Titta

UR Samtiden - EAT 2016

UR Samtiden - EAT 2016

Om UR Samtiden - EAT 2016

800 miljoner människor lägger sig hungriga varje dag medan nästan 2 miljarder människor brottas med övervikt. Matparadoxen är mer än påtaglig. På konferensen Eat Stockholm food forum samlas världens främsta forskare och inspiratörer inom klimat och hållbarhet. De vill alla lösa vår tids största hälsoproblem och samtidigt bromsa de stora klimatpåfrestningarna på vår jord. Inspelat den 13-14 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Till första programmet

UR Samtiden - EAT 2016 : Olika livsvillkorDela
  1. Vår huvudtalare berättade för mig
    vad hon gillar att göra-

  2. -och det framstår som en superkraft,
    som att kunna flyga.

  3. Hon sa att hon gillar
    att krossa FN:s silomentalitet.

  4. Jag sa: "Det måste vara en superkraft!"

  5. "Nej då, det är det jag gör", sa hon.

  6. Hon är ordförande
    för Mary Robinsons stiftelse-

  7. -och hon är även FN:s särskilda
    sändebud för El Niño och klimatet.

  8. Hon bryter sig ut, så för mig är hon
    Mary "Stäng inte in mig" Robinson.

  9. Vi ser fram emot din presentation!

  10. Tack och god morgon!

  11. Min uppgift har förenklats
    tack vare våra tidigare talare.

  12. Vi började med Gunhilds vackra vision
    och starka budskap-

  13. -och fick sen höra om hållbara
    utvecklingsmål och planetens gränser.

  14. När jag får frågan
    "Varför behöver vi förändra världen?"-

  15. -tänker jag oftast
    på mina fem barnbarn-

  16. -som är i fyrtioårsåldern 2050,
    och hur deras värld kommer att se ut.

  17. Sen får jag ta ett steg tillbaka,
    för de kommer att vara lyckligt lottade.

  18. Jag blev verkligen bekymrad-

  19. -under Samoas premiärministers tal.

  20. Jag var på Samoa 2014-

  21. -på ett toppmöte för små önationer
    under utveckling, och jag såg oron.

  22. Mer nyligen,
    på Skoll International Forum-

  23. -pratade jag med Selina Leem-

  24. -en ung aktivist från Marshallöarna.

  25. Hon berättade en historia om sitt land.
    Under kalla kriget-

  26. -användes Marshallöarna
    som testplats för kärnvapen av USA.

  27. För att innesluta radioaktiviteten-

  28. -byggdes en enorm kupol 1979.

  29. Utanför kupolen
    satte man upp en skylt där det stod:

  30. "Kom inte tillbaka på 25 000 år."

  31. Man syftade
    på halveringstiden för plutoniumet-

  32. -som var instängt i kupolen.

  33. Den skylten spolades bort
    när havsnivån började stiga.

  34. Det här är ett slående exempel
    på förändringen som vi upplever.

  35. En förändring
    i vad som hotar vårt globala samhälle.

  36. Som sagt förväntas folkmängden växa
    till nio miljarder till år 2050.

  37. Utan en förändring i hur vi gör affärer,
    både ekonomiskt och politiskt-

  38. -dömer vi oerhört många människor
    till fattigdom-

  39. -och ökad risk för katastrofer
    och sakta framväxande kriser-

  40. -som torka, skogsskövling
    och ett helt annorlunda ekosystem.

  41. Och det här är inte ny information.
    1992 erkändes förändringsbehovet-

  42. -när man skapade FN:s
    ramkonvention om klimatförändringar.

  43. I den första principen står det:
    "Parterna bör skydda klimatsystemet"-

  44. -"åt nutida och framtida generationer
    på grundval av rättvisa."

  45. I december träffades man
    för att skapa Parisavtalet-

  46. -som ska begränsa
    den globala uppvärmningen-

  47. -till "klart under" 2 grader
    jämfört med förindustriell tid-

  48. -och uppmuntra till åtgärder
    för att begränsa den till 1,5 grader.

