Titta

UR Samtiden - EAT 2016

UR Samtiden - EAT 2016

Om UR Samtiden - EAT 2016

800 miljoner människor lägger sig hungriga varje dag medan nästan 2 miljarder människor brottas med övervikt. Matparadoxen är mer än påtaglig. På konferensen Eat Stockholm food forum samlas världens främsta forskare och inspiratörer inom klimat och hållbarhet. De vill alla lösa vår tids största hälsoproblem och samtidigt bromsa de stora klimatpåfrestningarna på vår jord. Inspelat den 13-14 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Till första programmet

UR Samtiden - EAT 2016: Mexikos klimatstrategiDela
  1. God eftermiddag,
    mina damer och herrar.

  2. Jag är glad över att vara här
    och få berätta Mexikos historia-

  3. -om hur vi som ansvarar för politiken
    ser på framtiden.

  4. För det första är Mexiko
    en ekonomi under utveckling-

  5. -med en stor variation avseende
    ekonomi, utveckling och kultur.

  6. Jag är en
    av drygt 120 miljoner mexikaner-

  7. -som bor på ett territorium
    som är fyra gånger större än Sverige-

  8. -och delar sin vardag
    med 67 olika etniska grupper.

  9. Vår historia går 10 000 år tillbaka,
    och det är ett land-

  10. -där mer än 100 av de grödor vi äter
    i dag har sitt ursprung och utveckling.

  11. Vi har redan hört om allas utmaningar
    och idéer, men jag vill upprepa-

  12. -att livsmedelssystemen står för 60 %
    av förlusten av biologisk mångfald-

  13. -uttömningen av mer än 60 %
    av det kommersiella fiskbeståndet-

  14. -mer än 30 %
    av den försämrade jordmånen-

  15. -och överexploateringen av 20 %
    av jordens grundvattenlager.

  16. Det råder ingen tvekan om att våra
    livsmedelssystem inte är hållbara.

  17. Matavfallet påverkar inte bara
    klimatförändringen.

  18. Vi konsumerar mer vatten
    än Genèvesjön-

  19. -eller en volym som är 60 procent
    större än sjön Vänern här i Sverige.

  20. Vi använder odlingsmark
    motsvarande Kinas storlek-

  21. -vilket har en stor påverkan
    på biodiversiteten.

  22. Vi vet ännu inte hur stor,
    då vi inte har standardiserade sätt-

  23. -för att mäta och beräkna
    denna påverkan.

  24. Men vi är på god väg eftersom vi nu
    mäter jordbruket i Mexiko.

  25. Vi är inte uppe i
    den tvågradiga uppvärmningen heller.

  26. Men vi vet
    att vi som ett globalt samhälle-

  27. -har misslyckats stort med att sakta
    ned förlusten av biologisk mångfald.

  28. Det handlar om
    den biologiska mångfald-

  29. -som är avgörande
    för att minska klimatförändringen-

  30. -och för att uppnå
    de hållbara utvecklingsmålen-

  31. -som vi i går fick illustrerade
    via bilden med bröllopstårtan.

  32. Den biodiversitet som utgör grunden
    för våra livsmedelssystem.

  33. Inte ens all ren energi i världen
    kan stoppa fiskeöverexploateringen.

  34. Inom jordbruket innebär
    biologisk mångfald så mycket mer-

  35. -än att ge mat, bränsle
    eller fiberråvaror.

  36. Vi måste även
    ta hänsyn till ekosystemtjänster-

  37. -från pollinerande insekter
    till bördig jord.

  38. Tjänsterna säkerställer produktivitet,
    mångfald och sunda ekosystem-

  39. -som kan anpassa sig
    till ett förändrat klimat.

  40. Vi behöver ett hållbart jordbruk
    för att få hållbara livsmedelssystem.

  41. För att jordbruk ska vara hållbara ska
    de förenas med biologisk mångfald-

  42. -redan på planeringsstadiet.

  43. Det sker om man erkänner det sociala,
    ekonomiska och miljömässiga värdet-

  44. -på växtgenetiska resurser
    och deras vilda släktingar.

  45. Deras ständiga evolution
    kan säkerställas via in situ-bevarande-

  46. -och därmed skyddas naturkapitalet
    för våra livsmedelssystem.

  47. Vi ska trygga hållbara
    produktions- och konsumtionsmönster-

  48. -i produktionsförändringarna
    längs hela livsmedelskedjan.

