Titta

UR Samtiden - Readme 2016

UR Samtiden - Readme 2016

Om UR Samtiden - Readme 2016

Vad händer med samhället när hot och hat präglar mer och mer av vårt informationsflöde? Vad tar vi oss till i en värld där allt fler får allt svårare att skilja mellan fakta, lögner och konspirationsteorier? Föreläsningar och diskussioner om vår tids mest brännande samhällsfrågor. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Till första programmet

UR Samtiden - Readme 2016 : Mitt i hatstormenDela
  1. Vi var på Readme för ett år sen-

  2. -och sen, framåt sensommaren-

  3. -så brakade helvetet loss.

  4. Vad var det som hände, och vad var
    bakgrunden? Vill du berätta det?

  5. Jag kan först berätta,
    för er som inte var här-

  6. -att jag gjorde
    en liten redogörelse...

  7. Det var en intressant fråga, jag fick
    den av dig: Vad läser högerextrema?

  8. Då hade jag som ett exempel-

  9. -en skribent
    som hade pseudonymen Julia Caesar-

  10. -som jag hade träffat på...

  11. ...hösten 2010, då jag hade följt
    Sverigedemokraterna under ett halvår-

  12. -och skrivit en reportagebok om dem.

  13. Då en dag låg det i
    alla riksdagsledamöters fack en bok-

  14. -som hette "Världsmästarna",
    som var skriven av Julia Caesar.

  15. Då läste jag den boken, och det var
    så att Sverigedemokraterna spred den-

  16. -för att den skulle läsas brett.

  17. Och när jag läste den-

  18. -så fick jag vissa misstankar
    om vem som hade skrivit den.

  19. Jag är journalist,
    så jag skrev om den här boken.

  20. Jag misstänkte
    en journalist på Dagens Nyheter-

  21. -och försökte sälja in det dit.

  22. De var inte intresserade, men det
    blev publicerat i Göteborgsposten.

  23. Jag följde sen den här författaren-

  24. -och såg hur otroligt läst hon var.

  25. Det var vad jag berättade om här.
    Och sen, i...

  26. Hur var det nu, då?

  27. Redan sen ett år tillbaka
    hade jag haft diskussioner-

  28. -med Expressen Kultur-

  29. -om att skriva om henne. Så var det.

  30. Just för att hon hade en speciell
    position i de gruppernas värld?

  31. Precis, eftersom jag såg henne
    som en ideolog i den rörelsen.

  32. Då hade jag en diskussion
    med Expressens kultursida-

  33. -och anledningen var att hon
    hade radikaliserats väldigt mycket.

  34. Blivit otroligt mycket hårdare,
    mer öppet rasistisk.

  35. Och...

  36. Men på Expressen
    har man en tydlig linje-

  37. -om att någon som ska skrivas om
    ska få möjlighet att bemöta detta-

  38. -och Thomas Mattsson krävde då
    att jag skulle träffa henne-

  39. -eller få kontakt, så att hon
    skulle bli informerad och få svara.

  40. Men, det...

  41. Det här sammanföll med
    att det verkade vara flera-

  42. -som hade kommit på vem det var,
    som tipsade journalister.

  43. Bland annat tipsade de Niklas
    Orrenius, som då jobbade på DN.

  44. Anledningen till varför man tipsar
    var att hon var läst och diskuterad.

  45. Ja, och några har kommit på
    att det är den personen bakom.

  46. Det var flera som var ute,
    och Niklas blev jättenyfiken.

  47. Han vill gärna träffa människor
    som tänker annorlunda och så.

  48. Han ville träffa henne,
    och det ville jag också-

  49. -fast jag hade ett konkret uppdrag.

  50. Så båda vi försökte nå henne.

  51. Men ett år efter
    att jag började försöka nå henne-

  52. -så är det
    en morgon i slutet av augusti-

  53. -efter midnatt,
    då det börjar ringa på min telefon.

  54. Och...

  55. Jag har en inställning som gör
    att första gången ringer det inte.

  56. Man måste ringa två gånger för
    att det ska börja ringa på natten-

  57. -så felringningar
    inte ska komma fram.

  58. Det var ganska många
    som ringde två gånger.

  59. Jag förstod inte.
    Vad är det som händer?

  60. Det ringde människor som började...

  61. De bara sa så här:

  62. "Ska du inte starta flyktingboende
    hemma hos dig?", kunde de säga.