  49. Detta ska genomföras
    inom ramen för hållbar utveckling.

  50. Jag glömmer aldrig känslan i Paris
    när det där avtalet klubbades igenom.

  51. Det svämmade över av tårar, kramar-

  52. -och en känsla av att de mest sårbara
    hade blivit hörda, och de visste om det.

  53. Det här var ett rättvist avtal.
    Det är tyvärr inget starkt avtal-

  54. -men det är rättvist,
    och det har stor betydelse.

  55. Att skydda klimatet sägs ofta
    stå i konflikt med utveckling.

  56. Över 800 miljoner människor lever
    på mindre än 1,90 dollar om dagen.

  57. Vi behöver arbeta hårt framöver
    för att lyfta upp dem ur fattigdom.

  58. De hållbara utvecklingsmålen ger oss
    en karta för hur detta mål kan uppnås-

  59. -såväl som mål tretton, att arbeta
    för att bekämpa klimatförändringar.

  60. Så vi behöver ett skifte från att
    komma överens om de här avtalen-

  61. -till att vidta konkreta åtgärder
    för att uppnå målen i dem.

  62. Vissa av svaren finns i Parisavtalet.

  63. Där tar man upp
    mänskliga rättigheter och jämställdhet-

  64. -vikten av klimaträttvisa, ett ramverk
    för att kontrollera nationella framsteg-

  65. -och att rika länder ska bidra med
    klimatfinansiering till fattiga länder.

  66. Problemet är att det inte
    genomförs aktivt eller snabbt nog.

  67. Men de här åtagandena
    skickar en signal till alla-

  68. -att vi måste avlägsna de fem
    huvudkällorna till växthusgasutsläpp:

  69. Smutsig energi, smutsig transport,
    ohållbart jordbruk-

  70. -skogsskövling
    och dålig avfallshantering.

  71. Forskning visar
    att bra riktlinjer kan minska utsläppen-

  72. -bidra till återhämtning
    och även utrota fattigdom.

  73. För att vara effektiva
    måste riktlinjerna vara funktionella-

  74. -och inbegripa stöd till fattiga länder.

  75. Dessutom måste klimatpolitik
    kretsa kring mänskliga rättigheter-

  76. -så att vi inte får oavsiktliga följder,
    som vi redan har haft många av.

  77. Vi gjorde biobränsle av majs,
    vilket pressade upp livsmedelspriserna.

  78. Vi har sett prov
    på brott mot mänskliga rättigheter-

  79. -när rena energibolag
    har haft bråttom med projekt-

  80. -och inte rådfrågat gräsrötterna eller
    respekterat ursprungsfolks rättigheter-

  81. -så vi får oavsiktliga följder om vi
    inte respekterar mänskliga rättigheter.

  82. Jag gillar att EAT använder sig av
    en tvärvetenskaplig plattform-

  83. -där man sammanlänkar livsmedel,
    hälsa och miljö för att sporra forskare-

  84. -att skapa evidensbaserad politik
    som kan framkalla nya beteenden.

  85. Vi får ju ständigt höra
    att vi måste ändra vårt beteende.

  86. Femi har rätt i att jag vill krossa
    silomentaliteter, så här är ett förslag:

  87. När jag ser och hör hur EAT utvecklas-

  88. -påminns jag om tankesättet
    hos Scaling Up Nutrition, SUN.

  89. Jag arbetar för SUN,
    där 51 länder nu ingår-

  90. -såväl som akademiker
    och civila medborgare.

  91. Jag skulle vilja
    att EAT och SUN samarbetade-

  92. -för att skapa en bred rörelse
    för hållbar utveckling, vilket behövs.

  93. Vi behöver en rörelse, en bred rörelse,
    och den kan vägledas av klimaträttvisa.

  94. Det ligger mig varmt om hjärtat,
    som arbetet i min stiftelse visar.

  95. Vi kopplar ihop mänskliga rättigheter
    och utveckling för att skydda utsatta-

  96. -och fördela bördor och fördelar
    med klimatförändringen rättvist.

  97. Klimaträttvisa bygger på vetenskap-

  98. -och erkänner behovet
    av rättvis resursförvaltning.

  99. Klimaträttvisa handlar inte bara om
    att stötta de mest utsatta.

  100. Det handlar även om att ge kraft-

  101. -åt en oerhört stor attack
    mot fattigdom och ojämlikhet-

  102. -genom att ge människor möjligheter.

