Titta

UR Samtiden - Readme 2016

UR Samtiden - Readme 2016

Om UR Samtiden - Readme 2016

Vad händer med samhället när hot och hat präglar mer och mer av vårt informationsflöde? Vad tar vi oss till i en värld där allt fler får allt svårare att skilja mellan fakta, lögner och konspirationsteorier? Föreläsningar och diskussioner om vår tids mest brännande samhällsfrågor. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Till första programmet

UR Samtiden - Readme 2016: Är rädslan för att kränka farlig?Dela
  1. En applåd för Mick Hume,
    författare till "Trigger warning".

  2. Välkommen till Readme.

  3. Tack. Jag är glad att vara i den vackra
    och kultiverade staden Malmö.

  4. Jag undrar hur många
    av Malmös och Sveriges medborgare-

  5. -som har besökt
    den skotska staden Glasgow.

  6. Bra. Ni borde åka dit.
    Det är en av mina favoritplatser.

  7. Staden skiljer sig från Malmö.

  8. Den har en flod och det regnar där,
    men annars är den annorlunda.

  9. Glasgow har rykte om sig
    att vara en tuff stad.

  10. För 100 år sen skickade
    brittiska staten dit stridsvagnar-

  11. -för att stävja ett uppror.

  12. Där finns många traditionella sånger
    om att supa och slåss.

  13. Man kan tro att polisen i Glasgow-

  14. -har mycket att göra,
    men tydligen är det inte så.

  15. Polisen i Glasgow hittar på nya brott
    så att de kan gripa folk-

  16. -för att de säger fel saker på nätet.

  17. För ett par helger sen
    skrev Glasgow-polisen på Twitter-

  18. -att de varnade folk
    som tänkte skriva på sociala medier.

  19. "Tänk innan ni skriver nåt, annars
    får ni kanske påhälsning av oss."

  20. Vad skulle det här gälla?
    Hur lyder de nya reglerna?

  21. De skrev ut
    punkter som man skulle tänka på.

  22. "Är det sant?"

  23. "Kan det såra nån?"

  24. "Är det olagligt?"

  25. "Är det nödvändigt?"

  26. "Är det snällt?"

  27. Det var en märkvärdig samling saker.

  28. Att göra nåt olagligt likställs med
    att skriva nåt ovänligt eller onödigt.

  29. Om man ska förbjuda
    allt på nätet som är onödigt-

  30. -så måste man gripa alla
    som lägger upp filmer på sina husdjur.

  31. Och om man ska förbjuda allt ovänligt
    så får man ta bort alla skämt.

  32. Det här är ett tidens tecken.
    Polisen hittar på förseelser.

  33. De vill inte hantera brott,
    utan styra över folks stötande åsikter.

  34. De vill hellre sätta dit twittrare-

  35. -än att hantera brott på stan.

  36. Jag vill ge en triggervarning när
    det gäller nya hot mot yttrandefriheten.

  37. Vi i Storbritannien anser
    att vi uppfann yttrandefriheten.

  38. Magna Charta år 1215 och allt sånt.

  39. Nuförtiden hittar vi på nya sätt-

  40. -att begränsa folks yttrandefrihet.

  41. Jag vill ta upp några nya faror.

  42. Vissa saker kommer snart att dyka upp
    på nätet och på universiteten här.

  43. I Storbritannien, Sverige, Europa
    och västvärlden-

  44. -står vi inte inför gamla hot.

  45. Vi har inga blasfemilagar, som de har
    i Pakistan och Saudiarabien.

  46. Vi blir inte förtryckta,
    som folk i det kommunistiska Kina.

  47. Våra hot är mer subtila.

  48. Det är
    ett kulturellt korståg för konformism.

  49. Man vill begränsa
    vad som är acceptabelt att säga.

  50. Deras slagord är:
    "Så får man inte säga."

  51. "Så får man inte säga" är deras slogan-

  52. -i det kulturella korståget.

  53. De skapar en värld där
    det att säga nåt stötande-

  54. -är det värsta brottet som finns.

  55. Jag vill nämna
    tre hot mot yttrandefriheten:

  56. Officiell censur,
    som hos Glasgow-polisen.

  57. I Storbritannien i dag...
    Det här hör man sällan.

  58. Det är fler som grips
    för det de säger eller skriver-

  59. -än det har varit sen 1700-talet.