  63. -Det hade du inga planer på?
    -Det kändes apart.

  64. -Och det här var mitt i natten?
    -Ja.

  65. Och det fortsatte, eller?

  66. Ja, med mycket olika saker.
    Fast sen slutade jag svara.

  67. Framåt morgonkvisten
    fick jag kontakt med Niklas Orrenius-

  68. -som frågade mig "Hur är det?".
    "Hur har du det?", sa han.

  69. Han förstod
    att jag var utsatt för samma sak.

  70. -Vad var det som hade hänt?
    -Det var Julia Caesar som hade...

  71. Hon skriver en veckotext.

  72. Det är oftast en lång essä på en
    dansk webbsida som heter Snaphanen.

  73. Den kommer ut på söndagar.

  74. Jag förstod att det var den, eftersom
    den brukar läggas ut vid midnatt.

  75. Det var hennes läsare, som läste den
    när den kom ut, som började ringa.

  76. Vad stod det i den här texten?

  77. Det stod att jag och Niklas
    terroriserade henne.

  78. Att vi förföljde henne
    och terroriserade henne.

  79. Att hon var en stackars tant som var
    sjuklig, och vi terroriserade henne.

  80. Ni hade försökt nå henne.
    Du sa att det här var ett år efter.

  81. Ja, jag hade försökt genom
    att kontakta folk som känner henne.

  82. Jag vet att meddelandena
    har kommit fram till henne-

  83. -om att jag vill prata med henne.

  84. Hon har själv inte nån mobiltelefon,
    men jag hade fått fram det.

  85. Sen har jag åkt hem till henne några
    gånger, men hon var aldrig hemma.

  86. Jag hade ringt på dörren.
    Det var vad jag hade gjort.

  87. Journalister kan vara ganska ihärdiga
    när de vill ha tag i nån.

  88. Finns det skäl, tycker du, att
    hon kan ha upplevt det som jobbigt-

  89. -när ni gång på gång sökte kontakt
    och åkte dit och så?

  90. -Jag har varit jobbigare förut.
    -Det säger i och för sig ingenting.

  91. Till skillnad från Niklas,
    han hade en...

  92. Jag var inte anställd. Han hade DN,
    och åkte till hennes sommarställe.

  93. Han fick betalt,
    men jag hade inte råd att åka dit.

  94. Jag hoppades på att hon skulle
    vara hemma på sin ordinarie plats-

  95. -men hon var aldrig hemma
    när jag åkte dit.

  96. Det är svårt att tro att hon stördes
    av att nån ringde på hennes dörr-

  97. -när hon inte var hemma.

  98. Man kan ändå känna sig jagad.

  99. Hon visste att jag ville
    ha tag på henne, och vem jag var.

  100. Vi har ju arbetat på samma redaktion.

  101. Jag är ju inte farlig.

  102. Ni försökte få tag i henne och hon
    skriver om att ni terroriserar henne-

  103. -och hon lägger ut era namn.

  104. Sen börjar telefonen ringa,
    och den slutar inte.

  105. Nej, det blev liksom en hatstorm
    som bara fortsatte sen hela dagen.

  106. Mejlen var full,
    och Twitter var fullt.

  107. Det startas Flashback-trådar.

  108. Avpixlat och de olika nazistiska
    sajterna hakar ju på, och så där.

  109. -Hur är stämningen? Är den hatisk?
    -Extremt hatisk.

  110. Vi hade utsatt denna bräckliga kvinna
    för detta.

  111. Det var väldigt mycket om att
    Annika Hamrud och Niklas Orrenius-

  112. -har tidigare, trots deras
    Sverigefientliga hållning-

  113. -ändå varit schysta,
    men nu har de visat hur lömska de är-

  114. -och så.

  115. Du har skrivit om
    och bevakat den här världen.

  116. Hur fungerar mekanismerna med att-

  117. -någon central person
    hänger ut någon-

  118. -och sen är det andra... Det är en
    "call to action", när andra hakar på.

  119. Det var en ren "call to action".
    När jag frågade några...

  120. Några vänner svarade i telefonen
    ibland, och jag svarade nån gång.

  121. De frågade "varför ringer du?".
    Och då sa de:

  122. "Jo, för det står här på Flashback
    att man ska göra det."

  123. "Vet du varför du ska göra det?"

