Titta

UR Samtiden - EAT 2016

UR Samtiden - EAT 2016

Om UR Samtiden - EAT 2016

800 miljoner människor lägger sig hungriga varje dag medan nästan 2 miljarder människor brottas med övervikt. Matparadoxen är mer än påtaglig. På konferensen Eat Stockholm food forum samlas världens främsta forskare och inspiratörer inom klimat och hållbarhet. De vill alla lösa vår tids största hälsoproblem och samtidigt bromsa de stora klimatpåfrestningarna på vår jord. Inspelat den 13-14 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Till första programmet

UR Samtiden - EAT 2016 : Näringsrik mat i slummenDela
  1. Mina damer och herrar-

  2. -matbristen blir alltmer tydlig
    i städerna i utvecklingsländerna.

  3. Samtidigt är det en komplex situation
    som kännetecknas av mångfald-

  4. -både hos konsumenten och i
    matsystemen som de utnyttjar.

  5. Urbaniseringen har hjälpt till
    att modernisera matsystemen.

  6. Det har lett till förändringar
    som ger ett minskat enhetspris-

  7. -och möter de stränga kraven
    från konsumenten.

  8. Det tenderar också att vara kopplat
    till minoriteter i stadsmiljöer.

  9. Jag ska fokusera på
    de fattiga i stället.

  10. En stor och viktig population,
    och deras tillgång till mat.

  11. Det inkluderar nära 900 miljoner
    som bor i slummen i utvecklingsländer.

  12. Den siffran väntas öka till
    1,5 miljarder inom tio år.

  13. Det inkluderar 70 %
    av den afrikanska urbana populationen.

  14. Populationen har, och kommer att ha,
    låg matsäkerhet.

  15. Till skillnad från rurala fattiga
    som producerar egen mat-

  16. -eller också får man betalt i mat,
    familjenätverk och kontanter.

  17. De fattig i urbana områden
    måste köpa sin mat för pengar-

  18. -och det påverkar deras mattillgång.

  19. Inkomsterna hos de urbana fattiga-

  20. -påverkar hur mycket de kan medverka
    i olika marknadssegment.

  21. Inte bara p.g.a. matpriserna
    i marknadssegmentering-

  22. -utan även var inköpsställena finns.

  23. I slummen finns det inte många
    möjligheter att få tag i mat.

  24. De fattigas levnadssituation-

  25. -begränsar deras
    matförvaringsmöjligheter.

  26. De kan inte tillaga maten
    och har inte tillgång till kylskåp-

  27. -el och rent vatten
    för att tillaga maten.

  28. Det betyder att de måste äta
    mat som redan är tillagad.

  29. De är i hög grad beroende
    av informella matsystem.

  30. De matsystemen kan ge-

  31. -små enheter av bearbetad mat-

  32. -som passar de låga
    och ojämna inkomsterna-

  33. -hos de urbana fattiga.

  34. Samtidigt är det så
    att dessa matsystem-

  35. -och de små försäljarna...

  36. ...vill minimera sina kostnader
    för att göra en vinst.

  37. De minimerar transport och förvaring
    och arbetar nära konsumenten.

  38. De gör få investeringar och försöker
    undvika kostsamma regler.

  39. Det resulterar i de informella
    systemen-

  40. -tenderar att sälja mat
    av sämre kvalitet-

  41. -och i icke-standardiserade enheter
    än på andra ställen.

  42. Ofta är matsäkerheten otillräcklig
    och enhetspriset för konsumenten-

  43. -tenderar att vara högre.

  44. Allt det här ses som del av ett problem-

  45. -och inte en del av lösningen
    att utfodra de fattiga.

  46. Det här är en missuppfattning,
    och det uppmärksammas mer och mer.

  47. Milan Urban Food Policy Pact-

  48. -menar att vi måste uppmärksamma
    den informella matsektorn-

  49. -och hur den ger tillgång till mat
    till ett lågt pris-

  50. -men även
    hur den ger arbetsmöjligheter.