  60. Men de grips inte
    för statsfientliga åsikter, som då-

  61. -utan för stötande åsikter-

  62. -enligt lagar som förbjuder
    stötande åsikter på nätet.

  63. I Glasgow...

  64. Lustigt att de reformvänliga skottarna
    alltid ligger i framkant här.

  65. För några månader sen, under
    800-årsjubileumet av Magna Charta-

  66. -fick en man tre månaders fängelse-

  67. -för att han sjöng
    en stötande fotbollsramsa.

  68. Nuförtiden
    är det andra grupper som grips.

  69. Det är inga statsfiender.

  70. Ett lömskare hot är
    det som vi kan kalla inofficiell censur.

  71. Aktivister på universitet och på nätet
    som säger: "Så får man inte säga."

  72. Folk som organiserar twittermobbar
    för att få bort oönskade åsikter.

  73. De vill inte bara kritisera folk,
    utan tysta dem.

  74. Vi ser dem nu på universitet-

  75. -där studenter förr
    kämpade för yttrandefrihet.

  76. Nuförtiden kräver studenter
    att få slippa olika texter-

  77. -och få slippa yttrandefrihet.

  78. Det går under "trygg miljö"-policyn.

  79. Vi har fått det från USA och sprider det
    nu till resten av Europa.

  80. Men en trygg miljö är väl bra? Man vill
    väl inte att ens barn ska vara otrygga?

  81. Men det är inte
    våld och hot man ska få slippa-

  82. -utan idéer, åsikter, argument
    och bilder som är obehagliga.

  83. Studenterna måste uppleva...

  84. Nej, de får inte uppleva obehag.
    Allt obehagligt måste förbjudas.

  85. På brittiska universitet förbjuds
    allt från poplåtar-

  86. -till tidningar, sombreros, statyer...

  87. Allt som kan ses som kränkande.

  88. Bollen sätts i rullning
    och allt fler saker förbjuds.

  89. Nu finns det feminister-

  90. -som förbjuds från
    att tala på universitet-

  91. -för att de använder fel termer
    när det gäller transpersoner.

  92. Triggervarningen, som blev titel på
    min bok, är en symbol för det här.

  93. Det är komplicerat-

  94. -men triggervarningen
    brukar finnas i början av en text.

  95. "Det här kan upplevas som stötande."

  96. Förr i tiden,
    när man började kartlägga världen-

  97. -så skrev man över outforskade
    områden: "Här finns det drakar."

  98. "Segla inte för långt bort från
    det som är känt. Det är farligt."

  99. En triggervarning motsvarar det i dag.

  100. I USA kräver aktivister
    att man ska begränsa-

  101. -allt från "Den store Gatsby"
    till Ovidius "Metamorfoser"-

  102. -för att de innehåller våldtäkter.

  103. Informell censur drivs av studenter-

  104. -och nätaktivister,
    med hjälp av twittermobbar.

  105. De säger att de jagar troll.

  106. Vi är på rätt plats för att tala om
    troll, som är nordiska varelser.

  107. Enligt en expert på nordisk mytologi-

  108. -var troll en symbol för många saker.

  109. Vad man än var rädd för eller hatade-

  110. -så kunde man skylla på trollen,
    och då kändes det bättre.

  111. Internettrollen har samma funktion.

  112. De ger en ursäkt
    att kontrollera uttalanden.

  113. Definitionen av "troll" är oklar, men
    fängelsestraffet har höjts till två år.

  114. Man är inte heller
    överens om definitionen av "hatretorik".

  115. Men man tar det som en ursäkt för
    att kontrollera uttalanden.

  116. Det tredje hotet mot yttrandefriheten,
    som kommer ur de två första-

  117. -är självcensur. Det påverkar de flesta.

  118. Man blir rädd för att säga nåt
    som kan ses som stötande.

  119. Och om nån skulle göra fel så tar de
    genast tillbaka det och ber om ursäkt.

  120. Ursäkta.

  121. Folk blir osäkra på vad de får säga
    och vilka ord de får använda.

  122. Vi såg det nyligen
    i kontroversen på Kulturhuset.

  123. Man försökte censurera
    titeln "Negerkungens återkomst"-

  124. -eftersom ordet "neger"
    kan ses som stötande.