  124. "För att jag ska säga
    att hon är en jävla fitta", typ.

  125. "Uppdraget är att jag ska göra det."

  126. Hur...? Det är kanske en dum fråga.

  127. Den här hatstormen var ju
    väldigt intensiv och väldigt stor-

  128. -både mot dig och Niklas Orrenius.

  129. Hur känns det att vara mitt i en sån?

  130. Det är absurt.
    Det är som om världen bara snurrar.

  131. Vad är det som händer? Man vaknar
    hemma, och så bara pågår det här.

  132. Det här efterföljdes av-

  133. -en fullkomligt enorm
    kärleksbombning.

  134. -Från andra människor.
    -Ja, som förstod att det här hände.

  135. De skickade mer.

  136. De överöste mitt Twitter-flöde-

  137. -så att hatet till slut drunknade
    i kärleken.

  138. -Det är ganska fint.
    -Ja, det är helt underbart.

  139. Det måste ha varit ännu mer absurt
    att ha en stor grupp människor...

  140. Hur många människor rör det sig om,
    tror du?

  141. Några hundra? Det är svårt att veta,
    eftersom de ofta upprepas.

  142. De höll ju på också.

  143. Hela veckan sen fick jag hålla på
    och avbeställa saker-

  144. -som beställdes i mitt namn.

  145. Jag hade ju ansökt och blivit medlem-

  146. -i Mormonerna, och Scientologerna.

  147. De hör fortfarande av sig. "Du har
    anmält dig. Du var ju intresserad."

  148. Massor av sånt.

  149. Var du rädd?

  150. Ja, jag blev lite rädd.

  151. Men då var det ju så, att då ville
    Expressen att vi skulle publicera-

  152. -eftersom hon hade ju nu
    bekräftat det där-

  153. -som vi ville skulle bekräftas,
    att det var hon.

  154. Det gjorde ju hon nu.

  155. Första dagarna var jag ju ensam,
    men sen när Expressen kom in-

  156. -så fick jag tillgång
    till Expressens säkerhetstjänst.

  157. Sen slumpade det sig så
    att jag skulle lämna landet.

  158. Det var säkerhetstjänsten glada för.

  159. I den här artikeln
    berättar du alltså vem det är?

  160. Jag berättar vem hon är, och det
    slås upp ganska stort i Expressen.

  161. Sen lämnar jag landet. Expressens
    säkerhetstjänst tyckte det var bra-

  162. -annars hade de flyttat mig
    nånstans i Sverige.

  163. Jag frågade dig innan,
    hur problematiskt det är för dig-

  164. -att vara här och berätta om detta.

  165. Du sa att det nog ska gå bra.

  166. Är du rädd när du pratar om såna här
    saker, att det ska börja igen?

  167. Nej, jag är inte rädd.

  168. Men jag tänker alltid det
    att ingen kan förut...

  169. Man kan aldrig kräva av nån
    att inte vara rädd.

  170. Jag tänker alltid det.

  171. Att jag inte är rädd, det är JAG.

  172. Det otäcka med allt det här
    är alla de som inte vågar säga.

  173. Som inte kommer. Som inte skriver.

  174. Jag tänker ofta
    på lokaltidningsjournalister.

  175. De som bor grannar med sina hatare
    och så.

  176. Som inte har ett stort skyddande nät.

  177. Och människor som inte blir
    kärleksbombade på det här viset.

  178. Jag är en offentlig person, så det är
    lätt att kontakta mig och göra det.

  179. De som inte får det,
    det är det som jag tänker på.

  180. Är det ett pris
    man får räkna med att betala i dag-

  181. -om man skildrar de här världarna,
    som du och andra gör?

  182. Det är oundvikligt. Det är så här.
    Det är så här.

  183. Vad har du för funderingar
    om framtiden, med det här i ryggen?

  184. Det finns en politik på hög nivå-

  185. -som stödjer det här.
    Det går inte att komma ifrån.

  186. Det finns en acceptans.
    Det finns tyvärr allt fler-

  187. -som tycker att den här delen
    av människorna ska inkluderas.

  188. Det finns förståelse, och det kan vi
    inte ha. Vi måste jobba mot det.

  189. Det får inte finnas en förståelse,
    och ett stöd av...

  190. Det tycker jag är ett stort problem.

  191. Varför jag är intresserad
    av Julia Caesar-

  192. -det var ju därför
    att här kom då ett människo...