  49. Vi måste även se till
    att alla aktörer deltar.

  50. Vi ska inte bara erkänna,
    utan även använda det kulturella arv-

  51. -som har gett mat åt världens folk
    i århundranden.

  52. Vi håller även på att införa
    sektorsövergripande strategier-

  53. -då vi främjar landskapsrestaurering
    oftare än ny odlingsmark-

  54. -och gynnar hållbara taktiker
    för att öka produktionen-

  55. -och då vi försöker minska matavfallet
    i alla steg, även inom detaljhandeln.

  56. Vi måste ta fram metoder för att följa
    och utvärdera politikens effekter-

  57. -så att vi kan utkräva ansvar.

  58. Och ska främja social medvetenhet
    och engagemang via utbildning.

  59. Det här är också vår historia.

  60. Vi i Mexiko har förbundit oss-

  61. -till nästan alla de globala avtalen
    och regionala agendorna-

  62. -som avser lagar
    om biologisk mångfald-

  63. -klimatförändringar och ökenspridning
    och främjar en miljövänlig tillväxt.

  64. Men våra nationella planer har nu även
    hållbar produktion och konsumtion-

  65. -som ett tillväxtverktyg.

  66. Tillsammans med alla sektorer
    har vi tagit fram-

  67. -en nationell strategi
    och ett särskilt program-

  68. -för hållbar produktion och konsumtion.

  69. Vi vet nu-

  70. -att vi för att kunna genomföra
    dessa planer-

  71. -måste fokusera på bevaring och
    hållbar användning av naturkapitalet-

  72. -samt definiera kriterier
    och ta fram indikatorer-

  73. -så att program och insatser kan
    mätas, kontrolleras och rapporteras.

  74. Alla dessa idéer går inte att genomföra
    om inte alla sektorer deltar.

  75. Särskilt affärssektorn, med tyngdpunkt
    på små- och medelstora företag-

  76. -eftersom de i Mexiko står för
    99,8 procent av företagsenheterna-

  77. -genererar 52 procent av BNP och står
    för 72 procent av sysselsättningen.

  78. Här är en annan historia: "Få bort silor
    och gå mot den närmsta framtiden."

  79. Vårt viktigaste mål för mötet
    om biologisk mångfald, COP13-

  80. -som ska äga rum i Cancún i Mexiko
    i december-

  81. -är att integrera biodiversitet
    för vårt välbefinnande.

  82. Det innebär att bevarande och
    hållbar användning av biodiversiteten-

  83. -integreras i produktionssektorernas
    planering och drift.

  84. Den måste då värdesättas, bevaras,
    återställas och användas rationellt.

  85. Annars lär vi globalt sett
    inte lyckas utrota svält och fattigdom-

  86. -ställa om till och minska klimatföränd-
    ringar och uppnå hållbarhetsmålen.

  87. Som ni vet är hållbar produktion och
    konsumtion nr. 12 av de 17 målen-

  88. -och ingår även i ytterligare tolv mål.

  89. Vi i Mexiko tror att en integrering
    av biodiversiteten är möjlig-

  90. -om vi detaljerat utformar
    och genomför dessa moment-

  91. -till en början
    i de relevanta produktionssektorerna-

  92. -jordbruk, fiske, skogsbruk
    och turism.

  93. Genom en effektiv samverkan
    mellan myndigheter-

  94. -vill vi få med den privata sektorn-

  95. -genom att presentera utmaningar,
    fakta och möjligheter på COP13-

  96. -och därmed gå från filantropi till en
    affärsplanering där biodiversitet ingår.

  97. Slutligen vill jag påminna om EAT-
    initiativet och vad som har sagts här.

  98. Vi måste integrera kunskap
    och åtgärder.

  99. Denna kunskap,
    som man påpekade i går-

  100. -ska tillämpas och dessutom
    vara tillgänglig och begriplig-

  101. -för beslutsfattare inom alla sektorer,
    lagstiftare, producenter-

  102. -återförsäljare och konsumenter
    på ett språk som de kan förstå-

  103. -precis som Jonathan och Clare
    sa tidigare.

  104. För även om
    det inte råder nån tvekan om-

  105. -att konsumenternas val spelar
    en huvudroll för produktionen-

  106. -gör även våra ekonomiska system
    och lagar det-

  107. -bl.a. gällande detaljhandlarnas beslut
    om vad de ska köpa och sälja.

