men det betyder att vi är världens
    mest normutmanande folk också-

  191. -som vågar se problem
    i de begränsande normerna.

  192. När nån känner sig kränkt
    är det ett erkännande-

  193. -av att jag har utsatts för nånting.

  194. Min röst får också höras.

  195. Att vi pratar så mycket
    om kränkningar betyder bara-

  196. -att fler röster än normbärarnas
    får höras.

  197. Så vi kan göra nånting åt det här.

  198. Fördelen när man tänker
    att jag är en del av hatet-

  199. -är att jag kan börja med mig själv.

  200. Om jag säger
    att han är det viktigaste i hatet-

  201. -då måste jag få honom att ändra sig.

  202. Det är svårare
    än att ändra sig själv.

  203. Vi behöver prata om
    att luften faktiskt inte är fri.

  204. Vi behöver prata om
    att yttrandefrihet inte betyder-

  205. -det rasisterna
    försöker få det till att betyda-

  206. -utan att ta hand om varandra.

  207. Det är tre huvuddelar
    som vi kan agera med, som personer.

  208. Det handlar om att lösa upp normerna,
    i första hand.

  209. Att utveckla förhållningssätt som
    erkänner att det är komplexa frågor.

  210. På komplexa frågor
    är lösningarna processer.

  211. Om vi förenklar saker,
    då är det åtgärder.

  212. Att radera "Periscope"
    på barnens mobiler, det är en åtgärd.

  213. Det är inte såna lösningar vi ska ha-

  214. -utan vi måste hitta processer,
    långsiktigt.

  215. Vi måste utveckla motstrategier.

  216. Vi måste ha sätt
    att skydda oss själva.

  217. Att inte utsätta oss
    för farliga kränkningar.

  218. Vi måste stötta andra.
    När vi ser att andra blir kränkta-

  219. -så måste vi ha civilkurage
    att stötta andra.

  220. Det tredje och kanske viktigaste
    är att det är vårt ansvar hela tiden-

  221. -att se till
    att vi inte blir en hatare.

  222. Textning: Frida Jorlin
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Hatarna är vi

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Elza Dunkels, författare till "Nätmobbning, näthat och nätkärlek", ger en snabbhistorik till näthat och internet och visar varför det ser ut som det gör idag. På 1990-talet brukade forskare säga att man kan vara vem man vill på internet och att vi där kommer att "befrias från kroppens fängelse". Idag vet vi att det inte blev så. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Ämnen:
Information och media > Internet och digitala medier
Ämnesord:
Hat, Nätmobbning, Samhällsvetenskap, Sociala relationer, Socialpsykologi, Sociologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Readme 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2016

Hatets konsekvenser för det öppna samhället

Trots åratal av hot och hat vill journalisten Sofia Mirjamsdotter inte sluta tro att det finns folk som tror på samtal som kan föra oss framåt. Här berättar hon om vad hon själv och andra som jobbar med dessa frågor får utstå och vad det i förlängningen kan göra med det öppna samtalet. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2016

Priset för att vara med i tv

Att jobba med tv idag innebär att man har en offentlig roll dygnets alla timmar. Emma Kronqvist, chef på SVT Malmö, talar här om hur tv-journalister påverkas när allt de säger och gör kan sparas och sökas. De psykiska och fysiska hoten ökar. Moderator: Anders Mildner. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2016

Judarnas situation i Malmö

Det är en risk i Malmö att gå runt med en kippa, säger Fredrik Sieradzki från judiska församlingen i Malmö. Framförallt är det de unga som råkar illa ut, menar han. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2016

Hatarna är vi

Elza Dunkels, författare till "Nätmobbning, näthat och nätkärlek", ger en snabbhistorik till näthat och internet och visar varför det ser ut som det gör idag. På 1990-talet brukade forskare säga att man kan vara vem man vill på internet och att vi där kommer att "befrias från kroppens fängelse". Idag vet vi att det inte blev så. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2016

Mitt i hatstormen

Pseudonymen Julia Caesar skriver på en mängd rasistiska hatsajter som Avpixlat och Snaphanen. När journalisten Annika Hamrud avslöjade vem som låg bakom pseudonymen hamnade hon mitt i hatstormen. Här samtalar hon med Anders Mildner. Medverkar gör även journalisten Kolbjörn Guwallius. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2016

Hur hotad är yttrandefriheten?