  51. Hur integrerar vi den informella sektorn
    med de problem den har-

  52. -i urbana matsystem?

  53. Det finns flera tillvägagångssätt,
    som platsplanering.

  54. Det betyder att matförsäljarna
    har tillgång till offentliga platser-

  55. -som är närmare kunderna.

  56. Det kan vara där de fattiga bor
    eller arbetar.

  57. Försäljarna är ofta mobila och regler
    som underlättar för dem är viktiga.

  58. Regleringar är också viktiga.

  59. En registrering av rörelserna
    är nödvändig-

  60. -för att ge service,
    som bättre el och hygienmöjligheter-

  61. -till gatuförsäljare.

  62. Samtidigt vill vi inte inskränka
    på deras möjligheter.

  63. Det finns en tendens i vissa kommuner
    att tvinga bort försäljarna-

  64. -och till överreglering.

  65. Samma sak vad gäller matsäkerheten.

  66. Regler och kontroller är viktiga-

  67. -men det kan vara kostsamt
    för urbana kommuner.

  68. Den informella sektorn
    är fragmenterad-

  69. -så hur kontrollerar vi den-

  70. -och ser till att
    säkerhetsföreskrifterna följs?

  71. Självreglering kan vara en del
    av en möjlig modell för matsektorn.

  72. En sista komponent i att integrera
    den informella sektorn-

  73. -är förstå att det krävs investeringar
    för att förbättra matsystemen.

  74. Till skillnad från de matsystemen
    där det görs investeringar-

  75. -har de informella matsystemen som
    har höga risker och låg avkastning-

  76. -haft svårt att få ekonomiskt stöd.

  77. En viss nivå av offentlig investering
    kan vara viktigt.

  78. Jag vill ge ett exempel på
    när dessa element sammankopplas:

  79. "Säkrare och hälsosammare
    gatumat i Bangladesh".

  80. Projektet startades av FAO
    och betalas av Nederländerna.

  81. Gatumatssektorn i Bangladesh
    växer väldigt snabbt-

  82. -men på ett okontrollerat sätt, och
    matförorening och sjukdom är vanligt.

  83. För att minimera föroreningar
    när man tillagar maten-

  84. -har projektet gett nya vagnar
    till 500 försäljare.

  85. De är utbildade i
    hur man håller god hygien.

  86. Viktigast av allt:
    man har ett kontrollsystem-

  87. -inte bara från staden Khulna,
    som stöds av skolelever-

  88. -som kontrollerar vagnar
    utanför deras skolor-

  89. -för att försäkra sig om att
    de följer föreskrifterna.

  90. De positiva effekterna
    är ett ökat konsumentförtroende-

  91. -färre fall av matförgiftning-

  92. -och en ökad försäljning med 100 %.

  93. Skoleleverna lär sig hur mat
    ska hanteras-

  94. -vilket är viktigt i hela Bangladesh.

  95. Projektet ska nu utökas
    till andra ställen i Bangladesh-

  96. -främst i Dacca, där vi precis
    gav vagnar till 600 försäljare.

  97. Det viktigaste att komma ihåg
    är att vi behöver stärka matsystemen-

  98. -men samtidigt ska vi stödja
    de informella matsystemen-

  99. -som både ger tillgång till mat
    och skapar arbetstillfällen-

  100. -som gör att de fattiga kan tjäna pengar
    till att köpa mat. Tack.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Näringsrik mat i slummen

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

900 miljoner människor bor idag i slumområden, och inom den närmaste framtiden förväntas antalet öka till närmare 1,5 miljarder. 70 procent av dessa människor bor i Afrika. Hur kan man äta näringsrik mat utan möjligheter till tillagning och vatten? Här berättar Jamie Morrison från FN om ett framgångsrikt projekt i Bangladesh där man via 500 nya matvagnar lärt upp gatuhandlare att hantera mat för att göra den säkrare och hälsosammare i de urbana slumområdena. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Ämnen:
Hem- och konsumentkunskap > Mat och hälsa, Samhällskunskap > Ekonomi > Välstånd och fattigdom
Ämnesord:
Bostäder, Ekonomi, Ekonomiska förhållanden, Finansväsen, Livsmedelshygien, Nationalekonomi, Samhällsvetenskap, Slum, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - EAT 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Nu eller aldrig!