  125. Det kvittade att utställningen
    tog upp frågor om rasism.

  126. Användningen av ordet kan vara
    stötande, så man censurerar det.

  127. Det händer ständigt i Storbritannien.
    Det påminner om "Harry Potter".

  128. De vågar inte säga namnet Voldemort
    ifall ondska ska drabba dem.

  129. Det är en vidskeplig tanke,
    att orden själva kan vara onda.

  130. Men det bidrar till
    en värld av självcensur.

  131. Som ett svar på det här...

  132. Vi har glömt
    några saker om yttrandefrihet.

  133. Det ska vara en frihet
    och det är bara yttranden.

  134. Yttrandefriheten ska vara fri
    som en fågel och flyga högt och lågt.

  135. Ord ska inte sättas i bur.

  136. Yttrandefriheten är odelbar.

  137. Alla friheter är odelbara.

  138. Det är inte som välgörenhet, som bara
    ges till dem som förtjänar det.

  139. Det gäller alla eller ingen.

  140. Tyvärr så behöver ingen klara ett prov-

  141. -eller visa prov på goda värderingar
    för att omfattas.

  142. Man behöver inte vara
    lika vis som Sokrates-

  143. -för att omfattas av yttrandefriheten.
    Det är en odelbar frihet.

  144. Många säger:
    "Jag tror på yttrandefrihet, men..."

  145. De tror på yttrandefrihet
    för folk som tycker som de själva.

  146. Det blir ett privilegium.
    Det är farligt.

  147. När man börjar välja vem som får yttra
    sig kan det slå tillbaka mot en själv.

  148. Vissa av de feminister
    som inte längre får tala på universitet-

  149. -ville själva förbjuda andra grupper
    från att få tala där.

  150. Yttrandefrihet ska vara odelbar.

  151. Sen är yttrandefrihet yttranden -
    bara ord.

  152. Ord kan användas som vapen
    i en debatt.

  153. Men ord är inte knivar, påkar
    eller automatvapen.

  154. Ord ska inte behandlas som vapen.

  155. Ett stötande uttalande
    ska inte vara ett brott.

  156. Det är bara ord.

  157. Yttrandefrihet är kraftfullt
    på alla språk.

  158. Yttrandefrihet har tagit människan-

  159. -från grottorna till civilisationen.

  160. Yttrandefrihet har lett till demokrati,
    politisk frihet-

  161. -konstnärlig frihet
    och vetenskapliga framsteg.

  162. Om det inte vore för
    folk som ifrågasatte saker-

  163. -alla från Galileo till HBTQ-rörelsen
    under de senaste 500 åren-

  164. -så hade vi fortfarande trott
    att jorden var platt-

  165. -och kvinnor hade inte haft rösträtt
    och hade bränts på bål som häxor.

  166. Yttrandefrihet är det
    som har skapat vår civilisation.

  167. Det viktigaste med yttrandefriheten
    är rätten att ifrågasätta saker-

  168. -och att utmana samtidens läror.

  169. Det finns två svåra sanningar
    när det gäller yttrandefrihet.

  170. Det första är...

  171. Det är bara tankar
    som ses som extrema eller stötande-

  172. -som behöver försvaras.

  173. Den breda massan klarar sig själva.
    Ingen vill förbjuda ordinära tankar.

  174. "Nu förbjuder vi tråkiga saker."
    Sånt händer inte.

  175. Det är det som är extremt och stötande
    som vi behöver försvara.

  176. Författaren George Orwell-

  177. -som skapade
    "storebror" och "tankepolisen"-

  178. -skrev om sin bok "Djurfarmen"...

  179. "Frihet måste innebära att man
    berättar saker som folk inte vill höra."

  180. Det är det som frihet innebär.

  181. Vi måste försvara folks rätt-

  182. -att säga sånt vi inte vill höra.

  183. Vi har rätt att ignorera dem
    eller att säga emot dem-

  184. -men vi måste försvara
    deras rätt till yttrandefrihet.

  185. Ju mer kontroversiell och svår
    en fråga är-

  186. -desto viktigare är yttrandefriheten.