  193. De har kommit in i Sveriges riksdag.
    De delar ut den här boken.

  194. Den är snygg. Den är rätt välskriven.

  195. Den är precis lika hatisk i varje
    mening som om du läser på Avpixlat-

  196. -men den delas ut
    till riksdagsledamöter.

  197. Då blir det en acceptans
    för den här typen av...

  198. Den fortsätter, den här acceptansen.
    Det är väldigt problematiskt.

  199. Förra veckan var Mats Dagerlind,
    chefredaktör för Avpixlat-

  200. -i Studio Ett, tror jag det var.
    Där säger han-

  201. -att det finns journalister som beter
    sig som svin, som Annika Hamrud-

  202. -som stod och bankade på fönstret
    hos en svag människa.

  203. Och han blir inte motsagd!
    Hon bodde på tredje våningen!

  204. Jag har verkligen inte gjort det,
    men han får säga det oemotsagd-

  205. -och han är inbjuden till Studio Ett
    som nåt slags sanningsvittne.

  206. Det tycker jag är svårhanterligt.

  207. När man hamnar
    i en sån här situation-

  208. -dras man ju in i...
    Alltså som journalist.

  209. Det är svårt att vara oberoende
    när man är del av en hatkampanj-

  210. -och när man dras in
    på det här sättet.

  211. Du svarar med en artikel
    och exponerar vem hon är.

  212. När blir det omöjligt
    att vara journalist i detta?

  213. När dras man in så mycket så att...?

  214. Att du avslöjar henne
    kan ju ses som en hämndaktion.

  215. De tycker att det är det.
    Det ser ju ut som det.

  216. Vi kan inte låta bli att publicera
    för att det kommer att se ut som det.

  217. Hatsidorna tycker: "Nu vill de bara
    hämnas! Det var därför den kom ut!"

  218. Men den hade legat på redaktionen
    i ett år.

  219. Sitt kvar, Annika. Vi har med oss
    Kolbjörn Guwallius. - Välkommen hit.

  220. Också journalist. Du får tränga ner
    dig i soffan. Välkommen till Readme.

  221. Du, Kolbjörn.

  222. Du har själv blivit utsatt för hat-

  223. -och du har också skrivit en hel del
    om det ganska nyligen också.

  224. Du har lite tankar kring hur polisen
    hanterar anmälningar om näthat.

  225. Polisen har ju ett resursproblem
    för hela sin verksamhet.

  226. Det är mer eller mindre
    allmän sanning-

  227. -att polisen är underbemannad och
    måste prioritera mellan alla grejer.

  228. Jag upplever att hat och hot på nätet
    prioriteras väldigt lågt-

  229. -och framför allt utreds det inte,
    ofta.

  230. Liksom frilansjournalisten
    Henrik Arnstad möttes jag av att...

  231. Han hade namn på en
    som han blev hotat av på Twitter.

  232. Han fick veta att "vi kan inte ringa
    och fråga om hon har skrivit det".

  233. "Då får vi bevis på att det var hon.
    Då måste vi lägga resurser på det."

  234. Enligt honom.

  235. -Det låter inte helt bra.
    -Nej.

  236. När jag själv fick nog för ett tag
    sen, och anmälde några hotgrejer...

  237. Tidigare har jag inte orkat
    dra i det, men så ringde jag polisen.

  238. Telefonkön tog en halvtimme, sen tog
    det ännu en att redogöra för fallet.

  239. Jag fick förklara vad Twitter var.

  240. "Jaha, var ligger det här, då?"
    Https:...-

  241. -och så nån lång kod till nån tweet,
    typ en tolvsiffrig webbadress.

  242. Jag tänkte att det här händer igen.
    Jag orkar inte detta en gång till.

  243. Jag fick i den processen veta-

  244. -att polisen är skyldig att ta upp
    anmälningar, hur de än kommer in.

  245. Vilket betyder
    att man kan mejla sin polisanmälan.

  246. Då skrev jag en artikel om det,
    nu under vintern.

  247. När jag pratade med polisen
    i samband med det, var de inte glada.

  248. De ville inte
    ta emot mejlade polisanmälningar?

  249. Det funkade när jag gjorde det nästa
    gång. Jag fick komma dit och prata-

  250. -och sen lades utredningen ner
    lite senare.