Gunhild A Stordalen är grundare av Eat food forum, som genom en årlig konferens försöker knyta ihop hälsa, mat och hållbarhet. Här talar hon om vikten av att olika städer, företag och yrkeskategorier arbetar tillsammans för att komma till rätta med klimatpåverkan och hälsoproblemen i världen. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Varför vi alla bör bry oss

Johan Rockström från Stockholm Resilience Center är en av grundarna till Eat. Tillsammans med Pavan Sukhdev, vd på GIST Advisory, ger han här en överblick av vad som händer globalt kring mat, klimat och hållbarhet och talar om hur vi ska säkra fortsatt produktion av ekosystemtjänster för mänsklig välfärd och en hållbar framtid. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Lilla landets stora berättelse

Premiärminister Tuilaepa Fatialofa Lupesoliai Sailele Malielegaoi berättar om förhållandena på Samoa, där 94 procent av invånarna är klassade som överviktiga enligt Världshälsoorganisationen (WHO). Den globala uppvärmningen av haven är ett faktum för fiskeindustrin, för Mangroveskogen och för befolkningen i de 260 byarna som traditionellt lever på att skörda bananer och kakaobönor. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Afrika kan försörja sig själv

Kanayo Nwanze representerar FN:s internationella fond för jordbruksutveckling och talar här om situationen i Afrika. Vi vet att hunger och fattigdom är som allra störst bland dem som producerar mat i världen, säger han. Vi vet också att Afrika inte optimerar sin produktion av mat. Varför görs inte de livsnödvändiga investeringar som innebär att Afrika skulle kunna försörja sig själv? Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Olika livsvillkor

År 2050 beräknas vi bli 9 miljarder människor på jorden. Vi hade behövt ändra vårt beteende igår, menar Mary Robinson, Irlands före detta president och en stor kämpe för mänskliga rättigheter. Här berättar hon bland annat hur tillgången till vatten påverkar jämställdheten i världen. Flickors skolnärvaro ökar med 12 procent om vatten finns inom 30 minuters avstånd från hemmet. Om det är längre avstånd hinner inte flickorna till skolan eftersom det ligger på deras ansvar att hämta vatten till familjen. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Lokala beslut blir globala

Tim Lang, professor på City University London, tar oss med till sin hemstad London och berättar hur matkulturen är navet för jobbtillfällen, nyföretagande och utsläpp och hur de styrande i staden hanterar utvecklingen. Mer än hälften av jordens befolkning lever idag i urbana områden. Det är i städerna som den största förändringen måste ske, de lokala besluten och lösningarna på hållbarhet blir enormt viktiga eftersom de påverkar så många. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Näringsrik mat i slummen

900 miljoner människor bor idag i slumområden, och inom den närmaste framtiden förväntas antalet öka till närmare 1,5 miljarder. 70 procent av dessa människor bor i Afrika. Hur kan man äta näringsrik mat utan möjligheter till tillagning och vatten? Här berättar Jamie Morrison från FN om ett framgångsrikt projekt i Bangladesh där man via 500 nya matvagnar lärt upp gatuhandlare att hantera mat för att göra den säkrare och hälsosammare i de urbana slumområdena. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Staden är klimatboven

Naoko Ishii, vd på Global Environment Facility, talar om att vi måste ta tag i finansieringen av klimatutsläppen och minska koldioxidavtrycken i storstäderna som idag står för 70 procent av de globala energiutsläppen. Här presenterar hon tre lösningar på hur vi kan minska våra avtryck. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Nordiska samarbetet

