Titta

UR Samtiden - EAT 2016

UR Samtiden - EAT 2016

Om UR Samtiden - EAT 2016

800 miljoner människor lägger sig hungriga varje dag medan nästan 2 miljarder människor brottas med övervikt. Matparadoxen är mer än påtaglig. På konferensen Eat Stockholm food forum samlas världens främsta forskare och inspiratörer inom klimat och hållbarhet. De vill alla lösa vår tids största hälsoproblem och samtidigt bromsa de stora klimatpåfrestningarna på vår jord. Inspelat den 13-14 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Till första programmet

UR Samtiden - EAT 2016: Afrika kan försörja sig självDela
  1. Utvecklingsfonden IFAD
    arbetar med fattiga på landsbygden.

  2. De har kämpat för hållbarhet-

  3. -sen innan EAT
    var en glimt i Gunhilds öga-

  4. -och sen innan nån av oss
    ens hade funderat över saken.

  5. Det andra skälet till att ni ska lyssna
    är att den här mannen har lösningar.

  6. Så vi välkomnar Kanayo Nwanze!

  7. Tack så mycket! Ers kungliga höghet-

  8. -herr premiärminister, om ni är
    tillbaka, och mina damer och herrar.

  9. EAT:s mål är
    att kunna erbjuda världen-

  10. -en hälsosam kost
    och livsmedel från en frisk planet.

  11. Det är det IFAD har arbetat med
    de senaste fyrtio åren-

  12. -så det målet välkomnas av oss.

  13. Vi fokuserar på småbrukare
    och små familjeägda jordbruk-

  14. -särskilt de 500 miljoner av dem
    som finns i utvecklingsländer.

  15. De producerar
    åttio procent av alla livsmedel-

  16. -som konsumeras i utvecklingsländer.

  17. När man tänker på det,
    så är det lite ironiskt...

  18. ...och paradoxalt
    att hunger och fattigdom...

  19. ...är som mest utbrett
    bland de här fattiga producenterna.

  20. Vill man utrota hunger och fattigdom,
    måste man arbeta där det förekommer.

  21. Det är därför IFAD i huvudsak arbetar-

  22. -med de här glömda,
    osynliga människorna.

  23. De är oftast osynliga. Media
    uppmärksammar dem nästan aldrig-

  24. -om det inte är valår.

  25. Jag vill ställa två frågor till er.

  26. Finns det ett globalt problem
    med vårt livsmedelssystem-

  27. -eller är det begränsat till u-länder?

  28. Och har landsbygden i u-länder
    andra behov-

  29. -än landsbygden i i-länder?

  30. Medan ni begrundar de här frågorna-

  31. -så ska vi ta oss en titt på EAT:s mål.

  32. Hur kommer det sig att vi,
    trots att vi har tillräckligt med mat-

  33. -för att kunna försörja varenda
    kvinna, unge och man på planeten-

  34. -fortfarande har problem med näring-

  35. -undermåliga livsmedel och matbrist?

  36. Ni såg ju siffrorna,
    ungefär 800 000 miljoner människor-

  37. -går och lägger sig hungriga varje dag.

  38. Det behöver inte vara så.

  39. Å ena sidan
    har vi näringsbrist i utvecklingsländer-

  40. -å andra sidan
    har vi fetma i industriländer.

  41. Varför är det så?

  42. Om vi producerar
    tillräckligt med livsmedel-

  43. -för att försörja alla-

  44. -varför måste nästan
    en miljard människor gå hungriga?

  45. Det är oacceptabelt.

  46. Där det är matbrist, i delar av Asien
    och i subsahariska Afrika-

  47. -producerar man för lite livsmedel.

  48. Det ironiska är att områdena
    där de hungrigaste och fattigaste bor-

  49. -också är områdena
    där det finns mest jordbruksmark.

  50. Och områdena där hunger
    och fattigdom är som mest utbrett-

  51. -är områdena där produktiviteten-

  52. -utnyttjandet av marken,
    bara är omkring fyrtio procent.

  53. Afrika utnyttjar inte
    sin tillväxtpotential.

  54. Vi pratar alltid om potential. Under
    min tid har jag sett mycket potential-

  55. -i nya arter, i nya tekniker, i allt -
    men potential försörjer inte folk.