  187. Invandring, terrorism...
    Där måste vi insistera på-

  188. -en debatt utan begränsningar
    och att yttrandefrihet ska råda.

  189. Det blev tydligt under kontroversen
    med Stockholms polischef.

  190. Det gällde sexuella övergrepp
    av invandrare under en festival-

  191. -och ifall det hade mörkats
    av polisen och medierna.

  192. Polischefen sa:
    "Ibland vågar vi inte säga..."

  193. Förlåt.
    "Ibland vågar vi inte säga som det är."

  194. "Ibland vågar vi inte säga som det är."
    Det orsakade kontrovers.

  195. Men det enda som var ovanligt med det
    var att han erkände det.

  196. Det här är nåt
    som myndigheterna gör hela tiden.

  197. De säger inte som det är.
    De tystar ner svåra ämnen.

  198. "Så får man inte säga."

  199. Vi måste insistera på
    att man alltid ska säga som det är.

  200. Att mörka saker
    tjänar bara de mörka krafterna på.

  201. Det finns problem med yttrandefrihet-

  202. -men att inte ha yttrandefrihet
    är sämre.

  203. Yttrandefrihet kan vara lösningen,
    men det är aldrig problemet.

  204. Till sist...
    Mina åsikter drar åt vänster.

  205. Jag är libertarian och marxist.

  206. Jag kallar mig det
    för att det gör många upprörda.

  207. Det som gör mig mest bekymrad-

  208. -är att det är vänstern
    som vill begränsa yttrandefriheten-

  209. -och som vill begränsa
    stötande åsikter och hatretorik.

  210. Karl Marx har dåligt rykte i frågan-

  211. -på grund av hans kopplingar till
    den stalinistiska regimen.

  212. Men jag tänker på den unge Marx.

  213. Det första Marx publicerade
    var essäer om pressfrihet.

  214. När vi pratar om pressfrihet nu
    innefattar det även internet.

  215. Det Marx påtalade för
    de preussiska censorerna var-

  216. -att frihet inte fungerar så.

  217. "Om man vill ha fördelarna
    måste man stå ut med det besvärliga."

  218. Det borde vi ta till oss nu.

  219. "Man får inte rosen utan törnen."

  220. Det är precis så vi ska känna
    inför yttrandefriheten.

  221. Om man går längre tillbaka,
    till Spinoza och upplysningstiden...

  222. För 350 år sen satte han upp normer
    som vi inte har uppnått än.

  223. Spinoza skrev att i en fri stat får
    alla män... Vi inkluderar även kvinnor.

  224. "I en fri stat får alla tänka
    vad de vill och säga vad de tänker."

  225. Tänka vad de vill
    och säga vad de tänker.

  226. Det skrev han för 350 år sen,
    och vi är inte där än.

  227. Om Spinoza
    skulle ha skrivit sånt på Twitter nu-

  228. -så skulle han drabbas av
    en twittermobb.

  229. "Säga vad man tänker?
    Så får man inte säga." Tack.

  230. -Stanna kvar här.
    -Visst.

  231. Tack så mycket. Vi har säkert
    frågor från publiken till Mick.

  232. Vänta på mikrofonen.

  233. Ska det inte finnas
    några begränsningar eller lagar?

  234. Jag är journalist. Om jag skriver
    i en artikel att du är en brottsling...

  235. Ska inte det
    ses som brottsligt, som förtal?

  236. Tänk om jag skulle säga:
    "Låt oss slå honom där."

  237. Om nån skulle göra det,
    vore inte det brottsligt?

  238. Får jag svara?
    - Det var en bra och relevant fråga.

  239. Förtal och provokation
    är det vi pratar om.

  240. Storbritannien har
    världens sämsta förtalslagar.

  241. Jag förlorade ett förtalsmål och blev av
    med en miljon pund och min tidning.

  242. Jag gillar
    de amerikanska förtalslagarna.

  243. Det mesta med USA:s yttrandefrihet
    är bra.

  244. De anser att...
    När det gäller offentliga personer-

  245. -så får man kritisera dem
    hur skarpt man vill...

  246. ...så länge man inte har ont uppsåt.
    Man får till och med ha fel.