  103. Parisavtalet gör det möjligt
    att skapa en sån här rörelse-

  104. -och vi måste ta den här chansen.

  105. Framgången är inte förutbestämd,
    så vi har mycket arbete framför oss.

  106. Vi måste hitta lösningar som inte
    förlitar sig på den smutsiga energi-

  107. -som tidigare har byggt upp företag,
    och se till att lösningarna är rättvisa.

  108. Då tar vi både itu
    med klimatförändringar-

  109. -och fattigdom och ojämlikhet,
    och vi främjar också utvecklingen.

  110. Vi skapar en värld
    där utsläpp och fattigdom är utrotat.

  111. Klimaträttvisa
    handlar även om jämställdhet.

  112. Som vi vet, och som vi har hört i dag,
    marginaliseras kvinnor ofta i samhället-

  113. -och klimatförändringar
    påverkar deras traditionella roller.

  114. Ett exempel på det-

  115. -är en minskad tillgång på rent vatten
    till följd av klimatförändringar.

  116. Att hämta vatten
    är i många regioner kvinnors jobb.

  117. I länder som Zambia och Etiopien
    finns vattnet ofta över 30 minuter bort.

  118. En studie från Tanzania visade
    att elevnärvaron ökade med 12 %-

  119. -när vatten fanns 15 minuter bort
    i stället för 30 minuter bort-

  120. -så det påverkar
    hur många som kan gå i skolan.

  121. Fler utbildade
    leder till mer ekonomisk aktivitet-

  122. -som leder till utveckling,
    så det kan bli till en god cirkel.

  123. Även framtida generationer påverkas.
    Risken för att dö i barnsäng minskar.

  124. Utbildade kvinnor ger bättre mat
    till sina barn och får barn senare.

  125. Färre av dem gifter sig unga,
    och de har större chans att få jobb.

  126. Här ser vi hur små förändringar
    kan tillförsäkra jämställd utveckling-

  127. -som påverkar utvecklingens
    hållbarhet och långsiktighet positivt.

  128. Såna insikter är ofta bäst när de
    kommer från dem som påverkas.

  129. I min stiftelse försöker vi inkludera
    gräsrotskvinnor i de processer-

  130. -som ska leda fram
    till nästa klimatkonferens i Marocko.

  131. Gräsrotskvinnors röster, erfarenheter
    och kunskaper måste tas i beaktande.

  132. Att lyssna på dem
    borde gå hand i hand-

  133. -med att försäkra sig om att man
    inte bara ser till nutidens behov.

  134. Man måste även se till att
    framtida generationer ärver en planet-

  135. -på vilken de kan utvecklas
    och åtnjuta samma rättigheter som vi.

  136. Så vi behöver både förändra målen
    och se till att målen är inkluderande.

  137. De ska inkludera utsattas behov,
    vikten av deltagande och gräsrötter-

  138. -samt planetens gränser
    och generationer som inte är födda än.

  139. Jag tänkte avsluta med ett citat-

  140. -från en god vän och mentor, Wangari
    Maathai, som tyvärr gick bort i förtid.

  141. Jag lärde mig mycket av henne-

  142. -och jag anser
    att hon fångade nutidens kärna.

  143. Nu är det 2016, och 2015
    fick vi hållbara utvecklingsmål-

  144. -ett avtal för utvecklingsfinansiering
    och Sendaiavtalet i Japan.

  145. Vi har en stor samling mål
    som vi kan implementera-

  146. -men vi måste försöka uppnå
    mycket mer-

  147. -och mäta det vi uppnår för att
    försäkra oss om att vi är på rätt väg.

  148. Det Wangari Maathai sa
    är en bra sammanfattning:

  149. "Det kommer en tid när människan
    måste höja sin medvetenhetsnivå"-

  150. -"för att bli mer etisk,
    och enligt mig är den tiden nu."