  56. Vi behöver handling.

  57. Varför är jag frustrerad?
    För att vi vet vad som fungerar.

  58. Vi vet vad vi ska göra
    och vad vi inte ska göra.

  59. Vi hade några bra konferenser 2015.

  60. Den om utvecklingsfinansiering
    i Addis Abeba.

  61. FN:s generalförsamling.

  62. Agenda 2030 och COP21 i Paris.

  63. Toppen!

  64. Samtal, förkunnanden, åtaganden...

  65. Det har aldrig försörjt världen
    och kommer aldrig att göra det.

  66. Det vi vill ha är handlingsplaner!

  67. Handlingsplaner
    som faktiskt kan finansieras.

  68. Vi måste sluta prata
    och skrida till verket.

  69. Jag hoppas att det är det EAT vill.
    Damen här antydde det tidigare i dag.

  70. Så hur ska vi genomföra det?

  71. U-ländernas 500 miljoner jordbruk
    kan försörja världen.

  72. Afrika kan försörja sig själv,
    men vad behöver man då?

  73. Först behöver man
    rätt politik vad gäller markägande.

  74. Marken ska ägas
    av dem som brukar den.

  75. Men enligt mig är det viktigaste-

  76. -även om
    president Kufuor inte håller med-

  77. -det politiska ledarskapet
    på högsta regeringsnivå.

  78. Hängivna, engagerade,
    klarsynta politiska ledare.

  79. Goda styrelseformer.
    Ett rättssäkert samhälle.

  80. Jag vill ställa en fråga.

  81. Afrika kan försörja sig själv,
    men ändå gör man inte det.

  82. Subsahariska Afrika spenderar-

  83. -35 miljarder dollar per år
    på livsmedelsimport.

  84. Där ingår inte fisk, vilket kostar
    ytterligare 600 miljoner per år.

  85. Förstår ni vad det tyder på?
    Enfald. En obeskrivlig enfald.

  86. Vi spenderar 35 miljarder dollar
    för att skapa arbeten-

  87. -hos producenterna i Europa-

  88. -i Nord- och Sydamerika och i Asien.

  89. Vi stoppar pengar i deras fickor-

  90. -trots att vi har över
    200 miljoner arbetslösa unga i Afrika.

  91. De pengarna borde investeras
    i afrikanska jordbrukare-

  92. -om de ska kunna försörja
    Afrika och världen.

  93. Vad kommer att hända
    och vad är det som redan händer?

  94. När unga är hungriga och arga,
    så flyttar de till tätortsområdena.

  95. Förr ansågs det idealiskt
    att flytta från landsbygden till staden.

  96. Så är det inte nu. I staden
    finns bara växande slumområden.

  97. Städerna växer, men bara
    för att slumområdena växer så snabbt.

  98. De här missnöjda ynglingarna-

  99. -faller offer för extremism och retorik-

  100. -och då blir det kris.

  101. Eller så fattar de
    det djärva men dumma beslutet-

  102. -att korsa öknarna och haven,
    och då hamnar de här.

  103. Många av de tusentals flyktingar
    som kommer till Europa-

  104. -flyr inte från konfliktområden
    som Syrien, Afghanistan och Irak.

  105. Hundratals av dem
    kommer från Västafrika.

  106. De flyr från ojämlikhet,
    arbetslöshet och kränkningar.

  107. Vi ser att matbrist-

  108. -leder till politiska oroligheter.

  109. Då flyttar folk från landsbygden
    till tätorter och till industriländer.

  110. Hur förhindrar vi det?
    Det är enkelt: med rätt politik.

  111. Jag vet att jag har ont om tid-

  112. -så jag tänkte bara berätta
    vad vi kan göra.

  113. Ett: Politik.
    Rätt politik och konsekvent politik.

  114. Politik som inte
    förändras vid regeringsskiften.

  115. Markrättigheter är ett bra exempel.
    Man behöver erkänna lokalsamhällen.

  116. Två: tillgång till infrastruktur.

  117. Vem vill bo
    i en afrikansk by utan lampor, el-

  118. -energi, vägar, skolor och sjukhus?

  119. Vi måste investera i infrastruktur.

  120. Nummer tre: kollektiva åtgärder.
    De fattiga måste få sin röst hörd.

  121. Småbrukare väntar inte på allmosor,
    de väntar på ekonomiska möjligheter.

  122. Vi behöver bara stötta dem.
    Nummer fyra är tillgång till marknaden.

  123. Och slutligen har vi nummer fem:

  124. De behöver fungerande
    institutioner och styrelseformer-

  125. -hängivna ledare och ett rättssamhälle.

