Titta

UR Samtiden - EAT 2016

UR Samtiden - EAT 2016

Om UR Samtiden - EAT 2016

800 miljoner människor lägger sig hungriga varje dag medan nästan 2 miljarder människor brottas med övervikt. Matparadoxen är mer än påtaglig. På konferensen Eat Stockholm food forum samlas världens främsta forskare och inspiratörer inom klimat och hållbarhet. De vill alla lösa vår tids största hälsoproblem och samtidigt bromsa de stora klimatpåfrestningarna på vår jord. Inspelat den 13-14 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Till första programmet

UR Samtiden - EAT 2016 : Varför vi alla bör bry ossDela
  1. God morgon,
    Ers högheter och planetära förvaltare-

  2. -för en omställning till en hållbar,
    hälsosam kosthållning världen över.

  3. Vi slår i taket för planetens förmåga
    att stödja mänskligheten.

  4. Vi lever i en turbulent värld
    och behöver gå mot en hållbar framtid.

  5. Polletten har börjat trilla ner.
    Vetenskapliga insikter faller på plats.

  6. I fjol kom 196 länder överens om
    hållbara utvecklingsmål.

  7. En enorm möjlighet och ett enormt
    åtagande för mänskligheten.

  8. Men de sjutton målen ses ofta linjärt.
    Pavan och jag vill strukturera om den.

  9. Så i dag omprövar vi hela strukturen
    av vår omställning.

  10. Den ser ut så här.
    Ja, vi har mål som vi strävar att uppnå:

  11. Att utradera hunger och fattigdom,
    och ha jämlikhet och tillväxt.

  12. Vi har ekonomiska metoder
    att uppnå de målen-

  13. -men de måste ske inom
    planetens säkra manöverutrymme.

  14. Vi måste gå över till
    ett säkert manöverutrymme-

  15. -och uppnå det vad gäller välstånd
    och hälsosam, hållbar kosthållning.

  16. Och biosfären behöver resiliens.

  17. Samhället som du har visat
    i "bröllopstårtan" behöver rättvisa.

  18. Utan det, ingen hållbarhet.
    Ekonomin behöver även effektivitet.

  19. Så den här lagermetoden
    med staplade mål sammansmälter väl.

  20. Jag minns eftermiddagen i Stockholms
    skärgård när vi arbetade med den här.

  21. Vi överlämnade den till Ban Ki Moon
    men den antogs tyvärr inte fullt ut.

  22. Men vi kan anamma ett nytt paradigm-

  23. -och återknyta till biosfären
    som en väg till hållbar, hälsosam kost.

  24. Den stora frågan är förstås
    vilken roll mat spelar i den övergången.

  25. Ni ska få några vetenskapliga detaljer.

  26. I New York bestämde vi att utradera
    hungern och få en bättre kosthållning.

  27. Det har en koppling till vårt havsmål.

  28. Vi har ingen matsäkerhet om vi inte
    inser den exponentiella hockeyklubban-

  29. -av överexploatering av haven.

  30. Vi kan stå inför ett överfiske på upp
    till 90 %, vilket undergräver matmålen.

  31. Vi har fenomenet El Niño, förstärkt
    av en antropogen klimatpåverkan-

  32. -som till och med har drabbat
    Stora barriärrevet i Australien.

  33. Den risken hade vi inte väntat oss.
    Men med 1,2 graders uppvärmning-

  34. -riskerar vi att urholka
    uppehållet för 250 miljoner människor-

  35. -och proteinkällan för över en miljard
    som till 20 % är beroende av fisk.

  36. Vi urholkar haven med det här
    andra hockeyklubbs-mönstret-

  37. -genom att riskera att ha
    mer plast i haven än fisk år 2050.

  38. Klimatförändringar
    leder även till havsförsurning-

  39. -i en takt som riskerar att världens
    korallsystem kollapsar genom blekning.

  40. Vi vet att orsaken faktiskt är
    naturens förmåga att ta upp koldioxid.

  41. Så det finns en stark koppling
    mellan mat och havsmålet.

  42. Läget är inte bättre på land, för här
    har vi förstört skogar och våtmarker.

  43. 60-70 % har försvunnit på 200 år.

  44. Om man tittar på markanvändning så
    är nästan 26 %, mer än Afrikas areal-

  45. -är i någon form till för nötkreatur.

  46. På cirka 13 % odlas mat,
    basvaror till oss.

  47. På 3 % odlas råvaror till boskap.

  48. Vi måste fundera över ytan på 40 %
    som vi har tagit för vår konsumtion-

  49. -och vad resten av världen behöver
    vad gäller arter och liv.