  247. Man kan bara bli stämd
    om man har ont uppsåt.

  248. Om man vill skapa problem för nån
    så är det brottsligt.

  249. Jag föredrar det framför vårt system.
    Jag vet inte hur ni har det här.

  250. Vårt system är besvärligt
    och begränsar yttrandefriheten.

  251. Folk är rädda för att bli stämda.

  252. Det ska finnas lagar, men snäva
    sådana. Detsamma gäller provokation.

  253. Det är en komplicerad fråga,
    provokation till brott.

  254. Det som menas är att man uppmanar
    nån att agera på ett visst sätt.

  255. En domare i USA:s högsta domstol
    sa för länge sen-

  256. -att alla uttalanden har för avsikt
    att få nån att agera-

  257. -om det så gäller
    att rösta eller köpa kaffe.

  258. Provokation till våld är nåt annat,
    och definitionen bör vara snäv.

  259. Om vi tar ditt exempel...
    Här finns en tydlig gräns.

  260. Jag ber om ursäkt till alla rödhåriga.

  261. Det här är inte min åsikt,
    jag låtsas bara.

  262. Om jag säger:
    "Det finns för många rödhåriga."

  263. "Världen vore bättre utan dem."

  264. Det är en stötande åsikt,
    men det borde inte vara ett brott.

  265. Om jag säger:
    "Världen vore bättre utan rödhåriga."

  266. "Kom så slänger vi den där
    rödhåriga killen utför ett stup."

  267. Det är ett brott.
    Jag har inte svårt att skilja dem åt.

  268. Men definitionen av provokation
    till brott blir allt bredare.

  269. Nu innefattar det även stötande åsikter.

  270. Det får vi stå ut med
    eller svara med samma mynt.

  271. Finns det inga gråzoner?

  272. Folk som använder hat
    för att hämnas på folk...

  273. Kan de lära sig hur de ska uttrycka sig-

  274. -så att de inte begår ett brott?
    Men hotet mot folk...

  275. Vi pratade ju med Annika och vi
    får höra från andra i eftermiddag.

  276. Känner du likadant när det gäller hot?

  277. Självklart, men det är skillnad
    mellan ord och handlingar.

  278. Om jag säger
    att jag hatar rödhåriga människor...

  279. Om nån agerar är det deras beslut.
    De är inga robotar.

  280. Om nån bestämmer sig för att agera
    så är det de som är skyldiga.

  281. Den som säger det är en idiot, men...
    Det är som med Donald Trump.

  282. Donald Trump bär inte ansvaret för
    rasistiska angrepp.

  283. Det är en demokrati.

  284. Idioterna som hör hans tal och slår ner
    mexikaner är de som begår brottet.

  285. Jag står inte bakom de åsikterna,
    men jag är för yttrandefrihet.

  286. Hat är intressant.
    Vi måste komma ihåg...

  287. Det finns många
    stötande åsikter på nätet, men...

  288. Vi ska kunna ignorera dem
    eller svara med samma mynt, men...

  289. Men jag anser inte att lagen
    ska bestämma vem jag får hata-

  290. -eller vem jag får älska. Eller hur?

  291. Lagen är inte till för att bestämma
    vilka känslor som är tillåtna.

  292. Vi pratar om känslor och ord,
    inte våldshandlingar.

  293. Hat ligger bortom lagens gränser.

  294. -Så borde det vara.
    -Fler frågor?

  295. Du får säkert den här frågan jämt,
    men...

  296. Är det lättare för dig att tycka så här-

  297. -som vit man och marxist,
    än det är för andra?

  298. Det vet jag inte...

  299. Vi måste tänka på att yttrandefrihet
    inte är ett nollsummespel.

  300. Det måste inte fördelas jämnt.

  301. Visst, vissa har lättare
    att komma till tals än andra.

  302. Jag tycker inte
    att jag har haft det lätt.

  303. Jag har blivit stämd
    och anklagad för att försvara folkmord.

  304. Det går åt båda håll.

  305. Men yttrandefrihet måste gälla alla.

  306. Men nu har man ett omvänt sätt
    att begränsa yttrandefriheten på.

  307. Man säger:
    "Inse att du är privilegierad."

  308. Som vit man får man inte
    prata om rasism eller transfrågor.

  309. Förr levde vi i en värld-

  310. -där stormännen, baronerna,
    prästerna, biskoparna och påven-

  311. -var de enda som fick yttra sig.