Hur påverkar ständiga hot och hat yttrandefriheten? Sydsvenskans kulturchef Rakel Chukri får ofta rasistiska hot och kommentarer. Här berättar hon hur det påverkar både henne personligt och professionellt och vad det har för påverkan på Sveriges medier i stort. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2016

Är rädslan för att kränka farlig?

Mick Hume, författare och redaktör för Spiked, menar att rädslan för att kränka och stöta sig med folk är ett stort hot mot yttrandefriheten idag. De extrema idéerna är de som måste försvaras, inte de allmänna, säger han. För att provocera till både vänster och höger kallar han sig dessutom "libertariansk marxist". Här samtalar han med Anders Mildner. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2016

Näthat på gymnasiet

Några elever på gymnasieskolan Spyken i Lund gjorde en undersökning om hur näthatet ser ut på deras skola. Resultatet gjorde dem förvånade över att det inte var värre, berättar de. Medverkande: Adam Dahlstedt, Samuel Hultberg, Anna Lindvall, Josefin Ohlin, Maja Höst, Emma Karlsson och Anna Jönsson. Moderator: Anders Mildner. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2016

Så uppkommer konspirationsteorier

De moderna konspirationsteorierna föddes i samband med franska revolutionen 1789. Försvararna av den gamla regimen vägrade tro att revolutionen berodde på vanstyre. Det måste ha varit något annat. Erik Åsard, professor och författare till "Konspirationsteorierna och verkligheten", berättar här om hur oviljan att tro på en enkel eller slumpmässig orsak till stora händelser ofta är vad som föder konspirationsteorier än idag. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2016

Googla aldrig dina symptom

Varför ska man inte googla sina symptom? Henrik Widegren är läkare, musiker och standup-komiker. Han gör allt från sketcher och satir till musikvideor om dagens sjukvård. Här samtalar han med Anders Mildner. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2016

Virala lögner och vandringshistorier

Har du koll på vad du delar på nätet? En efterlysning av ett barn kan vara en våldtäktsman som letar efter någon med skyddad identitet. Ett "dokumentärt" klipp kan vara en skolteater. Journalisten Jack Werner berättar om sina källkritiska knep. Moderator: Anders Mildner. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2016

Vita fläckar i mediebevakningen

Journalisten Martin Schibbye startade tidningen Blank Spot Project för att uppmärksamma de delar av världen som vanligtvis inte syns i medierna. Nils Resare från Blank Spot Project berättar varför detta är viktigt. Martin Schibbye är med via telefon från en av de vita fläckar i världen som han just nu skriver reportage från. Moderator: Anders Mildner. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2016

Kan Wikipedia manipuleras?

En av tio som skriver på Wikipedia är kvinnor. Det betyder mindre fakta om kvinnor i allmänhet. Men det är inte av illvilja, menar Lennart Guldbrandsson, medgrundare till Wikimedia Sverige. Här berättar han om hur Wikipedia fungerar bakom kulisserna. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2016

Nya digitala platser för sanning

Pelle Sten trendspanar inom internet och teknologi och söker efter platser som berättar något om vår tid. Här berättar han om allt från en rasistisk twitterrobot till automatisk internetkärlek och textil med inbyggd teknologi. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2016

Använd din moral mot lögner!

Den som visar sina moraliska ståndpunkter i till exempel sin mejlsignatur gör det svårare för folk att luras eller påverka med propaganda. Detta har professor Sreedhari Desai från University of North Carolina kommit fram till i en undersökning. Anders Mildner samtalar med henne via Skype. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2016

Civilkurage i en värld av hat

Vad driver människor som Malala Yousafzai och Mahatma Gandhi? Och vad är det som får någon att ingripa mot orättvisa på gatan? Brian Palmer, författare, föreläsare och antropolog, berättar om en mängd både historiska och moderna figurer som på ett eller annat sätt visat civilkurage. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Dataspel gör patienter friska

Speldesign för äldre

Hur konstruerar man spel för äldre människor som inte är vana vid dataspel? Ismet Bachtiar, spelkreatör från Norge, berättar här om sina erfarenheter. Föreläsningen var en del av e-hälsomötet Vitalis. Inspelat den 10 april 2014 på Svenska mässan i Göteborg. Arrangör: Svenska mässan.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBildningsbyrån - historia

Lars Johan och Wendela, två tidningspionjärer

Lars Johan Hierta startade Aftonbladet år 1830 och startade därmed en ny epok i svensk presshistoria. 1841 anställde han Wendela Hebbe, den första kvinnliga skribenten med fast anställning

Fråga oss