Titta

Lärarna på Skranta - lär av varandra

Lärarna på Skranta - lär av varandra

Om Lärarna på Skranta - lär av varandra

Under ett läsår följer vi lärare och elever i årskurs 9 på Skrantaskolan i Karlskoga. Arbetslag 9 får titta på sig själva i inspelningar som gjorts under läsåret och diskuterar dessa för att lära av varandra. Vad var bra? Vad kan bli bättre? Det är några av frågorna som lärarna ställer till sig själva och till arbetslaget. Syftet är att utveckla det kollegiala lärandet.

Till första programmet

Lärarna på Skranta - lär av varandra : Lärare eller kompisDela
  1. -Fredrik. Trevligt.
    -Annica.

  2. -Välkomna.
    -Tackar, tackar.

  3. När man jobbar med människor,
    som lärare gör-

  4. -har man ju massor med relationer
    till sina elever och sina kollegor.

  5. De här relationerna byggs ju
    på olika sätt och ser olika ut.

  6. Hur betydelsefulla
    är relationerna till eleverna?

  7. De är jätteviktiga.
    Hela min pedagogik bygger ju på det.

  8. Att ha bra relationer med eleverna.

  9. Att ha elevernas förtroende och att
    bygga upp en trygghet i klassrummet.

  10. Jag tycker också att det är
    väldigt viktigt med relationer.

  11. Det är också viktigt
    att fortfarande vara lärare.

  12. Man får inte bli för... Jag tror att
    vi pratade om de här ramarna förut.

  13. Det är det här som gäller hos mig,
    oavsett hur rara vi är mot varandra.

  14. Det är i alla fall jag
    väldigt fyrkantig med.

  15. Relationen är superviktig, men hur
    den vårdas avgör hur barnen blir.

  16. Om de vet var de har oss som vuxna
    skänker det en trygghet.

  17. Även om det är obehagligt ibland och
    man inte är älskad i varje ögonblick.

  18. Det är väl det som ger ungarna en
    trygghet. De vet vart de vänder sig.

  19. Vi ska se ett exempel på en lektion
    med dig, Fredrik-

  20. -som kan kopplas till relationsbygge.

  21. Hej!

  22. Vi tar det där i gympasalen.

  23. -Med mittsar?
    -Du vet väl var mittsarna är?

  24. Vi kan väl köra med skolans?

  25. Vi sätter i gång, allihop. Och så ska
    jag gå runt och prata lite med er.

  26. Skriv Christoffer, 9C och matte nu.

  27. Det jag snackade med Lindström om
    var att ta med större sparkmittsar.

  28. Jag har hemma som jag tar med,
    men skolan har väl såna där små?

  29. -Vi kör lite, bara vi tre.
    -Det låter kul.

  30. Grymt.

  31. -Hur går det? Minns du nånting?
    -Inte det där.

  32. Vart ska ni nånstans efter skolan?
    Till gympahallen?

  33. -De ska väl karateträna.
    -Du kan ju vara med.

  34. Hon sa: "Vad ska de göra utan mig?"

  35. -Sa du det?
    -Jag skojade bara.

  36. -Du kan väl visa oss några kator?
    -Nej, det tänker jag inte göra.

  37. -Minns du när hon visade på idrotten?
    -Vi pratar ju karate nu.

  38. Det är bra, Emma, då lär du oss.

  39. -Vi plockar ihop nu.
    -Var är min mattebok?

  40. Ha det så bra.

  41. Vad kan han vara nöjd med i det här,
    tycker du, Nina?

  42. Jag tycker att det är imponerande-

  43. -att du klarar av att gå den här
    balansgången mellan fritid och jobb.

  44. För det tycker jag är svårt.
    Jag vill ha väldigt skarpa gränser.

  45. Men man vill ju prata med eleverna,
    och det kan sväva ut ibland-

  46. -och man kan
    prata om fritiden på lektioner.

  47. Men det är
    en väldigt stor skillnad på-

  48. -hur jag skulle klara av att ha det.

  49. Jag är inte heller riktigt likadan.

  50. Jag kan prata intressen
    på mina SO-lektioner-

  51. -men på nåt sätt sitter Luther
    på den här axeln och skriker:

  52. Jobba!

  53. Jag har också förtroliga samtal
    om livet och fritiden med elever-

  54. -men, ja, det är en balansgång,
    helt klart.

  55. Jag tycker att relationer är viktiga,
    men jag sätter även gränser.

  56. Just det här handlar ju om
    att två elever har tappat sugen lite-

  57. -och jag vill fånga upp dem igen.