  251. Varför vill de inte ta emot digitalt?

  252. Henrik Arnstad trodde
    att de inte vill ha in anmälningar-

  253. -för att det blir för mycket jobb.

  254. Deras förklaring var att de inte vill
    ha in material av låg kvalitet.

  255. Att när folk skriver anmälan själva-

  256. -kommer kanske inte allting med,
    som basfakta om anmälaren-

  257. -men också detaljer om när det hände-

  258. -relationen till personen i övrigt,
    alla frågor de ställer.

  259. -men det betyder i princip att den
    som gjort anmälningar per telefon-

  260. -och tagit noggranna anteckningar
    mycket väl kan göra en nätanmälan.

  261. Så artikeln uppmanade folk att skriva
    sina egna anmälningar och mejla dem.

  262. Det är viktigt att det anmäls. Om det
    är krångligt att anmäla över telefon-

  263. -så blir det ett stort mörkertal
    av saker som inte anmäls.

  264. Den stora massan anmäls nog inte-

  265. -är min egen spekulation,
    i alla fall.

  266. Då vet inte polisen
    hur allvarligt det här är.

  267. De får gå till andra undersökningar
    om hur utsatta folk är för hat.

  268. Så om folk hade börjat skicka in
    så skulle de få se det.

  269. Det hade tvingat upp det mer
    på dagordningen, på något sätt.

  270. Du tycker också att publicister
    inte tar det ansvar de borde.

  271. Mycket av det hot och hat
    som uttrycks-

  272. -görs inte bara i mejl
    och telefonsamtal till journalister-

  273. -utan också
    i tidningarnas kommentarsfält.

  274. Det pratades tidigare här
    om hur det var när modemen kom-

  275. -och om internets barndom.

  276. Det fanns en positiv anda.
    Alla kunde prata med alla.

  277. Man byggde nånting större, gemensamt.

  278. Så upplevde jag
    de tidiga kommentarsfälten.

  279. Det är lite historisk dimma.
    Hur såg det egentligen ut?

  280. Det var mindre hat tidigare.
    Det är min bestämda minnesbild.

  281. Man kunde läsa kommentarerna
    under en artikel.

  282. Här har nån bidragit med nånting.
    Borde ni inte titta på det här?

  283. "Min upplevelse är att..."
    Och så vidare.

  284. I dag, när man läser ett kommentars-
    fält, är det bara hat och rappakalja.

  285. Om det finns nån sansad kommentar
    i det där-

  286. -vilket det sällan gör, för
    ingen vill skriva i det sammanhanget-

  287. -så kan den kommentaren
    lätt dränkas i hat.

  288. Vad borde man göra?

  289. Kommentarsfälten ska driva trafik,
    inte skapa en diskussion.

  290. Man kanske inte borde ha dem.
    Flera dagstidningar stänger sina.

  291. Förra veckan stängde VLT
    sitt kommentarsfält.

  292. Fler och fler tar bort kommentars-
    möjligheten. Det är jättebra.

  293. -Är inte det att bara ge upp?
    -Debatten kan fortgå i andra forum.

  294. Sociala medier har utvecklats, men
    där ser man också att tidningarna...

  295. De finns också i sociala medier.

  296. Det finns ett Twitter-konto
    som heter "Bakjour"-

  297. -som blandar skämt och humor
    om medievardagen-

  298. -med ganska skarp och viktig kritik
    av densamma.

  299. De påpekade förra veckan att det var
    mycket hot- och hatkommentarer-

  300. -i till exempel Dagens Nyheters
    kommentarsfält på Facebook.

  301. Det var en artikel om Zara Larsson,
    som får utstå väldigt mycket...

  302. -Vi har ett citat här.
    -Precis.

  303. "Plågsam död."

  304. Men i alla fall, man modererar inte
    tillräckligt. Man är inte inne där.

  305. Det skapar det här klimatet.

  306. Man har ett ansvar,
    som Bakjour påpekade, som publicist-

  307. -att se till att det här modereras.

  308. Vad tänker du om detta, Annika?

  309. Särskilt det sista var fruktansvärt.
    Man skriver om nån som är hatad-

  310. -och så har man inte koll
    på kommentarsfältet efteråt.

  311. Det är ett väldigt stort ansvar som
    medierna måste ta vid såna här saker-

  312. -där man nästan kan förutse
    vad som kommer att hända.