  151. Tack så mycket!

  152. Översättning: Malin Kärnebro
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Olika livsvillkor

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

År 2050 beräknas vi bli 9 miljarder människor på jorden. Vi hade behövt ändra vårt beteende igår, menar Mary Robinson, Irlands före detta president och en stor kämpe för mänskliga rättigheter. Här berättar hon bland annat hur tillgången till vatten påverkar jämställdheten i världen. Flickors skolnärvaro ökar med 12 procent om vatten finns inom 30 minuters avstånd från hemmet. Om det är längre avstånd hinner inte flickorna till skolan eftersom det ligger på deras ansvar att hämta vatten till familjen. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Ämnen:
Hem- och konsumentkunskap > Mat och hälsa, Miljö > Hållbar utveckling
Ämnesord:
Ekonomi, Ekonomiska förhållanden, Finansväsen, Hållbar utveckling, Livsmedelsförsörjning, Miljöfrågor, Nationalekonomi, Naturvetenskap
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - EAT 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Nu eller aldrig!

Gunhild A Stordalen är grundare av Eat food forum, som genom en årlig konferens försöker knyta ihop hälsa, mat och hållbarhet. Här talar hon om vikten av att olika städer, företag och yrkeskategorier arbetar tillsammans för att komma till rätta med klimatpåverkan och hälsoproblemen i världen. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Varför vi alla bör bry oss

Johan Rockström från Stockholm Resilience Center är en av grundarna till Eat. Tillsammans med Pavan Sukhdev, vd på GIST Advisory, ger han här en överblick av vad som händer globalt kring mat, klimat och hållbarhet och talar om hur vi ska säkra fortsatt produktion av ekosystemtjänster för mänsklig välfärd och en hållbar framtid. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Lilla landets stora berättelse

Premiärminister Tuilaepa Fatialofa Lupesoliai Sailele Malielegaoi berättar om förhållandena på Samoa, där 94 procent av invånarna är klassade som överviktiga enligt Världshälsoorganisationen (WHO). Den globala uppvärmningen av haven är ett faktum för fiskeindustrin, för Mangroveskogen och för befolkningen i de 260 byarna som traditionellt lever på att skörda bananer och kakaobönor. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Afrika kan försörja sig själv

Kanayo Nwanze representerar FN:s internationella fond för jordbruksutveckling och talar här om situationen i Afrika. Vi vet att hunger och fattigdom är som allra störst bland dem som producerar mat i världen, säger han. Vi vet också att Afrika inte optimerar sin produktion av mat. Varför görs inte de livsnödvändiga investeringar som innebär att Afrika skulle kunna försörja sig själv? Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Olika livsvillkor

År 2050 beräknas vi bli 9 miljarder människor på jorden. Vi hade behövt ändra vårt beteende igår, menar Mary Robinson, Irlands före detta president och en stor kämpe för mänskliga rättigheter. Här berättar hon bland annat hur tillgången till vatten påverkar jämställdheten i världen. Flickors skolnärvaro ökar med 12 procent om vatten finns inom 30 minuters avstånd från hemmet. Om det är längre avstånd hinner inte flickorna till skolan eftersom det ligger på deras ansvar att hämta vatten till familjen. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Lokala beslut blir globala

Tim Lang, professor på City University London, tar oss med till sin hemstad London och berättar hur matkulturen är navet för jobbtillfällen, nyföretagande och utsläpp och hur de styrande i staden hanterar utvecklingen. Mer än hälften av jordens befolkning lever idag i urbana områden. Det är i städerna som den största förändringen måste ske, de lokala besluten och lösningarna på hållbarhet blir enormt viktiga eftersom de påverkar så många. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Näringsrik mat i slummen

900 miljoner människor bor idag i slumområden, och inom den närmaste framtiden förväntas antalet öka till närmare 1,5 miljarder. 70 procent av dessa människor bor i Afrika. Hur kan man äta näringsrik mat utan möjligheter till tillagning och vatten? Här berättar Jamie Morrison från FN om ett framgångsrikt projekt i Bangladesh där man via 500 nya matvagnar lärt upp gatuhandlare att hantera mat för att göra den säkrare och hälsosammare i de urbana slumområdena. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Staden är klimatboven

Naoko Ishii, vd på Global Environment Facility, talar om att vi måste ta tag i finansieringen av klimatutsläppen och minska koldioxidavtrycken i storstäderna som idag står för 70 procent av de globala energiutsläppen. Här presenterar hon tre lösningar på hur vi kan minska våra avtryck. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Nordiska samarbetet