  58. Man kan ju se det
    som ett slags morot.

  59. Vi gör en grej
    som inte har med skolan att göra.

  60. Det handlar om uthållighet. De ska
    hålla i och peppa hela vägen fram.

  61. Då lägger jag lite tid
    på att göra en annan aktivitet.

  62. Vi diskuterar skolarbete
    under aktiviteten.

  63. Det ger ett bra resultat för en av
    eleverna. Det är en vinst för mig.

  64. Det som slår en när man ser det
    är om alla var inbjudna från början.

  65. Sa du att i dag ska vi göra den här
    roliga grejen, eller blev några...?

  66. Resten får ju bjuda in sig själva.

  67. Du sa "jag ska gå runt och prata med
    er", men det pratades inte om matte.

  68. Det var bara korta klipp,
    så det där var inte hela sanningen.

  69. Det var vad jag tänkte om klippet.

  70. Vet de andra att de är välkomna,
    och hur vet de i så fall det?

  71. Ja, det tror jag att de vet
    på grund av tidigare diskussioner.

  72. Emma som säger "aldrig att
    jag kommer" kom efteråt och sa:

  73. "Jag är på. Jag hänger med,
    och de här vill också följa med."

  74. Jag sitter och tänker på var
    gränsen mellan privat och lärare går.

  75. Och så tänker jag på det här med
    om ifall alla elever är inbjudna.

  76. Jag förstår precis, och det här
    med den här gränsen är ju jättesvårt.

  77. Jag hade en elev som jag under
    tre års tid spelade biljard med-

  78. -och som jag tyckte att vi fick
    väldigt styr på under de tre åren.

  79. Jag kan säga att varenda minut
    var välinvesterad där.

  80. Gjorde jag det med alla elever?
    Nej, det hade jag inte klarat av.

  81. Hela klassen... Det var aldrig nån
    som ifrågasatte det över huvud taget.

  82. De vet varför man gör vissa saker.

  83. Under den här processen
    sa jag till kuratorer och rektor:

  84. "Ni måste vara med och säga till mig
    om jag kliver över nån gräns"-

  85. -"som jag kanske inte ser."

  86. Så det är ju också lite
    att man är...kollegor där med.

  87. Om man ser det
    ur elevernas perspektiv...

  88. Jag tänker på din fråga om ifall
    alla är inbjudna och inkluderade.

  89. Jag upplever inte det här.
    Du säger: "Då kör vi, bara vi tre."

  90. Och så knockar du killen med handen.

  91. Sen, när Emma och...
    Vad heter den andra tjejen? Linn.

  92. När de säger "vad ska ni göra?" låter
    det som om du famlar lite grann.

  93. Då säger du "ja, men du kan ju
    följa med", riktat till Emma.

  94. Tror du
    att alla upplever sig som inbjudna?

  95. Jag tyckte att det lät som om hon sa:
    "Hur skulle ni klara er utan mig?"

  96. Hon hörde
    att vi pratade om karate och boxning.

  97. Men jag kanske hörde fel.

  98. Jag försökte skoja med henne
    för att hon är nyfiken.

  99. Det var lite skämtsamt menat.

  100. Men absolut...

  101. Om det låter så kan det ju uppfattas
    som om alla inte är inkluderade.

  102. Vi kan inte fråga eleverna,
    men om vi tänker den tanken ut...

  103. -Om elever känner sig exkluderade...
    -Ja, då är ju det fruktansvärt.

  104. -Det hoppas jag att de inte gör.
    -Det sker i andra situationer också.

  105. Elever känner sig exkluderade
    från gemenskapen-

  106. -och den här starka relationen.

  107. Hur kan man tänka kring det?

  108. Man kan ju visa mer tydligt
    att alla är välkomna-

  109. -för att liksom förtydliga:

  110. Jag och de här eleverna har pratat om
    att göra en sån här aktivitet.

  111. Självklart är alla välkomna
    - vem som helst som vill vara med.

  112. Jag tänker på det där med min elev.
    Det gäller ju att känna sin grupp.

  113. Jag hade inte gjort såna här saker...

  114. Gruppen visste redan om
    den här elevens bakgrund-

  115. -och att det fanns speciella behov.

  116. De måste
    känna till förutsättningarna.

  117. Vi pratade i klassen... Eleven hade
    otroligt mycket frånvaro i början.

  118. Vi pratade mycket om det. De visste
    varför det var på det sättet.

  119. Vad händer
    om några känner sig exkluderade?

  120. Det skulle kännas fruktansvärt
    om det hände.

  121. Då skulle jag känna
    att jag hade misslyckats.

  122. Vad skulle kunna hända hos eleverna?

  123. Motivation, bortglömd, syns inte,
    tappar ångan. Är det sånt du...?

  124. Sammanhållningen kan bli katastrofal-

  125. -om vi bara
    riktar oss till några i klassen.

  126. Det har man ju hört stundtals:
    "Det är bara några som får hjälp."

  127. Det är jätteviktigt att inte göra så.

  128. Jag fick höra det
    av en förälder en gång.

  129. Jag har som mål att titta varje unge
    i ögonen under varje lektion.

  130. Det låter jättepluttigt, men det är
    inte säkert att man ens hinner det.

  131. Det var ändå en flicka som kände att
    jag inte riktigt var där ordentligt.

  132. Då får man vara noggrann med att
    det här målet ska nås varje lektion.

  133. Ju närmare vi är eleverna, desto
    större ringar på vattnet kan det bli.

  134. Därför kan det vara ganska bra
    att man håller sig på sin kant.

  135. -Man är ju lärare.
    -Fast det är svårt.