Fyra nordiska stadsansvariga berättar om vilka satsningar de gör för att minska utsläppen i sina städer när det gäller mat i det offentliga köket. Det handlar om allt från utbildning för barnen till att bara köpa in ekologiskt och lokalt. Medverkande: Raymond Johansen, borgmästare Oslo, Dagur Bergþóruson Eggertsson, borgmästare Reykjavik, Boel Godner, kommunalråd Södertälje och Pia Allerslev, barn- och ungdomsborgmästare Köpenhamn. Moderator: Femi Oke. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Matinitiativet

Mark Watts, chef för klimatnätverket C40, berättar om hur städer kan hjälpa matvarukedjor och restauranger att reducera matavfall. Eat och C40 gör gemensam sak och bildar ett matnätverk med världens stora städer för att sporra till ett åtagande genom tävling för att minska klimatutsläppen. Sedan nätverket startade har det fördubblats till 84 medlemmar som representerar över 550 miljoner människor och en fjärdedel av den globala ekonomin. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Jamie Olivers matrevolution

Jamie Oliver har genom kampanjen "Food revolution" blivit aktivist mot socker och snabbmat som serveras i Storbritanniens skolor. Här berättar han om sitt engagemang och svarar på frågor från publiken. Intervjuare: Femi Oke. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Störst bör gå först

Några av världens mest framgångsrika företagsledare samtalar om huruvida det faktiskt går att göra näringsrik mat utan att öka påfrestningarna på miljön och samtidigt tjäna pengar. Går ekvationen ihop? Medverkande: Azita Shariati, vd Sodexo Norden, Stefan Catsicas, vd Nestlé, Michael Grosse, vd utveckling och service på Tetra Pak och Matt Kovac, vd Food industry Asia. Moderator: Zeinab Badawi. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Kriget mot koldioxiden

Det är en pågående revolution och vi håller på att vinna. Vi ska nämligen klimatbanta ekonomin, säger José Maria Figueres, före detta president i Costa Rica och numera representant för The Carbon War Room, en organisation som fokuserar på företagslösningar för en grönare ekonomi. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Norden mot antibiotikan

Norden är en grön zon när det gäller antibiotikainjektioner i djuraveln, och Sverige var ett föregångsland då landet redan 1986 förbjöd detta. Här samtalar Norges folkhälsominister Bent Høie med John Arne Røttingen från norska folkhälsoinstitutet om de norska odlingslaxarna, där antibiotikan minskat med 98 procent i fiskfarmarna. Något som borde vara möjligt också i köttproduktionen. I resten av världen är antibiotikaresistensen ett komplext och globalt problem. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Skeptiker - ta er samman!

I kampen mellan människan och naturen kommer människan att förlora, säger Paul Polman, vd på det multinationella fraktföretaget Unilever. 80 procent av alla utvecklings- och hållbarhetsmål kräver företagsengagemang. Han menar att det är en tragedi att vi inte kan påverka världsledarna att sätta matsäkerheten högre upp på agendan. Samtidigt uppmanar han alla skeptiker att ta sig samman eftersom det just är bristen på handlingskraft som gör att vi inte kan lösa den klimatkatastrof vi befinner oss i. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & hem- och konsumentkunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - EAT 2014

Våga en ny matpolitik

Föreläsning med David Nabarro, expert på matsäkerhet på FN, som menar att vi måste våga utmana de traditionella strukturerna när det gäller utveckling och välstånd. Inspelat den 27 maj 2014 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Stordalen Foundation.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBarnaministeriet dokumentär

Mästerkockarna Svea och Melker

Vi möter tioåriga Svea och tolvåriga Melker som delar sin kärlek till matlagning. Svea berättar om sin paradrätt, köttbullar i tomatsås och Melker lagar nästan alla måltider hemma hos sig. Båda två beslutar sig för att söka till programmet Sveriges yngsta mästerkock - men hur ska det gå?

Fråga oss