  50. Vi måste inse att vi går mot 70 % av
    marken om vi fortsätter som vanligt.

  51. Om vi inte förändrar
    vårt jordbruk, så hamnar vi där.

  52. Det är en fasansfull tanke.

  53. Och vad händer med vattnet
    som vi behöver för att nå dit?

  54. Som vi alla vet är mat världens
    största förbrukare av sötvatten-

  55. -och förbrukar 70 % av allt vatten
    som tas ur världens floder.

  56. Framtiden för mat handlar om
    produktivitetsökningar-

  57. -för att ha en chans att nära
    nio-tio miljarder människor.

  58. Klimat och mat hänger också ihop.

  59. Jordbruk släpper ut
    mest växthusgaser.

  60. Vad gäller kött kan vi minska hälso-
    effekter, men även växthusgasutsläpp-

  61. -vilket då anknyter till hälsomålet.

  62. Det finns nästan lika många sjukligt
    feta och överviktiga som undernärda.

  63. För att förändra det-

  64. -kopplar vi samman mat med det säkra
    manöverutrymmet, samt hälsomålen.

  65. Det för oss till fattigdom, som förstås
    helt undergrävs av mat-agendan.

  66. De här siffrorna är inte nya för er.
    Vi har 1,9 miljarder överviktiga-

  67. -men en miljard svälter fortfarande.
    Över två miljarder är undernärda.

  68. En förutsättning för att ha en chans
    att uppnå de hållbara målen-

  69. -är att ha mat för hälsa och även för
    minskning av fattigdomen enligt målen.

  70. Ja, och om vi ser på var mat odlas...

  71. I Afrika odlas mycket mat,
    merparten odlas av kvinnor.

  72. Frågan är hur vi ska uppnå det
    hållbara utvecklingsmålet jämställdhet-

  73. -om vi inte fokuserar på
    de afrikanska kvinnornas liv.

  74. Och hur löser vi problemet
    med efterfrågan på arbete-

  75. -och de 1,3 miljarder jobb
    som jordbruken tillhandahåller-

  76. -om vi inte får bättre, mer produktiva,
    mindre riskfyllda små jordbruk.

  77. Och hur kan vi sörja för anständiga
    arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt-

  78. -utan att fokusera på
    de 1,3 miljarder jobben?

  79. Och hur minskar vi ojämlikhet-

  80. -utan att se till prissättningen
    på maten.

  81. Alla hållbara utvecklingsmål
    hör ihop med mat på ett eller annat vis.

  82. Vi måste se på mat genom en ny lins.

  83. Vi har fokuserat för mycket
    på produktivitet per hektar.

  84. Men då glömmer vi att mat handlar om
    jobb, näring, hälsa och kultur.

  85. Men när vi mäter mat ser vi bara till
    produktivitet per hektar.

  86. Vi behöver en mer omfattande lins
    som visar att vi flyger ett rymdskepp-

  87. -och inte navigerar ett fartyg
    med sjökompass.

  88. Då uppstår frågan: Är det inte för svårt
    att beräkna alla de följderna?

  89. Går det att beräkna följderna av
    agrokemiska föreningar på hälsan?

  90. Det överraskande positiva svaret är:
    Ja, det går.

  91. Det här arbetet gjordes för EU,
    kostnaden är drygt 150 miljarder dollar.

  92. Andra ställer frågan varför ett fattigt
    land skulle bry sig om det här-

  93. -för de vill ju bara ha billig mat,
    att priset är lågt. Det stämmer inte.

  94. Sri Lanka har redan en treårsplan
    för ett giftfritt Sri Lanka.

  95. Efter WHO:s varning förbjöds glyfosat,
    och Sri Lanka är ett utvecklingsland.

  96. Andra ställer den befogade frågan:
    Vi accepterar att det går att beräkna-

  97. -och att utvecklingsländer hänger på,
    men investerare, då?

  98. Varför skulle de bry sig om hållbarhet?

  99. Intressant nog är det överraskande
    svaret återigen att även de bryr sig.

  100. Nästan en tiondel av världens totala
    lån och kapital, 21,3 biljoner dollar-

  101. -har ett hållbarhetsfokus i dag.

  102. En ökning med nästan 30 % per år
    de senaste två åren.

  103. Så investerare tittar på företagen
    och deras värdekedjor.

  104. Vad gör företagen med värdekedjorna?

  105. Utmaningen är att gå mot hållbarhet-

  106. -och att mat spelar en viktig roll,
    men det måste även ske i snabb takt.

  107. Vi har bara en generation på oss att gå
    över till en fossilfri, hållbar framtid.

  108. Frågan är då om de 10 %
    som redan investerar i hållbarhet-

  109. -kan få med sig resterande 90 %?
    Vi har tittat på fiskeindustrin.

  110. Bland de tusentals aktörer som finns-

  111. -är det tretton som står för upp till
    40 % av fiskeindustrins ekonomi-

  112. -som fiskar i jordens alla hav
    och som påverkar politiken.