Fyra nordiska stadsansvariga berättar om vilka satsningar de gör för att minska utsläppen i sina städer när det gäller mat i det offentliga köket. Det handlar om allt från utbildning för barnen till att bara köpa in ekologiskt och lokalt. Medverkande: Raymond Johansen, borgmästare Oslo, Dagur Bergþóruson Eggertsson, borgmästare Reykjavik, Boel Godner, kommunalråd Södertälje och Pia Allerslev, barn- och ungdomsborgmästare Köpenhamn. Moderator: Femi Oke. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Matinitiativet

Mark Watts, chef för klimatnätverket C40, berättar om hur städer kan hjälpa matvarukedjor och restauranger att reducera matavfall. Eat och C40 gör gemensam sak och bildar ett matnätverk med världens stora städer för att sporra till ett åtagande genom tävling för att minska klimatutsläppen. Sedan nätverket startade har det fördubblats till 84 medlemmar som representerar över 550 miljoner människor och en fjärdedel av den globala ekonomin. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Jamie Olivers matrevolution

Jamie Oliver har genom kampanjen "Food revolution" blivit aktivist mot socker och snabbmat som serveras i Storbritanniens skolor. Här berättar han om sitt engagemang och svarar på frågor från publiken. Intervjuare: Femi Oke. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Störst bör gå först

Några av världens mest framgångsrika företagsledare samtalar om huruvida det faktiskt går att göra näringsrik mat utan att öka påfrestningarna på miljön och samtidigt tjäna pengar. Går ekvationen ihop? Medverkande: Azita Shariati, vd Sodexo Norden, Stefan Catsicas, vd Nestlé, Michael Grosse, vd utveckling och service på Tetra Pak och Matt Kovac, vd Food industry Asia. Moderator: Zeinab Badawi. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Kriget mot koldioxiden

Det är en pågående revolution och vi håller på att vinna. Vi ska nämligen klimatbanta ekonomin, säger José Maria Figueres, före detta president i Costa Rica och numera representant för The Carbon War Room, en organisation som fokuserar på företagslösningar för en grönare ekonomi. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Norden mot antibiotikan

Norden är en grön zon när det gäller antibiotikainjektioner i djuraveln, och Sverige var ett föregångsland då landet redan 1986 förbjöd detta. Här samtalar Norges folkhälsominister Bent Høie med John Arne Røttingen från norska folkhälsoinstitutet om de norska odlingslaxarna, där antibiotikan minskat med 98 procent i fiskfarmarna. Något som borde vara möjligt också i köttproduktionen. I resten av världen är antibiotikaresistensen ett komplext och globalt problem. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Skeptiker - ta er samman!

I kampen mellan människan och naturen kommer människan att förlora, säger Paul Polman, vd på det multinationella fraktföretaget Unilever. 80 procent av alla utvecklings- och hållbarhetsmål kräver företagsengagemang. Han menar att det är en tragedi att vi inte kan påverka världsledarna att sätta matsäkerheten högre upp på agendan. Samtidigt uppmanar han alla skeptiker att ta sig samman eftersom det just är bristen på handlingskraft som gör att vi inte kan lösa den klimatkatastrof vi befinner oss i. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & hem- och konsumentkunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - EAT 2015

Tekniksmart lantbruk

Konsumenterna blir allt mer kräsna, samtidigt som teknikutvecklingen kommer att förändra vår relation till mat. Den spaningen gör professor Louise O Fresco från Nederländerna. Här talar hon om hur livsmedelsproduktion och konsumentbeteenden kommer att se ut i en nära framtid. Inspelat den 1 juni 2015 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBarnaministeriet dokumentär

Mästerkockarna Svea och Melker

Vi möter tioåriga Svea och tolvåriga Melker som delar sin kärlek till matlagning. Svea berättar om sin paradrätt, köttbullar i tomatsås och Melker lagar nästan alla måltider hemma hos sig. Båda två beslutar sig för att söka till programmet Sveriges yngsta mästerkock - men hur ska det gå?

Fråga oss