Titta

Lärarna på Skranta - lär av varandra

Lärarna på Skranta - lär av varandra

Om Lärarna på Skranta - lär av varandra

Under ett läsår följer vi lärare och elever i årskurs 9 på Skrantaskolan i Karlskoga. Arbetslag 9 får titta på sig själva i inspelningar som gjorts under läsåret och diskuterar dessa för att lära av varandra. Vad var bra? Vad kan bli bättre? Det är några av frågorna som lärarna ställer till sig själva och till arbetslaget. Syftet är att utveckla det kollegiala lärandet.

Till första programmet

Lärarna på Skranta - lär av varandra : Motivera eleverDela
  1. -Fredrik. Trevligt.
    -Annica.

  2. -Välkomna.
    -Tackar, tackar.

  3. Lärare pratar ofta om
    det här med att motivera eleverna.

  4. Det är nog en del av ert arbete också
    - att få eleverna att bli motiverade.

  5. I en klass kan man ha elever med
    väldigt olika nivå på motivationen.

  6. -Stämmer det här också?
    -Ja.

  7. Vi ska se ett klipp där du, Nina, har
    en lektion. Det är nationellt prov.

  8. Alla elever
    är inte riktigt lika "på"-

  9. -när det gäller
    att sätta i gång det här arbetet.

  10. Nu kommer de här, i grevens tid.

  11. Killar, ni är sena.

  12. Okej.

  13. Det här är sista lektionen för dagen.

  14. Då så.
    Ni kommer att få jobba hårt i dag.

  15. Vi började med det här i går,
    och vi ska fortsätta med det i dag.

  16. Ni kommer att få jobba hårt,
    men ni behöver inte jäkta.

  17. Som ni ser vill jag att ni
    använder er av alla era strategier.

  18. Läs igenom frågorna först.
    Ni kanske redan har tittat på dem.

  19. Read the text carefully.
    Vad betyder det?

  20. -Jon.
    -Noggrant.

  21. Naturligtvis. Noggrant.
    Stryk under svåra ord.

  22. Vi kan gå igenom hela provet,
    så kan ni sätta i gång sen.

  23. Jon.

  24. Och sen har vi...

  25. Det här är en text
    som handlar om en katt som...buss.

  26. Det var det.
    Ni behöver alltså inte jäkta.

  27. Se till att ni
    utnyttjar möjligheten att slå upp ord.

  28. Ställ frågor. Ni kan även skriva ner
    era frågor om ni skulle ha några.

  29. Sen kan vi diskutera dem
    och lösa alla svårigheter.

  30. Hur går det för dig?
    Tittade du på första sidan i går?

  31. Börja med att läsa igenom frågorna.

  32. Sen läser du igenom de korta texterna.

  33. Om det är några svåra ord
    eller fraser som du inte förstår-

  34. -stryker du under dem.

  35. Du kanske blir klar väldigt snabbt.

  36. Får jag titta?

  37. Inga problem, eller nåt? Nej.

  38. Inga svåra ord? Då kommer du nog
    att bli klar lite före de flesta.

  39. Ska du ta och fortsätta
    med det där du började på?

  40. -Novellen.
    -Jag måste bli klar först.

  41. Jo, men jag bara tänker,
    så att du har en plan senare.

  42. -Vad är du själv nöjd med?
    -Det här var del två av en uppgift.

  43. Jag tycker nog
    att jag var ganska tydlig.

  44. Det är viktigt eftersom det är så
    stor spridning på elevernas nivåer.

  45. Några har just börjat med engelska
    i klassen-

  46. -och några är jätteduktiga
    och tycker att jag är övertydlig.

  47. Du har ju många elever i klassen-

  48. -men det är två elever som vi
    får se här, och de är lite olika.

  49. Du påminner Jon om
    att det finns annat att göra-

  50. -om han blir klar fort.

  51. Samtidigt har du Alex
    som sitter och...

  52. Man ser ju att han inte är på topp.
    Han är ganska omotiverad.

  53. Du försöker fånga upp honom och få
    honom att komma i gång och arbeta.

  54. -Vad är det som är bra?
    -Hon har koll i klassrummet.

  55. Det är viktigt att gå fram till
    Alexander och fånga upp honom.

  56. Om man inte gör det kan hela
    lektionen gå utan att han gör nåt.

  57. Det är bra att du går fram ganska
    direkt och tar allt igen vid bänken.

  58. Du är tydlig.
    Det står på tavlan vad de ska göra.

  59. Ni pratar om eventuella ord där...

  60. Det känns som om alla borde vara med
    på banan angående vad de ska göra.

  61. Det erbjuds stöd för planering.

  62. De får veta vad de förväntas göra,
    och du erbjuder starthjälp.

  63. Det är elevens egen vilja och ansvar
    som är avgörande. Det är klockrent.

  64. Frågor och funderingar, då?
    Till Nina, eller till er som grupp.

  65. Hänger alla med när du
    ger dem instruktioner på engelska?

  66. Nej, jag tror inte att alla
    hänger med till 100 % hela tiden.

  67. Men jag tror att de lär sig mer-

  68. -av att de ska försöka hänga med.