  113. De tretton kallar vi kärnaktörer.

  114. Frågan är vad som händer om vi
    går över till logiken om en ny kurs-

  115. -mot välstånd, intäkter och vinster
    enligt tårtstrukturen för målen-

  116. -så att företagen kan visa att det går.

  117. Att det är logiskt att ha hållbarhet
    för att säkra intäkter-

  118. -och skilja oss från dilemmat
    som många aktörer befinner sig i:

  119. "Om jag är hållbar i mitt hav
    så fiskar andra där dagen efter."

  120. Det har lett till ett alternativ
    för en "David och Goliat"-strategi-

  121. -där allianser för framgång i dag,
    även om de bara står för 10 %-

  122. -kan få med sig resterande 90 %.

  123. Vi hoppas att forumet kan inspireras-

  124. -så att vetenskapen
    lägger bröllopstårtan på tallriken.

  125. Låt oss komma på ett paradigmskifte-

  126. -där planeten inte är en begränsning
    för välstånd, förändring och framgång.

  127. Och att mat är en förutsättning
    för framgången. Som Gunhild sa:

  128. "Om vi lyckas med mat,
    lyckas vi för människor och planeten."

  129. Och där kan vetenskapen,
    företag och politik samarbeta.

  130. Vi ser fram emot några riktigt
    konstruktiva dagar tillsammans. Tack.

  131. Översättning: Maria Isacsson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Varför vi alla bör bry oss

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Johan Rockström från Stockholm Resilience Center är en av grundarna till Eat. Tillsammans med Pavan Sukhdev, vd på GIST Advisory, ger han här en överblick av vad som händer globalt kring mat, klimat och hållbarhet och talar om hur vi ska säkra fortsatt produktion av ekosystemtjänster för mänsklig välfärd och en hållbar framtid. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Ämnen:
Hem- och konsumentkunskap > Mat och hälsa, Miljö > Hållbar utveckling
Ämnesord:
Hållbar utveckling, Miljöfrågor, Naturvetenskap
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - EAT 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Nu eller aldrig!

Gunhild A Stordalen är grundare av Eat food forum, som genom en årlig konferens försöker knyta ihop hälsa, mat och hållbarhet. Här talar hon om vikten av att olika städer, företag och yrkeskategorier arbetar tillsammans för att komma till rätta med klimatpåverkan och hälsoproblemen i världen. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Varför vi alla bör bry oss

Johan Rockström från Stockholm Resilience Center är en av grundarna till Eat. Tillsammans med Pavan Sukhdev, vd på GIST Advisory, ger han här en överblick av vad som händer globalt kring mat, klimat och hållbarhet och talar om hur vi ska säkra fortsatt produktion av ekosystemtjänster för mänsklig välfärd och en hållbar framtid. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Lilla landets stora berättelse

Premiärminister Tuilaepa Fatialofa Lupesoliai Sailele Malielegaoi berättar om förhållandena på Samoa, där 94 procent av invånarna är klassade som överviktiga enligt Världshälsoorganisationen (WHO). Den globala uppvärmningen av haven är ett faktum för fiskeindustrin, för Mangroveskogen och för befolkningen i de 260 byarna som traditionellt lever på att skörda bananer och kakaobönor. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Afrika kan försörja sig själv

Kanayo Nwanze representerar FN:s internationella fond för jordbruksutveckling och talar här om situationen i Afrika. Vi vet att hunger och fattigdom är som allra störst bland dem som producerar mat i världen, säger han. Vi vet också att Afrika inte optimerar sin produktion av mat. Varför görs inte de livsnödvändiga investeringar som innebär att Afrika skulle kunna försörja sig själv? Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Olika livsvillkor

År 2050 beräknas vi bli 9 miljarder människor på jorden. Vi hade behövt ändra vårt beteende igår, menar Mary Robinson, Irlands före detta president och en stor kämpe för mänskliga rättigheter. Här berättar hon bland annat hur tillgången till vatten påverkar jämställdheten i världen. Flickors skolnärvaro ökar med 12 procent om vatten finns inom 30 minuters avstånd från hemmet. Om det är längre avstånd hinner inte flickorna till skolan eftersom det ligger på deras ansvar att hämta vatten till familjen. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Lokala beslut blir globala

Tim Lang, professor på City University London, tar oss med till sin hemstad London och berättar hur matkulturen är navet för jobbtillfällen, nyföretagande och utsläpp och hur de styrande i staden hanterar utvecklingen. Mer än hälften av jordens befolkning lever idag i urbana områden. Det är i städerna som den största förändringen måste ske, de lokala besluten och lösningarna på hållbarhet blir enormt viktiga eftersom de påverkar så många. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Näringsrik mat i slummen