  108. Som sagts här kan man börja med
    att tänka och planera utanför ramarna-

  109. -och underlätta samverkan
    för att ta fram åtgärder.

  110. Åtgärder som får våra produktions-
    och konsumtionsmönster-

  111. -att bli hållbara.

  112. Det måste vår gemensamma framtid
    bestå av.

  113. Tack så mycket. Vi ses i Cancún!

  114. Översättning: Karin Hellstadius
    www.btistudios.com

Vill du länka till en del av programmet? Välj starttid där spelaren ska börja och välj sluttid där den ska stanna. 

Länken till ditt klipp hamnar i rutan "Länk till klipp".

Mexikos klimatstrategi

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Edda Fernández Luiselli, miljöminister i Mexiko, berättar om landets koldioxidavtryck när det gäller hav och land. Kunskapen finns för att göra något åt klimatfrågan, målen är uppsatta men handlingsplan saknas, säger hon. Inspelat den 14 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Ämnen:
Miljö > Klimatförändringar
Ämnesord:
Klimatförändringar, Klimatpolitik, Mexiko, Miljöfrågor, Miljöpolitik, Naturvetenskap
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - EAT 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Nu eller aldrig!

Gunhild A Stordalen är grundare av Eat food forum, som genom en årlig konferens försöker knyta ihop hälsa, mat och hållbarhet. Här talar hon om vikten av att olika städer, företag och yrkeskategorier arbetar tillsammans för att komma till rätta med klimatpåverkan och hälsoproblemen i världen. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Varför vi alla bör bry oss

Johan Rockström från Stockholm Resilience Center är en av grundarna till Eat. Tillsammans med Pavan Sukhdev, vd på GIST Advisory, ger han här en överblick av vad som händer globalt kring mat, klimat och hållbarhet och talar om hur vi ska säkra fortsatt produktion av ekosystemtjänster för mänsklig välfärd och en hållbar framtid. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Lilla landets stora berättelse

Premiärminister Tuilaepa Fatialofa Lupesoliai Sailele Malielegaoi berättar om förhållandena på Samoa, där 94 procent av invånarna är klassade som överviktiga enligt Världshälsoorganisationen (WHO). Den globala uppvärmningen av haven är ett faktum för fiskeindustrin, för Mangroveskogen och för befolkningen i de 260 byarna som traditionellt lever på att skörda bananer och kakaobönor. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Afrika kan försörja sig själv

Kanayo Nwanze representerar FN:s internationella fond för jordbruksutveckling och talar här om situationen i Afrika. Vi vet att hunger och fattigdom är som allra störst bland dem som producerar mat i världen, säger han. Vi vet också att Afrika inte optimerar sin produktion av mat. Varför görs inte de livsnödvändiga investeringar som innebär att Afrika skulle kunna försörja sig själv? Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Olika livsvillkor

År 2050 beräknas vi bli 9 miljarder människor på jorden. Vi hade behövt ändra vårt beteende igår, menar Mary Robinson, Irlands före detta president och en stor kämpe för mänskliga rättigheter. Här berättar hon bland annat hur tillgången till vatten påverkar jämställdheten i världen. Flickors skolnärvaro ökar med 12 procent om vatten finns inom 30 minuters avstånd från hemmet. Om det är längre avstånd hinner inte flickorna till skolan eftersom det ligger på deras ansvar att hämta vatten till familjen. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Lokala beslut blir globala

Tim Lang, professor på City University London, tar oss med till sin hemstad London och berättar hur matkulturen är navet för jobbtillfällen, nyföretagande och utsläpp och hur de styrande i staden hanterar utvecklingen. Mer än hälften av jordens befolkning lever idag i urbana områden. Det är i städerna som den största förändringen måste ske, de lokala besluten och lösningarna på hållbarhet blir enormt viktiga eftersom de påverkar så många. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Näringsrik mat i slummen

900 miljoner människor bor idag i slumområden, och inom den närmaste framtiden förväntas antalet öka till närmare 1,5 miljarder. 70 procent av dessa människor bor i Afrika. Hur kan man äta näringsrik mat utan möjligheter till tillagning och vatten? Här berättar Jamie Morrison från FN om ett framgångsrikt projekt i Bangladesh där man via 500 nya matvagnar lärt upp gatuhandlare att hantera mat för att göra den säkrare och hälsosammare i de urbana slumområdena. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Staden är klimatboven