  69. Sen kollar man ju
    att alla vet vad de ska göra.

  70. En del säger inte till
    när de inte förstår.

  71. Då måste man gå fram till dem,
    och man vet oftast vilka de är.

  72. Sen kanske nån som vågar fråga
    ställer en fråga.

  73. Då vet man att om han inte vet,
    då är det tio till som inte vet.

  74. Då kanske man tar det gemensamt,
    eller så går man runt lite till.

  75. Den första killen som du
    går fram till, han med luvtröjan-

  76. -han kommer ju inte i gång här.

  77. -Vad beror det på, tror du?
    -Det är jättesvårt att veta varför.

  78. Alltså...

  79. Jag tolkar det som att du vet att han
    inte har förstått vad han ska göra.

  80. -Du ger instruktionen en gång till.
    -Ja... Nej. Ja. Jag vet inte.

  81. Jag vill väl ge honom
    en extra skjuts, helt enkelt.

  82. "Läs, gör så här."
    Ja, testa på, liksom.

  83. Han kan ha förstått vad han ska göra,
    så det här kan sitta i nåt annat.

  84. Ja. Han har nog egentligen förstått,
    men han kanske...

  85. Jag är mån om att han har förstått.

  86. När en elev inte kommer i gång...

  87. Ibland sitter de bara där med
    uppgiften eller papperet framför sig.

  88. Hur kan vi ta reda på
    vad det sitter i-

  89. -för att kunna ge rätt stöd
    till den eleven?

  90. Man kan ställa frågor.

  91. Man kan gå fram till eleven-

  92. -och fråga om det finns nåt man kan
    göra för att han ska komma i gång.

  93. Eller om det är nåt som har hänt på
    rasten som gör att det är jobbigt.

  94. Eller så kan det kännas forcerat och
    pressat inför just den här uppgiften.

  95. -Det finns tusen anledningar.
    -Man kan visa att man stöttar eleven.

  96. Man kan ha ett mått av respekt också,
    för när vi möter de här ungdomarna...

  97. De har ett liv utanför skolan,
    och det påverkar skolarbetet.

  98. När en elev inte är på topp
    vet vi ofta redan vad det handlar om.

  99. Då kan man
    backa ett halvt steg och erbjuda:

  100. "Det här är dagens uppgift,
    men du kanske inte orkar."

  101. Jag visar respekt
    genom att inte pressa.

  102. Eleverna vet vad som förväntas, men
    jag behöver inte stå och peta på dem.

  103. -Jag kan låta det vara, bara.
    -Men man kan ställa en sån där fråga?

  104. "Kan jag hjälpa dig på nåt sätt?"

  105. Om man får kalla handen,
    då vet man att det är nånting annat.

  106. Då backar man av respekt och kollar
    med kollegorna och sen med kuratorn.

  107. Man kartlägger runt eleven.

  108. Man behöver ju inte
    ställa jobbiga frågor.

  109. Man pejlar av, och så
    kanske man ställer en fråga:

  110. "Behöver du gå ut och ta lite luft,
    eller ska vi gå ut tillsammans?"

  111. Man försöker hitta peppning utanför
    klassrummet. Eller motivationen.

  112. Det är lite så du tänker, eller hur?

  113. Det behöver inte vara jobbiga,
    undervisningsspecifika frågor heller.

  114. "Vad behöver du
    för att komma i gång?"

  115. Var det det här han behövde?
    Kanske det.

  116. Sen är det ju så att jag inte går på,
    kanske, på en gång.

  117. Om man ser att det är lite trögt
    kanske han får sitta i några minuter-

  118. -och landa.

  119. Kommer han ändå inte i gång
    får man väl börja nysta vidare.

  120. Vi tar en runda.

  121. Ni har pratat om olika elever
    med olika grundbehov-

  122. -av stöd kring motivationen.

  123. -Varsågoda.
    -Det är viktigt att ta reda på...

  124. ...vad som finns i vägen
    för att eleven ska kunna jobba-

  125. -så att man röjer det ur vägen.

  126. -Vad har du skrivit?
    -Det är inget nytt heller.

  127. Min egen personliga favorit,
    som Nina gav ett bra exempel på-

  128. -det är att fånga upp eleverna
    via deras egna intressen.

  129. Om eleven får bekräftelse på-

  130. -att jag bryr mig om att de
    sätter fart och börjar jobba...