  126. Mina damer och herrar,
    problemet är enkelt att lösa.

  127. Det enda vi behöver göra
    är att skrida till handling. Tack!

  128. Översättning: Malin Kärnebro
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Afrika kan försörja sig själv

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Kanayo Nwanze representerar FN:s internationella fond för jordbruksutveckling och talar här om situationen i Afrika. Vi vet att hunger och fattigdom är som allra störst bland dem som producerar mat i världen, säger han. Vi vet också att Afrika inte optimerar sin produktion av mat. Varför görs inte de livsnödvändiga investeringar som innebär att Afrika skulle kunna försörja sig själv? Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Ämnen:
Geografi > Afrika, Miljö > Hållbar utveckling
Ämnesord:
Afrika, Ekonomi, Ekonomiska förhållanden, Finansväsen, Livsmedelsförsörjning, Nationalekonomi
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - EAT 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Nu eller aldrig!

Gunhild A Stordalen är grundare av Eat food forum, som genom en årlig konferens försöker knyta ihop hälsa, mat och hållbarhet. Här talar hon om vikten av att olika städer, företag och yrkeskategorier arbetar tillsammans för att komma till rätta med klimatpåverkan och hälsoproblemen i världen. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Varför vi alla bör bry oss

Johan Rockström från Stockholm Resilience Center är en av grundarna till Eat. Tillsammans med Pavan Sukhdev, vd på GIST Advisory, ger han här en överblick av vad som händer globalt kring mat, klimat och hållbarhet och talar om hur vi ska säkra fortsatt produktion av ekosystemtjänster för mänsklig välfärd och en hållbar framtid. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Lilla landets stora berättelse

Premiärminister Tuilaepa Fatialofa Lupesoliai Sailele Malielegaoi berättar om förhållandena på Samoa, där 94 procent av invånarna är klassade som överviktiga enligt Världshälsoorganisationen (WHO). Den globala uppvärmningen av haven är ett faktum för fiskeindustrin, för Mangroveskogen och för befolkningen i de 260 byarna som traditionellt lever på att skörda bananer och kakaobönor. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Afrika kan försörja sig själv

Kanayo Nwanze representerar FN:s internationella fond för jordbruksutveckling och talar här om situationen i Afrika. Vi vet att hunger och fattigdom är som allra störst bland dem som producerar mat i världen, säger han. Vi vet också att Afrika inte optimerar sin produktion av mat. Varför görs inte de livsnödvändiga investeringar som innebär att Afrika skulle kunna försörja sig själv? Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Olika livsvillkor

År 2050 beräknas vi bli 9 miljarder människor på jorden. Vi hade behövt ändra vårt beteende igår, menar Mary Robinson, Irlands före detta president och en stor kämpe för mänskliga rättigheter. Här berättar hon bland annat hur tillgången till vatten påverkar jämställdheten i världen. Flickors skolnärvaro ökar med 12 procent om vatten finns inom 30 minuters avstånd från hemmet. Om det är längre avstånd hinner inte flickorna till skolan eftersom det ligger på deras ansvar att hämta vatten till familjen. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Lokala beslut blir globala

Tim Lang, professor på City University London, tar oss med till sin hemstad London och berättar hur matkulturen är navet för jobbtillfällen, nyföretagande och utsläpp och hur de styrande i staden hanterar utvecklingen. Mer än hälften av jordens befolkning lever idag i urbana områden. Det är i städerna som den största förändringen måste ske, de lokala besluten och lösningarna på hållbarhet blir enormt viktiga eftersom de påverkar så många. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Näringsrik mat i slummen

900 miljoner människor bor idag i slumområden, och inom den närmaste framtiden förväntas antalet öka till närmare 1,5 miljarder. 70 procent av dessa människor bor i Afrika. Hur kan man äta näringsrik mat utan möjligheter till tillagning och vatten? Här berättar Jamie Morrison från FN om ett framgångsrikt projekt i Bangladesh där man via 500 nya matvagnar lärt upp gatuhandlare att hantera mat för att göra den säkrare och hälsosammare i de urbana slumområdena. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Staden är klimatboven