  312. De var de enda
    som fick tala om politik och religion.

  313. Nu begränsas yttrandefriheten
    på ett omvänt sätt.

  314. Folk säger: "Vi är de enda som får
    tala om rasfrågor eller könsfrågor."

  315. Det är farligt. Vare sig
    det handlar om makt eller maktlöshet-

  316. -så är det farligt att bestämma
    vem som får prata om vissa saker.

  317. Vill du säga nåt om komedi?

  318. Komedi är ett område
    där den här diskussionen är...

  319. -...omtvistad.
    -Ja, så är det.

  320. I USA är det så-

  321. -att många komiker
    vägrar uppträda på olika college.

  322. Publiken där klarar inte av skämt.

  323. Om de säger nåt stötande
    så börjar folk att bua.

  324. Chris Rock har slutat uppträda
    på college.

  325. -De kanske inte är roliga?
    -Det är en annan fråga.

  326. -Det är enkelt att skylla på publiken.
    -Ja, du kan ha rätt.

  327. Om de är roliga
    borde vara den enda frågan.

  328. De roligaste komikerna jag visste förr-

  329. -var stötande, rasistiska
    och besvärliga, men de var roliga.

  330. Det är svårt att hålla emot skratt.

  331. Vissa har en politiskt korrekt gräns för
    vilka saker de skrattar åt.

  332. Det förekommer mycket censur
    inom komedi nuförtiden.

  333. Komedi har alltid censurerats,
    men nu har det förändrats.

  334. Nu är det inte biskopar och myndig-
    heter som vill censurera komedi-

  335. -som när man grep Lenny Bruce
    i USA på 60-talet.

  336. Nu censureras komedi som är
    sexistisk, homofobisk eller rasistisk.

  337. Man vill dra nya gränser för komedi.

  338. Det kan leda till
    att komedi blir oförarglig och tråkig.

  339. Om komiker inte får vara roliga, hur
    ska vi andra då få ifrågasätta saker?

  340. Det blir som med den tyske mannen
    som förolämpade Turkiets president.

  341. Han försökte bara säga nåt stötande.

  342. Det blir en motreaktion där man
    bara vill vara stötande, och inte rolig.

  343. Det är tråkigt att yttrandefrihetsivrare
    måste bli karikatyrer av sig själva.

  344. Men det är inte problemet.

  345. Problemet är att man vill kontrollera
    allt som kan ses som stötande.

  346. Vi måste skydda
    komikers rätt att vara stötande.

  347. Annars kommer vi att få säga: "När
    de tog komikerna gjorde jag ingenting."

  348. En till fråga.

  349. Många tar upp
    exempel från olika universitet.

  350. I USA hade nån skrivit
    ordet "Trump" med krita på gatan.

  351. Då kände sig
    några av studenterna hotade.

  352. Har du nån teori om varför de här
    studenterna har blivit allt känsligare?

  353. -Har föräldrarna klemat bort dem?
    -Bra fråga.

  354. Faran när man diskuterar
    censur på universitet är...

  355. Det kommer en motreaktion.

  356. Folk säger: "Vad är det för fel på
    dagens ungdom?"

  357. "Varför är de här 'snöflingorna'
    så patetiska?"

  358. -Varför kallas de snöflingor?
    -De är så ömtåliga.

  359. "Vad är det för fel på dem?"
    Det är viktigt att inte...

  360. De kommer inte ur tomma intet.
    De här aktivisterna är...

  361. De är barn av sin tid.

  362. Ungdomarna är de mest militanta
    av "Så får man inte säga"-kulturen.

  363. Precis som ungdomar förr var de
    mest militanta yttrandefrihetsivrarna.

  364. De insuper en kultur där man är
    känslig, där offerkoftan är en dygd-

  365. -och där man är ömhudad,
    från omvärlden.

  366. När sånt där händer-

  367. -som när folk
    blev upprörda över ordet "Trump"-

  368. -så reagerar universitetet med
    att trösta och erbjuda kuratorhjälp.

  369. På ett college...

  370. Jag nämnde
    att man hade förbjudit sombreros.

  371. På en fest
    hade några studenter blivit kränkta-

  372. -av att andra hade haft på sig
    minisombreros som partyhattar.