  131. Det är ju för deras egen skull,
    men de gör det för min skull ibland.

  132. Jag bekräftar att jag ser det de gör.

  133. Duktiga elever
    behöver fler utmaningar.

  134. Det är nåt
    som man ibland glömmer bort:

  135. Att kittla dem som ligger i framkant.

  136. Att ha saker att plocka fram
    och att motivera ytterligare.

  137. Tack så mycket.

  138. Svensktextning: Elin Dahlqvist
    www.btistudios.com

  139. Översättning: Elin Dahlqvist
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Motivera elever

Avsnitt 4 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

En viktig och daglig uppgift för lärare är att motivera sina elever. Hur gör man i en klass där motivationen hos eleverna varierar stort? Och hur tar man reda på varför en elev inte kommer igång med arbetet i klassrummet?

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Didaktik och metod
Ämnesord:
Lärarrollen, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Pedagogisk psykologi, Studiemotivation, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Lärarna på Skranta - lär av varandra

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärarna på Skranta - lär av varandra

Arbetslaget stöttar

Avsnitt 1 av 8

Hur kan enskilda lärare ta stöd av sitt arbetslag i krävande situationer? Och vad krävs av arbetslaget för att kunna vara stöttande? Här diskuterar arbetslag 9 på Skrantaskolan i Karlskoga en specifik situation och hur de försöker stötta.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärarna på Skranta - lär av varandra

Veckan som kommer

Avsnitt 2 av 8

På Skrantaskolan i Karlskoga vill man få eleverna att ta större ansvar för sin arbetsvecka, därför inleder man veckan med en genomgång av kommande veckas aktiviteter. Här diskuteras hur man på bästa sätt får eleverna att ta mer ansvar. Kanske är det eleverna själva som borde leda genomgången?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärarna på Skranta - lär av varandra

Lärare eller kompis

Avsnitt 3 av 8

Lärare möter då och då elever som har behov av att läraren tar till andra åtgärder än de gängse i ett klassrum för att nå till vissa elever. Men var går gränsen mellan att vara kompis och lärare? Och hur ser man till att övriga i klassen inte känner sig exkluderade?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärarna på Skranta - lär av varandra

Motivera elever

Avsnitt 4 av 8

En viktig och daglig uppgift för lärare är att motivera sina elever. Hur gör man i en klass där motivationen hos eleverna varierar stort? Och hur tar man reda på varför en elev inte kommer igång med arbetet i klassrummet?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärarna på Skranta - lär av varandra

Tydliga lektionsramar

Avsnitt 5 av 8

Många skolor arbetar med tydliga lektionsramar och lektionsupplägg som alla lärare på skolan förväntas jobba efter. Men hur tydliga måste sådana lektionsramar vara? Och vad vinner eleverna på att alla lärare gör likadant vid lektionens start och slut?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärarna på Skranta - lär av varandra

Betygsmotivering

Avsnitt 6 av 8

Vilket betyg en elev får vid terminens slut bör inte vara en överraskning. Men det händer och ofta vill eleven då diskutera sitt betyg. När och på vilket sätt ska man som lärare ta en sådan diskussion och hur motiverar man betyget? Vad är viktigt att eleven får med sig från ett sådant samtal?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärarna på Skranta - lär av varandra

Utdelning av prov

Avsnitt 7 av 8

En uppgift som alla lärare har är att lämna tillbaka rättade prov. Men hur gör man för att det ska bli en lärandesituation? Och hur ser man till att det inte blir obekvämt för de i klassen som inte har presterat så bra?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärarna på Skranta - lär av varandra

Samtal om framtiden

Avsnitt 8 av 8

Då och då har lärare samtal med elever om framtiden, vad som ska hända efter skolan och vilka möjligheter som finns. Det är viktiga samtal för eleven och som lärare har man ett stort ansvar att lotsa varsamt. Hur gör man för att visa vilka möjligheter som finns utan att lova för mycket?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Inspirerande matematik

Bedöma kunskaper med diagnosverktyget Diamant

Diagnosmaterialet Diamant spänner från årskurs 1 till 9. Det är tänkt som ett stöd att hjälpa lärarna bedöma eleverna, men också som en hjälp att planera undervisningen. Madeleine Löwing, konstruktör av Diamant och Maj Götefelt, undervisningsråd vid Skolverkets enhet för prov och bedömning, förklarar hur materialet är uppbyggt. Inspelat i februari 2014. Arrangör: Umeå universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaLärarrummet

Låt eleverna berätta!

Liselott Egonsdotter Hestréus är lärare i svenska och engelska på Katarina norra skola i Stockholm. Hon låter högstadieeleverna lära sig att berätta om sig själva genom att göra poddsändningar, skoltidning och instruktionsfilmer som läggs ut på Youtube.

Fråga oss