  136. Vi måste ju balansera.

  137. Därför ville jag
    ha hjälp med att sätta gränser.

  138. Man kan ju bli för mycket människa.

  139. Det är en viktig diskussion att ha.
    Klarar man balansgången?

  140. Hur vet man var gränsen går i
    det här? Det är inte helt enkelt.

  141. Jag vill
    att ni skriver ner tre ledord...

  142. ...som ni har som hjälp
    för relationer till eleverna.

  143. Tre saker som leder er i er
    professionella relation med eleverna.

  144. Ni behöver bara säga
    vilka tre ord ni valde.

  145. -Vill du börja?
    -Flit, rättvisa, gemenskap.

  146. Förtroende, lyhördhet, tydlighet.

  147. Positiv, coachande, fråga.

  148. Gränser, förtroende, värme och ramar.

  149. Vuxen, lyssna och bjud på dig själv.

  150. Tack så mycket.

  151. Textning: Elin Dahlqvist
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Lärare eller kompis

Avsnitt 3 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Lärare möter då och då elever som har behov av att läraren tar till andra åtgärder än de gängse i ett klassrum för att nå till vissa elever. Men var går gränsen mellan att vara kompis och lärare? Och hur ser man till att övriga i klassen inte känner sig exkluderade?

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Lärarroll och ledarskap
Ämnesord:
Lärare och elever, Lärarrollen, Pedagogisk metodik, Skolan, Skolpersonal, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Lärarna på Skranta - lär av varandra

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärarna på Skranta - lär av varandra

Arbetslaget stöttar

Avsnitt 1 av 8

Hur kan enskilda lärare ta stöd av sitt arbetslag i krävande situationer? Och vad krävs av arbetslaget för att kunna vara stöttande? Här diskuterar arbetslag 9 på Skrantaskolan i Karlskoga en specifik situation och hur de försöker stötta.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärarna på Skranta - lär av varandra

Veckan som kommer

Avsnitt 2 av 8

På Skrantaskolan i Karlskoga vill man få eleverna att ta större ansvar för sin arbetsvecka, därför inleder man veckan med en genomgång av kommande veckas aktiviteter. Här diskuteras hur man på bästa sätt får eleverna att ta mer ansvar. Kanske är det eleverna själva som borde leda genomgången?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärarna på Skranta - lär av varandra

Lärare eller kompis

Avsnitt 3 av 8

Lärare möter då och då elever som har behov av att läraren tar till andra åtgärder än de gängse i ett klassrum för att nå till vissa elever. Men var går gränsen mellan att vara kompis och lärare? Och hur ser man till att övriga i klassen inte känner sig exkluderade?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärarna på Skranta - lär av varandra

Motivera elever

Avsnitt 4 av 8

En viktig och daglig uppgift för lärare är att motivera sina elever. Hur gör man i en klass där motivationen hos eleverna varierar stort? Och hur tar man reda på varför en elev inte kommer igång med arbetet i klassrummet?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärarna på Skranta - lär av varandra

Tydliga lektionsramar

Avsnitt 5 av 8

Många skolor arbetar med tydliga lektionsramar och lektionsupplägg som alla lärare på skolan förväntas jobba efter. Men hur tydliga måste sådana lektionsramar vara? Och vad vinner eleverna på att alla lärare gör likadant vid lektionens start och slut?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärarna på Skranta - lär av varandra

Betygsmotivering

Avsnitt 6 av 8

Vilket betyg en elev får vid terminens slut bör inte vara en överraskning. Men det händer och ofta vill eleven då diskutera sitt betyg. När och på vilket sätt ska man som lärare ta en sådan diskussion och hur motiverar man betyget? Vad är viktigt att eleven får med sig från ett sådant samtal?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärarna på Skranta - lär av varandra

Utdelning av prov

Avsnitt 7 av 8

En uppgift som alla lärare har är att lämna tillbaka rättade prov. Men hur gör man för att det ska bli en lärandesituation? Och hur ser man till att det inte blir obekvämt för de i klassen som inte har presterat så bra?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärarna på Skranta - lär av varandra

Samtal om framtiden

Avsnitt 8 av 8

Då och då har lärare samtal med elever om framtiden, vad som ska hända efter skolan och vilka möjligheter som finns. Det är viktiga samtal för eleven och som lärare har man ett stort ansvar att lotsa varsamt. Hur gör man för att visa vilka möjligheter som finns utan att lova för mycket?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Inspirerande matematik

Att laborera med matte i datorn

Med hjälp av datorn kan eleverna aktiveras och begripa matematiken från ett annat håll. Bengt Aspvall, professor i datalogi, visar hur det går att arbeta praktiskt och lekfullt med matten i klassrummet. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Umeå universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaLärarrummet

Sommarjobb som forskare

På St Petri gymnasium i Malmö satsar man på att arbeta på ett mer vetenskapligt sätt. Yasmin Ahmad har fått stipendium från St Petri för att följa en forskare. Nu sommarjobbar hon på Alnarps lantbruksuniversitet där hon handleds av Ramesh Vetukuri, forskare i växtskyddsbiologi.

Fråga oss