  313. Avslutningsvis
    - ni har båda varit väldigt utsatta.

  314. Finns det nånting här som ni
    har lärt er, av det ni varit med om?

  315. Mer än att det är jättejobbigt
    att folk vill döda en.

  316. Har det lärt er nånting om...
    Har det lärt er nånting-

  317. -som ni tar med er,
    som ni är glada för?

  318. Det låter som om du vill
    att jag ska säga nåt positivt-

  319. -men man har ju tyvärr lärt sig-

  320. -att människor är mycket sämre
    än vad jag trodde.

  321. Det finns så många som är beredda att
    uttrycka hat och rasism framför allt.

  322. Det här är ju självklart
    nåt som jag...

  323. Som människor som det man
    brukar kalla "rasifierade" nu då...

  324. Att rasismen
    är så mycket mera utbredd-

  325. -än vad jag har velat tro.

  326. Jag kan väl säga att man möter också
    många positiva krafter på nätet-

  327. -men om jag ska säga
    vad jag mest har lärt mig-

  328. -är att jag oroas över...

  329. Vi här upptäckte internet tidigt
    på grund av vår ålder och annat-

  330. -och var med i början,
    och då kunde man ge sig in i det här-

  331. -men de som är unga och hör
    den här typen av diskussioner-

  332. -och är sugna
    att ge sig ut på nätet...

  333. Jag tror att många
    inte vågar gå in i en offentlighet-

  334. -och göra sig hörda.

  335. Många gör det också,
    men det finns en uppenbar risk-

  336. -att man drar sig för
    att bli en del av offentligheten-

  337. -som är så viktig.

  338. Risken där är att de mörka krafterna
    tar över nätet helt och hållet.

  339. Kolbjörn och Annika,
    stort tack för att ni kom hit.

  340. Ge dem en varm applåd.
    - Tack så mycket.

  341. Textning: Frida Jorlin
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Mitt i hatstormen

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Pseudonymen Julia Caesar skriver på en mängd rasistiska hatsajter som Avpixlat och Snaphanen. När journalisten Annika Hamrud avslöjade vem som låg bakom pseudonymen hamnade hon mitt i hatstormen. Här samtalar hon med Anders Mildner. Medverkar gör även journalisten Kolbjörn Guwallius. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Ämnen:
Information och media > Internet och digitala medier
Ämnesord:
Hat, Hot, Samhällsvetenskap, Sociala medier, Sociala relationer, Socialpsykologi, Sociologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Readme 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2016

Hatets konsekvenser för det öppna samhället

Trots åratal av hot och hat vill journalisten Sofia Mirjamsdotter inte sluta tro att det finns folk som tror på samtal som kan föra oss framåt. Här berättar hon om vad hon själv och andra som jobbar med dessa frågor får utstå och vad det i förlängningen kan göra med det öppna samtalet. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2016

Priset för att vara med i tv

Att jobba med tv idag innebär att man har en offentlig roll dygnets alla timmar. Emma Kronqvist, chef på SVT Malmö, talar här om hur tv-journalister påverkas när allt de säger och gör kan sparas och sökas. De psykiska och fysiska hoten ökar. Moderator: Anders Mildner. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2016

Judarnas situation i Malmö

Det är en risk i Malmö att gå runt med en kippa, säger Fredrik Sieradzki från judiska församlingen i Malmö. Framförallt är det de unga som råkar illa ut, menar han. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2016

Hatarna är vi

Elza Dunkels, författare till "Nätmobbning, näthat och nätkärlek", ger en snabbhistorik till näthat och internet och visar varför det ser ut som det gör idag. På 1990-talet brukade forskare säga att man kan vara vem man vill på internet och att vi där kommer att "befrias från kroppens fängelse". Idag vet vi att det inte blev så. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2016

Mitt i hatstormen

Pseudonymen Julia Caesar skriver på en mängd rasistiska hatsajter som Avpixlat och Snaphanen. När journalisten Annika Hamrud avslöjade vem som låg bakom pseudonymen hamnade hon mitt i hatstormen. Här samtalar hon med Anders Mildner. Medverkar gör även journalisten Kolbjörn Guwallius. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2016

Hur hotad är yttrandefriheten?