900 miljoner människor bor idag i slumområden, och inom den närmaste framtiden förväntas antalet öka till närmare 1,5 miljarder. 70 procent av dessa människor bor i Afrika. Hur kan man äta näringsrik mat utan möjligheter till tillagning och vatten? Här berättar Jamie Morrison från FN om ett framgångsrikt projekt i Bangladesh där man via 500 nya matvagnar lärt upp gatuhandlare att hantera mat för att göra den säkrare och hälsosammare i de urbana slumområdena. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Staden är klimatboven

Naoko Ishii, vd på Global Environment Facility, talar om att vi måste ta tag i finansieringen av klimatutsläppen och minska koldioxidavtrycken i storstäderna som idag står för 70 procent av de globala energiutsläppen. Här presenterar hon tre lösningar på hur vi kan minska våra avtryck. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Nordiska samarbetet

Fyra nordiska stadsansvariga berättar om vilka satsningar de gör för att minska utsläppen i sina städer när det gäller mat i det offentliga köket. Det handlar om allt från utbildning för barnen till att bara köpa in ekologiskt och lokalt. Medverkande: Raymond Johansen, borgmästare Oslo, Dagur Bergþóruson Eggertsson, borgmästare Reykjavik, Boel Godner, kommunalråd Södertälje och Pia Allerslev, barn- och ungdomsborgmästare Köpenhamn. Moderator: Femi Oke. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Matinitiativet

Mark Watts, chef för klimatnätverket C40, berättar om hur städer kan hjälpa matvarukedjor och restauranger att reducera matavfall. Eat och C40 gör gemensam sak och bildar ett matnätverk med världens stora städer för att sporra till ett åtagande genom tävling för att minska klimatutsläppen. Sedan nätverket startade har det fördubblats till 84 medlemmar som representerar över 550 miljoner människor och en fjärdedel av den globala ekonomin. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Jamie Olivers matrevolution

Jamie Oliver har genom kampanjen "Food revolution" blivit aktivist mot socker och snabbmat som serveras i Storbritanniens skolor. Här berättar han om sitt engagemang och svarar på frågor från publiken. Intervjuare: Femi Oke. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Störst bör gå först

Några av världens mest framgångsrika företagsledare samtalar om huruvida det faktiskt går att göra näringsrik mat utan att öka påfrestningarna på miljön och samtidigt tjäna pengar. Går ekvationen ihop? Medverkande: Azita Shariati, vd Sodexo Norden, Stefan Catsicas, vd Nestlé, Michael Grosse, vd utveckling och service på Tetra Pak och Matt Kovac, vd Food industry Asia. Moderator: Zeinab Badawi. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Kriget mot koldioxiden

Det är en pågående revolution och vi håller på att vinna. Vi ska nämligen klimatbanta ekonomin, säger José Maria Figueres, före detta president i Costa Rica och numera representant för The Carbon War Room, en organisation som fokuserar på företagslösningar för en grönare ekonomi. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Norden mot antibiotikan

Norden är en grön zon när det gäller antibiotikainjektioner i djuraveln, och Sverige var ett föregångsland då landet redan 1986 förbjöd detta. Här samtalar Norges folkhälsominister Bent Høie med John Arne Røttingen från norska folkhälsoinstitutet om de norska odlingslaxarna, där antibiotikan minskat med 98 procent i fiskfarmarna. Något som borde vara möjligt också i köttproduktionen. I resten av världen är antibiotikaresistensen ett komplext och globalt problem. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Skeptiker - ta er samman!

I kampen mellan människan och naturen kommer människan att förlora, säger Paul Polman, vd på det multinationella fraktföretaget Unilever. 80 procent av alla utvecklings- och hållbarhetsmål kräver företagsengagemang. Han menar att det är en tragedi att vi inte kan påverka världsledarna att sätta matsäkerheten högre upp på agendan. Samtidigt uppmanar han alla skeptiker att ta sig samman eftersom det just är bristen på handlingskraft som gör att vi inte kan lösa den klimatkatastrof vi befinner oss i. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & hem- och konsumentkunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Även grönsaker är miljöovänliga

Det finns inget miljövänligt sätt att tillverka livsmedel. All matproduktion behöver kemiska substanser, konstaterar professor Louise O Fresco. Övriga medverkande i detta panelsamtal om hållbar utveckling och livsmedelsproduktion är Ted Bianco, Christopher Murray, Michael Treschow och Jonas Gahr Støre. Moderator: Johan Kuylenstierna. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBarnaministeriet dokumentär

Mästerkockarna Svea och Melker

Vi möter tioåriga Svea och tolvåriga Melker som delar sin kärlek till matlagning. Svea berättar om sin paradrätt, köttbullar i tomatsås och Melker lagar nästan alla måltider hemma hos sig. Båda två beslutar sig för att söka till programmet Sveriges yngsta mästerkock - men hur ska det gå?

Fråga oss