Naoko Ishii, vd på Global Environment Facility, talar om att vi måste ta tag i finansieringen av klimatutsläppen och minska koldioxidavtrycken i storstäderna som idag står för 70 procent av de globala energiutsläppen. Här presenterar hon tre lösningar på hur vi kan minska våra avtryck. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Nordiska samarbetet

Fyra nordiska stadsansvariga berättar om vilka satsningar de gör för att minska utsläppen i sina städer när det gäller mat i det offentliga köket. Det handlar om allt från utbildning för barnen till att bara köpa in ekologiskt och lokalt. Medverkande: Raymond Johansen, borgmästare Oslo, Dagur Bergþóruson Eggertsson, borgmästare Reykjavik, Boel Godner, kommunalråd Södertälje och Pia Allerslev, barn- och ungdomsborgmästare Köpenhamn. Moderator: Femi Oke. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Matinitiativet

Mark Watts, chef för klimatnätverket C40, berättar om hur städer kan hjälpa matvarukedjor och restauranger att reducera matavfall. Eat och C40 gör gemensam sak och bildar ett matnätverk med världens stora städer för att sporra till ett åtagande genom tävling för att minska klimatutsläppen. Sedan nätverket startade har det fördubblats till 84 medlemmar som representerar över 550 miljoner människor och en fjärdedel av den globala ekonomin. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Jamie Olivers matrevolution

Jamie Oliver har genom kampanjen "Food revolution" blivit aktivist mot socker och snabbmat som serveras i Storbritanniens skolor. Här berättar han om sitt engagemang och svarar på frågor från publiken. Intervjuare: Femi Oke. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Norden mot antibiotikan

Norden är en grön zon när det gäller antibiotikainjektioner i djuraveln, och Sverige var ett föregångsland då landet redan 1986 förbjöd detta. Här samtalar Norges folkhälsominister Bent Høie med John Arne Røttingen från norska folkhälsoinstitutet om de norska odlingslaxarna, där antibiotikan minskat med 98 procent i fiskfarmarna. Något som borde vara möjligt också i köttproduktionen. I resten av världen är antibiotikaresistensen ett komplext och globalt problem. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Störst bör gå först

Några av världens mest framgångsrika företagsledare samtalar om huruvida det faktiskt går att göra näringsrik mat utan att öka påfrestningarna på miljön och samtidigt tjäna pengar. Går ekvationen ihop? Medverkande: Azita Shariati, vd Sodexo Norden, Stefan Catsicas, vd Nestlé, Michael Grosse, vd utveckling och service på Tetra Pak och Matt Kovac, vd Food industry Asia. Moderator: Zeinab Badawi. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Kriget mot koldioxiden

Det är en pågående revolution och vi håller på att vinna. Vi ska nämligen klimatbanta ekonomin, säger José Maria Figueres, före detta president i Costa Rica och numera representant för The Carbon War Room, en organisation som fokuserar på företagslösningar för en grönare ekonomi. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Skeptiker - ta er samman!

I kampen mellan människan och naturen kommer människan att förlora, säger Paul Polman, vd på det multinationella fraktföretaget Unilever. 80 procent av alla utvecklings- och hållbarhetsmål kräver företagsengagemang. Han menar att det är en tragedi att vi inte kan påverka världsledarna att sätta matsäkerheten högre upp på agendan. Samtidigt uppmanar han alla skeptiker att ta sig samman eftersom det just är bristen på handlingskraft som gör att vi inte kan lösa den klimatkatastrof vi befinner oss i. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2014

Bara en moder jord

Företagen får inte vara rädda för att skapa ett hållbart samhälle. Det är enbart bra för affärerna. Det budskapet har Sven Mollekleiv, CSR-chef på Det Norske Veritas. Inspelat den 26 maj 2014 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Stordalen Foundation.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaDet onödiga överflödet av mat

Det onödiga överflödet av mat

Tristram Stuart är författare och aktivist. Han berättar om sin kampanj Feeding5k som handlar om att väcka uppmärksamhet kring hur mycket mat som slängs. Han pekar på absurda standarder kring grönsakers utseende som tvingar fram enorma mängder matsvinn. Inspelat under Eat Stockholm food forum 2014 den 26-27 maj i Clarion Hotel Sign. Arrangör: Stordalen Foundation.

Fråga oss