Hur påverkar ständiga hot och hat yttrandefriheten? Sydsvenskans kulturchef Rakel Chukri får ofta rasistiska hot och kommentarer. Här berättar hon hur det påverkar både henne personligt och professionellt och vad det har för påverkan på Sveriges medier i stort. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2016

Är rädslan för att kränka farlig?

Mick Hume, författare och redaktör för Spiked, menar att rädslan för att kränka och stöta sig med folk är ett stort hot mot yttrandefriheten idag. De extrema idéerna är de som måste försvaras, inte de allmänna, säger han. För att provocera till både vänster och höger kallar han sig dessutom "libertariansk marxist". Här samtalar han med Anders Mildner. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2016

Näthat på gymnasiet

Några elever på gymnasieskolan Spyken i Lund gjorde en undersökning om hur näthatet ser ut på deras skola. Resultatet gjorde dem förvånade över att det inte var värre, berättar de. Medverkande: Adam Dahlstedt, Samuel Hultberg, Anna Lindvall, Josefin Ohlin, Maja Höst, Emma Karlsson och Anna Jönsson. Moderator: Anders Mildner. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2016

Så uppkommer konspirationsteorier

De moderna konspirationsteorierna föddes i samband med franska revolutionen 1789. Försvararna av den gamla regimen vägrade tro att revolutionen berodde på vanstyre. Det måste ha varit något annat. Erik Åsard, professor och författare till "Konspirationsteorierna och verkligheten", berättar här om hur oviljan att tro på en enkel eller slumpmässig orsak till stora händelser ofta är vad som föder konspirationsteorier än idag. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2016

Googla aldrig dina symptom

Varför ska man inte googla sina symptom? Henrik Widegren är läkare, musiker och standup-komiker. Han gör allt från sketcher och satir till musikvideor om dagens sjukvård. Här samtalar han med Anders Mildner. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2016

Virala lögner och vandringshistorier

Har du koll på vad du delar på nätet? En efterlysning av ett barn kan vara en våldtäktsman som letar efter någon med skyddad identitet. Ett "dokumentärt" klipp kan vara en skolteater. Journalisten Jack Werner berättar om sina källkritiska knep. Moderator: Anders Mildner. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2016

Vita fläckar i mediebevakningen

Journalisten Martin Schibbye startade tidningen Blank Spot Project för att uppmärksamma de delar av världen som vanligtvis inte syns i medierna. Nils Resare från Blank Spot Project berättar varför detta är viktigt. Martin Schibbye är med via telefon från en av de vita fläckar i världen som han just nu skriver reportage från. Moderator: Anders Mildner. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2016

Kan Wikipedia manipuleras?

En av tio som skriver på Wikipedia är kvinnor. Det betyder mindre fakta om kvinnor i allmänhet. Men det är inte av illvilja, menar Lennart Guldbrandsson, medgrundare till Wikimedia Sverige. Här berättar han om hur Wikipedia fungerar bakom kulisserna. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2016

Nya digitala platser för sanning

Pelle Sten trendspanar inom internet och teknologi och söker efter platser som berättar något om vår tid. Här berättar han om allt från en rasistisk twitterrobot till automatisk internetkärlek och textil med inbyggd teknologi. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2016

Använd din moral mot lögner!

Den som visar sina moraliska ståndpunkter i till exempel sin mejlsignatur gör det svårare för folk att luras eller påverka med propaganda. Detta har professor Sreedhari Desai från University of North Carolina kommit fram till i en undersökning. Anders Mildner samtalar med henne via Skype. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2016

Civilkurage i en värld av hat

Vad driver människor som Malala Yousafzai och Mahatma Gandhi? Och vad är det som får någon att ingripa mot orättvisa på gatan? Brian Palmer, författare, föreläsare och antropolog, berättar om en mängd både historiska och moderna figurer som på ett eller annat sätt visat civilkurage. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Next chapter

Ett konstnärligt berättande

Hur berättar man en historia i vår digitala samtid? Sandeep Mahal är chef för brittiska The Space som är ett framkantsprojekt för digital konst och berättande. De har bland annat gjort ett specialverk om Franz Kafka i samarbete med författaren Will Self. Inspelat den 23 maj 2014. Arrangörer: Publit och Bok & Bibliotek.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBildningsbyrån - ledarskap

Hovnarren och makten

I gamla tider var det bara hovnarren som fick kritisera kungen. Men än idag används humor som vapen mot makthavare. Vilken är den politiska satirens ställning och funktion idag?

Fråga oss