Naoko Ishii, vd på Global Environment Facility, talar om att vi måste ta tag i finansieringen av klimatutsläppen och minska koldioxidavtrycken i storstäderna som idag står för 70 procent av de globala energiutsläppen. Här presenterar hon tre lösningar på hur vi kan minska våra avtryck. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Nordiska samarbetet

Fyra nordiska stadsansvariga berättar om vilka satsningar de gör för att minska utsläppen i sina städer när det gäller mat i det offentliga köket. Det handlar om allt från utbildning för barnen till att bara köpa in ekologiskt och lokalt. Medverkande: Raymond Johansen, borgmästare Oslo, Dagur Bergþóruson Eggertsson, borgmästare Reykjavik, Boel Godner, kommunalråd Södertälje och Pia Allerslev, barn- och ungdomsborgmästare Köpenhamn. Moderator: Femi Oke. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Matinitiativet

Mark Watts, chef för klimatnätverket C40, berättar om hur städer kan hjälpa matvarukedjor och restauranger att reducera matavfall. Eat och C40 gör gemensam sak och bildar ett matnätverk med världens stora städer för att sporra till ett åtagande genom tävling för att minska klimatutsläppen. Sedan nätverket startade har det fördubblats till 84 medlemmar som representerar över 550 miljoner människor och en fjärdedel av den globala ekonomin. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Jamie Olivers matrevolution

Jamie Oliver har genom kampanjen "Food revolution" blivit aktivist mot socker och snabbmat som serveras i Storbritanniens skolor. Här berättar han om sitt engagemang och svarar på frågor från publiken. Intervjuare: Femi Oke. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Norden mot antibiotikan

Norden är en grön zon när det gäller antibiotikainjektioner i djuraveln, och Sverige var ett föregångsland då landet redan 1986 förbjöd detta. Här samtalar Norges folkhälsominister Bent Høie med John Arne Røttingen från norska folkhälsoinstitutet om de norska odlingslaxarna, där antibiotikan minskat med 98 procent i fiskfarmarna. Något som borde vara möjligt också i köttproduktionen. I resten av världen är antibiotikaresistensen ett komplext och globalt problem. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Störst bör gå först

Några av världens mest framgångsrika företagsledare samtalar om huruvida det faktiskt går att göra näringsrik mat utan att öka påfrestningarna på miljön och samtidigt tjäna pengar. Går ekvationen ihop? Medverkande: Azita Shariati, vd Sodexo Norden, Stefan Catsicas, vd Nestlé, Michael Grosse, vd utveckling och service på Tetra Pak och Matt Kovac, vd Food industry Asia. Moderator: Zeinab Badawi. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Kriget mot koldioxiden

Det är en pågående revolution och vi håller på att vinna. Vi ska nämligen klimatbanta ekonomin, säger José Maria Figueres, före detta president i Costa Rica och numera representant för The Carbon War Room, en organisation som fokuserar på företagslösningar för en grönare ekonomi. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Skeptiker - ta er samman!

I kampen mellan människan och naturen kommer människan att förlora, säger Paul Polman, vd på det multinationella fraktföretaget Unilever. 80 procent av alla utvecklings- och hållbarhetsmål kräver företagsengagemang. Han menar att det är en tragedi att vi inte kan påverka världsledarna att sätta matsäkerheten högre upp på agendan. Samtidigt uppmanar han alla skeptiker att ta sig samman eftersom det just är bristen på handlingskraft som gör att vi inte kan lösa den klimatkatastrof vi befinner oss i. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & geografi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Afrika vänder

Sten Rylander, tidigare ambassadör, har i över trettio år följt den afrikanska utvecklingen på nära håll. Han menar att kontinenten har stor framtidspotential i kraft av rika naturresurser och en växande konsumentmarknad. Samtidigt är fattigdomen fortfarande utbredd och inkomstklyftorna ökar. Intervjuare: Marika Griehsel.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn bok, en författare

Isbiten - mina expeditioner i Polarvärlden

Ola Skinnarmo är Sveriges främsta äventyrare. I "Isbiten - mina expeditioner i Polarvärlden" berättar han om sina sex mest spektakulära resor. Bland annat resor till Grönland i Fridtjof Nansen spår, och Expedition Vega som är den senaste. Intervjuare: Olle Palmlöf.

Fråga oss