  373. Universitetet svarade med
    att erbjuda dem kuratorhjälp-

  374. -för skadorna som hade tillfogats dem
    av att se folk i minisombreros.

  375. Ungdomarna har inte
    hittat på sånt här själva.

  376. Därför måste alla ta ställning i frågan,
    och inte bara skylla på ungdomarna.

  377. Folk i publiken som håller med dig...

  378. Vad ska de göra
    för att försöka stoppa det här?

  379. Du håller föreläsningar och skriver,
    men vad gör du i vardagen?

  380. Har du några förslag på
    vad man ska göra?

  381. Vi måste stå för våra övertygelser.

  382. Det är viktigt att tänka på
    att de som skapar den här kulturen-

  383. -är ganska få.

  384. De har stort inflytande
    för att alla andra låter det hända-

  385. -på grund av självcensur.

  386. Många av oss håller hellre tyst än att
    säga nåt som kan ses som stötande.

  387. Om vi står för det vi tycker
    och säger att vi inte håller med-

  388. -och är ärliga
    och står för våra övertygelser-

  389. -så bidrar vi till en bättre värld.

  390. Jag håller med dr Samuel Johnson,
    som sa:

  391. "Folk har rätt att säga vad de vill och
    alla har rätt att slå ner dem för det."

  392. -I alla fall bildligt talat.
    -Tack för att du kom.

  393. Översättning: Helena Lagerholm
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Är rädslan för att kränka farlig?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Mick Hume, författare och redaktör för Spiked, menar att rädslan för att kränka och stöta sig med folk är ett stort hot mot yttrandefriheten idag. De extrema idéerna är de som måste försvaras, inte de allmänna, säger han. För att provocera till både vänster och höger kallar han sig dessutom "libertariansk marxist". Här samtalar han med Anders Mildner. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Ämnen:
Information och media > Internet och digitala medier
Ämnesord:
Kommunikation, Politik, Samhällsvetenskap, Sociala medier, Statskunskap, Yttrandefrihet
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Readme 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2016

Hatets konsekvenser för det öppna samhället

Trots åratal av hot och hat vill journalisten Sofia Mirjamsdotter inte sluta tro att det finns folk som tror på samtal som kan föra oss framåt. Här berättar hon om vad hon själv och andra som jobbar med dessa frågor får utstå och vad det i förlängningen kan göra med det öppna samtalet. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2016

Priset för att vara med i tv

Att jobba med tv idag innebär att man har en offentlig roll dygnets alla timmar. Emma Kronqvist, chef på SVT Malmö, talar här om hur tv-journalister påverkas när allt de säger och gör kan sparas och sökas. De psykiska och fysiska hoten ökar. Moderator: Anders Mildner. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2016

Judarnas situation i Malmö

Det är en risk i Malmö att gå runt med en kippa, säger Fredrik Sieradzki från judiska församlingen i Malmö. Framförallt är det de unga som råkar illa ut, menar han. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2016

Hatarna är vi

Elza Dunkels, författare till "Nätmobbning, näthat och nätkärlek", ger en snabbhistorik till näthat och internet och visar varför det ser ut som det gör idag. På 1990-talet brukade forskare säga att man kan vara vem man vill på internet och att vi där kommer att "befrias från kroppens fängelse". Idag vet vi att det inte blev så. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2016

Mitt i hatstormen

Pseudonymen Julia Caesar skriver på en mängd rasistiska hatsajter som Avpixlat och Snaphanen. När journalisten Annika Hamrud avslöjade vem som låg bakom pseudonymen hamnade hon mitt i hatstormen. Här samtalar hon med Anders Mildner. Medverkar gör även journalisten Kolbjörn Guwallius. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2016

Hur hotad är yttrandefriheten?

Hur påverkar ständiga hot och hat yttrandefriheten? Sydsvenskans kulturchef Rakel Chukri får ofta rasistiska hot och kommentarer. Här berättar hon hur det påverkar både henne personligt och professionellt och vad det har för påverkan på Sveriges medier i stort. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2016

Är rädslan för att kränka farlig?

Mick Hume, författare och redaktör för Spiked, menar att rädslan för att kränka och stöta sig med folk är ett stort hot mot yttrandefriheten idag. De extrema idéerna är de som måste försvaras, inte de allmänna, säger han. För att provocera till både vänster och höger kallar han sig dessutom "libertariansk marxist". Här samtalar han med Anders Mildner. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2016

Näthat på gymnasiet

Några elever på gymnasieskolan Spyken i Lund gjorde en undersökning om hur näthatet ser ut på deras skola. Resultatet gjorde dem förvånade över att det inte var värre, berättar de. Medverkande: Adam Dahlstedt, Samuel Hultberg, Anna Lindvall, Josefin Ohlin, Maja Höst, Emma Karlsson och Anna Jönsson. Moderator: Anders Mildner. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2016

Så uppkommer konspirationsteorier

De moderna konspirationsteorierna föddes i samband med franska revolutionen 1789. Försvararna av den gamla regimen vägrade tro att revolutionen berodde på vanstyre. Det måste ha varit något annat. Erik Åsard, professor och författare till "Konspirationsteorierna och verkligheten", berättar här om hur oviljan att tro på en enkel eller slumpmässig orsak till stora händelser ofta är vad som föder konspirationsteorier än idag. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2016

Virala lögner och vandringshistorier

Har du koll på vad du delar på nätet? En efterlysning av ett barn kan vara en våldtäktsman som letar efter någon med skyddad identitet. Ett "dokumentärt" klipp kan vara en skolteater. Journalisten Jack Werner berättar om sina källkritiska knep. Moderator: Anders Mildner. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2016

Vita fläckar i mediebevakningen

Journalisten Martin Schibbye startade tidningen Blank Spot Project för att uppmärksamma de delar av världen som vanligtvis inte syns i medierna. Nils Resare från Blank Spot Project berättar varför detta är viktigt. Martin Schibbye är med via telefon från en av de vita fläckar i världen som han just nu skriver reportage från. Moderator: Anders Mildner. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2016

Kan Wikipedia manipuleras?

En av tio som skriver på Wikipedia är kvinnor. Det betyder mindre fakta om kvinnor i allmänhet. Men det är inte av illvilja, menar Lennart Guldbrandsson, medgrundare till Wikimedia Sverige. Här berättar han om hur Wikipedia fungerar bakom kulisserna. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2016

Nya digitala platser för sanning

Pelle Sten trendspanar inom internet och teknologi och söker efter platser som berättar något om vår tid. Här berättar han om allt från en rasistisk twitterrobot till automatisk internetkärlek och textil med inbyggd teknologi. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2016

Använd din moral mot lögner!

Den som visar sina moraliska ståndpunkter i till exempel sin mejlsignatur gör det svårare för folk att luras eller påverka med propaganda. Detta har professor Sreedhari Desai från University of North Carolina kommit fram till i en undersökning. Anders Mildner samtalar med henne via Skype. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2016

Civilkurage i en värld av hat

Vad driver människor som Malala Yousafzai och Mahatma Gandhi? Och vad är det som får någon att ingripa mot orättvisa på gatan? Brian Palmer, författare, föreläsare och antropolog, berättar om en mängd både historiska och moderna figurer som på ett eller annat sätt visat civilkurage. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2016

Googla aldrig dina symptom

Varför ska man inte googla sina symptom? Henrik Widegren är läkare, musiker och standup-komiker. Han gör allt från sketcher och satir till musikvideor om dagens sjukvård. Här samtalar han med Anders Mildner. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Livsstilsrådgivning på nätet

Livsstilsrådgivning på nätet

Hur kan människor förändra sina levnadsvanor med hjälp av internet? Professor Preben Bendtsen berättar om vilken roll sms, e-post och appar kan ha vid behandling av ohälsa. Från föreläsningsserien Forskning i framkant. Inspelat 20 februari 2014. Arrangör: Linköpings universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBildningsbyrån - ledarskap

Att twittra sig in i maktens korridorer

Det är i de sociala medierna som de politiska partierna skall vinna sina väljare. Men hur ska partiledarna komma i kontakt med väljarna och dessutom vinna valet? Vilka partiledare regerar på nätet? Hur bygger de sina relationer? Vi möter mediestrateger som berättar om sociala medier, politik och demokrati.

Fråga oss